Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT MÖTA KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION
Sjuksköterskors erfarenheter
OLIVIA EDINJULIA WIRÖSTRAND
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
Handledare: Lena-Karin Gustafsson Examinator: Annica Lövenmark Seminariedatum: [2022-05-05]
Betygsdatum: [2022-05-20]
våld i nära relation kan känna otrygghet i vården och därför upptäcks inte dessa kvinnor.
Genom att sjuksköterskor inte har rätt hjälpmedel eller utbildning så kan det bli att dessa kvinnor inte upptäcks. Problem: Sjuksköterskor har för lite kunskap i ämnet våld i nära relation för att kunna hjälpa kvinnor som söker vård. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Metod: Detta examensarbete har genomförts med hjälp av en litteraturöversikt enligt Fribergs metod där fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar har använts för att komma fram till examensarbetets resultat.
Resultat: I resultatet framkommer det att kunskap saknas, vikten att lyssna och vara lyhörd samt att sjuksköterskor behöver organisatoriskt stöd för att kunna hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation, även hur viktig sjuksköterskan är i mötet med en utsatt kvinna. Slutsats: Kunskap är det som behövs för att ämnet våld i nära relation kan
normaliseras. Sjuksköterskor behöver redan från starten i deras utbildning få kunskap för att kunna utföra en trygg och säker vård för kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
Nyckelord: Kunskap, litteraturöversikt, nära relation, sjuksköterska, våld.
exposed to intimate partner violence do not feel secure in the care of nurses and therefore intimate partner violence is not detected. Because nurses do not have the right aids or education, the violence remains undetected. Problem: Nurses have too little knowledge in the subject of intimate partner violence to be able to help women who seek help. Aim: To describe the nurses´ experiences of meeting women exposed to intimate partner violence.
Method: This thesis has been carried out with the help of a literature review where four quantitative and six qualitative articles have been used to come to conclusion of the result.
Result: The results show that nurses lack knowledge, the importance of listening and being sensitive and that nurses need organizational support to help women exposed to intimate partner violence, also how important the nurse is in the meeting with vulnerable women.
Conclusion: To normalize the subject of intimate partner violence knowledge is what is needed. From the very beginning of nurse’s education, nurses need to gain knowledge to be able to provide safe and secure care for women who are exposed to intimate partner violence.
Key word: Intimate partner, knowledge, literature review, nurse, violence.
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Centrala begrepp ... 1
2.1.1 Våld i nära relation ... 2
2.1.2 Sjuksköterskan ... 2
2.2 Sjuksköterskors roll i mötet med våldsutsatta kvinnor ... 2
2.2.1 Lagar och styrdokument ... 4
2.2.2 Screening och anamnes av våld i nära relation ... 3
2.3 Kvinnors erfarenheter av våld i nära relation ... 6
2.3.1 Normaliseringsprocessen vid våld i nära relation... 6
2.3.2 Processen en kvinna kan gå igenom i en våldsutsatt relation ... 6
2.4 Statistik för våld i nära relation ... 6
2.4.1 Våld i nära relation i världen ... 6
2.5 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 7
2.6 Problemformulering ... 7
3 SYFTE ... 8
4 METOD ... 8
4.1 Urval och datainsamling ... 8
4.2 Genomförande och dataanalys ... 9
4.3 Etiska överväganden ... 10
5 RESULTAT ... 11
5.1 Likheter och skillnader i studiernas syfte... 11
5.2 Likheter och skillnader i studiernas metod ... 12
5.2.1 Likheter och skillnader i datainsamling och design ... 12
5.2.2 Likheter och skillnader i geografi ... 13
5.2.3 Likheter och skillnader i analysmetod... 13
5.3 Likheter och skillnader i studiernas resultat ... 15
5.3.3 Sjuksköterskors behov av organisatoriskt stöd ... 16
6 DISKUSSION ... 17
6.1 Resultatdiskussion ... 17
6.1.1 Diskussion om studiernas syfte och metod ... 17
6.1.2 Diskussion om studiernas resultat ... 19
6.1.3 Diskussion utifrån behov av kunskap ... 19
6.1.4 Diskussion utifrån att lyssna och vara lyhörd ... 20
6.1.5 Diskussion utifrån behov av organisatoriska stöd ... 20
6.2 Metoddiskussion ... 21
6.3 Etikdiskussion ... 23
7 SLUTSATS ... 24
8 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 24
REFERENSLISTA ... 26
BILAGA A. SÖKMATRIS
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSTABELL BILAGA C. ARTIKELMATRIS
1. INLEDNING
Kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation befinner sig ofta i ett besvärligt dilemma.
Kvinnan lever ofta med den man som utsätter henne för våld och det kan därför vara svårt att berätta om övergreppen eller ens veta att denna livssituation inte är normal. Kvinnan har ofta en känslomässig relation med mannen som utsätter henne för våld och den relationen kan ha positiva delar som kvinnan inte vill vara utan såsom att bli älskad, uppskattad och få ömhet. Kvinnan kan ha gemensam bostad, ekonomi och gemensamma barn med förövaren som utsätter henne för våld. Om kvinnan inte vågar eller vill berätta varför hon mår
somatiskt eller psykiskt dåligt, har sömnproblematik eller har skador på kroppen, så kan det vara svårt för sjuksköterskor att ge henne den hjälp hon behöver. Det kan även bli extra komplicerat om hennes förövare följer med till sjukhuset, för hennes talan och inte låter henne bli undersökt ensam. En viktig del att ta med när sjuksköterskor träffar kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är att kvinnorna ska få chansen att berätta. Detta
examensarbete vill belysa vikten av denna problematik och sjuksköterskors erfarenheter av dessa möten. Anledningen till att detta examensarbete skrivs är för att uppmärksamma våld i nära relation då det är ett samhällsproblem. Kvinnor som lever med våld i nära relation är inte alltid medvetna om att så är fallet. Författarna av detta examensarbete vill belysa att sjuksköterskor kan vara en stor del till att våldet uppmärksammas och kvinnan kan få den hjälp hon behöver. Intresseområdet kommer ifrån forskargrupp HVV/MDU och har efterfrågats av akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens Universitet.
2. BAKGRUND
I bakgrunden presenteras det centrala begreppen som är våld i nära relation och sjuksköterskan. Sedan kommer en beskrivning av sjuksköterskans roll i mötet med en våldsutsatt kvinna, efter det kommer statistik. Därefter kvinnans erfarenheter av våld i nära relation, till följt av vårdvenskapligt teoretiskt perspektiv och slutligen problemformulering.
2.1. Centrala begrepp
Under denna rubrik kommer de centrala begreppen våld i nära relation och sjuksköterskan beskrivas då dessa är relevanta för detta examensarbete.
2.1.1. Våld i nära relation
Våld i nära relation definieras enligt Socialstyrelsen (2021) inom fem olika kategorier som är Fysiskt våld; vilket innebär exempelvis att bli knuffad, slagen, dragen i håret, fasthållen mot sin vilja eller sparkad på.
Sexuellt våld; vilket innebär exempelvis våldtäkt, att bli tvingad till en sexuell handling mot sin vilja eller att inte våga säga nej eller att bli övertalad till att göra något personen inte vill.
Psykiskt våld; vilket innebär exempelvis verbala hot som kan vara direkta eller indirekta, förlöjliganden, även våld mot husdjur räknas som psykiskt våld.
Socialt våld; vilket innebär exempelvis att partnern hindrar den utsatta från att träffa sina vänner och familj samt isolerar och frihetskränker den utsatta.
Materiellt och ekonomiskt våld; vilket innebär exempelvis att ens tillhörigheter slås sönder eller med avsikt förstörs. Det kan även innebära att ekonomin kontrolleras och den utsatta inte får tillgång till sina egna pengar. Även att förövaren skriver under papper i den utsattas namn som kan leda till negativa konsekvenser såsom att lån tas i kvinnans namn och sätter henne i skulder.
2.1.2. Sjuksköterskan
Sjuksköterskan definieras enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017) som en person som har specifik vårdutbildning och innehar legitimation för att utöva sitt yrke. Sjuksköterskan ansvarar för kliniska beslut, att erbjuda människor möjlighet att bibehålla eller erhålla hälsa samt att på bästa möjliga sätt skapa välbefinnande och livskvalitet fram tills döden inträffar.
2.2. Sjuksköterskors roll i mötet med våldsutsatta kvinnor
Sjuksköterskor har ansvar vid upptäckt av våld i nära relation. Kvinnor som söker vård kan behöva få frågan om hon är utsatt för våld. Tidspress, attityder, begränsad kunskap och de faktum att kvinnan inte vågar eller vill berätta, kan göra så att det finns svårigheter för sjuksköterskor att upptäcka att kvinnan är utsatt (Socialstyrelsen, 2019a).
Det kan finnas fysiska tecken på att kvinnan är utsatt för våld i nära relation. Det kan vara att hon har sår, blåmärken, frakturer eller brännskador på kroppen. Hon kan även ha fysiska besvär i form av gastrointestinala sjukdomar som till exempel irritable bowel syndrom (IBS), diarré, förstoppning eller magsår. Hon kan även drabbas av kronisk smärta som kan visa sig i huvudvärk, ryggsmärta eller smärta i livmodern. Mental ohälsa är den vanligaste åkomman som uppkommer vid våld i nära relation. Detta kan visa sig i depression, suicidala tankar och handlingar, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), substansmissbruk i form av alkohol eller droger. Även sömnsvårigheter och ångest är vanliga symtom hos någon som är utsatt för våld i nära relation. Detta gör att kvinnans livskvalitet förminskas och gör det svårare för kvinnan att arbeta, ta hand om hemmet eller barnen och sätter sig själv åt sidan. Omsorgsbrister i att kvinnan inte äter, tar hand om sin hygien eller inte tar sina mediciner gör att ett sämre mående kan uppstå (Wong & Mellor, 2014).
Redan när en kvinna söker vård ska sjuksköterskor kunna upptäcka genom screening om kvinnan är utsatt för våld i nära relation. Det ansvaret som sjuksköterskor har är att se till att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relation få den hjälp de behöver. Sjuksköterskor bör kunna se varningstecken som finns hos kvinnan utan att kvinnan ska behöva berätta att hon är utsatt. Som till exempel kan varningstecken vara att mannen för kvinnans talan, inte ger kvinnan utrymme att tala eller helt enkelt förminskar henne genom förlöjliganden.
Kontrollerande behov hos mannen kan vara svårare att upptäcka. Sjuksköterskor kan se att kvinnan är rädd, nervös eller att hon söker vård mer frekvent. Om en kvinna är utsatt för våld och mannen som utsätter henne är med vid besöken hos sjukvården så kan direkta frågor vara farliga för kvinnan. Detta kan göra att kvinna blir mer utsatt och inte kommer tillbaka för att söka vård igen (Bradbury-Jones & Clark, 2016).
2.2.1. Screening och anamnes av våld i nära relation
Enligt Socialstyrelsen (2019b) så är screening en systematisk undersökning av en population för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär hög risk för framtida ohälsa. Syftet med screening är att upptäcka hälsotillstånd som kan vara allvarliga eller ge konsekvenser.
Målet med att utföra screening på kvinnor som söker vård är att i god tid fånga upp de
kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. De kan behöva hjälp att åtgärda tillståndet och på så sätt minskas konsekvenserna. Våld i nära relation kan skapa stort lidande och ohälsa hos dem som drabbas. Orsaken kan vara för att screening inte sker på rätt sätt. Genom att ställa rätt frågor kan sjuksköterskor hjälpa kvinnor utsatta för våld i nära relation (Statens beredning för medicinsk och sociala utvärdering, 2019).
Ett liv under förtryck och våld ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem som bara blir större och större i Sverige. Något som kan hjälpa för att minska detta problem är rutinfrågor inom sjukvården. Att under screening och intagning av anamnes hos en patient, kan sjuksköterskor fråga om kvinnan är utsatt för våld i nära relation. Om detta görs till en rutin så kommer det inte vara konstigt att fråga eller svara på dessa typer av frågor. Genom att tidigt i ett möte med en patient ställa frågor visar
sjuksköterskor då vikten av frågorna. Att frågorna är just viktiga och att sjukvården vill hjälpa kvinnan. Frågor om våld i nära relation bör därför bli en del av den vanliga
anamnesen som ställs till varje patient varje gång de söker vård. För att flera kvinnor som är utsatta för våld i nära relation ska våga erkänna att de är utsatta så bör frågor komma mer direkt av sjukvården (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010).
Genom att ställa direkta frågor såsom har någon gjort dig illa? Jag ser att du har
blåmärken på armen, hur fick du det? Känner du dig trygg hemma? så kan sjuksköterskan få svar om kvinnan är utsatt för våld i nära relation. Sjuksköterskor kan även ställa mindre direkta frågor och väva in det i samtalet på ett diskret sätt. Detta kan göras genom att
använda uttryck såsom, ”blivit rädd”, ”varit med om något obehagligt” eller ”gjort dig illa”.
Detta kan göra så att kvinnan känner sig trygg att berätta men kan även göra att kvinnan bli rädd och inte vill söka vård igen för sina skador. En viktig aspekt att ta med är att dessa samtal får ta sin tid. Det är viktigt att sjuksköterskor som ställer frågorna har tid att lyssna då
detta kan vara en smärtsam process för den utsatta kvinnan. Det kan vara bra att när
sjuksköterskor märker att samtalet är på väg att gå i riktningen att kvinnan ska berätta, att då sätta upp ramar för samtalet. Bestäm hur lång tid som finns till förfogande och när
uppföljning ska ske redan innan kvinnan har berättat. På detta sätt kan kvinnan känna sig mer trygg i att berätta då hon vet att hon kommer få komma tillbaka och träffa samma sjuksköterska igen. En fast vårdkontakt är viktigt under dessa omständigheter. Kvinnan måste få känna sig trygg med den hon pratar med och att ha kontinuerlig kontakt med samma person vilket gör denna process enklare (Socialstyrelsen, 2019a).
2.2.2. Lagar och styrdokument
Några lagar och regler som en sjuksköterska bör förhålla sig till i sitt arbete är bland annat Patientlagen (SFS 2014:821) och Patientdatalagen[PDL] (SFS 2008:355). Dessa lagar är bra som stöd när sjuksköterskor arbetar med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
Patientlagen (SFS 2014:821) innebär att hälso- och sjukvården ska främja patientens autonomi, integritet och delaktighet i sin vård. Huvudsaken är att lagen bygger på skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har. Lagen innehåller också patientens möjligheter till inflytande i hälso- och sjukvården. PDL (SFS 2008:355) innebär att vårdpersonal har skyldighet att föra patientjournal detta för att öka
patientsäkerheten och bidra med en god och säker vård.
World Health Organization [WHO] (2013) har skapat riktlinjer i form av ett styrdokument där de tar upp hur sjukvården bör hantera och möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Det är en mänsklig rättighet att vården ska uppmärksamma och se till att kvinnor som är utsatta för våld i nära relation blir upptäckta och får den vård de behöver. Genom att eliminera diskrimineringen av dessa kvinnor och utbilda vårdpersonal så kan kvinnor som är utsatta för våld i nära relation få en säkrare vård. De menar att vårdpersonal som arbetar i socioekonomiskt utsatta länder där våldet mot kvinnor är som störst ska vidare utbildning och riktlinjer skapas för att kvinnorna ska bli upptäckta och få den vård de behöver.
2.3. Statistik för våld i nära relation
I Sverige år 2020 anmäldes 23 200 fall av misshandel mot kvinnor då förövaren är någon de har en relation med eller tidigare haft en relation med. Det finns tre olika relationstyper som räknas in i statistiken och de är; närstående genom parrelation, närstående genom familj och släktskap samt annan slags relation. Anledningen till att det blir ett samhällsproblem är för att det är tabu att anmäla och ungefär 4 % av misshandlingar där män misshandlat kvinnor i nära relation anmäls. Anledningen till detta är för att kvinnan själv tror att hon kan lösa problemet eller inte ser det som ett problem alls. År 2020 dödades 17 personer av någon som de var i en relation med av dessa 17 var 13 kvinnor. 13 kvinnor som dödades av sin partner är drygt 52% av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året.
(Brottsförebyggande rådet, 2021).
2.3.1. Våld i nära relation i världen
Psykologiskt våld är den typ av våld som förekommer mest i Europa. Det beskrivs hur
kvinnorna blir utsatta för våld i nära relation genom isolering i kombination med andra typer av våld i nära relation. De våld som förekommer mest inom psykologiskt våld är att förövaren kontrollerar kvinnan och låter henne inte leva ett eget liv. Mannen ser kvinnan som sin ägodel och inte som en egen person. Även att han utövar emotionellt våld som innefattar exempelvis att förödmjukelse, hot eller att skrämma kvinnan. Medan det kontrollerande hotet innebär att isolera kvinnan genom att inte låta henne lämna huset, göra vad hon vill eller kontrollera födo- och vätskeintag samt inte låta henne ha någon annan mänsklig kontakt såsom vänner eller familj (Martín-Fernández m.fl., 2019). Våld i nära relation är ett världsproblem och detta kan drabba alla kvinnor. VanderEnde m.fl., (2012) studie har visat att det är hos socioekonomiskt utsatta grupper som det är vanligast att kvinnor utsätts för våld i nära relation. Genom att kvinnan lever i fattigare delar av världen så finns inte
tillgången till sjukvård. Genom att en kvinna är arbetslös, blivit gravid i tidig ålder eller lever på existensminimum är det större risk att hon utsätts för våld i nära relation av den man hon lever med. Detta för att hon måste förlita sig på den man som utsätter henne för våld för att få tak över huvudet, mat på bordet och kläder på kroppen. Detta för att det utgörs en skillnad på statusen kvinnan har i samhället. Har en kvinna lägre status i samhället så blir hon inte prioriterad av sjukvården då hon helt enkelt inte kan söka vård. Har hon inte
sjukvårdsförsäkring kan det vara nästan omöjligt att söka vård om hon inte har ekonomin för det (VanderEnde m.fl., 2012). En av tre kvinnor världen över utsätts någon gång under sin livstid för våld i när relation. 27% av kvinnor mellan åldrarna 15–49 har blivit utsatta för våld av en som de har eller haft en relation med. Några riskfaktorer som finns för att en kvinna ska bli utsatt för våld i nära relation kan bland annat vara låg utbildningsnivå, att vara ett vittne för att en familjemedlem blivit utsatt, lågavlönade arbeten, att kvinnan var utsatt som barn och att normer för att män har högre status än kvinnor fortfarande existerar. Våld i nära relation kan förebyggas genom att hälso- och sjukvården tar sin chans att fånga upp kvinnor när de besöker sjukvården (World Health Organization: WHO, 2021).
Ortiz-Barreda m.fl., (2011) skriver att när det kommer till kvinnor som är minoritet, alltså kvinnor som är gravida, funktionshindrade, etnisk minoritet, äldre kvinnor och invandrare, löper de större risk att bli utsatta för våld i nära relation. Av 62 lagar världen över som involverar våld i nära relation så nämndes dessa kvinnor i 12 utav dem. Det var i länder som ligger i Syd Amerika, Nord Amerika, Asien, Afrika och Europa som de tog upp kvinnor av dessa karaktärer som oftast är mer utsatta för våld i nära relation. Denna studie tar upp vikten i att alla kvinnor behöver få leva ett jämställt liv. Att lagar ska regleras utifrån alla och ska inte göras speciella efter behov. Kvinnor som är utsatta för våld är en utsatt grupp och lagar måste bli striktare och tydligare att alla kvinnor räknas in i dessa. Alla bör ses som lika värda oavsett vilken etnicitet, kön, läggning, ekonomisk status och social status personen har.
2.4. Kvinnors erfarenheter av våld i nära relation
Wiklund m.fl., (2010) skriver i deras artikel att de har intervjuat två unga kvinnor som från en tidig ålder har blivit utsatta för våld i nära relation av sina pojkvänner. Det framkommer att pojkvännerna kontrollerade allt. Kvinnorna fick inte ha på sig vad de vill eller träffa sina tjejkompisar. En av kvinnorna beskriver sin pojkvän som våldsam. Han förödmjukade genom att våldta henne och hon levde under ständigt hot att om hon inte gjorde som han sa så skulle han skada henne ännu mer och värre. Hon levde i ständigt mörker och kunde inte prata med någon om detta, ingen visste vad hon gick igenom. Utåt sett var allt bra. Hon visade sig lycklig och beskrev sitt förhållande som underbart för att inte visa sig svag för sina nära och kära. I en artikel av Örmon m.fl., (2014) skriver de att en vanlig men inte nödvändig faktor till att en kvinna utsätts för våld i nära relation av en partner, är för att kvinnan tidigare i livet upplevt våld av en förälder, släkting eller närstående. I de intervjuer de genomförde så säger kvinnorna att de under sin uppväxt blivit misshandlade eller illa behandlade av sin familj.
Kvinnorna tror inte att de förtjänar bättre och därför har de hamnat i våldsutsatta relationer senare i livet.
2.4.1. Normaliseringsprocessen vid våld i nära relation
Normaliseringsprocessen är en teori som innebär att kvinnorna som lever med våld i nära relation försöker anpassa sitt liv för att tillfredsställa mannen som har kontroll över henne.
De flesta kvinnor som lever i en våldsam relation kan relatera till detta. Kvinnorna ser inte beteendet som något konstigt utan de tror att det är så här det ska vara. Kvinnorna har helt glömt bort hur det är att leva i en relation där mannen inte är våldsam. Att normalisera våldet blir som en överlevnadsstrategi för kvinnorna och deras sätt att försöka ta kontroll över situationen och helt enkelt överleva (Riksorganisationen för kvinnojouren och tjejjouren i Sverige, 2021).
2.4.2. Processen en kvinna kan gå igenom i en våldsutsatt relation
Jarnkvist och Brännström (2016) beskriver i deras artikel tydligt en process på fyra steg som en kvinna i en våldsutsatt relation kan gå igenom. Första steget är relationens början, då skriver författarna att förövaren oftast är snäll, omtänksam, visar sig från sin bästa sida och gör allt för kvinnan. Steg två är under förhållandet. Förhållandet har gått över från nykär- stadiet till att relationen tagit ett nytt steg in i det bekväma och att de vet var de har varandra.
Det är då förövaren börjar förändras. Han blir mer och mer arg, visar andra sidor som kvinnan aldrig sett eller helt enkelt börjar ta ut sin ilska i slag eller förnedringar. Steg tre är när kvinnan valt att hon vill lämna och den processen som har med det att göra.
Genom att inte veta vad en kvinna gått igenom och sedan fråga varför hon inte lämnat kan göra att kvinnan känner sig nedtryckt och förminskad.
Enligt Jarnkvist och Brännström (2016) förklarar kvinnorna att det svåraste var att komma till insikt att de var i en våldsutsatt relation. De oroar sig över andra saker än de själva såsom;
Vad kommer hända med barnen? Kommer förövaren nu ge sig på barnen eller min familj?
Var ska jag bo? De beskriver även att det var svårt att bryta upp med sin partner för våldet har blivit som någon typ av substitut till kärlek och säkerhet. Att förövaren som utsätter kvinnan för våld av olika slag är den som kvinnan känner sig mest trygg med för att det inte vet annat. Fjärde och sista steget är hur tiden efter relationen ser ut. Många av kvinnorna känner ånger och vill gå tillbaka men vet ändå att det inte är rätt. De har gråtit, varit nära att ringa förövaren eller helt enkelt gett vika och tagit upp kontakten igen. De beskriver det som att det var en speciell dragningskraft från att ha varit så kontrollerad till att stå helt på egna ben. Det var en lättnad men ändå det svåraste med hela processen. Enander och Holmberg (2008) skriver om tre olika processer som en kvinna kan gå igenom när hon är utsatt för våld i nära relation. Dessa är att bryta upp, att bli fri och att förstå. Författarna menar för att en kvinna ska kunna leva de liv som hon förtjänar så måste hon inse att hon lever i en ohållbar relation. Genom att ta kontakt med sjukvården och få hjälp, kan kvinna slita sig från sin våldsutsatta relation.
2.5. Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv
Författarna av detta examensarbete har valt den caritativa vårdteorin av Eriksson (2018), då den speglar lidandet hos kvinnor som är utsatta för våld i nära. Den visar också hur viktig sjuksköterskors roll är när det kommer till att hjälpa och uppmärksamma olika former av lidande samt sjuksköterskors roll i att lindra detta lidande som kvinnor utsätts för.
Lidande är ett grundbegrepp inom den caritativa vårdteorin och beskrivs som motivet för all vård. Lidande ställs tillsammans med hälsa för att visa att lidande och hälsa hör ihop.
Eriksson (2018) skriver att lidande är en kamp som en går in i, beroende på livssituation går människan in i en kamp eller så ger människan upp. Lidandets kamp är som en plåga för människan, där hon just kämpar emot känslan av förnedring och skam. Lidande uppstår då människan försonar sig med situationen och ger upp samt inte ser någon möjlighet att ändra på det. Om lidandet förnekas och blir till en normal vardag så kan inte människan vara hel.
Det som är viktigt för sjuksköterskan att göra är att bekräfta lidandet hos kvinnorna, se till att det finns tid och rum att prata om lidandet samt hjälpa kvinnorna att hitta sin väg ut ur lidandet. Genom att sjuksköterskan bekräftar lidandet så får kvinnan signalen att någon ser henne och att hon inte är ensam i detta. Att kravlöst bjuda in kvinnan till en konversation om det hon är med om, kan lindra lidande och ge henne en möjlighet till att må bättre.
Sjuksköterskan bör också kunna visa medlidande men inte lida själv. Medlidande utgör källan för det sanna vårdandet och det är så sjuksköterskan kommer in på djupet hos sina patienter.
2.6. Problemformulering
Tidigare forskning visar att vården har brist på kunskap när det kommer till våld i nära relation. Våld i nära relation är ett samhällsproblem som bör vara en del av vården, då vården är en säker och trygg plats att vända sig till. Det framkommer att sjuksköterskor bör
bli bättre på att identifiera våld i nära relation, sjuksköterskor bör även ha en viktig roll i det första mötet med kvinnor som är utsatta. Det bör vara viktigt att se till att alla sjuksköterskor blir mer uppmärksamma på detta problem. Det teoretiska perspektivet beskriver lidande och att lindra lidande som är sjuksköterskors huvudsakliga uppgift i sitt arbete. Genom att lindra lidande så kan hälsa upplevas och en bättre livskvalitet kan uppkomma. Nyttan med denna studie är att uppmärksamma att mer kunskap om våld i nära relation behövs hos
sjuksköterskor för att skapa en tryggare och säkrare vård för utsatta kvinnor.
3. SYFTE
Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation.
4. METOD
I detta examensarbete valdes litteraturöversikt för att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Fribergs (2017a) metod är lämplig för att både kvalitativa och kvantitativa typer av studier har använts för datainsamling och dataanalys. En litteraturöversikt innebär att redan befintlig forskning används för att skapa en uppfattning om rådande kunskapsläge, relaterat till en
problemformulering eller ett specifikt ämne. Författarna av detta examensarbete valde litteraturöversikt för att ämnet våld i nära relation och sjuksköterskors erfarenheter är ett ämne som det inte skrivits så mycket om. Att välja kvalitativa och kvantitativa artiklar gjorde så att ett helhetsperspektiv kunde skapas och en bättre inblick och förståelse i ämnet kunde ske.
4.1. Urval och datainsamling
I denna litteraturöversikt användes databaserna CINAHL Plus och PubMed som innehåller vårdvetenskapliga artiklar. Litteratursökningen i denna studie har använts enligt Fribergs metod (2017a) i databaserna som har begränsats utifrån valt fenomen. Sökorden som användes var; intimate partner violence, nurse attitudes, nursing role, domestic violence against women, nurse, job experience, battered women, nurse role, nurse knowledge och nurse experience.
Författarna av detta examensarbete fick fram totalt 283 artiklar under sökningen, av dessa valdes 10 artiklar ut för detta examensarbete. För att hitta artiklarna som används i detta examensarbete gjordes sökningar med hjälp av databaserna CINAHL Plus och PubMed.
Detta gjordes i omgångar med olika kombination av sökorden. Sökningarna skrevs ner i en sökmatris (Bilaga A. Sökmatrisen) där det delades in i sökträffar, antalet lästa titlar, antal lästa abstrakt, antal lästa artiklar och antal valda artiklar. Tillsammans med kombinationen av sökorden användes boolesk söklogik AND och OR för att artiklarna ska innehålla samma typ av information. Vissa avgränsningar gjordes i form av årtal som var 2011–2021 för att artiklarna ska innehålla den senaste forskningen. För att veta att artiklarna är granskade användes även avgränsningen på CINAHL Plus, peer-reviewed som innebär att artiklarna är kvalitetsgranskade och ger en ökad trovärdighet på evidensen i artiklarna innan de
publiceras (Östlundh, 2017). Artiklarna som hittades på PubMed gjordes en sökning i Ulrich Web för att säkerställa att de är peer-reviewed.
I detta examensarbete användes både inklusions- och exklusionskriterier (Friberg, 2017b).
De inklusionskriterier som användes var att sjuksköterskans erfarenheter, roll och attityder skulle finnas med i artiklarna, även att olika översättningar på våld i nära relation såsom
”intimate partner violence”, ”domestic violence” och ”battered women”. Kvinnor skulle vara den grupp som undersöktes av sjuksköterskorna eftersom examensarbetets inriktning var kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. De exklusionskriterier som användes var att de inte skulle vara specialistsjuksköterskor utan grundutbildade sjuksköterskor. Även att artiklar som innehöll barn inte togs med då fokuset i detta examensarbete är på kvinnor.
I nästkommande steg genomfördes en kvalitetsgranskning med hjälp av en granskningstabell (Bilaga B. Kvalitetsgranskningstabell) för de kvalitativa och de kvantitativa artiklarna. Efter kvalitetsgranskningen valdes de artiklar ut som var passande utifrån ämne och
kvalitetsparametrar. Frågorna är ställda med hjälp av Fribergs (2017b) frågeställningar. När kvalitetsgranskningen gjordes användes det ett poängsystem för att se om artiklarna höll låg kvalitet vilket är 0–3 poäng, god kvalitet vilket är 4–6 poäng, eller hög kvalitet 7–9 poäng.
Poäng sattes utifrån ja = 1 poäng och nej = 0 poäng. Poängen sammanställdes och utifrån poängskalan valdes tio artiklar med hög kvalitet ut. Efter kvalitetsgranskningen fördes de valda artiklar in i en artikelmatris (Bilaga C. Artikelmatris) och artiklarna studerades mer noggrant enligt Fribergs (2017a) metod av dataanalys som beskrivs nedan.
4.2. Genomförande och dataanalys
Enligt Friberg (2017a) ska en dataanalys genomgå fyra steg. Det första steget börjar med att de valda artiklarna läses igenom flera gånger för att få en förståelse om vad de handlar om.
Författarna av detta examensarbete gjorde detta genom att enskilt läsa igenom artiklarna flera gånger och skriva ner det som är relevant för examensarbetet. Steg två innebär att sammanställa de fynden som hittades och de gjordes genom att författarna av detta examensarbete diskuterade de sammanfattningarna som skrivits ner för att få en djupare förståelse av vad artiklarna handlar om. Under steg tre sökes likheter och skillnader för att se
vad de olika studierna har tagit upp och hur de är uppbyggda. Det är artiklarnas syfte, resultat och metod i de valda artiklarna som jämförs för att se likheter och skillnader. Dessa jämförs då de är till stor vikt i att svara på syftet av detta examensarbete som är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
Författarna av detta examensarbete gjorde detta genom att sammanställa och jämföra artiklarna för att se vad som då var likheter och skillnader. Till sist var steg fyra, där gjordes en sammanställning av de valda artiklarnas syfte, resultat och metod som användes för att komma fram till examensarbetes resultat. Då har författarna av examensarbetet tagit i beaktande att resultaten från de kvalitativa respektive de kvantitativa artiklarna skiljer sig åt.
I de kvantitativa artiklarna så beskrivs resultaten med hjälp av statistik, tabeller och diagram.
Detta gjorde att det var siffror som visade vad resultatet var. Medan i kvalitativ forskning så beskrivs resultaten med hjälp av flytande text och ett mer beskrivande upplägg av resultaten.
4.3. Etiska överväganden
Detta examensarbete har skrivits enligt de etiska riktlinjer CODEX (2021). Alla artiklar har funnits etiskt försvarbara och har valts ut via databaserna PubMed och CINAHL Plus för att artiklarna ska vara pålitliga. Artiklarnas grundmaterial följer de etiska riktlinjerna. Enligt Kjellström (2017) så måste en artikel bland annat handla om väsentliga frågor för att få kallas etisk. Det är viktigt att examensarbetet genomförts på ett etiskt sätt. Vilket har skett genom att särskild vikt lagts vid att referera till källor och att referera till författare som skrivit om ämnet (Eriksson, 2015). I detta examensarbete användes referensverktyget American Psychological Association [APA] 7 (2020), detta för att läsaren tydligt skulle kunna se vart referenserna ursprungligen kommer ifrån och att inga misstolkningar sker och därmed minska risken för plagiat. Genom att artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Friberg (2017b) så har artiklarnas kvalitet kunnat säkerställas. Författarna av detta examensarbete har inte arbetat utifrån sin egen förförståelse för ämnet våld i nära relation utan för att de har ett intresse för ämnet. Detta är ett ämne som bör vara en del av normen att prata om och det är relevant för nutiden då det är ett omtalat ämne i samhället. Med den förförståelse och drivet som författarna av detta examensarbete har i denna kvinnofråga gjorde det att det var en självklarhet att skriva om detta ämne. Författarna av detta examensarbete har fört diskussion med människor som arbetar inom detta ämne för att få en djupare förståelse om varför det bör vara viktigt för en sjuksköterska att ha kunskap och erfarenheter om våld i nära relation.
Men för att få ett neutralt förhållningsätt så har författarna av detta examensarbete inte inkluderat egna åsikter eller värdering i examensarbetet.
5. RESULTAT
Under resultat presenteras likheter och skillnader från de tio olika studierna som används i arbetet med detta examensarbetes resultat. Av dessa studier var sex kvalitativa och fyra kvantitativa. Först kommer det att beskrivas likheter och skillnader i studiernas syfte. Sedan beskrivs likheter och skillnader i studiernas metod och till sist kommer likheter och
skillnader i studiernas resultat.
5.1. Likheter och skillnader i studiernas syfte
Likheter i alla syften var att sjuksköterskornas erfarenheter var kärnan. Det som skiljde sig i de olika syftena var att sjuksköterskorna på olika sätt antigen har erfarenhet eller känner att de behöver mer erfarenheter. Genom att kunskapen om våld i nära relation inte finns i de flesta fallen så är det svårt för sjuksköterskorna att få den erfarenhet som krävs för att kunna hjälpa och vårda kvinnor som var utsatta för våld i nära relation.
Fyra av studierna varav tre var kvalitativa studier (Ribeiro Mota m.fl., 2020; Tower m.fl., 2012; Sprague m.fl., 2015) och en kvantitativ studie (Sundborg m.fl., 2012) hade likheter i deras syften när det kommer till att vårda och ta hand om kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Ribeiro Mota m.fl., (2020) syfte var att kunna identifiera hur sjuksköterskor vårdar kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Tower m.fl., (2012) syfte var att utforska sjuksköterskors erfarenheter när de tar hand om kvinnor som upplever våld i nära relation. Sprague m.fl., (2015) syftet är att förstå sjuksköterskors erfarenheter med att ta hand om kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Sundborg m.fl., (2012) syfte var att bedöma sjuksköterskors erfarenheter i att identifiera och tillhandahålla omvårdnad för kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
Tre av studierna som var kvalitativa studier (Yaman Efe & Tackin., 2012; Brykczynski m.fl., 2011; Ferreira Acosta m.fl., 2018) och en studie som var kvantitativ (Inuoue m.fl., 2016) hade likheter i deras syfte när det kom till att bemöta och möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Yaman Efe och Tackin (2012) syfte var att beskriva sjuksköterskors
erfarenheter att möta och tillhandahålla omvårdnad för kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Brykczynski m.fl., (2011) syfte var att studera sjuksköterskornas erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Ferreira Acosta m.fl., (2018) syfte var att analysera sjuksköterskors sociala kompetens och strukturella bemötande när de kommer till kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Inuoue m.fl., (2016) syfte var att utveckla sjuksköterskors erfarenheter om hur de ska göra för att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
Två av studierna som var kvantitativa studier (Alhalal, 2020; Seme Ambikile m.fl., 2020) hade likheter i deras syfte när det kommer till sjuksköterskors erfarenheter relaterat till kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Alhalal, (2020) syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter relaterade till våld i nära relation. Seme Ambikile m.fl., (2020) syfte var att utvärdera kunskap, attityd och erfarenheter relaterat till våld i nära relation.
5.2. Likheter och skillnader i studiernas metod
Nedan följer likheter och skillnader när det kommer till datainsamling och design, geografi, och analysmetod
5.2.1. Likheter och skillnader i datainsamling och design
Sex av studierna använde sig av kvalitativ metod och genomförde sin studie med hjälp av intervjuer (Ribeiro Mota m.fl., 2020; Yaman Efe & Tackin., 2012; Brykczynski m.fl., 2011;
Tower m.fl., 2012; Sprague m.fl., 2015; Ferreira Acosta m.fl., 2018). Medan de resterande fyra studierna var kvantitativa och genomfördes med hjälp av frågeformulär (Inuoue m.fl., 2016; Alhalal, 2020; Sundborg m.fl., 2012; Seme Ambikile m.fl., 2020).
Likheter som hittades i de kvalitativa studierna var att alla studier (Ribeiro Mota m.fl., 2020;
Yaman Efe & Tackin., 2012; Brykczynski m.fl., 2011; Tower m.fl., 2012; Sprague m.fl., 2015;
Ferreira Acosta m.fl., 2018) använde sig utav intervjuer i sin datainsamling samt att de spelades in på band för att sedan transkriberas. Skillnader som hittades i datainsamling i de kvalitativa var att tre studier (Ribeiro Mota m.fl., 2020; Sprague m.fl., 2015 och Ferreira Acosta m.fl., 2018) använde sig utav semistrukturerade intervjuer medan två studier (Yaman Efe & Tackin., 2012 och Brykczynski m.fl., 2011) använde sig utav djupgående intervjuer på plats. Medan en studie (Tower m.fl., 2012) använde sig utav narrativ analys med hjälp utav intervjuer.
Likheter som hittades i de kvantitativa studierna var att tre av de studierna (Seme Ambikile m.fl., 2020; Alhalal., 2020; Inuoue m.fl., 2016) använde sig av tvärsnittsstudie med
frågeformulär. Skillnaden som hittades var att en kvantitativ studie (Sundborg m.fl., 2012) använde sig utav frågeformulär utformat från en systematisk litteraturgenomgång.
Likheter som hittades i de kvalitativa studierna var att fyra av studierna (Ribeiro Mota m.fl., 2020; Yaman Efe & Tackin., 2012; Ferreira Acosta m.fl., 2018; Sprague m.fl., 2015) använde sig utav innehållsanalys för att analysera sin datainsamling. Skillnaderna som hittade i analysmetoderna var att en kvalitativ studie (Brykczynski m.fl., 2011) använde sig utav fenomenologisk hermeneutisk analys medan en av studierna som var kvalitativ (Tower m.fl., 2012) använde sig av narrativ analys.
Likheter och skillnader som hittades i de kvantitativa studierna var att två av studierna (Inuoue m.fl., 2016; Alhalal, 2020) använde sig utav statisk analys för att analysera sin datainsamling medan två av studierna (Sundborg m.fl., 2012; Seme Ambikile m.fl., 2020) använde sig utav logistisk regressionsanalys för att analysera sin datainsamling.
Likheter och skillnader i Geografi och ansats.
5.2.2. Likheter och skillnader i geografi
Tabellen visar vilka länder som studierna var utförda i samt om studierna var kvalitativa eller kvantitativa. Skillnader mellan de olika studierna var att det var nio olika länder. Det fanns inga likheter om studien var kvalitativ eller kvantitativ och vilken del av världen de kom ifrån förutom de båda studierna från Brasilien (Ribeiro Mota m.fl., 2020; Ferreira Acosta m.fl., 2018) som var kvalitativa studier.
5.2.3. Likheter och skillnader i analysmetod
I analysen använde de kvantitativa studierna flera olika analysmetoder men några likheter fick att identifiera. En av analysmetoden som användes var IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences) i tre olika versioner SPSS v.19.0 av Inuoue m.fl., (2016), SPSS v.20 av Seme Ambikile m.fl., (2020) och SPSS v.25 av Alhalal, (2020). Sedan två av studierna använde PREMIS (Physician Readiness to Manage Intimate Partner Violence Survey) (Alhalal, 2020 och Seme Ambikile m.fl., 2020). I två av studierna (Seme Ambikile m.fl., 2020; Sundborg m.fl., 2012) använde Pearson’s chi-square test. En studie (Sundborg m.fl., 2012) använde statistical software STATA 9.
Författare Land Kvalitativ/kvantitativ
studie Ribeiro Mota m.fl., (2020) och
Ferreira Acosta m.fl., (2018) Brasilien Kvalitativa studier
Inuoue m.fl., (2016) Japan Kvantitativ studie
Yaman Efe & Tackin., (2012) Turkiet Kvalitativ studie
Brykczynski m.fl., (2011) USA Kvalitativ studie
Alhalal, (2020) Saudi Arabien Kvantitativ studie
Sundborg m.fl., (2012) Sverige Kvantitativ studie
Tower m.fl., (2012) Australien Kvalitativ studie
Seme Ambikile m.fl., (2020) Tanzania Kvantitativa studie
Sprague m.fl., (2015) Syd Afrika Kvalitativ studie
Likheter och skillnader i analysmetod för de kvantitativa studierna
Författare Analysmetod
Inuoue m.fl., (2016) IBM SPSS (Statistical Package for Social
Sciences), SPSS v.19.0
Seme Ambikile m.fl., (2020) IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences), SPSS v.20
Alhalal, (2020) IBM SPSS (Statistical Package for Social
Sciences), SPSS v.25 Alhalal, (2020) och Seme Ambikile
m.fl., (2020)
PREMIS (Physician Readiness to Manage Intimate Partner Violence Survey)
Seme Ambikile m.fl., (2020) och Sundborg m.fl., (2012)
Pearson’s chi-square test
Sundborg m.fl., (2012) Statistical software, STATA 9.0
I analysen använde de kvalitativa studierna flera olika analysmetoder men några likheter gick att identifiera. En utav analysmetoderna som var semistrukturerade intervjuer användes av tre utav studierna (Ribeiro Mota m.fl., 2020; Sprague m.fl., 2015 och Ferreira Acosta m.fl., 2018). Två av studierna (Yaman Efe & Tackin., 2012 och Brykczynski m.fl., 2011) använde sig utav djupgående intervjuer på plats medan en studie (Tower m.fl., 2012) använde sig utav narrativ analys med hjälp utav intervjuer.
Likheter och skillnader i analysmetod för de kvalitativa studierna
Författare Analysmetod
Ribeiro Mota m.fl., 2020; Sprague, m.fl., 2015 och Ferreira Acosta m.fl., 2018
Semistrukturerade intervjuer.
Yaman Efe & Tackin., 2012 och Brykczynski m.fl., 2011
Djupgående intervjuer på plats.
Tower m.fl., 2012 Narrativ analys med hjälp utav
intervjuer.
5.3. Likheter och skillnader i studiernas resultat
Nedan beskrivs likheterna och skillnaderna i studiernas resultat. Dessa delas in i tre teman, 5.3.1 Sjuksköterskors behov av kunskap, 5.3.2 Vikten av att lyssna och vara lyhörd och 5.3.3 Sjuksköterskors behov av organisatoriskt stöd.
5.3.1. Sjuksköterskors behov av kunskap
I alla studier (Inuoue m.fl., 2016; Yaman Efe & Tackin., 2012; Alhalal, 2020; Brykczynski m.fl., 2011; Tower m.fl., 2012; Seme Ambikile m.fl., 2020; Sprague m.fl., 2015, Sundborg m.fl., 2012; Ribeiro Mota m.fl., 2020; Ferreira Acosta m.fl., 2018) belystes vikten av att sjuksköterskorna bör får mer kunskap inom våld i nära relation då alla möter dessa kvinnor på sina arbetsplatser. Även hur vårdarbetet kan påverkas praktiskt och negativt i och med att sjuksköterskor inte har den kunskapen de behöver för att hjälpa dessa kvinnor. Alhalal, (2020) skriver att 63% av sjuksköterskorna hade inte fått utbildning relaterat till våld i nära relation samt 52% av sjuksköterskorna inte kände att de hade den utbildningen som krävdes för att kunna ge kvinnorna den hjälp de behövde. Inuoue m.fl., (2016) fick fram att 39,7% av deltagarna hade kunskap om våld i nära relation men de hade fått informationen från media, tidskrifter eller på eget initiativ. Den informationen de fått räckte inte då den inte är
djupgående mer ett konstaterande att våld i nära relation är ett problem. Seme Ambikile m.fl., (2020) kom fram till att 69,3% av sjuksköterskorna som var med i undersökningen hade inte fått utbildning eller information om våld i nära relation, även 76,6% av
sjuksköterskorna hade inte fått information eller utbildning av sin arbetsplats. De visste inte ens om det fanns information om vad de ska göra om de möter en kvinna utsatt för våld i nära relation.
Två av studierna (Tower m.fl., 2012; Ferreira Acosta m.fl., 2018) visade att sjuksköterskorna känner sig inte trygga i det kunskapsläge som nu finns. Det största som sjuksköterskorna måste känna är trygghet när det kommer till att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. En studie av (Sundborg m.fl., 2012) visade resulterade till att majoriteten av sjuksköterskorna kände sig och var ganska oförberedda på att ta hand om kvinnan som var utsatta för våld i nära relation då de ej hade den kunskapen som krävdes. Två av studierna (Sprague m.fl., 2015; Sundborg m.fl., 2012) visade att sjuksköterskor bör få mer kunskap i ämnet våld i nära relation för att kunna skapa erfarenheter för att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Finns det ingen kunskap så kan inte sjuksköterskor känna sig bekväma i att möta dessa kvinnor.
En av studierna (Alhalal, 2020) tog upp vikten av att begränsa kunskapsnivån och inte visa att detta är en viktig del i sjuksköterskornas arbete, gör att våld i nära relation som är ett stort problem inte bearbetas av sjuksköterskorna. Detta visar i att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation förminskas och dessa kvinnor kommer inte få den hjälp de behöver ha. Detta visar i att sjuksköterskor redan från grundutbildningen inte får den utbildningen de behöver när det kommer till våld i nära relation. Även att när de arbetar på en arbetsplats så är det inte många som läser på om våld i nära relation och vad som är riktlinjerna på just denna arbetsplats. Brykczynski m.fl., (2011) studie visar att
sjuksköterskor är en viktig länk i att våldet uppmärksammas och att kvinnan får den hjälp som hon behöver. Detta kan leda till att kvinnan i framtiden inte bli utsatt om sjuksköterskor har rätt kunskap och i rätt tid kan upptäcka våldet. Medan en av studierna (Sprague m.fl., 2015) visar de att sjuksköterskor som har egen erfarenhet med våld i nära relation kan enklare se tecken på att en kvinna är utsatt för våld i nära relation. På så sätt kan kvinnan fortare få hjälp och känna sig trygg i den vården hon får.
5.3.2. Vikten av att lyssna och att vara lyhörd
Två av studierna (Ribeiro Mota m.fl., 2020; Brykczynski m.fl., 2011) tar upp vikten av att lyssna på kvinnorna som var utsatta för våld i nära relation. Det bör vara viktigt att vara lyhörd när en kvinna pratar om vad hon varit med om samt kommer med ursäkter om varför hon är skadad på ett visst sätt. Det var då sjuksköterskorna skulle agera och våga fråga om kvinnan var utsatt för våld i nära relation. Detta kunde inte ske om sjuksköterskorna inte lyssnade. En av studierna (Ribeiro Mota m.fl., 2020) visar på vikten av att lyssna på sin patient. Att kvinnan som var utsatt för våld i nära relation vågar berätta att hon var utsatt och öppnar upp sig för vad hon varit med om. Sjuksköterskorna kan då vara till stort stöd. Detta kunde leda till att kvinnan fick den hjälp hon kände att hon behövde samt att
sjuksköterskornas erfarenheter ökade inom ämnet våld i nära relation
En av studierna (Brykczynski m.fl., 2011) tar de upp att sjuksköterskan som hade första mötet med kvinnan hade en viktig uppgift i att vara noga med att lyssna och se tecken hos kvinnan. Om det var så att kvinnan kanske hade sökt vård upprepade gånger under kort tid är det lätt för sjuksköterskan att förstå att allt inte är som det ska. Genom att lyssna på kvinnas berättelse om vad som hänt och uppmärksamma tecken på att hon var utsatt för våld i nära relation kunde sjuksköterskan därefter fråga rätt frågor. Detta skulle förhoppningsvis leda till att kvinnan vågar berätta för sjuksköterskan vad hon var med om. Genom att låta kvinnan tala fritt och inte pressa kvinnan under dessa situationer så skulle sjuksköterskan komma lång väg i sin egen utveckling och erfarenhet när det kommer till att lyssna på
kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Genom att lyssna på kvinnan öppnas en värld av möjligheter. Detta gör det möjligt att utan att döma kvinnan hjälpa henne till en bättre levnadsmiljö. Genom att så enkelt som att säga jag finns här, berätta, kan en trygghet och ett band mellan sjuksköterskan och kvinnan skapas. Detta gör det enklare för kvinnan att våga öppna upp sig så hon får den hjälp hon behöver. Genom att sjuksköterskan tog sig tid att lyssna på kvinnan så fick sjuksköterskan bekräftelse i sig själv att erfarenhet är viktigt för att komma vidare i sitt arbete.
5.3.3. Sjuksköterskors behov av organisatoriskt stöd
Vikten av att ha organisatoriskt stöd i form av hjälpmedel och riktlinjer tas upp i två av studierna (Sundborg m.fl., 2012; Sprague m.fl., 2015). En sjuksköterska skulle känna sig trygg i att ha stöd från andra kollegor runt om kring sig. Sjuksköterskorna skulle kunna fråga när det är något som inte känns bra. Det bör finnas riktlinjer och handledningsplaner om hur det skulle gå till när en sjuksköterska hade identifierat en kvinna som var utsatt för våld i
nära relation. Alla som arbetade bör veta om vilka tecken som fanns hos kvinnorna som är utsatta för våld i nära relation. Det bör också finnas information att hämta så att alla känner att de fått den kunskapen som krävdes för att kunna hjälpa kvinnorna. I studierna visade det att sjuksköterskorna inte hade det stöd som de behövdes då ingen information fanns om vad de skulle göra om de mötte en kvinna som visade sig var utsatt för våld i nära relation. Detta på grund av att det organisatoriska stödet inte tog våld i nära relation eller förstod vikten i att våld i nära relation är ett viktigt ämne.
Samma två studier (Sundborg m.fl., 2012; Sprague m.fl., 2015) visade för att en
sjuksköterska skulle känna sig trygg och känna att hen kunde få de erfarenheterna som krävdes för att hjälpa kvinnor som var utsatta för våld i nära relation så behövdes det hjälp från organisationen. Sundborg m.fl., (2012) fick fram att 70% av sjuksköterskorna hade inte fått någon information från organisationen om vart de skulle vända sig eller vad de skulle göra om de kom fram att en kvinna var utsatt för våld i nära relation. Genom att
sjuksköterskorna får riktlinjer och utbildningar av sin arbetsplats gjorde det att
sjuksköterskorna kunde bidra till en bättre och säkrare vård för kvinnor som söker hjälp hos dem. Det visade att för sjuksköterskorna som fick organisatoriskt stöd blev deras arbete enklare. De visste vart de skulle vända sig och hur de skulle göra i vissa situationer.
6. DISKUSSION
Syftet med detta examensarbete var att skapa en överblick över sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. I resultatdiskussionen kommer en resultatdiskussion sedan en metoddiskussion och till sist etiskdiskussion.
6.1. Resultatdiskussion
I diskussionen kommer det börja med en diskussion kring studiernas syfte och vald metod.
Sedan diskuteras resultatet utifrån de tre valda ämnena; Behov av kunskap, lyssna och vara lyhörd och organisatoriskt stöd.
6.1.1. Diskussion om studiernas syfte och metod
Av de tio studierna som granskades var sex kvalitativa och fyra var kvantitativa. Eftersom syftet för detta examensarbete var att skapa en överblick över sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation så skulle det varit önskvärt om flera artiklar var kvalitativa, då en djupare förståelse för erfarenheterna kunde undersökts. I och med att utbudet av artiklar var begränsat så valdes de artiklar som kunde hjälpa författarna
av detta examensarbete att svara på deras syfte och på så sätt komma fram till ett trovärdigt resultat.
De likheter som identifierades i alla studiernas syfte var att de handlade om sjuksköterskors erfarenheter i sitt arbete med kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Alla studier hade ett tydligt syfte som svarade på författarna av detta examensarbetes syfte, vilket gjorde att ett resultat kunde byggas och en klarare bild om erfarenheterna hos sjuksköterskorna hittades. Henricson (2017a) menar att ett syfte ska visa vad du vill ha svar på i en studie.
Genom att formulera ett tydligt syfte gör det att de är enklare för läsaren att förstå vad studien ska handla om.
Likheter mellan de kvalitativa studierna var att alla använde sig utav intervjuer när de samlade in sin data. Detta resulterar i att det blir mer kvalitativt innehåll som visar på trovärdighet och överförbarhet då de sjuksköterskor som har svarat ger direkta svar på de frågor som ställs och mer precis information kan analyseras. Det blir alltså mer kvalitet i svaren än om en generell fråga ställs. Med intervjuer kunde författarna av studierna få ut ett exakt svar på vad sjuksköterskorna har för erfarenhet av att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation.
Likheterna mellan de kvantitativa studierna var att alla använde sig utav enkäter när de samlade in sin data. Med detta resulterade det i att kvantitet blev fokus för dessa studier.
Billhult (2017) beskriver enkäter som ett enkelt sätt att få ut den informationen som
författarna är ute efter. Genom att ställa direkta frågor kan författarna med hjälp av svaren få ut den information som behövs för att analysera ämnet. Kvantitet är en viktig del i enkäter då många svar kan visa en helhet om ett ämne. Författarna av examensarbetet menar att mer kunskap om våld i nära relation ges till sjuksköterskor så kommer läget att förändras för kvinnorna som är utsatta för våld i nära relation. Med detta examensarbete så kan kunskapen om våld i nära relation spridas och göras att ämnet lyfts.
Fördelar med att använda sig av enkäter är att författarna kan konstruera sina egna frågor så de får exakt svar på det som de söker efter. Det går även att välja inriktning på enkäten och skicka till den målgrupp som behövs för att få bäst svar. När en egenkonstruerad enkät görs så kan även författarna bestämma längden på enkäten och antalet frågor som ska svaras på.
Detta för att mer precis information ska kunna fås och kvalitén för enkäten ökar. Nackdelar med att göra en enkät är att frågorna kan missförstås och att frågorna kan vara ställda på ett sådant sätt att de kan tolkas på olika sätt beroende på den erfarenhet som i dessa fall
sjuksköterskorna som svarade på enkäterna hade. Det kan även bli så att frågorna är ställda på ett sätt som gör att de avspeglar de som författarna vill ha ut av frågorna. Alltså att frågorna är direkt ställda och kan då göra att den som svarar inte kan uttrycka sig exakt som hen vill. Ännu en nackdel är att vid en enkät så kan resultatet ifrågasättas om det är så att kunskapen om våld i nära relation ökar, då förändras svaren på enkäten och resultatet blir inte detsamma (Billhult, 2017).
6.1.2. Diskussion om studiernas resultat
Resultatet bygger på tre huvudsakliga punkter där det framkom att behov av kunskap, att lyssna och vara lyhörd och behov av organisatoriska stöd är där det brister för
sjuksköterskan när det kommer till att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Dessa tre punkter är det som är kärnan i att sjuksköterskan inte kan utföra sitt arbete med att hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
6.1.3. Diskussion utifrån behov av kunskap
De resultat som framkom i alla studierna var att kunskapen i ämnet våld i nära relation är bristfällig. Med tanke på det ökade problemet med våld i nära relation kan det vara ett viktigt problem för sjuksköterskorna att veta mer om för att sjuksköterskorna skulle kunna hjälpa de utsatta kvinnorna. Många sjuksköterskor kände att de inte fått den utbildningen de behövde och det borde finnas med redan från grundutbildningen. Det framkom även att vissa
sjuksköterskor hade möjlighet till att vidga sin kunskap men att de inte ville eller kände sig motiverade till att göra detta.
För att förbättra det praktiska vårdarbetet så bör det vara en självklarhet att kunskapen om våld i nära relation utvecklas. Det bör vara en del av sjuksköterskors arbete redan från början i utbildningen men även i att under arbetslivets gång få internutbildningar om hur
sjuksköterskor skulle kunna möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Vårdarbetet kan påverkas negativt genom att sjuksköterskor inte kan ge den vård som dessa kvinnor behöver. Författarna av detta examensarbete vill lyfta att detta bör vara en viktig del i en sjuksköterskas arbete att kunna se och identifiera tecken på att en kvinna är utsatt för våld i nära relation. Sjuksköterskor bör vara öppen om att kvinnan kanske inte vill prata om detta.
Sjuksköterskor bör tillsammans göra detta ämne alltså våld i nära relation icke tabubelagt.
Det bör ske en ändring i hur sjuksköterskor arbetar med detta. Varje dag möter
sjuksköterskor kvinnor som var utsatta för våld i nära relation utan att ens märka det då rätt frågor inte ställs. Genom att göra våld i nära relation till ett mer normalt ämne att prata om och att ta bort det tabubelagda så kan flera kvinnor våga ta sig ur en våldsam relation (Statens beredning för medicinsk och sociala utvärdering, 2019)
Tre av studierna kom fram till att sjuksköterskorna inte kände trygghet eller förberedda i att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Detta visar i hur mycket det betyder för
sjuksköterskor att få rätt utbildning så att sjuksköterskorna känner sig trygga i att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Men också för att kvinnorna ska känna sig trygga när de söker vård, de bör kunna känna att sjukvården är en trygg och säker plats att söka sig till och få den hjälp kvinnorna behöver. Tidigare forskning visar att kvinnorna inte har så goda erfarenheter av vården. Genom att kvinnorna inte blir upptäckta eller inte känner sig sedda av sjuksköterskorna så visar det i att brist på kunskap hos sjuksköterskorna är det som kan vara problemet. Författarna av examensarbetet menar att mer kunskap bör hittas om våld i nära relation om förändring ska kunna ske. Kvinnor som lever med våld i nära relation kan bäva för att söka vård.
Att vara utsatt för fysiskt och psykiskt våld är påfrestande. En kvinna som blir utsatt för våld ingår ofta som författarna av detta examensarbete skrivit i normaliseringsprocessen. Genom att normalisera och att prata om att våld i nära relation inte är något normalt kommer det göra att kvinnor som är utsatta får upp ögonen och förstår att de inte lever i en sund relation.
Att normalisera våldet är någon som en kvinna kan gå igenom för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt och för att tillfredsställa mannen som hon lever med
(Riksorganisationen för kvinnojouren och tjejjouren i Sverige, 2021).
6.1.4. Diskussion utifrån att lyssna och vara lyhörd
Två av studierna kom fram till att sjuksköterskor bör vara lyhörda och lyssna när det möter kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Att se tecken på att en kvinna är utsatt för våld i nära relation bör vara något som en sjuksköterska har möjlighet att göra i och med att fysiska och psykiska tecken är de som kan vara avgörande om en kvinna upptäcks.
Författarna av studierna tar även upp för att en sjuksköterska ska kunna utvecklas så kan hen behöva vara lyhörd och lyssna på patienten.
En av studierna visar att en sjuksköterska kan vara lyhörd på kvinnans upprepade besök hos vården, att vet vilka tecken som finns på våld i nära relation och att som sjuksköterska våga fråga om så är fallet. Genom att fråga kvinnan om hon är utsatt kan det öppna upp en
konversation och bygga en trygghet mellan kvinnan och sjuksköterskan. Detta kan leda till att kvinnan känner att vården är en plats som är trygg och att det går att vända sig till när det behövs. En viktig aspekt att ta upp är att aldrig tvinga eller pressa någon att prata om vad hon varit med om. Det ska komma naturligt och kännas bra. Sjuksköterskan har på så sätt
kommit långt i sin egen utveckling och kan då skapa erfarenheter i ämnet våld i nära relation.
En annan viktig aspekt att ta med är att tiden inte får vara pressad, utan uppkommer det att en kvinna är utsatt för våld i nära relation så får det ta den tid det behöver. Kvinnan ska känna sig trygg i sjuksköterskan som hon öppnar upp sig för och kvinnans lidande ska kunna lindras och hon ska kunna få den hjälp hon behöver.
Detta kan kopplas samman med Katie Eriksson caritativa vårdteori (Eriksson, 2018) som har fokus på lidande och att lindra lidandet. Genom att uppmärksamma kvinnorna och ge de utrymme och tid som behövs kan lidandet minskas och kvinnorna kan få hjälp. Om
sjuksköterskan inte lyssnar eller är lyhörd så bildas det ett hälsohinder för kvinnan, detta kan vara för att grundorsaken inte utreds utan att symtomen bara lindras. Genom att vara lyhörd och se hela kvinnan så kan sjuksköterskan lindra lidande och se till att det blir en hälsoresurs och inte ett hinder. Detta kan ge kvinnan kraft till att våga berätta, känner sig trygg och får då den hjälp hon behöver.
6.1.5. Diskussion utifrån behov av organisatoriska stöd
Två av studierna beskriver vikten av att ha det hjälpmedel, rutiner och riktlinjer för att kunna hjälpa kvinnor utsatta för våld i nära relation. För att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga i att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation så behövs ett större
organisatoriskt stöd samt att kunna vända sig till någon om sjuksköterskorna har frågor eller funderingar. Det framkom även att de lagar och styrdokument som finns och som
sjuksköterskor bör arbeta utifrån innefattar ingenting om våld i nära relation. Det står inget om hur sjuksköterskor bör agera eller vad de bör göra i en situation när det möter en kvinna som är utsatt för våld i nära relation. Genom att sjuksköterskorna inte visste vad för rutiner som finns eller hur det skulle hantera kvinnor som var utsatta för våld i nära relation så fick dessa kvinnor inte den hjälp som de behövde. Detta menar författarna av examensarbetet visar på att organisatoriskt stöd är viktigt för att kunna utvecklas och kunna hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
Genom att sjuksköterskorna inte har de organisatoriska stödet de behöver så kan arbetet försvåras när det kommer till lidande och att lindra lidandet hos kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Om en sjuksköterska inte vet hur hen ska möta en kvinna som var utsatt för våld i nära relation eller ens se tecken på att hon var utsatt. Det gör att kvinnan inte kan upptäckas och vårdrelationen ej kan skapas och kvinnan får inte den hjälp hon behöver (Wiklund Gustin, 2017)
Enligt två av studierna från resultatet så byggs erfarenheter inte genom att inte vara medveten om våld i nära relation utan det är något som det organisatoriska stödet bör uppmärksamma och se till att sjuksköterskorna är medvetna om och kan hantera. Genom att ge organisatoriskt stöd så utvecklas sjuksköterskorna och de känner sig tryggare i att arbeta på en arbetsplats och i att hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation.
6.2. Metoddiskussion
I detta examensarbete användes litteraturöversikt enligt Friberg (2017a). I och med valet av litteraturöversikt så har sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier valts ut.
Litteraturöversikt var till bra hjälp när det kom till att användningen av både kvalitativa och kvantitativa studier, då det fanns svårigheter i att hitta relevanta studier då ämnet våld i nära relation blivit mer uppmärksammat de senaste åren. Att hitta artiklar om ämnet våld i nära relation är inte lättillgängligt så sökorden blev limiterade. Genom att söka med färre sökord gjorde det att författarna av detta examensarbete kunde hitta artiklar som var relevanta för ämnet och som svarade på val av syfte (Henricson, 2017b). Sökorden som användes var;
intimate partner violence, nurse attitudes, nursing role, domestic violence against women, nurse, job experience, battered women, nurse role, nurse knowledge och nurse experience.
Dessa sökord var till stor hjälp när artiklarna söktes och gjorde även att inklusions- och exklusionskriterier kunde identifieras. Författarna av detta examensarbete hade svårigheter med att hitta inklusions- och exklusionskriterier då artiklarna var svåra att hitta. Men efter noga sökningar och många artiklar lästa så hittades artiklar och kriterier kunde identifieras.
Genom att hitta gemensamma sökord såsom sjuksköterskans erfarenheter, roll och attityder och även olika översättningar på våld i nära relation såsom ”intimate partner violence”,
”domestic violence” och ”battered women” gjorde det att bra och relevanta artiklar kunde bygga detta examensarbete.
