Cristina Robertson
Cristina Robertson
fil dr och forskningsstrateg i
Jönköpings kommun
Skola på vetenskaplig grund
Modellskolan
12-10-23
Modellskolans starka sidor och möjligheter
Lärarnas analyssvar (procentuell fördelning) sammanförda i kategorier,
som visar projektläget från augusti 2010 till maj 2012.
Positiva och utvecklande processer
Utvärderingen visar att den kollektiva utbildnings- och utvecklingsidé, som varit utgångspunkt för projektet modellskolan i Jönköpings
kommun, har utgjort en tydlig och positiv vision för en stor andel av modellskolans personal.
De flesta föreläsningar har lärarna tyckt vara inspirerande och
utvecklande. Även litteratursemiarierna och grupphandledningen har upplevts positivt.
Att genomföra forskning i egen verksamhet – att filma, intervjua eller observera (skugga) tycker en majoritet av lärarna också har varit såväl intressant som spännande.
Positiva och utvecklande processer
Att diskutera, samarbeta och skriva tillsammans med kolleger har av lärare upplevts, såväl intressant som berikande, även om det
mestadels inneburit hårt arbete.
Den uppmärksamheten som projektet fått i landet har också
uppfattats positivt av flertalet lärare, särskilt av dem som varit med och presenterat projektet för olika utomstående intressenter.
Positiva och utvecklande processer
Examinationstillfällena på enheten har känts stimulerande. Att få
presentera sina egna resultat inför andra samt att få konstruktiv kritik i positiv anda av kolleger och kursansvariga har varit en ny och
angenäm erfarenhet för många lärare.
Att överhuvud taget ha fått möjligheten att studera – annars skulle det nog inte ha bli av – menar en större andel av lärarna på
modellskolan vara den allra största vinsten med projektet.
Modellskolans svaga sidor och hot
Lärarnas analyssvar (procentuell fördelning) sammanförda i kategorier, som visar projektläget från augusti 2010 till maj 2012.
Så här i efterhand är det lätt att se att projektet startades alltför snabbt. Projektet hade säkerligen utvecklats mer positivt om det
inletts med ett introduktionsår innan de egentliga studierna startades.
Informationen om projektet har varit bristfällig. Lärarna fick
exempelvis läsa i tidningen om att de blivit utvalda att ingå i en
modellskola, vilket ledde till en hel del negativ diskussion på skolan under det första året då projektet var nytt.
Det har varit svårt att organisera lärarnas studier på skolan, på ett så väl för eleverna gynnsamt som för lärarna effektivt sätt, vilket lett till onödigt och orimligt merarbete för lärarna samtidigt som de måste avsätta tid för sina studier.
Lärdomar
Lärarna har rapporterat att den kombinerade arbets- och studie-
situationen har upplevts både stressig och tuff. För många av lärarna på modellskolan har projektet inneburit långa arbetsdagar samt även studier på kvällar och helger. Lärare som exempelvis har egna små barn kan ha särskilda svårigheter…
I början av modellskolprojektet var såväl förskollärare som fritidspedagoger inräknade men nu är det endast ett fåtal förskollärare och fritidspedagoger kvar i studierna.
Frågan som är viktig att ställa, när man startar ett projekt som
modellskolan, är om man kan förvänta sig att alla lärare verkligen klarar av en sådan stor extra arbetsinsats som att läsa på halvfart och att arbeta heltid under en period av fem år.
Lärdomar
Lärdomar
Modellskolan är ett samverkansprojekt mellan högskola och kommun. Utvärderingen visar att modellskolan har saknat en effektiv projektledning. Den ideala utgångspunkten för ett lyckat projekt är en starkt sammansvetsad projektledning.
Erfarenheterna efter två år med modellskolan visar att den även kostar mer pengar än beräknat. I början av projektet hette det att modellskolan inte fick kosta något extra. Motiveringen var att den annars inte skulle kunna stå modell för övriga skolor i kommunen/
landet.
Att delta i modellskolans studier har inte varit ett frivilligt åtagande.
Möjligheten man haft som lärare på modellskolan är att acceptera studiesituationen som den är eller att sluta som lärare på
modellskolan.
• Frivillighet - tvång
Vissa enskilda lärare, visar utvärderingen, går i diverse egna karriärtankar, medan andra lärare mer värderar den kollektiva utbildningsaspekten.
• Individ - kollektiv
