• No results found

Att bygga broar i ett större och i ett mindre perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Att bygga broar i ett större och i ett mindre perspektiv"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att bygga broar i ett större och i ett mindre perspektiv

Torgeir Selle 01.11.2011 13:49

Som projektledare för Smil(e) vill jag med denna artikel inspirera er till att i undervisningen sätta in kunskapen och ämnena i ett sammanhang för lärare och elever och hur får vi barnen/eleverna att känna, att det som de möter i skolan, är meningsfullt?

Utifrån målet att öka måluppfyllelsen och lusten för matematik, startade verksamhetsområdet Frösakull/Gullbrandstorp i Halmstad et utvecklingsarbete. Ett av de första projekten som startade i

verksamhetsområdet var projektet ”Att bygga broar, i ett större och ett mindre perspektiv”. I detta fanns det många olika perspektiv.

Ett var elevperspektivet. Elever från Frösakullsskolan tillsammans med elever från Gullbrandstorpsskolan bildar i klass 6, gemensamma klasser, som är blandade ifrån båda skolorna. Nu ville vi att eleverna i klass 5 skulle samlas kring ett gemensamt projekt inom matematik och få dem att lösa en uppgift tillsammans, där elevernas inflytande blev stort och matematik satt i ett ”verkligt” sammanhang. De skulle på ett naturligt sätt samarbeta och då komma att lära känna varandra och få en mjukare övergång till klass 6. De skulle bygga två fullskaliga broar, en på varje skola!

Ett andra perspektiv blev läraren . Projektet blev ett konkret naturligt exempel på laborativt och

elevaktivt arbete, som man som lärargrupp kunde ta sin utgångspunkt i. Lärarna som ansvarade för eleverna i klass 5 på de båda skolorna, fick en möjlighet att samarbeta kring matematiken i år 5 och samtidigt lära av varandra och där igenom få en större förståelse för de olika skolornas möjligheter, genom erfarenhets utbyte och en förståelse för varandras arbetssituation. Forskning visar att lärares kompetens är en av de viktigaste faktorerna för att nå hög måluppfyllelse. Därför ville vi inom ramen för projektet satsa på lärares

kompetensutveckling inom metodik, för att utveckla lärares kompetens att skapa planeringar av undervisningen som strävar mot målen och förmågor.

Ett tredje perspektiv var ämnesintegration. Utgångspunkten i projektet var att matematik fanns i alla ämnen. Ett mål med projektet var att finna en integration mellan matematik och så många andra ämnen som möjligt, så vi tydliggjorde att matematik finns runt omkring oss hela tiden. Projektet kom att lägga störst vikt vid att integrera de ämnen som naturligt fann en brytpunkt kring att ”bygga en bro”, t.ex. slöjd, teknik, bild och so.

(2)

Fokus lades på att praktiskt genomföra ett bygge av två broar, men även på att synliggöra integrationen och visa hur de olika ämnena har ”nytta” av varandra för att öka måluppfyllelsen inom matematik och lusten att lära.

Det fjärde perspektivet handlade om att utveckla en känsla att alla som jobbar kring barnen, känner . Inom projektet använde vi den kompetens som våra vaktmästare besitter kring

att de är delaktiga

konstruktion och materialkunskap och integrerade dem i arbetet med barnen. Målet med detta var att få ett närmande mellan lärare och övrig personal och att eleverna ser på övrig personal med andra ögon.

Arbetet startade med att en planeringsgrupp hade flera träffar. I gruppen ingick klasslärare, slöjdlärare och vaktmästare.

Som kick-off på projektet hade eleverna en gemensam uppstart där de fick se många av världens mest berömda broar på bild. De såg också olika typer av broar och fick i mixade grupper pröva på att konstruera broar tillsammans, en modell av en bro med hjälp av enbart sugrör, papper och nålar!

Vi diskuterade med elevrna och tillsammns var vi överens om att målet med detta arbete var:

Ni ska lära känna varandra.

Nå målen som vi jobbar i och med brobyggandet inom matematik, teknik, bild, svenska och slöjd.

Lära av varandra

Många ämnen inblandade.

Vi beskrev även för eleverna vilka mål vi ville att de skulle nå med brobyggandet. Nedan ser du målen i matematik.

Du ska

kunna bygga en bro som modell i skala 1:10 i samarbete med andra.

ha kunskap om olika broars egenskaper.

kunna redogöra för varför en bro ser ut som den gör och dess begränsning, så man vet vad den ska användas till.

kunna använda begreppen inom längdenheter mellan m - mm.

Kunna ta utgångspunkt i en egen idé och kunna utveckla den till ett genomförbart projekt.

Förstå och använda begreppen area, omkrets, yta, enhet, vinkel, rät, spetsig, trubbig.

Vi diskuterade även hur de skulle bedömas.

Du kan

göra en ritning i skala 1:10.

utifrån en ritning bygga en 3D-modell.

skriftligt och muntligt beskriver tre olika broars utseende och egenskaper.

delta och ta ansvar i byggandet av en verklig bro i samarbete med andra och beskriva varför den ser ut som den gör, utifrån hållbarhet och utseende.

enheterna m - mm och kan använda dessa i praktiskt arbete.

lösa de uppgifter som finns i de nationella proven för år 5 vt 2008 som berör målen i detta arbete.

(3)

Tidsplan var att i januari till mars ta reda på fakta, göra ritningar och modeller och i april till maj bygga verkliga broarna.

På skolorna delades sedan elever in i grupper som fick till uppgift att ge förslag på en bro som skulle byggas på skolan.

När det var färdigt var det dags att börja bygga modeller i samma skala... Det tog flera slöjdtimmar timmar att få dem färdiga

Under projektets gång har de två skolornas elever varit och tittat på varandras modeller.

På olika sätt blev sedan två broar av modellerna uttagna att få bli förebild för de riktiga broarna.

De har även valt en bro i världen som de har tagit fram fakta om och redovisat för varandra. Ett annat inslag var att eleverna fick besöka kommunens Teknikskola, flickor och killar för sig, men mixade från båda skolorna.

Under ett par veckor i april-maj byggdes sedan broarna av femteklassarna på skolorna med hjälp av vaktmästare på skolan, slöjdlärare och lärare. Även föräldrar deltog.

(4)

Den 14 maj sjösattes den ena bron tvärs över ett av skolans dagvattensdiken med hjälp av en lastbil, och två dagar efter var det dags för invigning. Alla skolans elever var med och lyssnade på en av eleverna som berättade om projektet, och såg på när de fyra konstruktörerna klippte det blå-gula bandet. Efter det fick alla som ville premiärgå bron, och det ville alla de 160 eleverna!

Bron på Frösakullsskolan

Bron på Gullbrandstopsskolan byggdes utanför slöjdsalen och fick sedan transporteras av eleverna till sin slutgiltiga plats utanför skolans förskoleklass.

Även vid invigningen av bron på Gullbrandstorpsskolan hölls tal och klipptes band. Denna bild hamnade i tidningen och visar många stolta elever!

Denna artikel är ett sätt att beskriva hur arbetet med elever kan fungera kring modellen med

idé-ritning-modell-färdig produkt och hade inte gått att genomföra utan engagerad personal som ser till möjligheterna och inte till problemen. Ingen kan göra allt, men alla gör lite, så räcker det väldigt långt!

Vi alla som var inblandade hoppas att broarna får stå kvar i många år, och att de elever som varit med och byggt dem återvänder då och då för att se till dem!

(5)

Lärare, vaktmästare och elever på Frösakullsskolan och Gullbrandtorpsskolan Halmstad

References

Related documents

Förr i tiden användes ofta mått som utgick från kroppsdelar när man mätte hur långa föremål var.. 5.1 Från större till

Linjalen är indelad i 10 lika stora delar. Varje sådan del är

Börja med att göra en lista över vilken burk ni tror rymmer mest, näst mest och så vidare?. 6.1 Från mindre till

[r]

G Vem har minst skillnad sammanlagt mellan de gissade vikterna och de uppmätta.. D

[r]

Uppsalatonsättaren Josef Eriksson ges en betydligt utförligare behandling än de andra från denna tid; Eriksson hör ju åldersmässigt samman med en tidiga­ re generation,

Vår studie fann även att ett upptäckande av ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer kunde ha större konsekvenser för dem än hos the Big Four