Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam

KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

Postadress: Uppsala kommun, Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad • 753 75 Uppsala Besöksadress: Strandbodgatan 1 • Telefon: 018 - 727 00 00 (växel) • Fax: 018- 727 86 50

E-post: barn-ungdom-arbetsmarknad@uppsala.se www.uppsala.se

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam

(OBS! 2014 beslutade Skolfams nationella styrgrupp att Skolfam riktar sig från förskoleklass tom årskurs sju)

Handläggare Datum Diarienummer

Britt-Marie Fröjdlund

Yvonne Flambe 2011-03-24

Barn och ungdomsnämnden Socialnämnden för barn och unga

Familjehemsplacerade barns skolgång - SkolFam

Förslag till beslut

Barn och ungdomsnämnden föreslås besluta

att tillsammans med Socialnämnden för barn och unga ansöka hos Helsingborgs stad om att Uppsala kommun får ingå i SkolFam från och med 2012

att för 2011 avsätta …….kr för igångsättning av SkolFam

att ersättning för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång genom SkolFam utgår med ……..kr på årsbasis from 2012

Sammanfattning

Kontoret har gjort en omvärldsspaning för att hitta exempel på lyckade satsningar som gjorts för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång. Den mest lyckade modell som kontoret funnit är Helsingborgs stads SkolFam som är en forskningsbaserad och framgångsrik svensk modell som riktar sig till familjehemsplacerade barn från förskoleklass t.o.m. årskurs fem.

Den präglas av ett salutogent perspektiv, i betydelsen att barnet primärt ses utifrån sina styrkor och resurser och inte utifrån eventuella brister eller svårigheter. En annan

utgångspunkt är att det inte är barnet i sig som ska förändras, utan att det är de vuxnas ansvar att se till att miljön och/eller samspelet kring barnet anpassas efter hennes eller hans behov.

Modellen ger en socioekonomisk vinst men största vinsten är utan tvekan den humanitära vinsten för den enskilde. Genom att minska risken för låga och ofullständiga betyg ökar chanserna betydligt för att inte i vuxenålder hamna i arbetslöshet, missbruk och/eller kriminalitet.

Ärendet

Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Forskningsresultaten visar även att familjehemsplacerade barn underpresterar i förhållande till deras kapacitet. Den största enskilda friskfaktor är enligt många undersökningar en fungerande skola.

Utgångspunkten är barn- och ungdomsnämndens (BUN), socialnämndens för barn och unga (SBN) och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens (UAN) prioriterade mål; samverkan med andra aktörer, tidig upptäckt och förebyggande insatser, arbete med att skapa trygghet i skolan, bättre kvalité i utbildningen, kunskapsmålen - bättre måluppfyllelse samt minska beroende av försörjningsstöd.

Uppsala kommuns familjehemsplacerade barn

I Uppsala kommun finns 2011, 41 familjehemsplacerade barn i förskoleklass till årskurs fem.

Elevstatistiken av dessa barn visar att drygt 20 procent har stöd i form av elevassistent alternativt går i liten grupp eller resursskola. I årskurs 6 har 36 procent av de

familjehemsplacerade barnen stöd i form av elevassistent alternativt går i liten grupp eller resursskola. För årskurserna 7- 9 är motsvarande siffra drygt 54 procent. Av Uppsala kommuns samtliga 19 684 elever är motsvarande siffra 5 procent.

Utgångspunkten är barn- och ungdomsnämndens (BUN), socialnämndens för barn och unga (SBN) och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens (UAN) prioriterade mål:

 Samverkan med andra aktörer (SBN)

 Tidig upptäckt och förebyggande insatser (SBN)

 Arbete med att skapa trygghet i skolan (BUN)

 Bättre kvalité i utbildningen (UAN)

 Kunskapsmålen - bättre måluppfyllelse (BUN)

 Minska beroende av försörjningsstöd (UAN)

I Uppsala kommun finns i dagsläget bara en begränsad specifik uppföljning av resultat och kvalité för familjehemsplacerade barn i annan kommun. För de barn som är placerade inom kommunen ingår de i statistiken för hela kommunens barn.

Omvärldsspaning

I Skolverkets rapport Tänk långsiktigt! redovisas att normalt sett kostar hälso- och sjukvård, barnomsorg, skola och så vidare för en ung människa 1,8 miljoner kronor eller 100 000 kr per år fram till 18 årsdagen. Varje ung människa som hamnar i utanförskap kostar därutöver samhället stora pengar, allt från cirka 350 000 kronor till 1, 6 miljoner kronor per år beroende på problematik.

Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har skrivit rapporten ”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån”, som har givits ut av försäkringsbolaget Skandias stiftelse för idéer för livet. I rapporten presenterar de en kalkyl över vad ett utanförskap kostar.

12,5 miljoner kronor per person.

Utifrån ovanstående har kontoret idkat omvärldsspaning i samarbete med Vård & bildning och socialnämnden för barn och unga, myndighet individ- och familjeomsorg (IFO). Alla professioner har varit eniga om att det behövs verktyg för att följa upp samt förändra

familjehemsplacerade barns skolgång. Då de fall där särskilda satsningar gjorts har resultaten visat sig mycket lovande.

Svenska registerstudier visar att barn som växer upp i familjehem löper stora risker att endast uppnå en låg utbildningsnivå, att drabbas av psykisk ohälsa, tonårsföräldraskap, suicid och suicidförsök, missbruk, kriminalitet, långvariga försörjningsproblem samt risken att förlora sina föräldrar innan de själva blivit vuxna. Familjehemsplacerade barn kommer ofta från samhällsgrupper som tenderar att lyckas sämre i skolan. Även med hänsyn tagen till dessa omständigheter presterar familjehemsplacerade barn som grupp betydligt sämre än andra barn med samma kognitiva förutsättningar som inte är placerade. Om man jämför med icke

placerade barn med samma betyg från årskurs nio uppnår de familjehemsplacerade barnen lägre utbildningsnivå totalt.

Utbildning som skyddsfaktor

Preventionsforskningen visar att riskfaktorer kan kompenseras av en rad skyddande faktorer.

En av de mest kraftfulla är utbildning. Att säkerställa att varje placerat barn får en god

skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande är en kraftfull åtgärd för att bryta negativa mönster. Skola och utbildning som vägen ut ur utsatthet är ett återkommande resultat i forskning om utsatta barns långsiktiga utveckling. Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka.

Prövade åtgärder

Betygen i årskurs nio har visat sig vara avgörande för om barn går vidare i sin utbildning eller inte, oavsett socioekonomisk bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg är en klar riskfaktor som kan innebära försämrade livschanser i vuxen ålder. Till exempel leder de till kraftigt förhöjda risker för psykosociala problem. Allvarlig kriminalitet i vuxen ålder är åtta till tio gånger så vanligt bland elever med låga betyg som bland dem med genomsnittliga eller höga betyg. Frånvaron av ”skolmisslyckande” är den starkaste skyddande faktorn (Socialstyrelsen, 2010).

I Sverige arbetar de flesta kommuner även Uppsala kommun aktivt med Socialstyrelsens system Barns behov i centrum (BBIC), som bland annat syftar till att tydliggöra för socialtjänsten vad barn behöver. Systemet sätter barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose dem, samt till andra faktorer i omgivningen. Grunderna i systemet illustreras med hjälp av en triangel, där de tre sidorna står för

 barnets behov

 föräldrarnas förmåga

 familj och miljö

Utbildning är en av de faktorer som socialarbetaren har att ta hänsyn till i sitt arbete med barnet enligt BBIC. Dock visar erfarenheter att BBIC-systemet i sig inte är tillräckligt för att kompensera för de förhöjda riskerna hos familjehemsplacerade barn när det gäller skola och utbildning.

SkolFam en forskningsbaserad och framgångsrik svensk modell

Allmänna förutsättningar

SkolFam förutsätter att det finns en styrgrupp som är tvärsektoriell och med mandat att besluta i gemensamma frågor. Vidare krävs ett team sammansatt av olika yrkesprofessioner per grupp om 20-22 barn. Fler barn än så är inte möjligt för ett och samma team att följa, utan att kvaliteten blir lidande. För Uppsala kommuns del innebär det att det behövs tillskapas två team. Varje team ska bestå av en psykolog och en specialpedagog, 0,5 administratör samt den handläggande familjehemssekreteraren. Fördelen är att den handläggande

familjehemssekreteraren har god kännedom om barnets historia och nuvarande situation.

SkolFam bör ses som en integrerad del av socialtjänstens arbete med familjehemsplacerade barn, inte som något som sker utöver den ordinarie verksamheten.

Tvärprofessionella team möjliggör att insatserna har en bred kompetensbas och blir

samstämmiga. Arbetssättet är kunskapsbreddande, ger fler infallsvinklar och bättre förståelse för andra professioner (till exempel för familjehemssekreterare respektive lärare). För att skapa ett gott samarbetsklimat i teamet bör roll- och ansvarsfördelningen vara tydlig.

Kontinuitet i teamet leder till framgång. Att möta samma personer vid möten innebär trygghet för barnet. Det betyder även att samarbete etableras mellan de vuxna för att få tillit. Att alla tre professioner i så stor utsträckning som möjligt deltar vid möten är en signal till skolan och familjehemmet att uppdraget prioriteras. Det ger också en bredare bild av barnet när dess förutsättningar kan belysas från olika håll. Planeringen underlättas när alla inblandade finns på plats och kan hålla reda på vad som ska göras och av vem.

Värdegrund och barnperspektiv

En gemensam värdegrund som bygger på respekt och ömsesidighet i mötet med barnet och andra professionella är avgörande för framgång i samarbetet. I SkolFam krävs att arbetet präglas av ett salutogent perspektiv, i betydelsen att barnet primärt ses utifrån sina styrkor och resurser och inte utifrån eventuella brister eller svårigheter, även om sådana måste tas på allvar när de förekommer.

En annan utgångspunkt är att det inte är barnet i sig som ska förändras, utan att det är de vuxnas ansvar att se till att miljön och/eller samspelet kring barnet anpassas efter hennes eller hans behov.

Familjehemsplacerade barn känner sig ofta annorlunda än andra barn som en följd av att de inte bor med sin egen familj och kan vara oroliga för att utmärka sig ytterligare. Därför är det extra viktigt att vara lyhörd för hur varje enskilt barn uppfattar SkolFam.

SkolFam Helsingborg

SkolFam i Helsingborg startade 2005 som projekt och utvärderades 2008, med mycket goda resultat. Barnen som deltog i projektet SkolFam jämfördes med jämnåriga barn i motsvarande ålder. Vid utvärderingen noterades att signifikanta förbättringar skett för de barn som deltog i SkolFam i förhållande till denna jämförelsegrupp. Det gällde bland annat att medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester.

2009 övergick projektet till att bli permanentverksamhet i Helsingborg stad.

Slående är att problemen med de mycket dåliga skolresultaten för placerade barn har varit kända i flera decennier och att så få försök och utvärderingar av dessa har gjorts. SkolFam är det första utvärderade försöket i Sverige att medvetet och över tid kartlägga, stödja och följa upp utbildningsresultaten hos familjehemsplacerade barn som grupp.

Resultat av SkolFam i Helsingborg

Mellan kartläggning 1 (vid elevens start) och 2 (efter två år) framkom följande förändring:

 Elever signifikant högre kognitiv prestationsförmåga

 Medelvärdena har förbättras i nästan alla pedagogiska tester

 Läshastighet har signifikant ökat bland barnen

 Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen

 Några av barnen mår emotionellt sett sämre enlig självskattning. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg

 Områdena matematik och ordförståelse behöver förbättras och utvecklas – både arbetsmetod och inlärning

Vid en uppföljning 2010 av de barn som deltagit i SkolFam och gått ut årskurs 9, hade alla (7 elever) godkända betyg i samtliga ämnen.

Helsingborgs stad omnämner SkolFam som ett gott exempel på ett fungerande tvärsektoriellt samarbete och metodutveckling. SkolFam uppfattas som en ”spjutspets” när det gäller arbetet med barn i riskgrupper i Helsingborg.

SkolFam Norrköping

I Norrköping startade 2008 SkolFam2 som tvåårigt projekt. Den första kartläggningen av de 22 medverkande barnen från årskurs 1 till 6 visade bland annat att deras begåvning var genomsnittlig. Arbetsminne och snabbhet låg däremot klart under medelvärdet för deras jämnåriga kamrater. Både skolan och familjehemmen bedömde att de placerade barnens adaptiva färdigheter, det vill säga förmågan att samspela socialt, var sämre än för

genomsnittet. Ännu sämre ställt var det med barnens kunskaper i matematik, som visade sig vara katastrofala. Norrköpings kommun har redan kunnat dra vissa preliminära slutsatser av Skolfam 2 och projektet har övergått till permanent verksamhet.

Resultat av SkolFam i Norrköping

Redan efter två år har till exempel barnens genomsnittliga resultat på begåvningstesterna ökat rejält över hela linjen. Inte minst på testerna för det viktiga arbetsminnet. Även inom

matematik har barnen visat upp häpnadsväckande framsteg. Men det som Norrköpings

kommun ser som det enskilt viktigaste förbättringsområdet är läsningen och läsförståelsen, då det är själva grunden för allt annat.

SkolFam Gävle

Gävle kommun deltar i SkolFam sedan 2010, där kan resultat tidigast redovisas 2012.

SkolFam i Uppsala kommun

SkolFam är den modell som kontoret förespråkar, då den är gjord utifrån svenska

förhållanden samt att eleverna har nått fantastiskt goda resultat. För att få delta i SkolFam krävs att kommunen ansöker om deltagande i SkolFam samt att ansökan beviljas av Helsingborgs stad.

SkolFam riktar sig till familjehemsplacerade barn från förskoleklass t.o.m. årskurs fem. För att nå målet att skapa förutsättningar som genererar optimala studieresultat bland de

medverkande eleverna har arbetet struktureras utifrån en specifik arbetsmodell. SkolFam har utvecklat rutiner och system för att:

 Kartlägga elevens behov av stöd

 Analysera och dokumentera behov och insatser

 Skapa en anpassad arbetsmodell utifrån varje elevs behov

 Utvärdera arbetet på individ- och gruppnivå

Organisation

Av Uppsala kommuns familjehemsplacerade barn finns det 41 barn från förskoleklass t.o.m.

årskurs fem. De skulle innebära att de personella resurserna som behöver tillskapas är 2,0 psykolog, 2,0 speciallärare samt 1,0 administrativt stöd.

Målgrupp

Arbetsmodellen är utvecklad och anpassad för familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass upp till och med årskurs fem och vars placering förväntas bli

långvarig. Att arbetet bör starta i tidig ålder stöds av forskning som visar att det för barn i risk är viktigt med utbildning. För att urvalet ska vara representativt för populationen måste det omfatta alla placerade barn i det givna åldersintervallet, oavsett om de är placerade inom eller utanför kommunens gränser. För närvarande är 41 barn familjehemsplacerade i de nämnda åldersgrupperna i Uppsala kommun.

Av praktiska skäl är det inte möjligt att inleda arbetet med alla barn samtidigt. Kontoret föreslår en turordning där arbetet inleds med årskurs 1 samt att styrgruppen beslutar om fortsatt turordning. De familjehemsplacerade barnen i Uppsala är jämnt fördelade på de båda placeringsenheterna. Därför föreslås att ett team placeras vid vardera placeringsenheten.

För att arbetet ska lyckas är att det klart önskvärt att det finns en tvärsektoriell styrgrupp, att samverkan mellan skola och socialtjänst är formaliserad på förvaltningsledningsnivå och att arbetet är tydligt prioriterat.

Förankringen på ledningsnivå är särskilt betydelsefull när arbetet med barnen väcker frågor som är av komplex natur och inte kan lösas på verksamhetsnivå. Om SkolFam-teamet inte finner lösningar i barnets omedelbara närhet måste man kunna gå vidare till en högre nivå utan att byråkrati och långa beslutsvägar lägger hinder i vägen. För att klara detta behöver teamet ha nära kontakt med både rektorer på de skolor som berörs av arbetet och med styrgruppen.

Att som SkolFam-team komma utifrån och påverka skolsituationen kräver stöd, uppbackning och ett ständigt pågående utvecklingsarbete på. Därför behövs den tvärsektoriella styrgruppen som stöd och där operativa frågor kan lyftas och nya arbetssätt utvecklas. Denna grupp

ansvarar också för att problem lyfts till rätt nivå samt att kunskaper och erfarenheter från arbetet med barnen och nya evidensbaserade metoder sprids i resten av organisationen.

Teamets sammansättning och egenskaper

Arbetet i SkolFam kan ha en stor bredd som en följd av barnens varierande åldrar. Samarbete med lärare som arbetar med barn i de första skolåren skiljer sig mycket från samarbete med lärare som är verksamma inom grundskolans senare år. Såväl pedagogiskt innehåll och metoder som organisation och skolkultur skiljer sig mycket åt. Det är en fördel om

psykologen och specialpedagogen kompletterar varandra när det gäller erfarenhet av arbete med skolbarn i olika åldrar. Att det finns en bred erfarenhetsbas i teamet ger legitimitet åt SkolFam ute på skolorna. Teamet bör ha kunskap om och erfarenhet av arbete med barn med funktionshinder och särskild problematik, till exempel ADHD.

Arbetet ställer höga krav på de enskilda teammedlemmarnas personliga egenskaper. En sådan är social kompetens eller bemötandekompetens, det vill säga en smidighet i möten med barnet, familjehemmet och skolan. En känslig uppgift för teamet kan till exempel vara att uppmärksamma skolans personal på eventuella brister.

Ödmjukhet och uthållighet krävs då teammedlemmarna, till skillnad mot tidigare i yrkesrollen, kommer till skolan utan att vara efterfrågade. Initialt kan detta innebära att teamets medverkan och hjälp kring barnets skolgång ifrågasätts och att skolan pekar ut behovet av att helt andra elever får stöd. Initiativet till möten och insatser kommer från SkolFam, som vill rikta skolans uppmärksamhet mot just ”sitt” barns utveckling. Barnet i fråga behöver inte ha uppvisat några särskilda behov. Dessa förhållanden kan orsaka

spänningar vid möten, vilket kräver att teamet måste utöva både diplomati och smidighet. Att involvera varje skola i ett långsiktigt, förebyggande samarbete kring barn med förhöjda risker blir en central uppgift för teamet. Utan ett gott samarbete med skolan kan mycket lite uträttas för barnets pedagogiska utveckling.

Rollen för specialpedagogen i SkolFam är särskilt känslig. Skolan har i de allra flesta fall

redan en eller flera specialpedagoger. Det krävs att specialpedagogen kan tillföra nya idéer som gagnar inlärningen då lärarnas tid ofta är mycket pressad. Det är genom spridning av olika metoder som specialpedagogen får gehör för lösningar. Att ha förståelse för den speciella situation det innebär att handleda andra med samma profession är viktigt.

Teammedlemmarna måste också vara ”rörliga” i meningen att de ska kunna resa till barnens skolor och familjehem. Familjehemmen, och därmed också barnens skolor, kan ofta ligga utanför den egna kommunen. Resorna gör att arbetstiderna för teamet behöver vara flexibla.

Stöd för arbetet

Tillgång till visst stöd inom administration, kommunikation och IT är nödvändigt för att arbetet ska löpa smidigt.

Tillgång till kompetensutveckling för teamen

Med tanke på arbetets komplexitet bör det finnas både tidsmässigt och ekonomiskt utrymme för fortlöpande kompetensutveckling av teamen, så att teamen kan bidra med uppdaterad kunskap på barnens skolor.

Utbildning för skolor och familjehem

Ett sätt att främja ökad kompetens och få ett gott samarbetsklimat är att anordna

utbildningsdagar för skolpersonal och familjehem. Utbildningsdagarna syftar till att öka kunskapen om teman som är av relevans för arbetet.

Juridik, etik och dokumentation

Deltagande i SkolFam undanröjer inte den lagstadgade dokumentationsskyldigheten som finns för respektive profession.

Viktigt att beakta är att föräldrarna har kvar sin juridiska vårdnad om barnen oberoende av lagrum för placeringen. Det är därför lämpligt att vårdnadshavaren skriver under en blankett om samtycker till att barnet medverkar i SkolFam.

Uppföljning

Uppföljning av SkolFams resultat kommer att redovisas i respektive nämnd om två år.

Eftersom då genomförs kartläggning nr 2 på första årets deltagande barn.

Kostnad

Kontoret bedömer att kostnaderna för SkolFam bör delas lika mellan BUN och SBN, nedan följer den totala kostnaden per år.

Kostnader 2011

Under 2011 behövs ekonomiska resurser om xxxxx kr för avseende informationsmaterial, annonseringskostnader, resor och arbetsmöten med Helsingborg.

Kostnad per år from 2012 Kr Informationsmaterial

OH – kostnader exkl. resor

2,0 speciallärare

0,5 x 2 administratör

Handledning/utbildning/nätverksträffar Totalt per år

I respektive nämnds budget tas inför nytt år beslut om ersättning för nästkommande år.

För en tidsperiod om 4 år blir kostnaden …….tkr exkl. kostnader för resor för teamen till olika skolor, nätverksmöten mm. Kontoret kan i dagsläget inte uppskatta kostnader för IT- systemet, då det är oklart om Uppsala kommun kan ansluta sig till Helsingborgs IT-system eller måste bygga upp ett eget.

Socioekonomiskt bokslut Dessa komponenter ingår:

Socioekonomisk kostnad = extern kostnad + intern kostnad Socioekonomisk intäkt = extern intäkt + intern intäkt

Socioekonomisk vinst = socioekonomisk intäkt – socioekonomisk kostnad

Nedan följer ett exempel på ett socioekonomiskt bokslut om beräkningen görs utifrån de tidigare redovisade kostnadsberäkningar om vad ett utanförskap kostar.

Exempel

Ett barn hamnar i utanförskap vid 14 års ålder och lever sedan i ett utanförskap fram till pensioneringen vid 65 års ålder, då blir kostnaden cirka 14,3 till 20,5 miljoner kronor.

Exemplet ovan visar att om ett barn per år under en fyra års period räddas från att hamna i ett livslångt utanförskap så blir socioekonomiska vinsten mellan 42,5 till 67,3 miljoner.

Vinsten för barn och ungdom

Den största vinsten för den enskilde är utan tvekan den humanitära. En god utbildning är mycket viktig för alla barns framtid. Det är i skolan som de flesta barn lär sig vad som anses vara ett socialt accepterat beteende utanför familjen, att hantera konflikter och auktoriteter samt att införskaffa och använda ny kunskap. Det är även prestationerna i skolan som avgör vilka vägar till vidare studier och karriär som ligger öppna. Genom att minska risken för låga och ofullständiga betyg ökar chanserna betydligt för att inte i vuxenålder hamna i

arbetslöshet, missbruk och/eller kriminalitet.

Arbetsgrupp

Förutom strateger på uppdragskontoret har en tvärsektoriell arbetsgrupp bestående av samordnare chef resurs och kunskap Vård & bildning, samordnare IFO Myndighet SBN och enhetschef IFO Myndighet SBN. Utöver denna grupp har alla resursteamsledare, ytterligare

uppdragsstrateger inom kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad samt en samordnare för IFO Myndighet SBN deltagit i diskussionsgrupper.

Kontoret för barn-, ungdom och arbetsmarknad