• No results found

Promemoria: Översyn av systemriskbufferten vartannat år

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Promemoria: Översyn av systemriskbufferten vartannat år"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finansinspektionen Box 7821

SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

1(1) P R O M E M O R I A

2016-12-27 FI Dnr 16-19299

Översyn av systemriskbufferten vartannat år

Sammanfattning

Enligt kapitaltäckningsdirektivet1 ska Finansinspektionen (FI) se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna2. Bedömningen är att dessa skäl är fortsatt giltiga. FI har därför inte i denna översyn ändrat den nuvarande systemriskbufferten för Sverige.

Bakgrund

Enligt kapitaltäckningsdirektivet artikel 133.10 b, som har genomförts i svensk lag genom 4 kap. buffertlagen3, ska systemriskbufferten ses över av den

behöriga eller den utsedda myndigheten (FI) åtminstone vartannat år. Sedan den 1 januari 2015 har de fyra stora bankerna haft ett systemriskbuffertkrav på 3 procentenheter på gruppnivå. Därför måste FI se över systemriskbufferten innan den 1 januari 2017. Denna promemoria anger FI:s slutsats av översynen.

Slutsats

FI har sett över skälen till att storbankerna ska ha en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå, som presenterades i myndighetens promemorian från 20144. FI bedömer att dessa skäl är fortsatt giltiga. Vidare bedömer FI att den storlek på bufferten som då angavs fortfarande är lämplig. Den svenska bankmarknaden är fortfarande koncentrerad och dominerad av fyra stora, nära sammanlänkade banker med liknande affärsmodeller, tillgångar och risknivå.

En enskild storbanks problem kan därmed få allvarliga konsekvenser för det finansiella systemet som helhet. Detta innebär inte en större sannolikhet för en finansiell kris i Sverige, utan att konsekvenserna kan bli särskilt allvarliga om en kris skulle inträffa. Mot denna bakgrund ändrar FI i denna översyn inte den svenska systemriskbufferten. De fyra bankerna (kategori 1-instituten) ska därmed även fortsättningsvis hålla en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå.

Nästa steg

Enligt artikel 133 10.b ska FI se över systemriskbufferten igen innan den 1 januari 2019.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag.

2 Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.

3 Lag om kapitalbuffertar (2014:966)

4 http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/40_Skrivelser/2014/kapitalkrav-svenska-banker- 140910ny.pdf

References

Related documents

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Genom detta sätt att arbeta tolkar vi det som att bankerna försöker skapa en gemensam bild över vad företaget står för och arbetar efter bland samtliga anställda, oavsett om du

För att ha möjlighet att identifiera de tillgångar som finns i dotterbolaget vid förvärvet behövs mycket information då dessa enligt standarden IFRS 3 ska identifieras och

När det inte finns något marknadsvärde för finansiella instrument att tillgå, beräknar SHB verkligt värde för icke-noterade finansiella poster genom separation av verkligt

Arbetsgivaren har ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, det vill säga vidta de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering och genomföra de insatser som

3) Det finns i stort sett inga utprövade utvärderingsmetoder för bibliotek. Regionbibliotek Stockholm konstaterar i en ny rapport, Mäta och väga, att man måste använda flera

Av de studenter som besväras av störande ljud uppger 78 procent att den dåliga ljudmiljön gör att de inte kan koncentrera sig och 42 procent får svårare att komma ihåg..

Regionalt bidrag till företagsutveckling (FUB) är ett statligt investeringsstöd som erbjuds små och medelstora företag inom stödområde A och B, samt i glesbygd utanför