STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET
1 Beslut
Studieplanen är fastställd av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-12-11 att gälla fr.o.m. 2004-01-01.
Forskarutbildningen ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. Där det inte särskilt anmärks gäller det som nedan sägs om forskarutbildning såväl utbildning för doktors- examen som för licentiatexamen.
2 Mål för utbildningen
Utbildningen för doktorsexamen i nordiska språk syftar till att bibringa den forskarstude- rande dels fördjupade kunskaper och vidgad orientering inom ämnesområdet samt säkra insikter om språkvetenskapliga metoder, dels de särskilda kunskaper och metodiska insik- ter som sätter den forskarstuderande i stånd att såsom ett led i utbildningen självständigt lösa en forskningsuppgift av ett i förhållande till den disponibla tiden rimligt omfång.
Målet för utbildningen är att göra doktoranden väl förberedd för fortsatt verksamhet som forskare och lärare. Utbildningen syftar också till att lägga grunden för fortsatt vetenskapligt arbete och att ge behörighet för sådana yrken som kräver omfattande kunskaper och färdigheter samt vetenskaplig skolning inom ämnesområdet nordiska språk, t.ex. arbete inom högskolan och övriga skolväsendet, vid museer, arkiv, bibliotek, massmedier eller förlag.
Utbildningen för licentiatexamen har som mål att ge fördjupade ämneskunskaper samt trä- ning i forskningsmetodik och i självständigt vetenskapligt arbete av mera kvalificerat slag.
3 Tillträde till forskarutbildning
Man kan ansöka om att antas antingen till utbildning för doktorsexamen eller till utbildning för licentiatexamen. Den förra utbildningen är på fyra år och den senare på två år.
3.1 Allmänna bestämmelser
Till forskarutbildning får antas endast så många forskarstuderande som kan erbjudas hand- ledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.
3.2 Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet har den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet.
3.3 Särskild behörighet
För särskild behörighet att antas till forskarutbildningen i nordiska språk krävs att den sö- kande har godkänt resultat på kurser omfattande 80 p. (D-nivå) i Svenska språket/Nordiska språk, Svenska som andraspråk eller Praktisk svenska. Särskild behörighet har också den som inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Sökande som genomgått Lärarprogrammet, Översättarprogrammet eller liknande utbildningar får sin be- hörighet individuellt prövad.
4 Antagning och urval
Antagning till forskarutbildningen i nordiska språk utlyses nationellt. Institutions antag- ningskriterier framgår av särskild handling. Den sökande bör till sin ansökan foga en kort- fattad forskningsplan eller på annat sätt redogöra för sina forskningsintressen. Antagning bereds av institutionens handledarkollegium och beslutas av prefekten på delegation från Språkvetenskapliga fakultetsnämnden.
Beslut om antagning skall grunda sig på en bedömning av den sökandes förmåga att till- godogöra sig forskarutbildningen. Särskild vikt skall därvid fästas vid graden av mognad och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys, visad bl.a. genom examensarbe- ten på kandidat- och magisternivå. Intervju med den sökande kan också komma i fråga.
5 Individuell studieplan
För varje forskarstuderande skall det i samråd mellan den forskarstuderande och hans eller hennes huvudhandledare upprättas en individuell studieplan som både uppfyller fakultets- nämndens krav och är anpassad till institutionens behov av reglerade samarbetsformer.
Studieplanen skall tillstyrkas av prefekten och fastställas av fakultetsnämnden.
Den individuella studieplanen skall innehålla en tidsplan för den forskarstuderandes forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som den forskarstuderande, huvud- handledaren, institutionen och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.
Studieplanen följs upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall den forskarstuderande och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan när det är påkallat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Innan en ändring görs får den forskarstuderande och huvudhandledaren möjlighet att yttra sig. Med sina underskrifter skall de intyga att de god- känt studieplanen och de ändringar som gjorts i den.
6 Utbildningens innehåll och uppläggning
6.1 Utbildningens längd
Utbildningen för doktorsexamen skall normalt kräva fyra års heltidsstudier och för licen- tiatexamen två års heltidsstudier. Härvid förutsätts att den forskarstuderande har de förkun- skaper som krävs och ägnar sig åt studierna på heltid samt utnyttjar undervisningen och handledningen effektivt. Ansvaret för att tidsplanen hålls vilar både på den forskarstude- rande och på huvudhandledaren. Avvikelser från tidsplanen måste dokumenteras i den individuella studieplanen (se ovan). Utbildningstiden får förlängas bara om det finns sär- skilda skäl för det, såsom föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring
inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och student- organisationer.
6.2 Utbildningens uppläggning
Utbildningen för doktorsexamen består av en kursdel om 45 poäng och en avhandlingsdel om 115 poäng. Utbildningen för licentiatexamen består av en kursdel om 40 poäng och en uppsatsdel om 40 poäng.
Den forskarstuderande bör på ett tidigt stadium bestämma ämne för avhandlingen/upp- satsen, så att arbetet med denna kan ske parallellt med kursläsningen. För att underlätta samordningen mellan kursdel och arbetet med avhandling/uppsats kan den forskarstude- rande, i samråd med huvudhandledaren, inom tillämpliga kurser lägga tyngdpunkten på vissa moment i kursen.
6.3 Undervisning
Undervisning i samtliga ingående kurser ges inte varje läsår. Den forskarstuderande upp- manas därför att i möjligaste mån utnyttja den undervisning som ges och aktivt delta i de exkursioner och studiebesök som anordnas. Den forskarstuderande skall också delta aktivt i seminarieverksamheten vid institutionen, för doktorsexamen enligt de krav som uppställs i den obligatoriska kursen Seminarier och konferenser, 5 p. (6.6.2 nedan), för licentiat- examen minst två terminer i det seminarium som huvudhandledaren anvisar. Den forskar- studerande bör utnyttja de tillfällen som ges att bevista gästföreläsningar både inom det egna ämnet och inom angränsande ämnen.
6.4 Kunskapsprov
Varje kurs avslutas med skriftligt eller muntligt prov. I vissa fall kan kontinuerlig kun- skapskontroll ske i samband med undervisningen. Prov bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyg skall bestämmas av lärare som utses av fakultetsnämnden.
6.5 Handledning
Vid antagning som forskarstuderande utses (minst) två handledare: en huvudhandledare och en biträdande handledare, varav minst en måste ha docentkompetens.
Huvudhandledaren skall vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet. En doktorand som begär det skall få byta handledare. Det är viktigt att handledning sker regelbundet under hela forskarutbildningstiden. Den forskarstuderande har rätt till handledning motsvarande fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två års heltidsstudier för licentiatexamen.
6.6 Kurser
Kursdelen består av obligatoriska kurser (6.6.1–2) och valfria kurser (6.6.3). De obligato- riska kurserna utgörs av dels s.k. breddsäkrande kurser, dels gemensamma kurser.
6.6.1 Breddsäkrande kurser (0–20 p.)
Kurskraven inom den breddsäkrande delen har i många fall redan tillgodosetts under grundutbildningen. Avsikten med den breddsäkrande delen är att etablera en gemensam
ämnesbas och att tillförsäkra en viss bredd i utbildningen av de forskarstuderande vid institutionen. Detta innebär att minst 4 poäng skall ha avklarats inom var och en av föl- jande kurser (eller motsvarande):
Grammatik och semantik (fördjupning i grammatik) Nordens språk, särskilt danska och norska
Svenska språkets framväxt (grundkurs i språkhistoria) Språk och samhälle (grundkurs i sociolingvistik)
6.6.2 Gemensamma kurser (10 p. för doktorsexamen, 5 p. för licentiatexamen) Obligatoriska kurser utgörs av:
Teori och metod, 5 p. (för doktors- och licentiatexamen) Seminarier och konferenser, 5 p. (endast för doktorsexamen)
6.6.3 Valfria kurser (15–35 p.)
Den fria delens utrymme bestäms av hur många kurser som den forskarstuderande måste läsa inom den breddsäkrande delen. Innehållet i den fria delen avgörs i samråd mellan hu- vudhandledare och den forskarstuderande. Möjlighet finns att välja en eller två individuellt utformade kurser i anslutning till avhandlingen/uppsatsen och man kan även läsa den äm- nesdidaktiska kursen Att undervisa i nordiska språk. Övriga kurser inom den fria delen väljs ur den förteckning över påbyggnadskurser på C- och D-nivå som institutionen till- handahåller men efter godkännande av huvudhandledaren kan också fakultetsgemensamma kurser eller kurser vid andra institutioner komma i fråga.
6.7 Doktorsavhandling och disputation respektive licentiatuppsats och uppsatsventilering
Doktorsavhandling och licentiatuppsats skall avfattas på svenska, danska, norska, engel- ska, franska eller tyska. Något av dessa språk skall också användas vid disputation respek- tive ventilering av licentiatuppsats. Om avhandlingen/uppsatsen avfattats på engelska, franska eller tyska skall till denna fogas en sammanfattning på svenska.
6.7.1 Avhandling och disputation för doktorsexamen
Som ett led i utbildningen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling. Avhand- lingen skall vara ett självständigt tillämpande av vetenskapliga metoder på en forsknings- uppgift av rimligt omfång i förhållande till den disponibla tiden. Ämnet för avhandlingen bestäms tillsammans med huvudhandledaren. Avhandlingen bör kvalitetsmässigt ligga på en sådan nivå att den kan anses uppfylla rimligt ställda krav för att antas till publicering i en vetenskaplig skriftserie. Doktorsavhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser – vilka doktoranden har författat ensam eller gemensamt med annan person – med en sammanfattning (sammanläggningsavhandling). Avhandlings- arbetet kan bedrivas som lagarbete, varvid arbetet skall organiseras så att de enskilda insat- serna kan särskiljas och bedömas enligt samma grunder som individuella avhandlingar.
Till varje doktorsavhandling skall fogas ett kortfattat referat på engelska (”abstract”).
Avhandlingen skall försvaras muntligt vid en offentlig disputation med en särskilt ut- sedd opponent. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av den.
Betyget bestäms av en betygsnämnd som utses av fakultetsnämnden för varje avhandling.
Disputationen skall ledas av en ordförande. Ordförande och opponent utses av fakultets- nämnden.
Fakultetsnämnden beslutar om minsta antal exemplar av avhandlingen inför disputa- tionen och om ersättning för framställningskostnaderna för denna upplaga.
6.7.2 Vetenskaplig uppsats och uppsatsventilering för licentiatexamen
Licentiatuppsatsen, som skall vara resultatet av en självständig vetenskaplig insats, skall försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium och dessförinnan finnas tillgänglig vid institutionen i minst tre terminsveckor. Anslag om tid och plats för ventileringen skall också tre veckor i förväg dels sättas upp på institutionen, dels skickas till övriga ämnesinstitutioner i landet och till övriga institutioner vid fakulteten. Meddelandet skall innehålla uppgift om var licentiatuppsatsen finns tillgänglig. Fakultetsnämnden utser ordförande vid seminariet, opponent samt en betygsbestämmande lärare (examinator).
Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till såväl innehållet i uppsatsen som till försvaret av den. Uppsatsen skall arkiveras vid institutionen och vara allmänt tillgänglig. Ett exemplar skall också förvaras på universitetsbiblioteket.
6.8 Examen
För examen fordras att den forskarstuderande har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen samt på doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen. På begäran ut- färdas bevis om filosofie doktorsexamen respektive licentiatexamen till den som uppfyllt samtliga fordringar för examen.
Den som antagits till utbildning för doktorsexamen i nordiska språk kan avsluta en del av sin forskarutbildning med en licentiatexamen, som då alltså avser en etapp inom forskar- utbildningen. Efter avlagd licentiatexamen kan han eller hon utan ansökan fortsätta sina studier till doktorsexamen. Doktorsexamen kan också avläggas utan föregående licentiat- examen.
Den som antagits till utbildning för licentiatexamen i nordiska språk avslutar forskarutbild- ningen med en licentiatexamen omfattande 80 poäng, men kan ansöka om att antas till doktorandstudier efter avlagd examen.
7 Övriga anvisningar
Gällande författningsbestämmelser om forskarutbildning framgår av Högskoleförord- ningen, kapitel 5, 8 och 9.
Studerande som påbörjat forskarutbildning enligt äldre studieplan får slutföra sina stu- dier enligt samma studieplan. Huvudhandledare får för enskild studerande besluta om övergångsbestämmelser i de fall studerande enligt tidigare studieplan önskar övergå till föreliggande studieplan.
Beslut om kurslitteratur i de olika kurserna fattas på det sätt institutionsstyrelsen be- stämmer.
