DAGVATTENUTREDNING. Motala kommun. Fornåsa 1:25

D AGVATTENUTREDNING

Motala kommun

Fornåsa 1:25

_______________________________ _______________________________

Beställare: Runar Bergsten, Fyndhörnan i Östergötland AB Projektbenämning: Dagvattenutredning, Fornåsa 1:25

Uppdragledare: Henrik Ölander-Hjalmarsson, Dämningsverket AB Handläggare: Henrik Ölander-Hjalmarsson, Dämningsverket AB

Granskare: Sargon Saglamoglu, Dämningsverket AB

Kommunens granskare: Pernilla Rudin, Motala kommun

Konsult Beställare

Dämningsverket AB Fyndhörnan i Östergötland AB Org. Nr. 559120-4911 Org. Nr. 556370-5259

Fabriksgatan 38, C/O Fabrik 38 Box 1133, 581 11, Linköping 412 51 Göteborg https://www.loppisifornasa.se/

www.damningsverket.se Version 1.0

Handläggare Granskare

Henrik Ölander-Hjalmarsson Sargon Saglamoglu

Göteborg 2020-11-26

S AMMANFATTNING

En process för att ändra detaljplanen för Fornåsa 1:25 har påbörjats. Syftet med ändringen är att detaljplanens användning ska ändras från industri till bland annat handel. Detta för att befintlig verksamhet inom detaljplanen ska få fortsätta att bedrivas.

Slutsatsen av denna dagvattenutredning är att den befintliga markanvändningen, samt även framtida markanvändning, är lämplig för bebyggelse ur ett dagvatten- och

skyfallsperspektiv.

Eftersom markanvändningen inte ändras efter ny detaljplan ändras inte heller föroreningsbelastningen på recipienten. Detta innebär att befintlig status MKN inte påverkas och att möjligheten att uppnå en bättre status MKN i framtiden inte heller äventyras jämfört med i dagsläget.

Eftersom det vid extrema skyfall kan ledas in ytliga flöden till planområdet från fastigheterna öster om Fornåsa 1:25 bör höjdsättningen inom området i framtiden inte förändras på ett sådant sätt som medför att översvämningsrisken kan öka.

Kvicksilverföroreningarna i byggnaden är sanerade. De som har hittats utanför byggnaden ligger i samlingsprover under gränsvärdet för mindre känslig

markanvändning. Ur dagvattensynpunkt bedöms det inte behövas någon särskild rening pga. detta.

I ^NNEHÅLL

1 Inledning... 1

1.1 Uppdraget ... 1

1.2 Syfte... 1

1.3 Avgränsningar ... 2

1.4 Organisation... 2

2 Underlag och tidigare utredningar... 2

3 Riktlinjer för dagvattenhantering ... 3

3.1 Dagvattenpolicy for Motala kommun... 3

3.2 Motala kommuns dagvattenstrategi... 3

3.3 Fördröjning och rening av dagvatten... 3

4 Områdesbeskrivning och förutsättningar... 5

4.1 Befintlig och framtida markanvändning... 5

4.2 Utbyggnadsplaner upp- och nedströms planområdet... 5

4.3 Geografiska förutsättningar... 6

4.3.1 Topografi ... 6

4.3.2 Instängda områden och avrinningsområden ... 6

4.3.3 Översvämningsrisker från närliggande vattendrag... 8

4.3.4 Tekniskt avrinningsområde och ledningsnät... 9

4.3.5 Befintliga servisledningar ... 9

4.3.6 Geologi... 10

4.4 Grundvatten... 11

4.5 Recipienter och Miljökvalitetsnormer (MKN)... 12

4.5.1 Svartån ... 12

4.6 Markföroreningar... 13

5 Flödes- och fördröjningsberäkningar ... 13

5.1 Markanvändning... 13

5.2 Dimensionerande flöden ... 13

5.2.1 Nederbörd, årsmedel ... 14

5.2.2 Nuvarande och framtida markanvändning ... 14

5.3 Fördröjningsbehov ... 15

6 Beräkningar av 100-årsregn ... 15

7 Föroreningsberäkningar... 16

7.1 Indata ... 16

7.2 Beräkningsmetod... 17

7.3 Föroreningsberäkningar – resultat... 17

7.4 Riktvärden för föroreningar... 18

8 Dagvatten- och skyfallsåtgärder ... 19

9 Genomförande och förslag på planbestämmelser ... 19

10 Behov av ytterligare utredningar... 19

11 Slutsats ... 20

12 Referenser... 21

Bilaga 1 – Uppskattade dagvattenserviser, Motala Vatten och avfall.

1 I NLEDNING 1.1 U

En process för att ändra detaljplanen för Fornåsa 1:25 har påbörjats. Syftet med ändringen är att detaljplanens användning ska ändras från industri till bland annat handel. Detta för att befintlig verksamhet inom detaljplanen ska få fortsätta att bedrivas. Enligt Motala kommun och befintlig fastighetsägare kommer detaljplanen inte innehålla någon tillbyggnad eller nybyggnad. Eftersom det inte ska ske några om- eller tillbyggnader i och med den nya detaljplanen blir det inga konsekvenser ur ett dagvatten- och skyfallsperspektiv.

Fastigheten är lokaliserad i Fornåsa, se Figur 1. Storleken på det aktuella planområdet är ca 0.35 hektar.

VA-huvudmannen i Fornåsa är Motala kommun, Vatten och Avfall.

Planområdets lokalisering i Fornåsa

Figur 1. Översiktsbild av centrala Fornåsa. Planområdets lokalisering är inringad med röd färg.

Bild: Lantmäteriet 2020

1.2 S

Utredningens syfte är att undersöka vilka konsekvenser det nya planförslaget kommer att ha på dagvattenavrinningen.

Vidare ska utredningen visa vilka hanteringsmetoder som är lämpliga för att

planområdet ska uppfylla uppskattade behov ur ett dagvattenperspektiv. Utredningen ska även översiktligt visa var sekundära rinnvägar kan etableras där ytvatten kan ledas när ledningsnätet går fullt med syftet att minska risken för skador vid stora skyfall (100-årsregn).

Dagvattenutredningen utreder planens eventuella påverkan på Miljökvalitetsnormerna (MKN). Utredningen kommer även visa på vilka åtgärder som behöver tas för att planen inte ska riskera att försämra status MKN i recipienten och/eller att äventyra möjligheterna till att uppnå en bättre status MKN i recipienten.

1.3 A

Denna utredning studerar förutsättningar och förslag till dagvattenhantering. I senare detaljprojekteringsskede finns följaktligen friheten att välja metoder till

dagvattenhantering så länge behoven enligt dagvattenutredningen uppfylls.

I utredningen och dess bilagor anges bland annat flöden, fördröjningsvolymer, föroreningsberäkningar samt förslag till dagvattenhantering. Dessa ska ses som en kontroll och vägledning av platsbehov till det kommande detaljprojekteringsskedet.

1.4 O

Beställarombud: Runar Bergsten, Fyndhörnan i Östergötland AB Uppdragsledare: Henrik Ölander-Hjalmarsson, Dämningsverket AB Handläggare: Henrik Ölander-Hjalmarsson, Dämningsverket AB Interngranskare: Sargon Saglamoglu, Dämningsverket AB

Kommunens granskare: Pernilla Rudin, Motala kommun

2 U NDERLAG OCH TIDIGARE UTREDNINGAR

Följande material har använts som underlag till dagvattenutredningen.

• Anbudsförfrågan daterad 2020-09-24

• Checklista för dagvattenutredning, Fornåsa 1:25, daterad 2019-09-24

• Dagvattenpolicy för Motala kommun, daterad 2007-02-26

• Geoteknisk utredning från närliggande område. K-konsult, 1987-02-04

• Grundkarta med 1 m höjdkurvor från Motala kommun, erhållen 2020-10-28

• Information om recipienter, avrinningsområden och dylikt inhämtade från VISS, Vatteninformation i Sverige, Länsstyrelsen

• Lågpunktskartering, Länsstyrelsen, inhämtade 2020-11-02

• Miljöteknisk provtagning Fornåsa kvarn, WSP 2014-05-05, rev. 2014-06-11

• Provtagning, rapport, DGE mark & Miljö, 2013-10-30

• VA-karta från Motala kommun, erhållen 2020-10-28

• Servisunderlag, dagvattenserviser, erhållna från Pernilla Rudin på Motala kommun, vatten och avfall 2020-11-03

• Telefonsamtal med Runar Bergsten ang. dagvatten och skyfall, 2020-11-04

• Underlag om var Fornåsas dagvattenledningsnät avvattnas, erhållet av Pernilla Rudin 2020-11-03

• Åtgärd av kvicksilverförorenat byggnadsmaterial, rapport, WSP, 2015-08-11

3 R IKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING

Nedan beskrivs i korthet ett flertal dokument och lagar som har varit styrande för arbetet med dagvattenutredningen.

3.1 D

M

Motala kommuns dagvattenpolicy beskriver i stora drag hanteringen av dag- och dräneringsvattnet i kommunen och hur målen för den framtida dagvattenhanteringen ser ut.

I ett antal punkter i dagvattenpolicyn beskrivs bland annat hur dagvattensystem utformas med hänsyn till lokala förutsättningar, att dagvatten ska ses som en resurs och tillgång samt att åtgärder bör tas för att minimera den mängd dagvatten som uppkommer. Dagvattnet ska enligt policyn fördröjas och renas så nära källan som möjligt och dagvattnet ska som helhet hanteras på ett sätt som minimerar eller

förhindrar översvämningar. Policyn beskriver även ansvarsfördelningen för dagvatten.

3.2 M

Dagvattenstrategin är en konkretisering av policyn och innehåller därmed ett mer detaljerat förhållningssätt kring hur dagvattenfrågan föreslås hanteras i kommunen.

Bland annat är ett av målen i strategin att kommunens vision avseende dagvattenhantering ska synliggöras genom verkliga exempel på lösningar.

Hanteringen av dagvatten ska säkerställa att det inte uppkommer skador på fastigheter och andra anläggningar. Förorenat dagvatten ska behandlas innan det infiltreras i mark eller släpps ut i recipient, samt avledas ovan mark så långt som möjligt.

Befintliga bebyggelseområden ska alltid utredas vid ombyggnad eller annan förändring.

3.3 F

Målet med dagvattenhanteringen i denna rapport är att minst fördröja ett 10-årsregn till samma flöde som uppstår inom det befintliga området vid ett 10-årsregn. Detta innebär att det inte behövs fördröjning av dagvatten om det inte sker någon tillbyggnad inom området.

Återkomsttiden har valts eftersom det är denna återkomsttid som VA-huvudmannen enligt lagpraxis har ansvar för avseende fyllda dagvattenledningar (Svenskt vatten, 2020).

Dagvattnet ska renas till en nivå som medför att detaljplanens påverkan inte riskerar att försämra status för MKN i recipienten Svartån. Detaljplanen ska även inte bidra till att försämra möjligheten till att uppnå en bättre status för MKN i Svartån.

2015 kom ett förtydligande från EU-domstolen på det s.k. ”icke-försämringskravet”.

Detta förtydligande kom i en tolkning av ramdirektivet för vatten i ett ärende i floden

Weser. Denna dom, Weserdomen, tydliggjorde att varje kvalitetsfaktor för en recipient ska bedömas individuellt. Detta innebär att inga enskilda kvalitetsfaktorer får

försämras i recipienten. En enkel schablonberäkning av föroreningsbelastningar, se rubrik 7, har utförts för att undersöka detta.

Den 1 januari 2019 implementerades som en konsekvens av Weserdomen en skärpning av Miljöbalken (1998:808) som innebar en skärpning av miljökvalitetsnormerna. Det ställs således större krav än tidigare på kommunen på att visa att detaljplanen är förenlig med MKN. Detta gör det svårare att få till dagvattenrening inne på

kvartersmark eftersom det finns få möjligheter att säkerställa och följa upp att reningen sköts på längre sikt.

Eftersom det inte ska ske någon till- eller ombyggnad inom fastigheten bör det således inte ske någon försämring av befintlig status MKN. Vid eventuell ökning av hårdgjord yta kan detta tillkommande dagvatten hanteras inom fastigheten innan vidare

avledning till recipient.

4 O MRÅDESBESKRIVNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 B

Planområdets area är ca 0.35 hektar, se röd streckad linje i Figur 2. Planområdet består i dagsläget av Fornåsa Kvarn (Fornåsa 1:25). I kvarnen hanterades utsäde, bland annat genom betning med kvicksilver enligt miljöteknisk rapport utförd av WSP, daterad 2015-08-11 (åtgärdsrapport). Byggnaderna har sedan dess sanerats från

kvicksilverförorenade byggnadsmaterial.

I dagsläget bedrivs en loppisverksamhet inne på fastigheten. Syftet med den nya detaljplanen är att den befintliga verksamheten ska kunna fortsätta att drivas inom planbestämmelserna för den nya detaljplanen. Befintlig markanvändning, småindustri, ska möjliggöra en ändring till handel, kontor, verksamheter och bostäder (Motala kommuns hemsida, 2020). Enligt beställaren (Fyndhörnan i Östergötland AB), kommer det inte ske någon om- eller tillbyggnad inom fastigheten.

N

Planområdets lokalisering i Fornåsa

Figur 2. Ungefärlig gräns för planområdet, se område inringat med röd linje.

4.2 U

-

4.3 G

4.3.1 T

En nivåstudie av nivåkurvor från grundkartan erhållen från Motala kommun, se Figur 3, visar att utredningsområdets högsta delar har en nivå på ca +95 öster nordost om Fornåsa 1:25. Marknivån inom planområdet har uppskattats till ca +87. Norr om planområdet är marknivån ca +86, med en fortsatt lutning norrut till en nivå på ca +85 precis norr om Fornåsa.

Nivå ca +87 Vattendelare

N

Nivå ca +95

Nivå ca +87 Nivå ca +86

Nivå ca +85

Figur 3. Höjdrelief av utrednings- och planområdet. Gul streckad linje visar vattendelare utifrån höjdkurvor. Gul pil visar medellutningen på marken vid planområdet.

En enkel beräkning av riktningen på markflöden har utförts i HEC-RAS 5.0.7 utifrån höjdkurvorna erhållna från kommunen. Beräkningen visar tydligt att medellutningen i planområdets omnejd löper norrut. Från vattendelaren i öster lutar marken västerut.

Kommunen kunde inte leverera höjdkurvor med större upplösning än 1 meter, vilket innebär att mindre höjdskillnader inom området kan utredas.

4.3.2 I

Länsstyrelsen har tagit fram en lågpunktskartering av Motala kommun, se Figur 4.

Exakt vilken återkomsttid som karteringen avser finns inte definierat av Länsstyrelsen, men brukar vanligtvis vara ett regnvolymen från ett klimatjusterat 100-årsregn.

Karteringen visar ett flertal vattenansamlingar inom Fornåsa. Beräkningen tar

emellertid inte hänsyn till vägtrummor, infiltration i mark eller ledningssystem, vilket innebär att den beskriver ett absolut värsta fall-scenario.

Beräkningsmetoden som Länsstyrelsen har använt sig av fyller upp lågpunkter tills de börjar svämma över och rinna vidare till nästa lågpunkt, och så vidare.

Lågpunktskarteringen visar att det kan bildas stående vattenmassor i det sydöstra hörnet av Fornåsa 1:25 samt på fastigheten norr om planområdet. Vattenmassorna kan påverka den byggnad som är belägen längst söderut inom planområdet vid extrema skyfall. Detta vatten kommer främst från de östra fastigheterna som löper längst med vattendelaren.

Dämningsverket har varit kontakt med ägaren till Fyndhörnan i Östergötland AB via telefon 2020-11-03. Enligt ägaren har det varit översvämning i källaren på

verksamheten i flera omgångar, med vatten strömmande in från

spillvattenledningsnätet i gatan och in i källaren. Detta kan innebära att det finns ett inläckage av dagvatten i spillvattensystemet i området.

Det har emellertid inte observerats några översvämningsproblem på markytan inom eller i närheten av fastigheten. Detta innebär att det kan finnas problem i det allmänna VA-systemet som bör ses över av VA-huvudmannen.

N

Figur 4. Översiktlig bild av länsstyrelsens lågpunktskartering av området.

Lågpunktskarteringen visar att det finns några lågpunkter i anslutning till fastigheten.

Enligt höjdkurvorna, erhållna från Motala kommun, lutar området emellertid norrut från lågpunkterna. Detta gör det osannolikt att det kommer att uppstå stora

översvämningar inne på fastigheten där vattnet inte kan rinna vidare. Kvarngatan är något lägre än fastigheten 1:25 och vid extrema skyfall leds troligtvis vattnet vidare dit och därefter norrut.

Planområdet ingår i delavrinningsområdet MS_CD: WA49850660, se röd markering i Figur 5.

Fornåsa

Figur 5. Fornåsa ingår i Svartåns avrinningsområde. Delavrinningsområdet visas i figuren med röd markering.

4.3.3 Ö

4.3.4 T

Motala kommun, Vatten och Avfall, har tagit fram en översikt på Fornåsa och var dagvattenledningssystemets utlopp finns. Enligt kommunen avleds dagvattnet till ett dike norr om Fornåsa med dikesystem som sedan leds österut och slutligen söderut till Svartån. Den gröna pilen i Figur 6 visar riktningen på dagvattnet från Fornåsa 1:25 som leds ut från Fornåsas dagvattensystem.

Figur 6. Grön pil visar riktningen som på dagvattnet som leds ut från Fornåsa samhälle.

4.3.5 B

Motala kommun, vatten och avfall, har tagit fram ett approximativt underlag på de befintliga dagvattenserviserna anslutna till Fornåsa 1:25, se Figur 7. Underlaget finns även bifogat som Bilaga 1.

Underlaget visar en D 160 mm-ledning som avvattnar några fastigheter öster om Fornåsa 1:25 och som löper genom Fornåsa 1:25 från öster till väster. Två D 160 mm- ledningar är anslutna från Fornåsa 1:25 till denna ledning. Ledningen är därefter kopplad till en D 300 mm-ledning i gatan som leder dagvattnet norrut.

Loppisen Ledning som leder dagvatten från andra fastigheter genom Fornåsa 1:25.

D 160 PP

D 300 D-ledning, innerdiameter 183 mm

Figur 7. Tjockleken på de befintliga dagvattenledningarna har förtydligats i figuren. För originalet, se Bilaga 1. Två D 160 mm-ledningar är kopplade till fastigheten Fornåsa 1:25.

4.3.6 G

En geoteknisk utredning (K-konsult, 1987-02-04) utförd på en intilliggande fastighet inom Fornåsa stationsområde, visade att jorden bestod av 1-2 m fyllning och fast lera på mycket fast lagrad lerig morän.

Enligt SGU (2020) består planområdets översta marklager främst av glacial lera, se Figur 8.

Gul färg:

Glacial lera

Orange, stora prickar:

Svallsediment, grus Orange, små prickar: postglacial sand

Figur 8. Jordartskarta från SGU (2020). Bilden visar att planområdet består av glacial lera.

SGU:s genomsläpplighetskarta visar att glaciala leran har låg genomsläpplighet. Detta innebär att förutsättningarna för lokal infiltration av dagvatten (LOD) är ogynnsamma, se Figur 9. I och med att området ligger precis ovan en slänt kan det även vara direkt olämpligt att infiltrera dagvatten av stabilitetsskäl.

Grön färg: Låg genomsläpplighet

Figur 9. SGU:s genomsläpplighetskarta (2020) som visar att genomsläppligheten i marken är låg på grund av den glaciala leran.

4.4 G

Det finns inga fastställda grundvattennivåer i närområdet som är uppmätta i närtid. I den geotekniska utredningen från 1987 finns en uppmätt grundvattennivå som var ca 2 meter under markytan.

Planområdet ligger inom en grundvattenförekomst (MS_CD: WA69902234), se Figur 10. Grundvattenförekomsten är en sedimentär bergförekomst av okänd akviferstyp.

Befintlig status MKN är god kvantitativ och kemisk status.

Fornåsa

Figur 10. Grundvattenförekomsten MS_CD: WA69902234.

4.5 R

M

(MKN)

Utredningsområdet tillhör ett delavrinningsområde inom Svartåns avrinningsområde.

Huvudavrinningsområdet är Motala Ström – ID SE67000.

4.5.1 S

Dagvattnet från planområdet avleds via dagvattenledningsnätet och diken till Svartån.

Den delsträcka av Svartån som är underlag för ekologisk och kemisk status är sträckan Svartån (Normlösa) (MS_CD: WA49850660)

4.5.1.1 EKOLOGISK STATUS

Den aktuella delsträckan i Svartån är i dagsläget klassad med måttlig ekologisk status med motiveringen övergödning, morfologiska förändringar och kontinuitet samt miljögifter.

Kvalitetskravet är god ekologisk status med tidsfrist till 2027. Länsstyrelsen motivation till tidsfristen är orimligt stora kostnader, befintlig administrativ kapacitet och

lagstiftning i dagsläget. Detta kan emellertid ändras i framtiden. Det finns ett förslag till ny miljökvalitetsnorm från Länsstyrelsen att tidsfristen ska utökas till 2033.

4.5.1.2 KEMISK STATUS

Den aktuella kemiska statusen når enligt VISS (2020) inte god status på grund av polybromerade difenyletrar (PBDE) samt kvicksilver (Hg).

Med undantag för difenyletrar och kvicksilver är kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus för beslutad miljökvalitetsnorm.

4.6 M

Det har utförts ett antal miljötekniska provtagningar, samt åtgärder, inom Fornåsa 1:25.

DGE mark & miljö utförde provtagningar 2013, WSP utförde provtagning 2014 samt åtgärd 2015.

Det har funnits kvicksilverföroreningar i byggnadsmaterial i huvudbyggnaden. Dessa identifierades och sanerades i maj 2015.

WSP har även identifierat förhöjda halter av kvicksilver i direkt anslutning till tre stuprör på huvudbyggnadens östra sida, direkt under utblåset från betningsmaskinen som varit källan för kvicksilverföroreningarna. Precis vid de tre stuprören visade proverna på en lokal påverkan av marken, med uppmätta halter högre än

bakgrundsnivån.

WSP tog även ett samlingsprov ca 1-2 m från den östra fasaden med stuprören på huvudbyggnaden. WSP:s analys av proverna visade att halterna underskrider värdet för minde känslig markanvändning. WSP har bedömt att det med dagens verksamhet inte behövs några ytterligare riskreducerande åtgärder i mark.

5 F ^LÖDES - OCH FÖRDRÖJNINGSBERÄKNINGAR

Beräkningar i denna dagvattenrapport följer beräkningsanvisningarna i Svenskt vattens publikation P110. Indata för att beräkna flöden består av markanvändning tolkad från illustrationsförslaget för planen samt flygfoton.

En klimatfaktor på +25% har antagits vid beräkning av flöden.

5.1 M

Planområdets area har delats in utifrån avrinningskoefficient (φ) enligt P110. De olika marktyper för befintlig och framtida situation som har kategoriserats är:

• Asfalt/hårdgjord (φ = 0.8)

• Tak (φ = 0.9)

• Grönyta (φ = 0.1)

5.2 D

Rationella metoden är ett sätt att beräkna flöde utifrån en given avrinningsarea, dimensionerande regnintensitet samt en avrinningskoefficient:

Q^dim = i(t^r) · φ· A Där

Q^dim = dimensionerande flöde [l/s]

i(t^r) = dimensionerande regnintensitet [l/s, ha]

φ = avrinningskoefficient [-]

A = avrinningsområdets area [ha]

Dimensionerande regnintensitet bestäms enligt:

3 ln⁡(t_𝑟)

= √T + 2 i_(𝑡𝑟)

t⁰_r^.98

Där

t^r = regnvaraktighet (benämns även som t^c) [minuter]

T = Återkomsttid [månader]

Enligt VA-huvudmannens checklista för dagvattenutredningar har flöden beräknats för befintlig och framtida markanvändning, med ett 10-årsregn som utgångspunkt.

Eftersom det inte ska ske några till- eller ombyggnader blir flödet detsamma för befintlig och framtida situation.

5.2.1 N

,

Årsmedelnederbörden för det aktuella delavrinningsområdet har ansatts till 610 mm/år enligt uppgifter från SMHI Vattenwebb.

5.2.2 N

Koncentrationstiden (t^c), också benämnd som rinntiden (t^r), för avrinningsområdet har uppskattats till endast ett par minuter. Koncentrationstiden är den tid det tar för en regndroppe att rinna från punkten längst bort i avrinningsområdet till

utflödespunkten. Enligt P110 ska koncentrationstiden antas vara minst 10 minuter vid beräkningar med rationella metoden. Koncentrationstiden har bedömts vara max 10 minuter både för befintlig och framtida markanvändning.

För att kunna jämföra befintligt dagvattenflöde för befintlig situation med framtida markanvändning har ett 10-minuters 10-årsregn valts till beräkningarna av flödet för befintlig situation, se Tabell 1 och Tabell 2.

I Tabell 2 redovisas areaindelning och flödesberäkningar. 10-årsregnet har tagits fram eftersom fördröjningen föreslås dimensioneras utifrån denna återkomsttid. En klimatfaktor på +25 % har använts på beräknade flöden.

Tabell 1. Regnintensiteter för 10-minuters 10-årsregn exkl. klimatfaktor på 1.25.

10-årsregn

Återkomsttid 120 månader

Varaktighet 10 minuter

Regnintensitet, i(t^r) 226 l/s, ha

Tabell 2. Beräknade totala flöden för nuvarande och framtida situation från

utredningsområdet, 10-minuters 10-årsregn, exkl. och inkl. klimatfaktor +25 %.

Yta Area [m²] φ [-] A^red [ha] T = 10 år Q [l/s] T = 10 år Q [l/s] +25 %

Hårdgjord 645 0.8 0.052 12 15

Tak 1040 0.9 0.094 21 27

Grönyta 1755 0.1 0.018 4 5

Totalt 3440 - 0.163 37 46

Beräkningarna visar att ett 10-minuters 10-årsregn genererar ett totalt dagvattenflöde på 37 l/s exkl. klimatfaktor och 46 l/s inkl. klimatfaktor för befintlig och framtida markanvändning.

5.3 F

Eftersom det inte kommer ske någon ändring eller utökning av hårdgjorda ytor inne på området ökar inte heller dagvattenflödet. Det behövs därmed ingen fördröjning av dagvattnet.

6 B ERÄKNINGAR AV 100- ^ÅRSREGN

Utifrån erhållna höjdkurvor samt Länsstyrelsens lågpunktskartering finns det ingen anledning att anta att vatten inte kan avledas från området vid extrema skyfall.

Eftersom det inte heller kommer ske någon ändring av markanvändningen för framtida situation bedöms det inte heller behövas någon särskild hantering av 100- årsregn efter att den nya detaljplanen har vunnit laga kraft.

7 F ÖRORENINGSBERÄKNINGAR

Föroreningsberäkningar har utförts i StormTac Web med årsnederbörd och

föroreningsläckage från olika markslag som underlag. Eftersom det inte sker någon ändring av markytorna gäller beräkningarna endast befintlig, och därmed också framtida, markanvändning.

Det har tidigare hittats kvicksilverföroreningar i anslutning till huvudbyggnaden i området. Ett samlingsprov i jord ca 1-2 m från fasaden på byggnaden visade att halten underskred minde känslig markanvändning. StormTac-modellen kan inte ta hänsyn till specifika lokala halter inom området. Eftersom halterna var låga endast 1-2 meter från byggnaden, på de ställen där det bedömts kunna finnas kvicksilverföroreningar, bedöms det inte vara rimligt att utföra några särskilda reningsåtgärder av dagvattnet eftersom det inte sker någon förändring av verksamheten inom området.

Beräkningarna har utförts enligt systemprincipen i Figur 11.

Ledningsnät Dagvatten från

planområdet

Recipient

Figur 11. Systemprincipen för föroreningsberäkningarna.

I beräkningarna antas 90% av dagvattnet från nya hårdgjorda ytor renas medan 10% av dagvattnet bräddar direkt till ledningsnätet.

För att se resultatet av beräkningarna, gå direkt till avsnitt 7.3.

7.1 I

Årsnederbörden har uppskattats utifrån data från SMHI till ca 610 mm/år enligt data från SMHI Vattenwebb.

Schablonvärden för föroreningsläckaget från det undersökta området har hämtats från StormTac Web-databasen v2020-07-06. Följande markslag från StormTac-databasen har använts till beräkningarna:

• Asfaltsyta

• Gräsyta

• Takyta

Föroreningsberäkningar som förlitar sig på schablonvärden ger en grov indikation till vilka föroreningshalter som förväntas finnas i dagvattnet. Detta gäller oavsett om beräkningarna utförs manuellt eller med modelleringsverktyg och resultaten bör tolkas med stor försiktighet. Halterna kan variera i hög grad bland annat beroende på

byggnadsmaterial och hur de används, markens beskaffenhet osv.

7.2 B

Föroreningshalt (µg/l) och massflöde (kg/år) har beräknats för respektive ämne (P, N, Pb osv). Metoden som används i StormTac bygger på att dagvattenflöde och basflöde (l/s) multipliceras med arealäckage (ug/l). Därefter används reduktionsfaktorn för att reducera det totala arealäckaget från området för att få fram föroreningshalter och mängder efter rening.

Denna typ av beräkningar går att utföra manuellt, exempelvis med Stockholm stads beräkningsmetod, eller med modelleringsprogramvaror som StormTac.

7.3 F

–

I Tabell 3 och Tabell 4 visas beräkningsresultaten för föroreningsberäkningarna.

Tabell 3. Beräknade föroreningshalter [µg/l] för befintlig och framtida situation.

Nuläge µg/l

Fosfor (P) 130

Kväve (N) 1300

Bly (Pb) 2.7

Koppar (Cu) 12

Zink (Zn) 23

Kadmium (Cd) 0.49

Krom (Cr) 4.1

Nickel (Ni) 3.5

Kvicksilver (Hg) 0.017

Suspenderad substans (SS) 19000

Oljeindex 230

Benso(a)pyren (BaP) 0.012

Tabell 4. Beräknade massflöden [kg/år] för befintlig och framtida situation.

Nuläge kg/år

Fosfor (P) 0.16

Kväve (N) 1.6

Bly (Pb) 0.0032

Koppar (Cu) 0.014

Zink (Zn) 0.028

Kadmium (Cd) 0.00058

Krom (Cr) 0.0049

Nickel (Ni) 0.0042

Kvicksilver (Hg) 0.00002

Suspenderad substans (SS) 23

Oljeindex 0.28

Benso(a)pyren (BaP) 0.000015

Eftersom markanvändningen inte ändras efter ny detaljplan ändras inte heller föroreningsbelastningen på recipienten. Detta innebär att befintlig status MKN inte påverkas och att möjligheten att uppnå en bättre status MKN i framtiden inte heller äventyras jämfört med i dagsläget.

7.4 R

Det finns i dagsläget inga nationella krav för halter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten förutom de miljökvalitetsnormer som finns för kustvatten, grundvatten och ytvatten. Emellertid har några kommuner och organisationer tagit fram riktvärden som kan användas som bedömningsunderlag för halter i dagvatten. I denna rapport

presenteras tre olika riktvärdesunderlag. Ett från Göteborgs stad, som främst är

inriktat på känsliga recipienter, ett underlag från Nordvästra Skånes vatten och avlopp (NSVA) samt ett underlag från Riksvärdesgruppen från 2009 (1M).

Se Tabell 5 för en jämförelse av beräknade totalhalter från detaljplaneområdet med dessa andra riktvärdesunderlag.

Tabell 5. Jämförelse av beräknade halter efter rening med riktvärden från Göteborgs stad, NSVA samt Riktvärdesgruppen 1M (2009).

Framtid Göteborg NSVA RTK 2009

µg/l µg/l µg/l µg/l

Fosfor (P) 130 50 200 160

Kväve (N) 1300 1250 2000 2000

Bly (Pb) 2.7 14 8 8

Koppar (Cu) 12 10 18 18

Zink (Zn) 23 30 75 75

Kadmium (Cd) 0.49 0.4 0.4 0.4

Krom (Cr) 4.1 15 10 10

Nickel (Ni) 3.5 40 15 15

Kvicksilver 0.017 0.05 0.03 0.03

Suspenderad substans (SS) 19000 25000 40000 40000

Oljeindex 230 1000 5000 700

Benso(a)pyren (BaP) 0.012 - - 0.03

Jämförelsen visar att halterna av föroreningarna och näringsämnena är rimliga i jämförelse med de olika presenterade riktvärdesunderlagen.

8 D AGVATTEN - OCH SKYFALLSÅTGÄRDER

Det nya planförslaget innehåller inte förslag på om- eller tillbyggnad. Befintlig verksamhet ska enligt ägaren fortsätta på samma sätt som i dagsläget. Det bedöms därmed inte behövas några dagvatten- eller skyfallsåtgärder inom området.

Eftersom det vid extrema skyfall kan ledas in ytliga flöden till planområdet från fastigheterna öster om Fornåsa 1:25 bör höjdsättningen inom området i framtiden inte förändras på ett sådant sätt som medför att översvämningsrisken kan öka.

Vid stora skyfall finns det god tillgänglighet till fastigheten.

9 G ENOMFÖRANDE OCH FÖRSLAG PÅ PLANBESTÄMMELSER

Om det kan tillkomma hårdgjorda ytor i framtiden bör det möjliggöras plats inom planens grönytor att hantera eventuellt tillkommande dagvatten. Eftersom

infiltrationen i marken är dålig kan detta exempelvis vara enklare anordningar, t ex små makadamdiken, som avvattnas med dräneringsrör.

10 B EHOV AV YTTERLIGARE UTREDNINGAR

Ur ett dagvatten- och skyfallsperspektiv bedöms det inte behövas några ytterligare utredningar.

11 S LUTSATS

Slutsatsen av denna dagvattenutredning är att den befintliga markanvändningen, samt även framtida markanvändning, är lämplig för bebyggelse ur ett dagvatten- och

skyfallsperspektiv.

Eftersom markanvändningen inte ändras efter ny detaljplan ändras inte heller föroreningsbelastningen på recipienten. Detta innebär att befintlig status MKN inte påverkas och att möjligheten att uppnå en bättre status MKN i framtiden inte heller äventyras jämfört med i dagsläget.

Eftersom det vid extrema skyfall kan ledas in ytliga flöden till planområdet från fastigheterna öster om Fornåsa 1:25 bör höjdsättningen inom området i framtiden inte förändras på ett sådant sätt som medför att översvämningsrisken kan öka. Vid stora skyfall finns det god tillgänglighet till fastigheten.

Kvicksilverföroreningarna i byggnaden är sanerade. De som har hittats utanför byggnaden ligger i samlingsprover under gränsvärdet för mindre känslig

markanvändning. Ur dagvattensynpunkt bedöms det inte behövas någon särskild rening pga. detta.

12 R ^EFERENSER

HEC-RAS 5.0.7, hydraulisk modelleringsprogramvara framtagen av US Army Corps of Engineers. http://www.hec.usace.army.mil/software/hec-ras/

Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2006412-om-allmanna-

vattentjanster_sfs-2006-412 [besökt november 2020]

Mark- och miljööverdomstolen. Mål P 7238-13. https://www.domstol.se/mark--och- miljooverdomstolen/mark--och-miljooverdomstolens-avgoranden/2014/73145/ [besökt november 2020]

Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. ISBN nr 1401-2448. 2013.

https://goteborg.se/wps/wcm/connect/fee9bd22-ed19-43ed-907c-

14fc36d3da16/N800_R_2013_10.pdf?MOD=AJPERES [besökt november 2020]

Miljökvalitetsnormer och Miljöbalk (1998:808).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808 [besökt november 2020]

Plan- och bygglag (2010:900). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 [besökt november 2020]

Riktvärden för dagvattenutsläpp i kommunerna Båstad, Bjuv, Helsingborg,

Landskrona, Svalöv och Åstorp. Antagen 2016-12-12. https://www.nsva.se/vatten-och- avlopp/dagvatten-och-ledningsnat/dagvattenpolicy-och-dagvattenplan/ [besökt november 2020]

Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm:

Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län.

Schablonvärden från StormTacs databas 2020-07-06. http://www.stormtac.com [besökt augusti 2020]

SMHI Vattenwebb. https://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenwebb [besökt november 2020]

Svenskt Vatten, Publikation P110 (Utgåva 1, 2016). Avledning av dag- drän- och spillvatten.

Svenskt Vatten, Publikation P105 (Utgåva 1, 2011). Hållbar dag- och dränvattenhantering.

Svenskt Vatten, text ang. rättspraxis för ansvar och återkomsttid för regn.

https://www.svensktvatten.se/om-oss/svenskt-vatten-tycker/hallbar-hantering-av- dagvatten-och-skyfall/ [besökt 2020-09-11]

VISS, Vatteninformation Sverige. http://viss.lansstyrelsen.se/ [besökt november 2020]