Varför deltar elever på lektionen? En kvantitativ studie om elevers beteende och deltagande i idrott och hälsa

(1)

Varför deltar elever på lektionen?

En kvantitativ studie om elevers beteende och deltagande i idrott och hälsa

Martin Widroth

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogrammet/IDGL13

15 hp

Konstantin Kougioumtzis Johan Högman

2022-01-10

(2)

Abstrakt

Elevers beteende kring ämnet idrott och hälsa är många och olika. I denna studie har jag se om man kan förutse ett av dessa beteenden, deltagande i på lektionen, utifrån teorin Reasoned Action Approach (RAA) och dess tre centrala begrepp; attityd, sociala normer och känsla av kontroll. Studien är baserad på en enkätstudie på 27 frågor som 76 elever i årskurs 9 som svarade på. Enligt studien så upplever eleverna en positiv attityd till ämnet, både kognitiv och affektiv. Studien visar också på att föräldrars och kompisars positiva syn på fysisk aktivitet kan påverkar att de deltar mer på lektionerna. Studien styrker också användandet av teorin RAA när man ska förutse ett beteende.

Nyckelord: Reasoned Action Approach, RAA, attityd, sociala normer, känsla av kontroll, deltagande, beteende

Keywords: Reasoned Action Approach, RAA, attitude, perceived norms, perceived behavioral control, participation, behavior

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning……….1

1.1 Syfte och frågeställning……….2

2 Bakgrund………....3

2.1 Teoretiska utgångspunkter………3

2.1.1 Attityd….………...4

2.1.2 Sociala normer….………...4

2.1.3 Känsla av kontroll….……….5

2.2 Tidigare forskning……….5

3 Metod………...6

3.1 Design………...7

3.2 Urval……….7

3.3 Instrument……….7

3.4 Genomförande………...8

3.5 Databearbetning och analys………..8

3.6 Validitet och reliabilitet………8

3.7 Forskningsetiska principer………9

4 Resultat och Analys ……….10

4.1 Inledande frågor………..10

4.2 Elevers attityd till idrott och hälsa………..12

4.3 Upplevda sociala normer hos elever………...12

4.4 Elevers upplevda känsla av kontroll………...13

4.5 Elever med högt kontra lågt betyg………..14

4.6 Elever med hög kontra lägre närvaro………..15

4.7 Elever med hög kontra lägre fysisk aktivitet………..17

5 Diskussion……….19

5.1 Metoddiskussion……….19

5.2 Resultatdiskussion………...20

5.3 Slutsatser och implikationer………23

Referenser………24

Bilagor………..28

(4)

1 Inledning

Allt fler barn rör på sig för lite. Statistik ifrån Folkhälsomyndigheten (2019) visar att endast var tionde 15-årig flicka rör sig tillräckligt samt visar den att de som rör sig mest är 11-åriga pojkar där nästan var fjärde rör sig minst en timme per dag. Då skolan är i princip den enda plattformen där vi kan nå ut till alla barn så finns det ett stort samhällsansvar gentemot att aktivera dem, då skolidrotten för många är den enda gången i veckan de aktiverar sig fysiskt.

Enligt regeringens proposition (1997/98:823) ska ämnet ses som viktigt del i arbetet kring folkhälsan, vilket även en del i syftet med ämnet idrott och hälsa;

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. (Skolverket, 2011)

Under 2010 genomförde Skolinspektionen oanmälda besök hos 172 skolor för att granska verksamheten i ämnet idrott och hälsa. Totalt observerades 304 lektioner med 7623 elever i årkurserna 7–9. I snitt frånvarade var femte elev från lektionerna och under var tionde lektion så var upptill 50 % av eleverna frånvarande eller närvarande utan att delta (Skolverket, 2010).

Deltagande inom ämnet kan bland annat kopplas till elevers attityd till ämnet, elever med en positiv inställning till ämnet deltar i större utsträckning på undervisningen (Subramaniam &

Silverman, 2007).

I denna studie har jag ska jag försöka skapa en förståelse av elevers beteende och hur detta senare påverkar deras deltagande på idrottslektionerna. Studien utgår från teorin Reasoned Action Approach som menar på att ett beteende kan förutses med hjälp av samverkan hos tre faktorer; attityd, sociala normer och känsla av kontroll.

(5)

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att försöka skapa en tydligare bild av elevers beteende och hur detta senare påverkar deras deltagande på idrottslektionerna. Studien är centrerad runt tre begrepp;

attityd, sociala normer och känsla av kontroll, som är kopplad till teorin; Reasoned Action Approach vilket denna studie utgår ifrån. För att få en djupare förståelse av elevers beteende kommer även skillnader mellan olika grupper hos eleverna att jämföras. Frågeställningarna är enligt följande;

• Vilken attityd har elever till ämnet idrott och hälsa?

• Vilka sociala normer upplever eleverna i kopplade till ämnet?

• Hur resonerar eleverna kring känsla av kontroll i ämnet idrott och hälsa?

• Vilka skillnader framträder vad gäller attityder, sociala normer, känsla av kontroll på basis av betyg, deltagande och fysisk aktivitet på fritiden?

(6)

2 Bakgrund

I detta kapitel kommer jag att gå igenom teorin som studien utgått ifrån samt tidigare forskning.

2.1 Teoretiska utgångspunkter

Teorin som ligger till grund för denna studie heter Reasoned Action Approach (RAA) och skapades av Icek Ajzen och Martin Fishbein. Teorin syftar på att man kan förklara ett beteende men även förutse och förändra det (Fishbein & Ajzen, 2010). De menar att människans beteende bestäms av tre kärnfaktorer; Attityd, Sociala normer och Känsla av kontroll, se Figur 1.

Teorin har utvecklats flera gånger genom åren, den första upplagan var Theory of Reasoned Acton (TRA) och utvecklades av Ajzen och Fishbein på sent 1960-tal. Denna teori syftade till att man kan förstå ett beteende utifrån att beteendet grundas i en avsikt som i sin tur utgår ifrån två påverkande faktorer; individens attityd och normativa uppfattningar om beteendet. I faktorn attityd resonerar man på vilka konsekvenser beteendet kan få, om beteendet medför negativa konsekvenser är chansen stor att attityden är negativ till beteendet. Normativa uppfattningar syftar på hur en individ påverkas och förväntas agera av sin sociala miljö, exempelvis föräldrar och kompisar (Fishbein & Ajzen, 1975).

Senare utvecklades TRA till Theory of Planned Behavior (TPB) då Ajzen och Fishbein ville utöka teorins förklaringspotential i ett beteende. En extra faktor lades till utöver de redan existerande, upplevelse av kontroll. De menar på att vi människor påverkas av

svårighetsgraden i att genomföra det påtänka beteendet (Ajzen, 1991). Därefter har teorin utvecklats vidare till Reasoned Action Approach (RAA) men utan lika tydliga skillnader som tidigare utvecklingar, syftet har mer varit att fördjupa och tydliggöra de olika faktorerna.

(Fishbein & Ajzen, 2010). Det adderades även att det finns bakgrundsfaktorer som kan påverka individens uppfattningar i olika grader, exempelvis; ålder, kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund men att det nödvändigtvis inte finnes ett samband mellan

bakgrundsfaktorerna och deras uppfattningar (Fishbein & Ajzen, 2010). Då RAA används i stor utsträckning när beteenden i fysisk aktivitet ska undersökas ansåg jag att det var en bra teori för denna studie.

(7)

Figur 1. The Reasoned Action Approach (Fishbein & Ajzen, 2010).

2.1.1 Attityd

Faktorn attityd syftar till om en individ har en positiv eller negativ bedömning av ett beteende.

Attityden kring ett beteende grundas i hur individen uppfattar konsekvenserna av beteendet (Fishbein & Ajzen, 2010). Uppfattningen av konsekvenserna beror i sin tur på individens associationer till beteendet, dessa kommer ifrån tidigare erfarenheter eller som information från andra. Bedömningen av de konsekvenser som associerats till beteendet kan vara negativa eller positiva och det är denna bedömning tillsammans med en värdering av konsekvenserna som utgör attityden till beteendet.

2.1.2 Sociala normer

Denna faktor delas in i två delar: deskriptiv och injunktiv norm. Deskriptiv norm syftar till individens uppfattning om andra individer utför beteendet eller inte. Injunktiv norm syftar till hur individen uppfattar andra personers eller gruppers positiva eller negativa attityder

gentemot beteendet (Fishbein & Ajzen, 2010). Enligt Fishbein & Ajzen (2010) kan man förklara hur individer influera andra är genom fem olika typer av social kraft:

(8)

1. Belöningskraft: Individen följer sociala normer för att den sociala agensen har kraft att belöna ett önskvärt beteende.

2. Tvångskraft: Individen följer sociala normer för att den sociala agensen kan utföra straff om ett önskvärt beteende inte utförs.

3. Legitimkraft: Individen följer sociala normer för att hen tror att den sociala agensen har rätten till att diktera beteenden på grund av hens roll eller position i en speciell grupp eller samhället.

4. Expertkraft: Individen följer sociala normer för att den sociala agensen har kunskaper, expertis.

5. Sambandskraft: Individen följer sociala normer då den upplever en känsla av samband med den sociala agensen; det vill säga att individer följer för att de vill vara som agensen.

2.1.3 Känsla av kontroll

Denna faktor har en direkt påverkan på beteendet. Känslan av kontroll är summan av tidigare erfarenheter eller andrahandsinformation (Fishbein & Ajzen, 2010). Om beteendet har varit lyckosamt tidigare upplevs känslan av kontroll som större och påverkar därigenom individens känsla av kontroll positivt.

2.2 Tidigare forskning

Nedanför kommer jag att kort sammanfatta tidigare forskning som tar upp elevers attityd, upplevda sociala normer och upplevd känsla av kontroll i samband med idrottslektioner.

Attityd

Redelius (2004) skriver efter en enkätstudie på 677 elever i årkurs 9 och efter interjuver med 40 elever i årkurs 8 att det finns stora skillnader mellan elevers attityd. Ämnet idrott och hälsa är ett ämne som många elever har starka känslor för, både negativa och positiva. Studien visar också att elevernas föräldrar påverkar deras attityd. Elever med positiv attityd uppger också att deras föräldrar har en positiv syn på ämnet medan elever med negativ attityd uppger att även deras föräldrar en negativ inställning eller att de inte vet vad deras föräldrar tycker.

Flera studier visar att eleverna upplever ämnet som roligt och vilken stor påverkan på attityden det har till ämnet däribland Mercier m.fl. (2017) som följde flera klasser i mellan och högstadiet i tre år. Även Säfvenbom m.fl. (2014) påvisade samma sak i en enkätstudie på

(9)

2010 elever i Norge. Armitage & Conner (2001) och Filho m.fl. (2019) menar även på att det finns ett starkt samband mellan elevens attityd till ämnet och deras deltagande på lektionerna.

Sociala normer

Scarpa m.fl. (2012) försökte i sin studie se om det fanns ett samband mellan mobbning under idrottslektionen och upplevd njutning i fysisk aktivitet. De påvisade att de fanns tydliga negativa upplevelser kopplade till mobbning men även att elevers upplevelse av ämnet stärks när deras kompisar också deltar på lektionerna. Detta stärks av Hashim m.fl. (2008a) som genom en studie med 304 högstadieelever även presenterade att föräldrars engagemang påverkade eleverna i stor skala. En annan studie ifrån Hashim m.fl. (2008b) som genomfördes för att se om samband mellan fysisk aktivitet, tränings vanor och nöje i samband med idrottsundervisning. Den visar att elever upplever ämnet idrott och hälsa som roligt om de får arbeta med sina kompisar, att läraren är engagerad samt om eleverna uppmuntras av sina föräldrar. Detta stärks av både Bailey m.fl.

(2009) och Redelius (2004).

Upplevd känsla av kontroll

I Skolinspektionen (2018) undersökning svarade 67 % av 6 996 elever i årskurserna 7-9 att de sällan eller aldrig kan eller får påverka lektionsinnehållet. Lundvall & Meckbach (2008) i sin studie om hur kursplanens innehåll uppfattas och upplevs av elever och lärare. I studien deltog 380 elever i årkurs 9 av vilka ca 75 % av svarade att de har kunnat påverka lektionsinnehållet.

De stora skillnaderna i de olika studierna kan bero på att eleverna uppfattar olika vad som menas med att kunna påverka. Larsson (2004) skriver att de beslut som tas i idrottshallen oftast är majoritetsbeslut, vilket slutar i att de som hörs mest bestämmer vilket brukar vara killar. Detta kan vara en av anledningarna till varför ämnet uppfattas att gynna killar som idrottar på fritiden vilket Skolinspektionen (2018) visar. Även när det kommer till elevers inflytande påverkas deras attityd positivt till ämnet visar forskning (Hashim m.fl., 2008b).

3 Metod

I följande avsnitt kommer studiens procedur att redovisas. Inledningsvis kommer studiens design att redovisas följt av urval, enkät och datainsamling. Avslutningsvis kommer studiens reliabilitet och validitet samt det etiska ställningstagandet att presenteras.

(10)

3.1 Design

Vid en studie finns det flera sätt att samla in data på, de mest vanliga är kvantitet eller kvalitativ metod. Då kvantitativ metod är att föredra vid studier där man ska hitta orsaker till en social företeelse (Bryman & Nilsson, 2018), som i denna studies fall är elevers beteende har jag valt att använda mig av kvantitativ metod. Då jag var intresserad av att få en stor överblick av elevers beteende snarare än en djup var kvantitativ metod att föredra. En

kvantitativ studie i digital form var även att föredra på grund av rådande COVID-19-pandemi.

Studien utgår från enkäter som har besvarats digitalt. Enkäten utformades med hjälp av tjänsten Survey&Report. Tjänsten är kostnadsfri att använda som student på Karlstad Universitet samt för deltagarna. Den är fördelaktig då den kan genomföras på flera digitala plattformar och att man kan exportera data till Excel för enklare hantering.

3.2 Urval

Vid val av urvalsmetod valde jag använda bekvämlighetsurval, då jag vet av tidigare erfarenheter kan vara svårt att få skolor som vill delta särskilt vid den tidpunkt, början på december, som enkäten skulle genomföras. Bekvämlighetsurvalet är även att föredra vid mindre studier (Bryman & Nilsson, 2018). Bekvämlighetsurval innefattar de personer som är direkt tillgängliga för den som utför studien (Bryman, 2018). I denna studie fick omkring 140 elever i årkurs 9, fördelad på två skolor belägna i Värmland och Örebro län, möjlighet att svara på enkäten. Då jag har tidigare kopplingar till dessa skolor var det ett smidigt sätt att nå ut till många elever utan att behöva avsätta dyrbar tid för att leta efter intresserade skolor.

3.3 Instrument

Studiens data kommer från enkäten som utformats i Survey&Report och genomförts av elever i årkurs 9. Konstruktionen av enkäten har utgångspunkt i tre centrala begrepp; attityd, sociala normer och känsla av kontroll, dessa är några av grundpelarna i RAA (Fishbein & Ajzen, 2010). Under varje begrepp är frågorna konstruerade efter två fokusområden; attityd; kognitiv och affektiv, sociala normer; föräldrar och kompisar, känsla av kontroll; autonomi och

upplevd kompetens. I attityd valdes dessa fokusområden för att förstå hur elevernas uppfattningar av ämnet (kognitiv) samt känslomässiga (affektiv) inställningar till ämnet.

Föräldrar och kompisar valdes för att dessa är två stora faktorer som har stor inverkan i många elevers liv. Autonomi och upplevd kompetens valdes med syftet att få en förståelse i hur elever upplever sin egen förmåga (upplevd kompetens) i ämnet samt deras chans till att

(11)

påverka (autonomi) i ämnet. Alla dessa fokusområden går att koppla till de bakgrundsfaktorer som Fishbein & Ajzen nämner (Se figur 1.) I enkätens första del fick deltagarna även svara på några inledande, orienterande frågor kring deras egen person som senare användes i analysen.

3.4 Genomförande

På grund av rådande pandemi fanns inte möjlighet att besöka skolorna för att genomföra enkäterna. I stället fick lärarna en direktlänk på e-post som de sedan delade till eleverna på Google Classroom och tid avsattes under lektioner för att svara på enkäten. Enkäten låg öppen under drygt två veckor för att få in så många svar som möjligt då många elever var sjuka under den första veckan.

3.5 Databearbetning och analys

Det första steget i bearbetningsprocessen var att den data som samlades in via Survey&Report överfördes till Microsoft Excel och därefter vidare in i programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), ett gratis och relativt enkelt statistikprogram. Här simplifierade och omgrupperade jag variabler så att analysarbetet skulle underlättas.

I analysprocessen använde jag mig av deskriptiv statistik, som är ett bra sätt att använda sig av när man vill skapa sig en bild av ett problem för att senare kunna arbeta vidare med den (Barmark & Djurfeldt, 2015). Detta gjordes i form av frekvenstabeller där insamlad data presenterades. Vidare genomförde jag variansanalyser (ANOVA) i SPSS för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan olika grupper hos respondenterna i de olika temana;

attityd, sociala normer och känsla av kontroll. Jag använde mig av ett konfidentiellsintervall på 95%, det vill säga att allt under 0,050 visar på signifikant skillnad mellan grupperna.

3.6 Validitet och reliabilitet

Enligt (Bryman, 2018) utgår en studies kvalité från validitet och reliabilitet. En studies validitet avgörs genom relevansen i frågorna i förhållande till syftet och frågeställningarna man vill få fram. För att säkerställa enkätens validitet gjordes en pilotstudie av denna innan den skickades ut till eleverna (Bryman & Nilsson, 2018). Först diskuterade jag enkätens upplägg och frågor med en vän som arbetar som idrottslärare. Efter några justeringar så genomförde jag enkäten med två elever i årskurs 9. Efter ytterligare små justeringar påbörjade jag datainsamlingen.

(12)

En studies reliabilitet bygger på hur pålitlig mätningen är, det vill säga om man genomför samma studie fler gånger ska resultatet förbli densamma (Bryman, 2018). En viktigt parameter inom reliabilitet är intern reliabilitet (Bryman, 2018). Kort förklarat så beror den interna reliabiliteten på om indikatorerna är pålitliga och följaktiga, vilket mäts genom hur respondenternas svar på indikatorerna relateras till deras svar på andra indikatorer (Bryman, 2018). Ett av de vanligaste sätten som forskare använder sig av vid mätning av den interna reliabiliteten vid kvantitativa analyser är Cronbachs alfa som utgår från ett tal mellan 0 till 1 (Cohen m.fl., 2011). Skalan ser ut som följande;

• >0.90 mycket hög reliabilitet

• 0.80–0.90 hög reliabilitet

• 0.70–0.79 reliabelt

• 0.60–0.69 godtycklig reliabilitet

• <0.60 låg reliabilitet

Jag genomförde flera reliabilitetstester på varje tema med frågor där temat Attityd (.89) fick en hög reliabilitet medan Sociala normer (.426) och Känsla av kontroll (.487) fick en låg reliabilitet. Efter att ha gått igenom de olika frågornas reliabilitet valde jag att ta bort fråga 15, 16, 18, 20, 26 då dessa ansågs ha låg reliabilitet. Efter denna korrigering blev de nya värdena Sociala normer (.72) och Känsla av kontroll (.69) acceptabla, se i tabell 2. Därmed kommer inte dessa frågor att användas i resultatet i denna studie. Över lag så hade studien en

reliabilitet på .89 vilket gränsar till mycket hög reliabilitet.

Tabell 1

Reliabilitet av de olika frågeteman

Tema Cronbachs alfa Cronbachs alfa innan korrigering efter korrigering Attityd .89 .89 Sociala normer .426 .72 Känsla av kontroll .487 .69

3.7 Forskningsetiska principer

Vetenskapsrådet (2002) har arbetat fram fyra forskningsetiska principer som forskare ska utgå ifrån inom forskning rörande humanistiska och samhällsvetenskapliga områden;

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

(13)

Informationskravet medför att deltagarna i enkäten ska informeras om sin roll i studien och vilka villkor som gäller (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studies enkät har deltagarna informerats om detta skriftligt i inledningen av enkäten.

Samtyckeskravet innebär att forskaren måste erhålla deltagarnas samtycke till att medverka i studien. Om deltagarna är barn under 15 år finns det speciella krav för samtycke, då

vårdnadshavares samtycke behövs (Vetenskapsrådet, 2002). Det ska även framgå tydligt att deras medverkan är frivillig och att de kan avbryta närsomhelst utan konsekvenser eller påverkan. I inledningen av enkäten informerades deltagarna om detta.

Om konfidentialitetskravet skriver Vetenskapsrådet (2002) att all data ska hanteras på ett säkert sätt så att deltagarna inte kan identifieras. I informationstexten i enkäten framgick det att all data kommer hanteras anonymt och enbart av mig.

Nyttjandekravet innebär att den data som samlats in enbart får användas inom denna studie (Vetenskapsrådet, 2002). Även denna information fick deltagarna i början på enkäten.

4 Resultat

I detta kapitel presenteras den statistiska analysen. Först beskrivs respondenternas svar med hjälp av frekvenstabeller. Sedan jämförs två gruppers resultat med hjälp av variansanalyser (ANOVA). Studiens enkät bygger på 27 frågor i 4 områden. Den består av sex inledande frågor, sex frågor om attityd, åtta frågor om sociala normer, sex frågor om känsla av kontroll.

4.1 Inledande frågor

I enkäten fick eleverna svara på sex inledande frågor (se bilaga). Den första frågan handlade om vilket kön de tillhör, den andra frågan undersökte elevernas senaste betyg i ämnet idrott och hälsa, den tredje om vilket betyg de arbetade mot i ämnet idrott och hälsa, den fjärde hur ofta de deltar på idrottslektionerna, den femte om hur ofta de sitter vid sidan under

idrottslektionerna och den sjätte handlade om hur ofta de är fysiskt aktiva på fritiden. Av dessa frågor kommer endast tre redovisas och användas i variansanalysen; Senaste betyg, Deltagande och Fysisk aktiva.

För att undersöka elevernas nuvarande betyg ställdes en fråga om vilket betyg de fick senaste terminen, vilket kan ses i tabellen nedan. Resultatet visar att hälften av deltagarna (51,3%) har

(14)

Tabell 2

Elevernas betyg i ämnet idrott och hälsa (i procentenheter, %)

Betyg Andel av eleverna A 36,8

B 14,5 C 30,3 D 10,5 E 5,3 F 2,6

Totalt deltagande 100%

I tabell 3 visas resultatet från frågan om elevernas deltagande nivå på lektioner i ämnet idrott och hälsa. Tabellen visar att över 80% av eleverna deltar alltid på lektionerna.

Tabell 3

Elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa (i procentenheter, %)

Grad Andel av eleverna Alltid 80,3

Ofta 14,5 Ibland 2,6 Sällan 1,3 Aldrig 1,3

I tabell 4 redovisas elevernas svar på hur fysiskt aktiva de är på fritiden under en normal vecka. Resultatet visar att 56,6% av eleverna är fysiskt aktiva minst fyra gånger i veckan på fritiden medan 13,2% aldrig är fysiskt aktiva på fritiden.

Tabell 4

Elevers fysiska aktivitet på fritiden (i procentenheter, %)

Antal ggr/vecka Andel av eleverna 5 eller fler 39,5

4 17,1 3 10,5 2 13,2 1 6,6 0 13,2

(15)

4.2 Elevers attityd till idrott och hälsa

För att mäta elevers attityd till ämnet idrott och hälsa ställdes sex frågor. Tre av frågorna har utgångspunkt ifrån ett kognitivt perspektiv; är idrott och hälsa ett viktigt ämne, är idrott och hälsa ett lärorikt ämne samt är ämnet idrott och hälsa viktigt för min hälsa, se fråga 7-9 i bilaga. De övriga tre frågorna var kopplade till ett affektivt perspektiv; ser fram emot ämnet, glad efter lektionen samt är det ett roligt ämne, se fråga 10-12 i bilaga. Elevernas resultat presenteras i tabell 5 nedanför. I tabellen ser vi att attityd hos eleverna gällande hur viktigt ämnet är för deras hälsa så svarar 94,6% av eleverna att de instämmer eller instämmer helt till detta. Tre av fem elever (61,8%) svarar även att de instämmer helt på om ämnet är roligt.

Frågorna om hur de känner sig glada efter genomförd lektion samt om det är ett lärorikt ämne har lägst procentsats med att instämma.

Tabell 5

Elevsvar på frågor om Attityd (i procentenheter, %)

Grad Viktigt Lärorikt Viktigt Ser fram emot Glad efter Roligt ämne ämne för hälsa ämnet lektion ämne Instämmer helt 59,3 42,1 62,2 53,9 39,5 61,8 Instämmer 28,9 43,4 32,4 32,9 42,1 26,3 Varken eller 9,2 13,2 4,0 10,6 13,2 7,9 Instämmer inte 2,6 0 1,4 1,3 3,9 1,4 Instämmer inte alls 0 1,3 0 1,3 1,3 2,6 Totalt deltagande 100% 100% 100% 100% 100% 100%

4.3 Upplevda sociala normer hos elever

För att se hur elever upplever sociala normer kopplat till ämnet idrott och hälsa ställdes åtta frågor, varav fyra som inte kommer att presenteras på grund av låg reliabilitet (fråga 15, 16, 18 och 20 i Bilaga). Frågorna är indelade i två olika teman; Föräldrar (fråga 13 och 14 i Bilaga) och Kompisar (fråga 17 och 19 i Bilaga). I tabell 6 presenteras elevernas svar på dessa frågor. I tabellen kan man se att nästan sju av tio elever (69,3%) svarade att de instämmer helt på att deras föräldrar tycker fysisk aktivitet är viktigt medan endast 43,4% svarar instämmer helt på om deras föräldrar tycker ämnet är viktigt. Var femte elev instämmer helt med att deras kompisar tycker ämnet är viktigt samtidigt som 23,7% svarar varken eller.

(16)

Tabell 6

Enkätsvar på frågor om Sociala normer (i procentenheter, %)

Grad Föräldrar Föräldrar fysisk Kompisar Kompisar viktigt ämne aktivitet viktig viktigt ämne deltar Instämmer helt 43,4 69,3 25,0 34,2 Instämmer 35,5 22,7 40,8 47,4 Varken eller 14,5 6,7 23,7 15,8 Instämmer inte 5,3 0 6,6 2,6 Instämmer inte 1,3 1,3 3,9 0 Totalt deltagande 100% 100% 100% 100%

4.4 Elevers upplevda känsla av kontroll

För att se om eleverna upplever en känsla av kontroll i ämnet idrott och hälsa ställdes sex frågor varav en fråga inte kommer att presenteras på grund av låg reliabilitet (fråga 26 i Bilaga). Frågorna är indelade i två teman; autonomi och upplevd kompetens. Tre av frågorna är kopplade till autonomi; Påverka innehåll, Påverka betyg och Svårighetsnivåer (frågor 21- 23). Två av frågorna är kopplade till upplevd kompetens; Klarar av och Lär sig (frågor 24-25 i Bilaga). Tabell 7 visar att nästan var tredje elev (30,7%) svarar att de inte kan påverka

innehållet på lektionerna, medan 89,5% upplever att de kan påverka sina betyg. 9 av 10 elever upplever att de klarar av det mesta under idrottslektionerna. På tre av frågorna; Påverka innehåll, Svårighetsnivåer och Lär sig så har minst var fjärde elev svarat Varken eller.

Tabell 7

Enkätsvar på frågor om Känsla av kontroll (i procentenheter, %)

Grad Påverka Påverka Svårighetsnivåer Klarar av Lär sig innehåll betyg

Instämmer helt 13,3 40,8 10,5 59,2 23,7 Instämmer 29,3 48,7 40,8 32,9 46,1 Varken eller 26,7 6,6 32,9 3,9 25,0 Instämmer inte 20,0 2,6 9,2 3,9 2,6 Instämmer inte 10,7 1,3 6,6 0 2,6 Totalt deltagande 100% 100% 100% 100% 100%

(17)

I nästa del redovisas data från jämförelser mellan olika grupper svar med hjälp av

variansanalyser (ANOVA). De grupper som jämförs är elever med högt kontra lågt betyg, elever med hög kontra lägre närvaro, elever som är mycket fysiskt aktiva under fritiden kontra de som mindre aktiva.

4.5 Elever med högt kontra lågt betyg

Elevers svar har beskrivits i det tidigare avsnittet. För att undersöka om det finns skillnader i attityder mellan de elever som fick högt betyg och de som fick lågt betyg (Se tabell 3) har jag delat in eleverna i två grupper. I den första gruppen (Grupp A) inkluderas de elever som fick C, D, E och F i betyg och i den andra gruppen (Grupp B) de elever som fick A och B.

Analysens resultat presenteras i tabell 8. Man kan se i tabellel att alla frågor förutom Glad efter lektionen (.057) visar att på att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna.

Tabell 8

Attitydskillnader på basis av betyg

Frågor

^MA MB F Sig.

Viktigt ämne 4.11(.81) 4,77(.59) F(1,74) = 16.829 <.001 Lärorikt ämne 3.95(.85) 4,54(.60) F(1,74) = 12.461 <.001

Viktigt för hälsa 4.35(.75) 4,77(.43) F(1,74) = 8.969 .004

Ser fram emot ämnet 4.08(.98) 4,64(.54) F(1,74) = 9.633 .003

Glad efter lektion 3.95(.88) 4.33(.87) F(1,74) = 3.728 .057

Roligt ämne 4.16(.99) 4.69(.73) F(1,74) = 7.136 .009

MA =Medelvärde för grupp A, MB = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde

I tabell 9 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande sociala normer som genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp A och grupp B. I tabellen kan man läsa att det saknas signifikanta skillnader mellan de olika grupperna i alla frågor.

(18)

Tabell 9

Skillnader i upplevda sociala normer på basis av betyg

Frågor

MA MB F Sig.

Föräldrar viktigt ämne 3.95(1.08) 4.33(.77) F(1,74) = 3.266 .075 Föräldrar fysisk aktivitet viktig 4.51(.73) 4.63(.78) F(1,74) = .343 .560 Kompisar viktigt ämne 3.62(1.03) 3.9(.97) F(1,74) = 1.365 .246 Kompisar deltar 4.03(.87) 4.23(.67) F(1,74) = 1.329 .253

I tabell 10 redogörs data från variansanalyser på elevers svar rörande känsla av kontroll som genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp A och grupp B. Frågan om elever klarar av aktiviteterna på idrottslektionerna visar en signifikant skillnad mellan

grupperna (.021). Inom de andra frågorna finns det ingen signifikant skillnad, tvärtemot så visar de väldigt höga värden p-värden.

Tabell 10

Skillnader i upplevd känsla av kontroll på basis av betyg

Frågor

MA MB F Sig.

Påverka innehåll 3.22(1.1) 3.08(1,29) F(1,74) = .255 .615 Påverka betyg 4.16(.73) 4.33(.87) F(1,74) = .863 .356 Svårighetsnivåer 3.38(1.04) 3.41(1.02) F(1,74) = .018 .893 Klarar av 4.27(.84) 4.67(.62) F(1,74) = 5.524 .021 Lär sig 3.76(.84) 3.95(.83) F(1,74) = .053 .359

4.6 Elever med hög kontra lägre närvaro

För att undersöka om det finns skillnader i attityder mellan de elever som har högre närvaro och de som har lägre närvaro (Se tabell 3) har jag delat eleverna i två grupper. I den första gruppen (Grupp C) innefattas elever som alltid deltar och i den andra gruppen (Grupp D) de som aldrig deltar till de som deltar ofta. Analysens resultat redovisas i tabell 11. Endast frågan om ämnet är viktigt (.079) är visar på att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna.

(19)

Tabell 11

Attitydskillnader på basis av deltagande

Frågor

^MC MD F Sig.

Viktigt ämne 4.52(.70) 4.13(.99) F(1,74) = 3.176 .079 Lärorikt ämne 4.38(.64) 3.73(1,1) F(1,74) = 8.947 .004 Viktigt för hälsa 4.64(.52) 4.27(.96) F(1,74) = 4.267 .042 Ser fram emot ämnet 4.49(.70) 3.87(1,13) F(1,74) = 7.411 .008 Glad efter lektion 4.36(.69) 3.27(1,1) F(1,74) = 23.695 <.001

Roligt ämne 4.64(.63) 3.60(1,3) F(1,74) = 20.191 <.001

MC =Medelvärde för grupp A, MD = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde I tabell 12 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande sociala normer som

genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp C och grupp D. Alla frågor visar på signifikanta skillnader mellan grupperna förutom frågan om föräldrar anser fysisk aktivitet viktigt som visar p =0.087.

Tabell 12

Skillnader i upplevda sociala normer på basis av deltagande

Frågor

MC MD F Sig.

Föräldrar viktigt ämne 4.26(.83) 3.67(1,23) F(1,74) = 5.006 .028 Föräldrar fysisk aktivitet viktig 4.64(.58) 4.27(1.22) F(1,74) = 3.018 .087 Kompisar viktigt ämne 3.92(.94) 3.13(1.19) F(1,74) = 7.585 .007 Kompisar deltar 4.23(.67) 3.73(1.03) F(1,74) = 5.257 .025

MC =Medelvärde för grupp A, MD = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde

I tabell 13 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande känsla av kontroll som genomförts att undersöka om det finns skillnader mellan grupp C och grupp D. Två av frågorna visar väldigt tydliga signifikanta skillnader mellan grupperna; Påverka betyg och Klarar av som båda visar ett p-värde på <.001. Frågorna om Påverka innehåll och

svårighetsnivåer påvisar inga skillnader mellan de två grupperna.

(20)

Tabell 13

Skillnader i upplevd känsla av kontroll på basis av deltagande

Frågor

^MC MD F Sig.

Påverka innehåll 3.21(1.2) 2.87(1.19) F(1,74) = 1.009 .318 Påverka betyg 4.43(.59) 3.53(1.3) F(1,74) = 18.377 <.001 Svårighetsnivåer 3.46(.99) 3.13(1.13) F(1,74) = 1.229 .271 Klarar av 4.62(.55) 3.87(1.13) F(1,74) = 14.131 <.001 Lär sig 4.00(.82) 3.27(1.03) F(1,74) = 8.722 .004

MC =Medelvärde för grupp A, MD = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde

4.7 Elever med hög kontra lägre fysisk aktivitet

Härnäst presenteras data som togs fram för att se om det fanns skillnader i elevernas svar om attityd beroende på hur fysiskt aktiva de är på fritiden (Se tabell 4). Eleverna är uppdelade i två grupper; elever som är fysiskt aktiva mindre än fyra gånger i veckan (Grupp E) och de som är fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan (Grupp F). Data redovisas i tabell 14. Tre av frågorna; Viktigt ämne (<.001), lärorikt ämne (.002) och glad efter lektionen (.042) visar på signifikanta skillnader mellan de båda grupperna. Hos de andra frågorna; Viktigt för hälsa (.091), Ser framemot ämnet (.152) och Roligt ämne finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Tabell 14

Attitydskillnader på basis av fysisk aktivitet

Frågor

ME MF F Sig.

Viktigt ämne 4.09(.84) 4.72(.6) F(1,74) = 14.672 <.001 Lärorikt ämne 394(.86) 4.49(63) F(1,74) = 10.250 .002 Viktigt för hälsa 4.42(.75) 4.67(.52) F(1,74) = 2.931 .091 Ser fram emot ämnet 4.21(1.0) 4.49(.63 F(1,74) = 2.098 .152 Glad efter lektion 3.91(.88) 4.33(.86) F(1,74) = 4.267 .042 Roligt ämne 4.21(1.0) 4.6(.73) F(1,74) = 3.684 .059

ME =Medelvärde för grupp A, MF = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde

(21)

Härnäst i tabell 15 presenteras data från variansanalyser på elevers svar rörande sociala normer som gjorts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp E och grupp F. I tabellen kan man se att de finns en signifikant skillnad mellan grupperna i frågorna; Föräldrar tycker ämnet är viktigt (.008) och om deras kompisar deltar (.027). I frågorna rörande om föräldrarna tycker fysisk aktivitet är viktig och om kompisar tycker ämnet är viktigt finns det inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Tabell 15

Skillnader i upplevda sociala normer på basis av fysisk aktivitet

Frågor

ME MF F Sig.

Föräldrar viktigt ämne 3.82(1,01) 4.40(.82) F(1,74) = 7.522 .008

Föräldrar fysisk aktivitet viktig 4.45(.71) 4.65(.78) F(1,74) = 1.273 .263

Kompisar viktigt ämne 3.55(1.06) 3.93(.99) F(1,74) = 2.658 .107

Kompisar deltar 3.91(.80) 4.30(.70) F(1,74) = 5.112 .027

ME =Medelvärde för grupp A, MF = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde I tabell 16 redovisas data från variansanalyser på elevers svar rörande känsla av kontroll som genomförts för att undersöka om det finns skillnader mellan grupp E och grupp F. I tabellen kan man utläsa att det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna i någon av frågorna. Tabell 16 Skillnader i upplevd känsla av kontroll på basis av fysisk aktivitet Frågor

^ME MF F Sig. Påverka innehåll 3.15(.94) 3.14(1.37) F(1,74) = .002 .966

Påverka betyg 4.09(.72) 4.37(.85) F(1,74) = 2.335 .131

Svårighetsnivåer 3.48(.9) 3.33(1.1) F(1,74) = .451 .504

Klarar av 4.30(.88) 4.60(.62) F(1,74) = 3.047 .085

Lär sig 3.73(.94) 3.95(.91) F(1,74) = 1.170 .283

ME =Medelvärde för grupp A, MF = Medelvärde för grupp B, F = Variationen mellan och inom grupperna, Sig. =Signifikant värde

(22)

5 Diskussion

I detta avsnitt kommer jag att diskutera studiens styrkor och svagheter. Därefter kommer jag diskutera kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning.

5.1 Metoddiskussion

Då studien baseras på en kvantitativ undersökning var ett av mina mål att få in svar ifrån så många respondenter som möjligt utifrån den tidsaspekt som fanns. Därför valde jag att göra en webbaserad enkät så att jag ej behövde närvara när eleverna fyllde i den, detta

tillvägagångsätt var mest optimalt dessutom med tanke på den rådande COVID-19-pandemin.

I och med detta kunde eleverna inte ställa eventuella frågor om de uppstod. Det kan finnas en viss problematik med elever som har läs- och skrivsvårigheter eller att de inte förstår frågor.

För att underlätta för dessa elever fick de möjlighet att svara på enkäten under lektionstid men även hemma. Jag har inte fått till mig från lärarna att någon elev haft svårigheter med att besvara frågorna vilket tyder på att det är en väl utformad enkät. Det som stärker enkätens reliabilitet/validitet? ytterligare är att det inre bortfallet är 0%. Dock kan längden på enkäten diskuteras då en lärare återberättade att en elev utbrast: ”Det är ju för helvete 27 frågor att svara på” när hen skulle svara på enkäten. Då längre enkäter kan ge lägre svarsfrekvens på grund av att den potentielle respondenten tappar intresse mitt i enkäten eller väljer att inte delta, men för att få in tillräckligt med data att analysera så anser jag att antalet frågor att rättfärdigat.

Mitt urval på skolor och klasser var gjort utefter det som var mig lättillgängligast för tillfället, vilket kan ses i antal tillfrågade elever och antal respondenter. Om det funnits mer tid hade fler skolor blivit tillfrågade och studien hade kunnat bli mer omfattande. Den delen som jag uppfattade som mest utmanande var att arbeta i SPSS, då jag saknade tidigare erfarenheter av detta eller liknande program.

För att stärka validiteten i studien genomförde jag en pilotstudie, först en vän som arbetar som idrottslärare och efter lite korrigering med två elever i årkurs 9 och sedan en slutgiltig

justering innan datainsamlingen påbörjades. En inre styrka hos studien är reliabiliteten för temat attityd. I tabell 2 redovisades reliabiliteten utifrån Cronbachs alfa hos de olika teman där attityd-temat fick .89, vilket gränsar till mycket hög reliabilitet (.90), testets högsta skala.

Vid analyseringen visade dock de övriga teman; sociala normer (.426) och känsla av kontroll (.487) på låg reliabilitet. För att åtgärda detta togs flera frågor bort och de nya värdena;

(23)

sociala normer (.72) och känsla av kontroll (.69) blev då acceptabla. Detta kan ses som en svaghet då varje tema har olika antal frågor; attityd (6), sociala normer (4) och känsla av kontroll (5).

5.2 Resultatdiskussion

I denna studie undersöktes elevers beteende, i detta fall deltagande i idrott och hälsa, med hjälp av teorin Reasoned Action Approach och dess faktorer; attityder, sociala normer och upplevd känsla av kontroll. Dessutom lyfts det fram relevanta skillnader på basis av betyg, deltagande och fysisk aktivitet på fritiden.

I avsnittet besvaras de tre frågorna (attityder, sociala normer, känsla av kontroll) i tre

underavsnitt. Svaret på den fjärde frågeställningen (skillnader) integreras i varje underavsnitt.

Elevers attityd till ämnet idrott och hälsa

Studiens första frågeställning var att ta reda på vilken attityd elever har till ämnet idrott och hälsa. Enligt mina resultat uppvisar en klar majoritet av eleverna en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa. Detta stärks av bland annat Kougioumtzis (2016) som gjorde en större studie i årskurs 9 där eleverna också visade sig positiva till att ämnet är viktigt. Däremot så ser man att det fanns en större positiv inställning till den kognitiva attityden än den affektiva i ämnet. Detta går emot Kougioumtzis (2016) som redovisade att den affektiva ställer sig högre än den kognitiva. Då differensen enbart är några procent kan detta beror på storleken på urvalet i de båda studierna, Kougioumtzis hade 1,736 respondenter medan min studie enbart 76. Om min studie hade varit mer omfattande hade denna differens möjligtvis saknats.

I analysen kan man se att i attitydskillnader på basis av betyg så har elever med högre betyg en bättre attityd till ämnet (Se tabell 8). En studie av Sollerhed m.fl. (2005) stärker detta. Vad som kommer först är svårt att säga; har de högre betyg för att de tycker ämnet är roligt eller är ämnet roligt för att de har högt betyg i det. Samma studie av Sollerhed m.fl. (2005) visar även att elever med hög fysisk kapacitet och elever som är fysisk aktiva minst 4 gånger i veckan har en positiv inställning till ämnet. Detta visar även min studie på i tabell 14. Om man upplever att man är duktig på en sak tenderar man att även att ha en positiv attityd till den.

Upplevda sociala normer hos elever

Den andra frågeställningen var om vilka sociala normer elever upplevde kopplade till ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde att både deras föräldrar

(24)

elever som alltid deltar på lektionerna har i större utsträckning föräldrar och kompisar som anser att ämnet och fysisk aktivitet är viktigt. Flera studier (Ammouri m.fl., 2007; Bailey m.fl., 2009; Hashim m.fl., 2008b, 2008a; Kahn m.fl., 2008; Redelius, 2004; Salvy m.fl., 2008) visar att barn och ungdomar påverkas stort av att ha föräldrar och kompisar som är fysisk aktiva eller anser att det är viktigt. Detta ökar chansen till att de själva har en högre fysisk aktivitet och även fortsätter med detta senare i livet.

Elevers upplevda känsla av kontroll

Den tredje frågeställningen rörde elevers upplevda känsla av kontroll i ämnet. Den bild som framkommer från mina resultat är att eleverna svarade väldigt spritt på om de upplevde att de kunde påverka innehållet på lektionerna. Liknande problematik uppstod mellan Lundvall och Meckbach (2008) och (Skolinspektionen, 2018). En anledning till att det är så många spridda svar kan var att eleverna uppfattade frågan olika, vilket även syns i variansanalysen då det inte finns några tydliga kopplingar till någon av grupperna. Oavsett så är autonomistödjande undervisning en viktigt del i elevers motivation till fysiska aktivitet (Lonsdale m.fl., 2009).

Om eleverna hade upplevt att de haft mer påverkan på lektionsinnehållet hade möjligtvis deras svar angående svårighetsnivåer och att de lär sig något på lektionerna varit annorlunda (Se tabell 7).

Intressant var att de inte fanns några signifikanta skillnader i upplevd kontroll när de kom till elevernas fysiska aktivitet. Mina tankar innan studien var att detta område kommer visa på en av de tydligaste skillnaderna. Varför det kan vara så här har jag inte bra svar på, så en djupare studie i detta hade varit av stort intresse.

Analysen visade att elever med högt betyg svarade att de klarar av att delta på i stort sett alla aktiviteter på lektionerna. Detta kan kopplas till (Skolinspektionen, 2018) som rapporterade att det är i stor utsträckning elevernas idrottsprestationer och deras fysiska status som

betygsätts vilket och undervisningen utformas oftast så att den gynnar dessa elever. Detta går emot det som står i kursplanen för ämnet (Skolverket, 2011).

Hos elever som deltog på lektionerna visade det sig tydligt att de upplevde en större känsla av kontroll än de som inte deltog. Deras svar om att de kan påverka sitt betyg och att de klara av aktiviteterna på lektionerna stack ut. Vidare hade det varit intressant att se varför de upplever att de kan påverka sina betyg; är det på grund av att de vet vad som krävs för de olika

betygen, vilket (Skolinspektionen, 2018) visar på att många inte gör, eller tror de att det

(25)

räcker med att jag kämpar på och gör mitt bästa så kan jag påverka betyget? Efter egna erfarenheter tror jag att det senare är mest troligast.

Beteende: Deltagande

Som det beskrevs tidigare i kapitlet om teoretiska utgångspunkter så används RAA när man ska förklara ett beteende men även förutse och förändra det (Fishbein & Ajzen, 2010). I denna studie så är beteendet deltagande som är i fokus.

I avsnittet 4.6 presenters variansanalyser om olika grupperingar av eleverna kontra deras deltagande nivå på idrottslektionerna, där kan vi se flera signifikanta skillnader. I tabell 11 ser man att elever som deltar mycket på lektionerna har en betydligt bättre attityd till ämnet idrott och hälsa. Detta stärks av både Filho m.fl. (2019) och Armitage & Conner (2001) studier där de visar att attityd har en stor påverkan på elevernas deltagande.

Sociala normer i tabell 12 visar också på tydliga skillnader hos eleverna. Resultaten kan tolkas som att elever med högt deltagande påverkas av kompisar och föräldrars vilket stöds av flera studier (Bailey m.fl., 2009; Filho m.fl., 2019; Redelius, 2004). Hur detta påverkar eleven kan diskuteras, är det attityden till beteendet hos eleverna som påverkas eller något annat? Andra studier (White m.fl., 2008) har dock visat att elever inte påverkas av kompisar när det

kommer till deltagande i idrott och hälsa. På grund av olika resultat kopplat till sociala normer så det flera forskare som ifrågasätter om sociala normer ska ha en så stark roll i RAA och har talar för en rekonceptualisering av teorin (Terry m.fl., 1999; Terry & Hogg, 1996).

I tabell 13 presenteras resultatet från analys av elevers deltagande i förhållande till deras upplevda känsla av kontroll. Den visar att det finns flera signifikanta skillnader mellan grupper med hög och låg närvaro där elever med högre närvaro upplever större känsla av kontroll. Även detta stärks av Filho m.fl. (2019) som visar att elever som klarar av aktiviteterna är mer intresserade av att delta på lektionerna.

Teorins användande när det kommer till att förklara och förutse ett beteende, framför allt kopplat till fysisk aktivitet, stärks av denna studies resultat. Dock finns det en tveksamhet till sociala normer då flera studier motsätter sig varandra. Mina tankar om detta är att det kan finnas en problematik med att elever ska uppskatta vad exempelvis deras föräldrar anser om fysisk aktivitet. Det finns en chans att elever uppskattar fel vilket ger ett missvisande resultat och vi kan inte förvänta oss att alla barn och ungdomar ska lyckas med detta.

(26)

5.3 Slutsatser och implikationer

Studien visar, med hjälp av enkätundersökning, att elever har en positiv attityd till ämnet idrott och hälsa, likväl kognitiv som affektiv. Dessutom ser det ut som om att eleverna påverkas av föräldrar och kompisar när det kommer till fysisk aktivitet men mer forskning kring elevers deltagande på idrottslektionerna kopplat till sociala normer hade varit av intresse. Studien pekar också på att elever som deltar och hade högt betyg visade en högre upplevd känsla av kontroll, däremot kunde den inte påvisa om fysisk aktivitet påverkar elevernas känsla av kontroll. Då många rapporter och studie visar att elever som är fysiskt aktiva på fritiden har större fördel i ämnet anser jag detta som väldigt märkligt och därför hade fortsatt forskning om vad eleverna själva upplever varit av intresse. Då det finns tveksamheter om sociala normers roll inom RAA så hade det varit fördelaktigt att det genomförs fler studier på detta område. Vad jag hoppas att denna studie bidrar till

professionen är att en förståelse över vad elever har för upplevelser av ämnet idrott och hälsa och hjälpa dem forma sin undervisning mot elevernas bästa.

(27)

Referenser

Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179–211. https://doi.org/10.1016/0749-5978(91)90020-T

Ammouri, A. A., Kaur, H., Neuberger, G. B., Gajewski, B., & Choi, W. S. (2007). Correlates of exercise participation in adolescents. Public Health Nursing (Boston, Mass.), 24(2), 111–120. https://doi.org/10.1111/j.1525-1446.2007.00615.x

Armitage, C. J., & Conner, M. (2001). Efficacy of the Theory of Planned Behaviour: A meta- analytic review. British Journal of Social Psychology, 40(4), 471–499.

https://doi.org/10.1348/014466601164939

Bailey, R., Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I., Sandford, R., & BERA Physical Education and Sport Pedagogy Special Interest Group. (2009). The educational benefits claimed for physical education and school sport: An academic review.

Research Papers in Education, 24(1), 1–27.

https://doi.org/10.1080/02671520701809817

Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: Att förstå och förändra världen med siffror. Studentlitteratur.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7:e uppl.).

Routledge.

Filho, A. P., Mendonça, G., Neto, J. M. S., Tassitano, R. M., Silva, A. B. P., & Júnior, J. C. de F. (2019). Attendance in Physical Education classes and associated factors among high school students. Revista Brasileira de Atividade Física & Saúde, 24, 1–10.

https://doi.org/10.12820/rbafs.24e0083

Fishbein, M., & Ajzen, I. (1975). Belief, attitude, intention and behaviour: An introduction to theory and research (Vol. 27).

(28)

Fishbein, M., & Ajzen, I. (2010). Predicting and changing behavior: The reasoned action approach. Psychology Press.

Folkhälsomyndigheten. (2019, januari 15). De flesta skolelever rör sig för lite—

Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-

press/nyhetsarkiv/2019/januari/de-flesta-skolelever-ror-sig-for-lite/

Hashim, H., Grove, J. R., & Whipp, P. (2008a). Validating the youth sport enjoyment construct in high school physical education. Research Quarterly for Exercise and Sport, 79(2), 183–194. https://doi.org/10.1080/02701367.2008.10599482

Hashim, H., Grove, R., & Whipp, P. (2008b). Relationships between Physical Education Enjoyment Processes, Physical Activity, and Exercise Habit Strength among Western Australian High School Students. Asian Journal of Exercise & Sports Science, 5, 23–

30.

Kahn, J. A., Huang, B., Gillman, M. W., Field, A. E., Austin, S. B., Colditz, G. A., & Frazier, A. L. (2008). Patterns and Determinants of Physical Activity in U.S. Adolescents.

Journal of Adolescent Health, 42(4), 369–377.

https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2007.11.143

Kougioumtzis, K. (2016). Students´ beliefs on physical education. International Journal of Physical Education, 2016, 26–34.

Larsson, H. (2004). Idrott och hälsa—Vad är det? Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 4, 38–41.

Lonsdale, C., Sabiston, C. M., Raedeke, T. D., Ha, A. S. C., & Sum, R. K. W. (2009). Self- determined motivation and students’ physical activity during structured physical education lessons and free choice periods. Preventive Medicine, 48(1), 69–73.

https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2008.09.013

(29)

Lundvall, S., & Meckbach, J. (2008). Mind the gap: Physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 345–364. https://doi.org/10.1080/17408980802353362

Mercier, K., Donovan, C., Gibbone, A., & Rozga, K. (2017). Three-Year Study of Students’

Attitudes Toward Physical Education: Grades 4–8. Research Quarterly for Exercise and Sport, 88(3), 307–315. https://doi.org/10.1080/02701367.2017.1339862

Redelius, K. (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk idrottsforskning, 2004(4), 42–46.

Salvy, S.-J., Bowker, J. W., Roemmich, J. N., Romero, N., Kieffer, E., Paluch, R., & Epstein, L. H. (2008). Peer Influence on Children’s Physical Activity: An Experience Sampling Study. Journal of pediatric psychology, 33(1), 39–49.

https://doi.org/10.1093/jpepsy/jsm039

Scarpa, S., Carraro, A., Gobbi, E., & Nart, A. (2012). Peer-Victimization during Physical Education and Enjoyment of Physical Activity. Perceptual and Motor Skills, 115(1), 319–324. https://doi.org/10.2466/06.05.10.PMS.115.4.319-324

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9.

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-

statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott- och-halsa-i-arskurs-79/

Skolverket. (2010). Mycket idrott och lite hälsa Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-

rapporter-stat/granskningsrapporter/ovriga-publikationer/2010/idrott--fi/slutrapport- flygande-tillsyn-idrott.pdf

Skolverket, 2011. (2011). Idrott och hälsa [Kursplan] [Text].

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

(30)

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet

Sollerhed, A.-C., Ejlertsson, G., & Apitzsch, E. (2005). Predictors of strong sense of coherence and positive attitudes to physical education in adolescents. Scandinavian Journal of Public Health, 33(5), 334–342.

https://doi.org/10.1080/14034940510005833

Subramaniam, R., & Silverman, S. (2007). Middle school students’ attitudes toward physical education. Teaching and Teacher Education, 23, 602–611.

https://doi.org/10.1016/j.tate.2007.02.003

Säfvenbom, R., Haugen, T., & Bulie, M. (2014). Attitudes toward and motivation for PE.

Who collects the benefits of the subject? Physical Education and Sport Pedagogy.

https://doi.org/10.1080/17408989.2014.892063

Terry, D. J., & Hogg, M. A. (1996). Group Norms and the Attitude-Behavior Relationship: A Role for Group Identification. Personality and Social Psychology Bulletin, 22(8), 776–

793. https://doi.org/10.1177/0146167296228002

Terry, D. J., Hogg, M. A., & White, K. M. (1999). The theory of planned behaviour: Self- identity, social identity and group norms. The British Journal of Social Psychology, 38 ( Pt 3), 225–244. https://doi.org/10.1348/014466699164149

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf White, K., Thomas, I., Johnston, K., & Hyde, M. (2008). Predicting Attendance at Peer-

Assisted Study Sessions for Statistics: Role Identity and the Theory of Planned Behavior. The Journal of social psychology, 148, 473–491.

https://doi.org/10.3200/SOCP.148.4.473-492

(31)

Bilaga

Inledande frågor

1. Vilket kön tillhör du?

Kvinna Man Annat

2. Vilket var ditt senaste betyg i ämnet idrott och hälsa?

- F E D C B A Vet inte

3. Vilket betyg i ämnet idrott och hälsa arbetar du mot nu?

- F E D C B A Vet inte

4. Hur ofta deltar du aktivt på idrottslektionerna om du inte är sjuk eller skadad?

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

5. Hur ofta sitter du vid sidan under en idrottslektion?

Aldrig

(32)

Ibland Ofta Alltid

6. Hur många gånger i veckan tränar du på din fritid?

5 eller fler 4

3 2 1 0 Tema: Attityd

7. Jag tycker att idrott och hälsa är ett viktigt ämne Instämmer inte alls

Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt

8. Jag tycker att idrott och hälsa är ett lärorikt ämne Instämmer inte alls

9. Jag tycker att ämnet idrott och hälsa är viktigt för min hälsa Instämmer inte alls

10. Jag ser fram emot att gå till idrottslektionen Instämmer inte alls

Instämmer inte Varken eller

(33)

Instämmer Instämmer helt

11. Jag känner mig glad efter en idrottslektion Instämmer inte alls

12. Jag tycker att idrott och hälsa är ett roligt ämne Instämmer inte alls

Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Tema: Sociala normer

13. Mina föräldrar tycker att idrott och hälsa är ett viktigt ämne Instämmer inte alls

14. Mina föräldrar tycker att fysisk aktivitet är viktigt Instämmer inte alls

15. Mina föräldrar är fysiskt aktiva på fritiden Instämmer inte alls

Instämmer inte Varken eller Instämmer

(34)

16. Mina föräldrar påminner mig om när jag har idrottslektion Instämmer inte alls

17. Mina kompisar tycker att idrott och hälsa är ett viktigt ämne Instämmer inte alls

18. Det är större chans att jag är aktiv på idrottslektionen om mina kompisar också är aktiva

Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt

19. Mina kompisar deltar på idrottslektionerna Instämmer inte alls

20. Mina kompisar glömmer sina idrottskläder Instämmer inte alls

(35)

Tema: Känsla av kontroll

21. Jag upplever att jag kan påverka innehållet på idrottslektionerna Instämmer inte alls

22. Jag upplever att jag kan påverka mitt betyg i ämnet idrott och hälsa Instämmer inte alls

23. Jag upplever att det finns olika svårighetsnivåer på aktiviteterna under idrottslektionerna som jag kan välja mellan

Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt

24. Jag klarar av det mesta på idrottslektionerna Instämmer inte alls

25. Jag upplever att jag lär mig något på idrottslektionerna Instämmer inte alls

(36)

26. Jag upplever att det är svårt att delta på lektionerna i idrott och hälsa Instämmer inte alls

27. Vad tror du är anledningen till att elever inte deltar på idrottslektionerna? Skriv en kort mening!