Jag sparar kr per år.

Full text

(1)



Jag sparar

5 000 kr per år.

(2)



ET2007:14

den här broschyren kan beställas hos energimyndigheten

tryck: elanders berlings malmö 2007 upplaga: 50 000

foto: mikael ljungström idé, form och produktion: etc

www.boverket.se

www.konsumentverket.se

www.naturvardsverket.se

www.energimyndigheten.se

(3)



mikael stigsson bor i ett hus som är byggt 94. Steg för steg har han sänkt energibehovet i villan, i dag är han till exempel självförsörjande på varmvatten och värme under sommarhalvåret.

Mikael sparar inte bara pengar. Han

minskar sin klimatpåverkan och får en

bättre inomhusmiljö på köpet.

(4)

4

”Detkännsbraatt

intebehövaeldaför

kråkornabaraför

attfåvarmvatten.”

det var 1994 som Mikael Stigsson köpte det vackra gamla gula huset i korsningen Snödroppsvägen-Falka- gårdsvägen i Vinninga utanför Lid- köping. Som de flesta gamla hus hade det ett energisystem som lämnade en del att önska. En äldre kombinerad olja/ved/elpanna stod och brann i uthuset med en allt lägre verknings- grad, golven i huset var kalla och runt tvåglasfönstren var det riktigt kallt.

Redan efter ett år gick pannan sön- der. Det blev starten på en långsiktig och konsekvent energieffektivisering i huset.

– Jag köpte en ny kombinerad olje/ved/el-panna. Tanken var att jag skulle använda oljan som fanns kvar i tanken för att sedan börja elda med ved och ha el som reserv. Men min bror började med pellets, vilket gjorde mig nyfiken, berättar Mikael Stigsson.

(5)



Året därpå gjordes pannan om för pellets. På övervåningen i uthuset ryms ett lager som tar emot –4 ton pellets som levereras med en bulkbil som blåser in pellets i förrådet med en slang. Därifrån släpps den portions- vis ner i ett mindre magasin varifrån pannan matas automatiskt med en pelletsskruv.

– Däremot måste jag tömma den på aska var tredje vecka. Det beror på att

jag har en lite äldre kombipanna. I nya pelletspannor töms askan automatiskt.

Nästa steg var att göra något åt de kalla golven. Mikael Stigsson tog hjälp av kommunens energirådgivare. När Mikael öppnade en liten bit av golvet kunde han se hur isoleringen av såg- spån sjunkit ihop och att en luftspalt, kyld av kall utomhusluft, låg mellan sågspånet och golvet.

– Vi valde då att isolera med så kall-

(6)



lad ekofiber. Det är i grunden sönder- rivna tidningar som man sprutar in i tomrummet under golvet, berättar Mikael Stigsson.

Det gav en rejäl höjning av både golvtemperatur och trivsel.

– Jag tror att pengarna, runt 8 000 kronor, för tilläggsisoleringen nu är intjänade och hela familjen mår bättre på ett varmt golv.

Mikaels intresse för energifrågor växte allt mer. Han började gå på kur- ser i energieffektivisering och snart byttes glödlamporna i huset ut mot

lågenergilampor.

– Jag började med att byta de lampor jag använde mest. På den tiden var ju lågenergilamporna så fula och klum- piga. I dag finns det lampor som passar överallt, så nu har jag konsekvent satt in lågenergilampor i hela huset, säger han.

00 startade en kurs där deltagar- na fick bygga en solfångare. Mikael var nog en av gruppens flitigaste elever, för innan kursen var slut hade han byggt två solfångare som i dag täcker

, kvadratmeter av taket på husets södersida.

(7)



– Samtidigt satte jag in en ackumu- latortank i huset. Även om tanken tar plats så känns det bra att få varmvatten direkt, den gamla stod i uthuset och då fick man spola bort en hink vatten innan det blev varmt.

Solfångare passar speciellt bra ihop med pannor som eldas med biobränsle och är kopplade till en ackumulator- tank. De genererar tillräckligt med energi för att täcka omkring hälften av varmvattenbehovet för hushållet un- der hela året. Solfångarna kan bidra till husets uppvärmning från tidig vår till

Husetsklimatskalochventilation

Ett bra klimatskal (väggar, tak, fönster och golv) är välisolerat, tätt och släpper ut lite värme. Mest värme försvinner ut genom fönst- ren. Därför är det där som energiinvesteringar lönar sig bäst, samt vid tilläggsisolering (vindsbjälklaget) av taket. Att byta fönster är en åtgärd man genomför om fönstren är i dåligt skick och ändå ska bytas. Det spar både energi och pengar.

Ett bra klimatskal kräver god ventilation för att inomhusluften ska vara bra. Värme i frånluften kan återvinnas i värmeväxlare eller värme- pump. Genom att återvinna värmen ur frånluften kan energianvänd- ningen minska med 50–60 procent när klimatskalet är mycket bra.

Hus byggda på 1970 och 1980-talet har ofta frånluftventilation där en fläkt skapar undertryck i huset och luft strömmar in genom ventiler och otätheter. Dessa hus saknar ofta värmeåtervinning.

Äldre hus, byggda före 1970, ventileras ofta med självdrag. Det innebär att luften tar sig in genom ventiler och otätheter i huset och går ut genom ventilationskanaler.

Fakta:

(8)

8

• att tilläggsisolera vindsbjälklaget är ofta mycket lönsamt.

Det är en billig åtgärd som sparar mycket energi.

• att ett nytt energieffektivt fönster bara släpper ut en tredjedel av värmen jämfört med äldre tvåglasfönster. Kolla gärna upp de

gamla fönstrens kulturhistoriska värde.

• att enklare åtgärder som exempelvis att tilläggsisolera eller

förbättra fönster kan vara bättre att börja med istället för att

byta uppvärmningssystem det första man gör.

• att med energieffektiva fönster behövs inte lika många radiatorer i huset.

• att ett alternativ till att byta sina fönster är att byta en av rutorna mot en ädelgasfylld isolerruta eller en ruta av lågemissionstyp,

det vill säga en ruta som släpper in värme men hindrar värmen från att tränga ut genom glaset.

• att tilläggsisolering av ytterväggar sällan lönar sig som enskild åtgärd. Däremot kan du göra det i samband med att du ska reno- vera fasaden. Samma sak gäller för golvet.

• att om du lägger in golvvärme mot mark bör du ha ungefär 250 mm isolering. Kontrollera också fuktskyddet mot mark.

• att täta sitt hus är en billig och effektiv åtgärd. Se alltid till att luftväxlingen är tillräcklig!

• att det kan uppstå buller från fläktarna i ett från- och tilluftsys- tem, ett så kallat FTX-system. Dimensionering av FTX- systemet

är känsligt för nedsmutsning och kräver omsorg. Ställ krav på installatören bland annat när det gäller ljudnivå.

• att luften i ett hus med frånluftsystem ska kunna cirkulera. Luft måste kunna passera under eller över en stängd dörr, till sådana ställen där luften lämnar huset.

• att det är temperaturskillnaden mellan inomhus- och utom- husluften som styr ventilationen i ett hus med självdrag. Därför fungerar ventilationen dåligt när det är varmt ute.

Tänkpå:

(9)

9

sen höst. Mikaels solfångare har varit i drift runt  0 timmar per år och han har sin panna helt avstängd från mit- ten av maj till mitten av september.

– Det känns bra att inte behöva elda för kråkorna bara för att få varmvatten.

Och varmvattnet räcker, jag har haft tre tonåringar här i huset och de lycka- des inte göra slut på det, säger han

– Även under årets kalla månader drar solfångarna sitt strå till ener- gistacken. Under årets två första måna- der gick de 4 timmar. Jag lade speciellt märke till att de levererade energi till systemet en dag när det var fem grader kallt och blåste så att man knappt

kunde gå ut, berättar han.

Installationen av solfångare, acku- mulatortank och de rördragningar som hörde till kostade runt 0 000 kronor.

Men Lidköpings kommun hade fått klimatinvesteringspengar av Natur- vårdsverket, så Mikael fick ett bidrag på

 000 kronor.

solfångarna beräknas ge drygt

 000 kWh per år. För Mikael Stigssons del har de minskat årsförbrukningen av pellets från  ton till 4, ton.Han är också mycket nöjd med hur bra sol- fångarna fungerat.

– De fungerar klockrent. Jag har inte

(10)

0

haft något krångel eller behövt göra något underhåll, säger han.

husets tvåglasfönster hade bytts bara några år innan Mikael Stigsson köpte det 994, men det var ändå kalldrag på golvet vid fönstren och på insidan bildades kondens. Mikael tit- tade på möjligheten att byta ut fönstren mot treglasfönster eller att ersätta den innersta rutan med en tvåglaskassett.

Men han slog det ur hågen.

– Det skulle ha blivit alldeles för dyrt. Dessutom ville jag behålla den gamla stilen på huset, säger han.

Men när det var dags att måla fönstren hittade han en metod som var både energismart och ekonomiskt försvarbar. Då bytte han ut den in-

nersta rutan mot ett belagt energiglas (LE-glas), ett tunt metallskick som släpper in värme men inte släpper ut den. Beläggningarna kan minska vär- meförlusterna i fönster med upp till

0 procent och är i många fall lika ef- fektivt som att sätta in treglasfönster.

Fönstermålningen drog visserligen ut lite på tiden, men efter tre år har nu husets samtliga 0 fönsterrutor fått energiglas.

– Kalldraget och kondensen runt fönstren försvann med en gång. Och jag fick det till ett drägligt pris. En ruta på  x  cm kostade runt 0 kronor.

Det blev 4 00 för hela huset.

Även denna gång hade Lidköpings kommun sökt pengar från Naturvårds- verket för energieffektiviseringar, så

Husetsuppvärmning

Varje hus har sina egna förutsättningar för uppvärmning.

• Vilket system finns i dag?

• Är värmen vattenburen?

• Hur ser ventilationen ut?

Det är bara några av de faktorer som spelar in, och det är därför omöjligt att ge generella råd kring uppvärmningssystem. Men

tänk på att om du byter värmesystem så är en satsning på ett sys- tem som drivs av förnybara energislag med stor säkerhet en klok

framtidsinvestering, både för plånboken och växthueffekten.

Fakta:

(11)



• att en ny pelletspanna är effektivare och bekvämare jämfört med en oljepanna som byggs om för pellets.

• att pelletseldning kräver ett förråd på cirka 6–7 kubikmeter för att få bästa ekonomi.

• att fjärrvärme ofta är ett energismart sätt att värma hus i tätorter. Men priset varierar kraftigt i landet.

• att hus värmda av el kan kompletteras med en luft-luftvärme-

pump. Den kan stå för 30–50 procent av en villas värmebehov.

• att en solfångare kan svara för hela eller stora delar av behovet av varmvatten och värme under årets 4-6 varmaste månader.

• att ved är en förnybar energikälla som kan ge billig energi till- sammans med en ackumulatortank eller som komplement till elvärme. Men tänk också på att felaktig vedeldning är dåligt för både människor och miljö.

• att för varje grad du sänker inomhustemperaturen mins- kar uppvärmningskostnaden med cirka 5 procent.

• att energiåtgången ofta blir större med golvvärme än med radiatorer. Golvvärme kräver också välisolerade fönster, för att undvika kallras.

• att byte av värmesystem kan förändra inomhusklimatet. En panna håller källaren torr, men byte till fjärrvärme eller värme- pump kan ge fukt i källaren, skorstensstocken och på vinden.

• att snålspolande vattenarmaturer kan minska varmvatten- förbrukningen med upp till 15 procent.

• att om möjligt sänka temperaturen i delar av huset eller viss tid av dygnet. Det är ofta ett enkelt sätt att spara energi.

Tänkpå:

(12)



”Detgårinteatt

hållapåochelda

medändliga

resursersombara

stigeripris.”

Mikael fick  00 kronor i bidrag till fönsterbytet.

när mikael slår sig ner framför en av husets två kakelugnar berättar han att en tilläggsisolering av vinden och tätning av husets väggar är nästa stora projekt.

– Det grämer mig lite att jag inte tilläggsisolerat vinden. Det ger bra ef-

fekt för små pengar, men tiden vill inte riktigt räcka till. Men i sommar hoppas jag att jag ska få tid över, säger han.

– Jag håller också på att byta panelen på huset. Jag hade tänkt isolera, men insåg att det krävs tjock isolering för att det ska göra någon nytta. Då förstörs husets charm och det vill jag inte. Men jag ska i alla fall täta ytterväggarna mot vinden, det bör göra en hel del nytta.

(13)



Ventilationen i huset är inte så myck- et att göra åt, enligt Mikael Stigsson.

Det är självdrag. Jag har tittat på några former av värmeåtervinning, men det drar med sig mycket annat.

– Så jag nöjer mig med att försöka täta springorna i huset så gott det går och att elda i kakelugnen för att förstärka draget.

Troligen kommer Mikael Stigsson att försöka energieffektivisera huset

fram till den dag han flyttar. För det betalar sig, i flera avseenden.

– Jag förbättrar både miljön och min egen ekonomi. Man måste försöka leva i ett kretslopp, det går inte att hålla på och elda med ändliga resurser som bara stiger i pris, säger han.

– Men sedan känner jag mig nöjd med mig själv, bara en sådan sak att jag lycka- des bygga en solfångare gör mig glad.

(14)

4

Användningavhushållsel

Trots att våra vanligaste hushållsmaskiner som diskmaskin, tvättmaskin och kyl/frys har blivit mycket mer energisnåla ökar förbrukningen av hushållsel. Det beror delvis på ändrade vanor – vi tvättar oftare, köper allt fler apparater och lampor till våra

hem. I dag är det belysningen som drar mest hushållsel. En an- nan bidragande orsak är datarevolutionen, där varje familjemed- lem i många hushåll har en egen dator. Antalet tv-apparater har också ökat i hemmen. Många apparater står dessutom standby

när de inte används, en tv som står standby dygnet runt kan dra upp till 100 kWh i onödan under ett år. Transformatorer och lad- dare till våra prylar drar också ström.

Fakta:

(15)



• att du sparar runt 500 kWh per år om de tio mest an- vända glödlamporna byts ut till lågenergilampor. Kom i håg att lågenergilampor innehåller kvicksilver. När de slutat fungera ska de lämnas till kommunens insamling för el-avfall som ofta finns på återvinningscentralerna.

• att stänga av helt, undvika standbylägen och att dra ur sladdar till transformatorer och laddare när de inte används.

• att släcka i de rum som ingen är i.

• att låta tvätten självtorka om det inte är bråttom.

• att välja de mest energisnåla hushållsapparaterna när du köper nytt.

• att ta hjälp av energimärkningen och fråga i butiken.

Tänkpå:

(16)



Energimyndigheten

Hos oss får du råd om ett energismartare boende och hushåll. Vi testar energikrävande produkter och resultaten hittar du på vår webbplats. Vill du ha kontakt med din kommunala energirådgivare, så hittar du dem där också. Läs mer på: www.energimyndigheten.se

Boverket

Vi hanterar byggregler och informerar om energideklarationen som styrmedel för att minska byggnaders energianvändning, utan att det försämrar husets egenskaper. Hos oss finns bidrag att söka för effek- tiviserande åtgärder. Läs mer på: www.boverket.se

Konsumentverket

Hos oss kan du få hjälp att jämföra elpriser, göra en energikalkyl för småhus och ta del av energispartips.

Läs mer på: www.konsumentverket.se

Naturvårdsverket

Vi arbetar bland annat med att sprida kunskap om klimatfrågans konse- kvenser och lösningar. Läs mer på:

www.naturvardsverket.se

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :