Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Kalmar län

Kvalitets- och

patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Kalmar län

Avseende 2011

2012-02-29

Stefan Jutterdal, utvecklingsdirektör Landstinget i Kalmar län

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Innehållsförteckning

Sammanfattning 4

Övergripande mål och strategier 6

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6

Struktur för uppföljning/utvärdering 7

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som

genomförts för ökad patientsäkerhet 8

Uppföljning genom egenkontroll 9

Samverkan för att förebygga vårdskador 10

Riskanalys 11

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11

Hantering av klagomål och synpunkter 11

Sammanställning och analys 12

Samverkan med patienter och närstående 12

Resultat 13

Övergripande mål och strategier för kommande år 17

Sammanfattning

Under 2011 har ett landstingsgemensamt arbete bedrivits för att skapa förutsätt- ningar att uppnå landstingets övergripande mål att 2014 ha Sveriges bästa kvali- tet och säkraste hälso- och sjukvård. Arbetet genomförs inom ramen för lands- tingets systematiska förbättringsarbete Varje dag lite bättre – kraften hos många! som har blivit ett etablerat begrepp i verksamheten och utgör en viktig del i att skapa den nya andan där förbättringsarbete genomsyrar all verksamhet dygnet runt varje dag i veckan. De långsiktiga kvalitets- och patientsäkerhets- målen är möjliga att uppnå bara om alla medarbetare och patienter involveras, vilket också är målsättningen.

Utifrån en landstingsgemensam handlingsplan har under året arbetats med en rad aktiviteter.

För att kunna följa upp målet har ett antal nyckeltal tagits fram inom följande områden: Läkemedel, vårdprevention, vårdrelaterade infektioner samt förebyg- gande av vårdskador (se digital bilaga nyckeltal, nytt fönster). Ett stort fokus riktas också på förbättringsåtgärder utifrån de medicinska resultaten i Öppna jämförelser.

Uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet sker på alla nivåer i organisationen.

Resultaten i Öppna jämförelser används som drivkraft för förbättringsarbetet enligt en specifik modell. Vårdskador mäts genom regelbundna analyser med hjälp av verktyget för strukturerad journalgranskning, Global Trigger Tool (GTT) men också via landstingets avvikelsehanteringssystem samt via Patient- nämnden. Arbete pågår med att utveckla den landstingsövergripande avvikelse- hanteringsprocessen och tillhörande riktlinjer.

Landstinget i Kalmar län informerar öppet om samtliga Lex Maria - anmälningar, en viktig del av landstingets patientsäkerhetsarbete.

Vårdrelaterade infektioner är mätt vid fem tillfällen under året. På de tre sjukhu- sen sker patientsäkerhetsronder där resultatet och det förebyggande arbetet dis- kuteras. Följsamhetsmätningar av hygienrutiner och klädkod har mätts en gång per månad på samtliga kliniker. Mätning av trycksår har skett två gånger under året genom punktprevalensmätning.

En särskild kvalitetsuppföljning har gjorts av läkemedelshantering. Vårdenhe- terna som hanterar läkemedel till patient genomförde under året egenkontroll av läkemedelshanteringen. Checklistan för egenkontroll externgranskades av apo- tekare och återkoppling har meddelats till respektive enhet. Rapporter har sam- manställts och delgivits respektive förvaltningschef.

Samverkan har under året skett med länets kommuner inom ett antal områden, bland annat med fokus på kvalitetsregistret Senior Alert. Samverkan kommer att utvecklas ytterligare under kommande år, bland annat genom gemensamt delta- gande med länets kommuner i det nationella förbättringsprogrammet Lednings- kraft äldre.

Landstinget har över tid goda resultat i Öppna jämförelser inom till exempel områdena förtroende och patienterfarenheter, läkemedelsbehandling och kost- nader, medan det inom delar av de medicinska resultaten identifierats särskilda förbättringsområden.

Resultaten inom områdena basala hygienrutiner, vårdrelaterade infektioner och trycksår fortsätter att försiktigt utvecklas i rätt riktning. Inom området antibioti- kaförskrivning har mätningar skett, och ett utmanande förbättringsarbete åter- står.

En viktig del under 2011 var genomförandet av patientsäkerhetskulturmätning- en, där deltagandet i landstinget var högst i landet. De handlingsplaner som upprättats på varje enhet utgör en värdefull källa för det fortsatta patientsäker- hetsarbetet.

Områden som behöver utvecklas ytterligare är bland annat djupare analyser av resultat, gränsöverskridande samverkan samt att i högre grad möjliggöra patien- ters och närståendes medverkan i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.

Landstinget i Kalmar län har valt att kalla denna berättelse för kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse, eftersom arbetet med kvalitet och patientsäkerhet bedrivs integrerat i landstinget.

Övergripande mål och strategier

Landstinget i Kalmar läns landstingsövergripande mål inom kvalitet och pati- entsäkerhet är att: Landstinget i Kalmar län ska ha Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014.

Landstinget ska uppnå målet genom att arbeta för nollvision för vårdskador, reellt patientinflytande i vården, utvecklad högsäkerhetskultur, gränsöverskri- dande samverkan, införande av ledningssystem, jämlik och jämställd vård samt lägre kostnadsutveckling. Arbetet genomförs inom ramen för landstingets sats- ning på systematiskt förbättringsarbete: Varje dag litet bättre – kraften hos många! som pågått under flera år. En ökad patientsäkerhet bidrar till att minska kvalitetsbristkostnader och frigöra resurser i vården. En viktig del i arbetet med att förbättra den medicinska kvaliteten är Socialstyrelsens och Sveriges Kom- muner och Landstings (SKL) rapport Öppna jämförelser.

En landstingsgemensam handlingsplan med aktivitetslista för kvalitet och pati- entsäkerhet har sedan 2010 arbetats fram. För att kunna följa upp målet har un- der 2011 nyckeltal tagits fram inom områdena: Läkemedel, vårdprevention, vårdrelaterade infektioner samt förebyggande av vårdskador.

Under året har ledningssystemets projektgrupp i landstinget identifierat den styrning som behövs av kravsatta områden såsom de uttrycks i författningarna men även krav för kvalitet såsom de uttrycks i ISO 9001 då det varit en del av uppdraget. Det långsiktiga målet för arbetet är att uppnå kvalitet inom alla om- råden i organisationen. Ett viktigt medel är att skapa systematik i utvecklingen av vården. Syftet med landstingets ledningssystem är att skapa en helhetssyn och tydlighet i hur verksamheten styrs och hur olika delar hänger samman.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

För att målet att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård 2014 ska kunna upp- fyllas krävs utvecklade arbetsformer för arbetet kring kvalitet och patientsäker- het samt en bred förankring av handlingsplanen i hela organisationen.

Den nuvarande styrgruppen för patientsäkerhet där bland annat landstingets chefläkare ingår har det praktiska ansvaret för innehållet, genomförandet och uppföljningen av den beslutade handlingsplanen. Gruppen ska också fortlöpan- de utveckla handlingsplanen.

Beslut fattas enligt sedvanlig ordning löpande i den linjära organisationen, det vill säga med landstingsstyrelsen, landstingsdirektören och förvaltningschefer som högst ansvariga.

Vårdgivaren/högsta ledningen fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet och följer kontinuerligt upp och utvärderar målet.

Det praktiska patientsäkerhetsarbetet sker i hälso- och sjukvården i det dagliga arbetet, där varje verksamhetschef har ett särskilt ansvar. Till stöd för detta ar- bete finns lokala patientsäkerhetsteam, patientsäkerhetsombud och patient- säkerhetsnätverk i olika delar av landstinget. Dessa samordnas av respektive chefläkare och av verksamhetsutvecklare och i vissa fall av lokala styrgrupper.

Varje medarbetare i hälso- och sjukvården har också ett särskilt patientsäker- hetsansvar genom att kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat.

En viktig kugge inom arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna är det stöd som den Vårdhygieniska enheten står för. Vårdhygieniska enheten ut- gör en expertfunktion som skall medverka till att alla vårdgivare bedriver vård av god kvalitet så att antalet vårdrelaterade infektioner hålls på en låg nivå.

Struktur för uppföljning/utvärdering

Ledningens uppmärksamhet kanaliseras för förbättringsarbete bland annat ge- nom att kvalitet och patientsäkerhet följs upp vid alla ledningsgruppssamman- träden och landstingsstyrelser med specificerad redovisning av mätningar och resultat. En särskild handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet med aktivi- tetslista och nyckeltal utgör grunden för denna uppföljning och för de åtgärder som beslutas.

I verksamhetens sker verksamhetsdialoger löpande där kvalitet och patientsä- kerhet med handlingsplan och resultat följs upp. Landstingets årliga chefsdagar är ytterligare ett forum där uppföljning av mål och strategier sker.

Vårdskador

Vårdskador mäts i landstinget genom regelbundna analyser med hjälp av verk- tyget för strukturerad journalgranskning, Global Trigger Tool (GTT). Vårdska- dor framkommer även från avvikelsehanteringen (LISA) samt via Patientnämn- den.

Med frivillig avvikelserapportering rapporteras omkring 10-20% av alla avvi- kelser varav de flesta inte medfört skador. Strukturerad journalgranskning enligt GTT är en användbar metod som komplement till vanlig avvikelserapportering.

Med hjälp av regelbundna granskningar kan ledningsansvariga på sjukhusen eller enskilda kliniker utvärdera den egna verksamheten i förbättringssyfte.

Konstaterade vårdskador bidrar till uppföljning dels via ett så kallat vårdskade- index som följs över tid, dels i direkt dialog mellan säkerhetsansvariga och före- trädare för klinikledning. I enskilda patientärenden kan dialogen leda fram till Lex Maria-anmälningar men huvudsakligen ger metoden möjlighet att följa ef- fekten av patientsäkerhetsarbetet i den egna organisationen.

Varje sjukhus i länet granskar regelbundet 20 slumpmässigt utvalda journaler per månad. Utöver detta sker riktade granskningar på respektive sjukhus: Läns- sjukhuset följer under innevarande år upp alla patienter som opereras på grund av kolorektal cancer medan Västervik granskar alla patienter som avlider på sjukhuset. Granskningarna utförs av utbildade sjuksköterskor varefter chefläka- ren eller annan specialistläkare bedömer om den funna skadan varit undvikbar.

En kontinuerlig utbildning av tilltänkta granskare äger rum.

Avvikelserapportering

Arbete pågår med att utveckla den landstingsövergripande avvikelsehanterings- processen och tillhörande riktlinjer.

Lex Maria- anmälningar

Landstinget i Kalmar län har beslutat att informera öppet om samtliga Lex Ma- ria-anmälningar. Detta är en del av landstingets patientsäkerhetsarbete. Ett av syftena är att gå från en bestraffande kultur till ett mer förebyggande förhåll- ningssätt. Genom att mer öppet diskutera misstag i sjukvården strävar vården efter att försöka hitta systemförändringar som förhindrar att misstag upprepas.

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner är mätt vid fem tillfällen under året, två nationella och tre lokala punktprevalensmätningar (PPM). Vissa kliniker inom landstinget såsom barnkliniken, medicinkliniken, kirurgkliniken vid Västerviks sjukhus mäter vårdrelaterade infektioner en gång per månad. Där mäter också samtliga opererande specialiteter postoperativa infektioner. På de tre sjukhusen sker pati- entsäkerhetsronder där resultatet och det förebyggande arbetet diskuteras.

Under 2011 har ett projektarbete påbörjats, det så kallade Infektionsverktyget.

Syftet är att kontinuerligt mäta vårdrelaterade infektioner. Västerviks sjukhus kommer att vara pilotenhet och påbörjar sannolikt registreringen under våren 2012.

Följsamhetsmätningar av hygienrutiner och klädkoder

Följsamhetsmätningar av hygienrutiner och klädkod har mätts en gång per må- nad på samtliga kliniker. Patientsäkerhetssamordnare och hygiensjuksköterskor har regelbundna träffar med hygienobservatörer. Målet är att utbilda, förbättra resultaten och få samtliga enheter att rapportera in sina följsamhetsmätningar.

Trycksår

Mätning av trycksår har skett två gånger under året genom punktprevalensmät- ning. På patientsäkerhetsronder diskuteras trycksårsfrekvens och det förebyg- gande arbetet. Samtliga slutenvårdsavdelningar arbetar med kvalitetsregistret senior alert där patienter över 70 år riskbedöms utifrån fall, trycksår och under- näring.

Händelsanalys

Utbildning har skett i händelseanalys på Västerviks sjukhus och inom psykiatri- förvaltningen och primärvårdsförvaltningen.

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

Ett nytt landstingsövergripande mål inom kvalitet och patientsäkerhet togs fram under 2010. Målet är att landstinget ska ha Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård år 2014.

En landstingsgemensam handlingsplan med aktivitetslista för kvalitet och pati- entsäkerhet har sedan 2010 processats fram med landstingets alla chefer och fastställdes under 2011 i landstingsdirektörens ledningsgrupp. Därefter har en arbetsgrupp under året fördjupat sig i mätetal/nyckeltal för att mäta och följa upp. Arbetet har följts upp vid varje ledningsgrupp.

Aktiviteterna ska genomsyras av ökat patientinflytande, jämlik vård samt bättre samverkan inom landstinget och med våra externa samarbetspartners (till exem- pel universitet, kommuner, andra landsting).

Varje dag lite bättre – kraften hos många!

Landstingets arbete genomsyras av ett ständigt och systematiskt förbättringsar- bete. Satsningen på systematiskt förbättringsarbete ”Varje dag lite bättre – kraf- ten hos många!” har blivit ett etablerat begrepp i verksamheten och del i att ska- pa den nya andan där förbättringsarbete genomsyrar all verksamhet dygnet runt varje dag i veckan. De långsiktiga kvalitets- och patientsäkerhetsmålen är möj- liga att uppnå bara om alla medarbetare och patienter involveras, vilket också är

målet genom satsningen på förbättringsarbetet.

Inom förvaltningarna har förbättringsarbete blivit en naturlig del av det dagliga arbetet och cheferna efterfrågar resultat och nyckeltal för att med hjälp av detta bedriva förbättringsarbetet.

På ledningsmöten och arbetsplatsträffar används bland annat rapporterade avvi- kelser och patientberättelser för att hitta lämpliga åtgärder till förbättring.

Förbättringsprogrammen har under året fortsatt, med syfte att skapa systematik i verksamheternas förbättringsarbete.

Under året har landstingsstyrelsens arbetsutskott utbildats inom kvalitet och pa- tientsäkerhet. Detta dels via SKL och dels genom deltagande på internationell konferens för kvalitet och patientsäkerhet ”International Forum on Quality and Safety”. Vid konferensen deltog trettio personer från landstinget. En uppföljan- de workshop hölls med alla deltagare och med den politiska ledningen.

Uppföljning genom egenkontroll

Uppföljning av resultaten sker kontinuerligt i styrgrupp och nätverk för patient- säkerhet, på ledningsgruppsmöten samt vid varje landstingsstyrelsesammanträ- de.

Under året genomfördes en patientsäkerhetskulturmätning med samtliga medar- betare som målgrupp. Resultatet av mätningen har följts upp på samtliga verk- samhetsnivåer i organisationen.

I samband med till exempel verksamhetsdialoger och patientsäkerhetsronder har sjukhusledningarna efterfrågat hur respektive klinik har följt upp resultatet.

Inom Folktandvården deltar alla kliniker i ett kvalitetsutvecklingsprojekt som har sin utgångspunkt i kvalitetsförordningen SOSFS 2005:12. Projektet innebär att klinikerna granskar sin egen verksamhet med hjälp av ett frågeformulär. Se- dan samarbetar man med grannklinik och granskar varandra och diskuterar ut- ifrån gemensamma frågeställningar. Under 2011 har områden riskanalys och avvikelsehantering granskats.

Jämförelser av verksamhetens resultat avseende uppgifter i nationella register, öppna jämförelser och jämförelser med andra verksamheter sker på basenhets- nivå, förvaltningsnivå och landstingsnivå.

Mätning och analys av resultat över tid för basala hygienrutiner och klädregler (BHK), vårdrelaterade infektioner (VRI) samt trycksår sker regelbundet.

Granskning av journaler enligt Global trigger tool (GTT) har utförts av sjukhu- sens chefläkare samt av verksamhetsutvecklare med samordnarfunktion för pa- tientsäkerhet. Chefläkare har även analyserat patientnämndsärenden i dialog med dess företrädare.

Öppna Jämförelser

Öppna jämförelser och andra kvalitetsjämförelser ska utgöra utgångspunkt för det systematiska förbättringsarbetet. Handlingsplaner är under året framtagna inom identifierade förbättringsområden.

Patientprocessorienterat arbete har pågått med framgång inom diabetesvården, strokevården och hjärtsjukvården.

Kontaktpersoner har blivit utsedda för varje indikator i Öppna jämförelser, och dessa personer har bedrivit sitt förbättringsarbete enligt framtagna uppdragsbe- skrivningar. En särskild satsning har gjorts för att stärka analysfunktionen som stöd för verksamhetens utvecklingsarbete och med koppling till ledning och styrning.

Landstinget har arbetat för att Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården i högre grad ska redovisas könsuppdelat för bättre underlag i detta förbättringsar- bete. För att stärka patientens ställning och skapa underlag för patientfokuserat förbättringsarbete har särskilt fokus lagts på genomförande av Nationella pati- entenkäten.

Kvalitetsuppföljning av läkemedelshantering

Vårdenheterna som hanterar läkemedel till patient genomförde under året egen- kontroll av läkemedelshanteringen. Checklistan för egenkontroll externgranska- des av apotekare och återkoppling har meddelats till respektive enhet. Rapporter har sammanställts och delgivits respektive förvaltningschef.

Utöver egenkontrollen genomfördes även ett antal besök på vårdenheter. Möten har hållits med läkemedelsansvariga sjuksköterskor kring egenkontrollen och dess resultat. Kvalitetsuppföljningen är årligen återkommande och omfattar alla förvaltningar.

Samverkan för att förebygga vårdskador

Arbetet med patientsäkerheten i vårdens övergångar har underlättats genom in- förandet av Cosmic Link och användandet av Senior Alert. Cosmic Link för- bättrar informationsflödet från sjukhus till primärvårds- och kommunnivå.

Mellan de olika förvaltningarna sker ett erfarenhetsutbyte och en kontinuerlig patientsäkerhetsdiskussion på chefläkarnivå.

Riskbedömningarna som genomförts på sjukhusen används som underlag vid vårdplaneringen med kommun och primärvård.

Samverkan med länets kommuner kommer att utvecklas ytterligare. Avstamp för detta blir en mellan länets kommuner, landstinget och SKL gemensam pati- entsäkerhetsdag med fokus på Senior Alert och patientsäkerhetsberättelsen samt gemensamt deltagande kommuner - landsting i det nationella förbättringspro- grammet Ledningskraft äldre.

Exempel på arbete, som involverar olika vårdenheter och som gett goda resultat inom patientsäkerhet, är processerna postoperativa komplikationer, höftfraktur- kedjan och amputationskedjan på Västerviks sjukhus.

Andra exempel är Oskarshamns sjukhus vårdplaneringar i slutenvården som genomförs tillsammans med representanter för kommun och primärvård i nära dialog med patient och närstående. Medicinkliniken har där även infört vårdpla- nering via video gentemot handläggare i Hultsfreds kommun samt Högsbys kommun, i syfte att minska antalet långa resor.

Inom Folktandvården har ett fokusområde varit att utveckla samarbetet mellan specialisttandvård och allmäntandvård. Genom att bland annat utbilda så kallade nischtandläkare och utöka möjligheterna till auskultation (direkt studera yrkes- utövning i utbildningssyfte) ökar den professionella skickligheten hos framför- allt tandläkare.

Inom psykiatrin har ett arbete påbörjats tillsammans med kommunerna för att undvika att barn och unga med psykisk ohälsa hamnar mellan stolarna. Nybro kommun och landstinget har tillsammans gjort en processkartläggning där om- råden utkristalliserats, ex bristen på återkoppling, som man fortsätter att arbeta med i samverkan.

Inom primärvården sker återkommande överläggningar mellan förvaltningens basenheter och kommunerna om gemensamma problem, avvikelser och utveck- lingsområden.

På Länssjukhuset i Kalmar sker bland annat en implementering av SBAR- metoden (SBAR är ett sätt att lämna och ta emot viktigt information strukturerat och snabbt och står för: Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommenda- tion) för kommunikation.

Riskanalys

Ett fåtal riskanalyser är gjorda i landstinget under året. Systematisk kartläggning av riskerna i en process via riskanalyser har dock utförts löpande. Exempelvis utförs riskanalyser vid nybyggnation, organisationsförändringar och inför se- mesterperioder. I arbetet med patientsäkerhet bedöms risker på enheterna ofta tillsammans med verksamhetsansvariga. Detta utförs då på de återkommande patientsäkerhetsronderna.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rap- porteringsskyldighet

Avvikelser

Avvikelser och risk för vårdskada rapporteras i landstingets avvikelsehanter- ingssystem LISA. Sammanfattande statistik ur LISA används exempelvis som underlag vid patientsäkerhetsronderna på sjukhusen. Varje avdelning får då re- dovisa för hantering av avvikelser inom enheten. Analys och återkoppling av konstaterade avvikelser görs på verksamhetsnivå - allvarliga händelser lyfts till sjukhusnivå där chefläkaren kan initiera en fördjupad händelseanalys. Inom primärvården sker, efter förberedande analys, ytterligare bedömning av ärende- na på basenhetsråd eller personalmöten.

Hantering av klagomål och synpunkter

Klagomål och synpunkter

Efter Patientsäkerhetslagens införande är Socialstyrelsen den instans dit patien- ter och anhöriga kan anmäla upplevda fel och brister i vården. Socialstyrelsens rutin är att inhämta vårdgivarens synpunkter på klagomålen varefter bedömning sker om kritik kan riktas mot vårdorganisationen och/eller enskilda utövare.

Vårdgivare med riskbeteende kan anmälas till HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) för borttagande av legitimation eller så kallad prövotid.

Rutinen i Landstinget i Kalmar län är att klagomål förmedlade av Socialstyrel- sen hanteras via chefläkarna vars ansvar att säkerställa att berörd verksamhet internt utreder påtalad avvikelse och skriftligen ger sin syn på vårdförloppet. I vissa fall har chefläkaren även samtal med patient och anhöriga som framfört

klagomålen. Chefläkaren har också dialog med vårdgivaren när Socialstyrelsen gett sitt omdöme om vårdförloppet i syfte att lära av det inträffade. Mer omfat- tande rapporter från Socialstyrelsen hanteras av sjukhusledningen i dialog med den verksamhet rapporten avser.

Klagomål på brister i vården, som riktas direkt till vårdgivaren och som inte inkommit via Socialstyrelsen, hanteras på verksamhetsnivå, ofta tillsammans med chefläkaren och i allt större omfattning med berörd patient/anhörig invol- verad.

Patientnämndens uppgift är att vara en länk mellan patienten och sjukvården.

Deras ärenden bygger på anmälningar från patienter eller deras anhöriga. Pati- entnämndens handläggare i Landstinget i Kalmar län ingår i landstingets styr- grupp för kvalitet och patientsäkerhet där bland annat återföring i form av ären- destatistik redovisats. Under 2010 infördes rutinen att återföra samtliga anmälda ärenden till nämnden i sammanfattad och avidentifierad form till ansvariga i vården. Sammanställningarna skickas ut till samtliga enheter för tillvaratagande av erfarenheter och för kommentar. I vissa fall lyfts dessa av chefläkarna. Alter- nativt förs klagomålen fram direkt till chefläkaren för vidare utredning.

Sammanställning och analys

Inkomna synpunkter och klagomål via telefon, e-post eller brev registreras i Patientnämndens digitala diariesystem. En sammanfattning författas i avidenti- fierad form när synpunkten/klagomålet kommit in. Åtgärder i handläggningen dokumenteras på liknande sätt. Inkomna ärenden handläggs i samråd med an- mälaren. I de ärenden som Patientnämnden fått uppdraget att kontakta vården kommer synpunkten/klagomålet till verksamhetens kännedom direkt i samband med handläggningen. De ärenden som handlagts och avslutats i nämnden sänds i sammanfattad och avidentifierad rapportform till verksamhetschefer, chefläka- re samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna som ett bidrag till kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Denna återrapportering sker två gånger per år.

Utvalda ärenden av principiell karaktär lyfts upp i samband med nämndens sammanträden. Analysarbete av nämndens ärenden har påbörjats. Bland annat har ett nationellt pilotprojekt genomförts som kartlagt patienters/närståendes upplevda brister angående läkemedel och läkemedelshantering.

Samverkan med patienter och närstående

Arbetet för att stärka patientens ställning genom ökat patientinflytande har på- börjats. Möjliga vägar för att patientens synpunkter systematiskt ska kunna tas till vara för utveckling av hälso- och sjukvården har arbetats fram och inom ra- men för koloncancerprojektet följs patient och närstående upplevelsen i vård- processen genom att knyta följeforskare till projektet.

Dessutom erbjuds cancerpatienter och närstående att delta i förbättringsarbetet

”Med din hjälp gör vi cancervården ännu bättre” samt att delta i en patientenkät.

Arbetet med att systematiskt genomföra och följa upp processarbetena inom Senior Alert och Svenska palliativa registret fortsätter i samverkan med tolv kommuner via Fokus äldre.

Inom ramen för arbetet med att förbättra diabetesprocessen genomförs samver- kan med Länsdiabetesföreningen och inbjudan för dialog om förbättringsarbete.

Under året har landstinget varit pilot för Socialstyrelsens trycksak ”Min guide till säker vård”. Guiden innehåller vägledning och råd och har som syfte att öka patientens möjligheter att medverka till en trygg och säker vård. Innehållet lig- ger i linje med den nya patientsäkerhetslagens krav på att ge patienten möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet och har av landstinget delats ut till patienter med upprepade kontakter i vården.

Under året deltog också en representant för patientförening tillsammans med landstingsledningen vid den internationella konferensen ”International Forum on Quality and Safety”.

Resultat

Strukturmått

Landstingets länsövergripande styrgrupp för kvalitet och patientsäkerhet sam- manträder fyra gånger per år. Utöver det finns en länsövergripande förberedan- de arbetsgrupp som sammanträder var tredje vecka. På de tre sjukhusen finns olika kvalitetsgrupper, patientsäkerhetsombud och patientsäkerhetsteam som regelbundet möts.

Landstinget har under 2011 inrättat en lokal Stramagrupp med uppgift att verka för en rationell användning av antibiotika i både öppen och slutenvård. Gruppen består av hygien-/infektionsläkare, apotekare, distriktsläkare, smittskyddsläkare och mikrobiolog. Arbetet under 2011 har framför allt bestått i att hitta metoder att ta fram lokal förbrukningsstatistik kopplat till diagnos inom primärvården och utbildningsinsatser avseende optimal antibiotikaanvändning.

Utbildning har under 2011 skett i händelseanalys på Västerviks sjukhus och inom psykiatriförvaltningen och primärvårdsförvaltningen. Ett antal personer har också utbildats i vårdskadeanalysen GTT. Kontinuerlig utbildning av grans- kare sker löpande.

I delar av landstinget har under 2011 medarbetare erbjudits undervisning och repetition i avvikelsehanteringssystemet LISA. Repetition har också skett i MET (Medical Emergency Team Calling Criteria). Detta system syftar till att öka patientsäkerheten på sjukhuset där man vid akut försämring av vitalpara- metrar larmar.

Processmått

För basala hygienrutiner och klädregler (BHK) finns öppet redovisade resultat per yrkesgrupp under vår och höst samt månatliga redovisningar från respektive verksamhet, se diagram.

Samtliga slutenvårdsavdelningar registrerar bedömningar av risk för trycksår samt risk för undernäring i kvalitetsregistret Senior Alert. Dessutom deltar alla slutenvårdsavdelningar i de nationella trycksårsmätningarna två gånger per år (PPM-trycksår), se diagram.

Vårdrelaterade infektioner följs via punktprevalensmätningar (PPM-VRI) varav två är nationella och två är lokala, se diagram. Ett antal kliniker mäter också månadsvis.

Inom landstinget följs statistik för läkemedelsavstämningar och antal epikriser som innehåller en läkemedelsberättelse.

På sjukhusen mäts också förbrukning av kinoloner och cefalosporiner (antibio- tikagrupper) där målet är att få ner användningen av dessa läkemedel.

SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) åtgärdspaket har i stor utsträckning införts i landstinget. Avsikten med SKL:s åtgärdspaket är att dels minska de vårdrelaterade infektionerna genom att kontrollera och begränsa användningen av riskfaktorer, dels genom att minska läkemedelsrelaterade fel i vårdens över- gångar och slutligen genom att reducera antalet fall och trycksår. För länets del har de preventiva åtgärderna för att minska de vårdrelaterade infektionerna in- neburet användning av checklistor vid användning av KAD (kateterisering av urinblåsa) och CVK (central venkateter).

Resultatmått

Redovisas med diagram nedan.

Landstinget i Kalmar läns resultat av följsamhetsmätningar till klädregler och basala hy- gienrutiner 2011.

Landstinget i Kalmar läns resultat av andel inneliggande patienter med en vårdrelaterad infektion 2008-2011.

Andel trycksår i länet 2008-2011

0 5 10 15 20 25

2008 2009 2010 2011-

PPM

2011- PPM

%

Länssjukhuset i Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Hela länet Nationellt

Landstinget i Kalmar läns resultat av andel patienter med trycksår 2008-2011.

Måluppfyllelse

Landstingets resultat redovisade i Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet och effektivitet analyseras årligen. För samtliga indikatorer finns ansva- riga verksamhetsföreträdare med uppdrag att göra analys, att beskriva pågående förbättringsaktiviteter och att föreslå förbättringsåtgärder i ett landstingsöver- gripande perspektiv. Analyserna publiceras på landstingets intranät och sam- manfattande texter delges medborgarna via landstingets externa webb.

Analyser och handlingsplaner följs upp i linjen via verksamhetsdialogerna med tydligt uttalat mål att förbättra resultaten.

Landstinget har över tid goda resultat inom till exempel områdena förtroende och patienterfarenheter, läkemedelsbehandling och kostnader, medan man inom delar av de medicinska resultaten identifierat särskilda förbättringsområden. Ett patientprocessorienterat arbete pågår inom diabetes- och strokevården samt inom området hjärt- kärlsjukdomar. Arbetet är kunskapsstyrt och utgår från na- tionella riktlinjer och kvalitetsregister. Öppna jämförelser utgör en stark driv- kraft och resultaten är goda.

För att ge förutsättningar till ett systematiskt förbättringsarbete ur patientens perspektiv har särskilt fokus lagts på genomförande av Nationella patientenkä- ten. Enkätundersökningen genomförs årligen inom primärvården, somatisk spe- cialiserad vård och inom den psykiatriska vården. Patienter ger uttryck för pati- entupplevd kvalitet genom att svara på ett antal frågor om bemötande, delaktig- het, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, och helhetsintryck.

Som exempel på resultat kan nämnas att i mätningen i primärvården 2011 har två hälsocentraler fått bättre betyg på samtliga åtta frågor och tre enheter på sju av frågorna.

På området läkemedel finns förbättringsmöjligheter. Landstinget i Kalmar län uppnår, liksom samtliga övriga landsting, inte målet om betyg 70 eller mer.

Landstingets mål med mätningarna för basala hygienrutiner och klädregler (BHK) är att alla enheter ska redovisa och att alla uppnår 100 procent följsam- het. Under 2011 ligger vi bra till i ett nationellt perspektiv även om den andra mätningens resultat under året inte såg lika bra ut som den första, se diagram ovan.

När det gäller mätningarna av vårdrelaterade infektioner är landstingets mål, som fastställdes i början av 2012, att de ska minska med 15 procent varje år. De nationella mätresultaten för VRI under 2011 låg vid första mätningen i april på 8,6 procent (riket 9,2 procent) och vid andra mätningen i oktober på 6,9 procent (riket 9,3 procent).

I mars och oktober 2011 genomfördes även nationella trycksårsmätningar, som landstingsövergripande påvisade trycksår hos 8,9 procent (riket 17 procent) re- spektive 11 procent (riket 14.4 procent) av de inneliggande patienterna vid det aktuella tillfället. Landstingets mål, som fastställdes under 2012, är att andelen inneliggande patienter med tryckskador/trycksår ska minska med minst 20 pro- cent årligen.

Det långsiktiga målet till 2014 för landstingen nationellt när det gäller att mins- ka antibiotikaförskrivningen inom öppenvården är att förskriva högst 250 anti- biotikarecept per 1000 invånare och år. Delmålet var att under 2011 minska an- tibiotikaförskrivningen från 357 recept per 1000 invånare till 346 recept per 1000 invånare och år. Landstinget uppnådde inte detta mål då antalet recept för året låg på 360.

Övergripande mål och strategier för kommande år

Under 2011 har skett strategisk planering för att uppnå Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård till 2014.

Landstinget ska uppnå målet genom att arbeta för nollvision för vårdskador, reellt patientinflytande i vården, utvecklad högsäkerhetskultur, gränsöverskri- dande samverkan, införande av ledningssystem, jämlik och jämställd vård samt lägre kostnadsutveckling. Arbetet genomförs inom ramen för Varje dag lite bättre – kraften hos många!

I början av 2012 redovisades ett landstingsfullmäktigeuppdrag om nyckeltalen för mätning av kvalitet och patientsäkerhet (se digital bilaga nyckeltal, nytt fönster). Ett särskilt fokus också kommer att läggas på uppföljning av den me- dicinska kvaliteten (Öppna jämförelser).

Under 2012 kommer fokus i kvalitets- och patientsäkerhetssatsningen att ligga på kvalitet i vården inom fyra områden:

 Bra bemötande.

 Att patienten ska förstå varför och hur hon eller han ska använda sina läkemedel.

 Att förhindra att patienten drabbas av trycksår.

 Att förebygga så att patienten inte drabbas av vårdrelaterade infek- tioner.

Specifikt arbete kommer att ske inom vart och ett av områdena inom hela orga- nisationen.

Varjedagberättelser ska användas som ett verktyg i det fortsatta förbättringsar- betet. Berättelserna är också ett sätt att stärka landstingets värdegrund.

I mars 2012 startas en chefsutbildning inom kvalitet och patientsäkerhet med målsättningen att landstingets alla chefer ska ha genomgått denna utbildning.

Satsningen på Varje dag lite bättre – kraften hos många! ger verksamheterna möjlighet att bland annat ansöka om medel för förbättringsarbete och att ansöka om att delta i förbättringsprogram.

Samverkan med länets kommuner kommer att utvecklas ytterligare. Avstamp för detta blir en gemensam patientsäkerhetsdag med fokus på Senior Alert och patientsäkerhetsberättelse samt gemensamt deltagande i det nationella förbätt- ringsprogrammet Ledningskraft för äldre.

Uppföljning av handlingsplaner inom området patientsäkerhetskultur är priorite- rat under 2012, utifrån den mätning av patientsäkerhetskulturen som gjordes under 2011 med högt deltagande av verksamheterna.

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år, senast 1 mars, ta fram en patientsäkerhetsberättelse. I den ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet be- drivits det senaste kalenderåret, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patient- säkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Under det kommande året skall detta ske i samverkan med länets kommuner.

En Landstingsgemensam Fo-enhet (Forskningsmötesplats) med till hörande kli- niskt träningscenter är färdigställd och invigningen planeras under våren 2012.

Det kliniska träningscentrat förbereds för att ge medarbetare och studenter möj- lighet till färdighetsträning med avancerade simulatorer och scenario träning för grupper.

Landstinget kommer att utveckla sitt samarbeta med Linnéuniversitetet, när- ingslivet och stimulera till framtagande av innovationer som gynnar helheten.