• No results found

Yrkesutbildning - åt vem, för vad? Anders Nilsson Lunds Universitet Ekonomisk-historiska institutionen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Yrkesutbildning - åt vem, för vad? Anders Nilsson Lunds Universitet Ekonomisk-historiska institutionen"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Yrkesutbildning - åt vem, för vad?

Anders Nilsson

Lunds Universitet

Ekonomisk-historiska institutionen

Konferens: Arbetslivet i dåtid, nutid och framtid

Centrum för yrkeskunnande och Västra Götalandsregionen Göteborg 26 november 2013

(2)

Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet?

• Tydliga samband mellan utbildning och arbetslöshet

(OECD Education at a Glance 2013)

0 2 4 6 8 10 12 14

Comp Sec gen Sec voc Ter basic Ter adv

(3)

Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet?

• Sambandet är tydligt mellan utbildning och arbetslöshet – varför så stort fokus på

yrkesutbildning?

• Rekrytering

• Anknytning till arbetslivet

(4)

Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet?

• Olika sätt att bedriva yrkesutbildning

(5)

Varför så starkt fokus på lärlingsutbildning?

• Lärlingssystem störst i Almedalen

• Den fråga som fick störst genomslag i Almedalen var införande av ett fungerande arbetsplatsförlagt

lärlingssystem i gymnasieskolan. Lärlingsutbildning nämndes i nästan alla tal som partiledarna höll.

• (Folkbladet 2013-07-23 )

(6)

Varför så starkt fokus på lärlingsutbildning?

• Ungdomsarbetslösheten i Danmark och Sverige

• Konventionellt mått Relativ ungdomsarbetslöshet

0 5 10 15 20 25 30

1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Danmark Sverige

0 1 2 3 4 5 6

1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

Danmark Sverige

(7)

Varför är det så svårt att etablera lärlingsutbildning?

(8)

System för övervakning och kontroll

• ”Lärlingsländerna” – speciell lagstiftning sent 1800-tal till tidigt 1900-tal

övervakning av partsgemensamma organ garanterar utbildning under lärlingstiden certifiering av lärlingsyrken

• ”Den svenska modellen” – kollektivavtal från omkring 1900

avvisade förslag till lagstiftning vid flera tillfällen svagare rättskraft

dåligt samarbete mellan parterna under mellankrigstiden

(9)

Lärlingsutbildning under 1940- och 1950-talen

• ”Utbildning av

yrkesarbetare sker bäst och billigast på

arbetsplatserna” –

Arbetsmarknadens Yrkesråd 1944

• Saltsjöbadsavtalet 1938 hade skapat nya förutsättningar

(10)

Lärlingsutbildning under 1940- och 1950-talen

• LO, SAF och staten ville ha lärlingsutbildning

• Ungdomar var inte särskilt intresserade

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000

1920 1940 1950

Lärlingar

Lärlingar

(11)

Lärlingsutbildning under 1940- och 1950-talen

• ”Skicklighetspremien” var inte särskilt hög förrän i slutet av 40-talet

• Lätt att få jobb även utan yrkesutbildning

1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1,35

Relative wage

(12)

En ny modell för yrkesutbildning – skolförlagd yrkesutbildning

• ”Grundläggande utbildning är samhällets uppgift, inte företagens” - 1963 års yrkesutbildningsberedning

• 1971 års gymnasieskola – yrkesutbildning en del av gymnasiestadiet

• Korta utbildningar (2 år)

• Breda utbildningar riktade mot en sektor på arbetsmarknaden, inte ett specifikt yrke

• Helt skolförlagd

• Kontakter med arbetslivet upphörde

(13)

Skolförlagd yrkesutbildning i förhållande till arbetsmarknaden

• Kort men bred skolförlagd yrkesutbildning komplementärt till det

”fordistiska produktionssättet”.

• Relativt enkla, standardiserade arbetsuppgifter

• En arbetare kan lätt ersättas men en annan

• Kort inlärningskurva för många arbetsuppgifter

• Rationellt för näringslivet att lägga utbildningskostnaderna på samhället

(14)

Skolförlagd yrkesutbildning i förhållande till arbetsmarknaden

• Så länge

ungdomsarbetslösheten var låg var den bristande

kontakten med arbetslivet under utbildningen inte något stort problem

• …men några år in på 1970- talet förändrades bilden

(arbetslöshet 20-24 år; källa Håkansson 2011)

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008

Arb löshet enl äldre def

Arb löshet enl nya def

(15)

Modifieringar av den skolförlagda yrkesutbildningen

• ”Vi kan inte ha kvar yrkesutbildningen nästan helt i skolan och vi kan inte ta tillbaka den helt till

företagen heller” - SAF-tidningen nr 26 1986

• ÖGY – förlängd utbildning till tre år för att skapa

utrymme för mer praktik → treåriga yrkesprogram i gymnasieskolan från 1992

• Ett annat spår – utbildning på lärlingsplatser

(16)

Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

• ”Under snart tjugo år har problemen med den arbetsplatsförlagda utbildningen varit ungefär

likadana” - ”Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken”

(Skolinspektionen 2011)

• APU ett obligatoriskt inslag på yrkesprogrammen

- Korta inblickar snarare än gedigen erfarenhet - Verksamheten styrd av kurs- och läroplaner - Konjunkturkänsligt

(17)

Pågående tudelning av arbetsmarknaden?

• Högt utbildade specialister med en global arbetsmarknad

• Enkla servicejobb på hemmamarknaden

• … industriprodukter på den internationella marknaden

– outsourcing på gång

(18)

Svenska företag flyttar – tusentals jobb förlorade

(SvD 4 oktober 2013)

(19)

Om arbetsmarknaden ser ut så, vilken yrkesutbildning behövs då?

… den frågan lämnar jag öppen för

diskussion!

References

Related documents

Skolan har en dialog med det lokala programrådet och arbetslivet för att identifiera och möta arbets- marknadens kompetensbehov.. Den gymnasiala yrkesutbildningen är viktig

• Stärka nyckelkompetenser i kursplaner inom yrkesutbildning ytterligare och tillhandahålla effektivare möjligheter att förvärva eller utveckla denna kompetens genom

Aga-filialen, Hjorthagsgatan 10, Göteborg, tel. Kurser i gassvetsning för nybörjare. Kurstid: Dagkurs 3—4 veckor, kvällskurs 4—5 veckor. Inträdcsvillkor: Verkstadspraktik

Inom processen för regelbunden tillsyn har sedan under året pågått ett förbere- dande arbete för att få till stånd separata bedömningsunderlag för de yrkesför-

Ändring i ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller varning till en studerande, avstängning av en studerande för viss tid, uppsägning av

Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges

I detta nummer har vi intervjuat Lena Palmen, kommunalråd i Borås, Andrea Gröndahl som utbildar sig till CNC-tekniker, näringslivschef Per Florén i Herrljunga och bygglärarna

Genom utvecklade strukturer och ett ändamålsenligt stöd för arbetplatslärande ökar möjligheten både till yrkesutveckling för medarbetare i stort och för att stödjande