Kvalitetshandboken 0

110  Download (0)

Full text

(1)

Kvalitetshandboken

(2)

1. Allmänt

1.1 Om Cura ... 1

1.2 Värdegrund ... 1

1.3 Curas organisation och styrning ... 1

1.4 Kunder och behov ... 3

1.5 Mål och utvärdering för 2016–2018 ... 4

1.6 Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ... 4

1.7 Curas historia
 ... 6

1.8 Kansliet ... 6

2. Verksamheter

2.1 Verksamhetschefer ... 22

2.2 Notavillan ... 26

2.3 Klaragymnasiet med internat ... 36

2.4 Sjöarp ... 52

2.5 Cura Ungdomsboende ... 65

2.6 Familjerådgivningen ... 84

2.7 Familjehems- och utredningskonsulenterna ... 88

2.8 Personliga ombud ... 95

2.9 Resurscentrum ... 101

Innehållsförteckning

(3)
(4)

1. Allmänt

1.1. Om Cura

Curas huvuduppdrag har traditionellt varit att i nära samarbete med medlemskommunerna och andra kommuner erbjuda en kvalitativ och kostnadseffek- tiv vård och behandling inom det psykosociala områ- det. I takt med en allmän samhällelig förändring och därmed förändrade behov hos medlemskommu- nerna har Curas uppdrag ständigt förändrats. I dag arbetar Cura lika mycket inom området neuropsykia- tri (autismspektrum) som inom det psykosociala om- rådet.

Cura ansvarar just nu för tio större institutioner, en gymnasieskola och fyra mindre verksamheter med cirka 30 fysiska enheter placerade runt om i länet.

Kansliet finns i egna lokaler på Ågatan i Karlshamn.

Sjöarp – boende och daglig verksamhet för personer för personer med autism.

Klaragymnasiet med internat – fyraårigt gymnasium för ungdomar med autism på högfungerande nivå

• Skola

• Internat

Notavillan– barn- och familjeenhet

Cura Ungdomsboende – boende för ensamkom- mande asylsökande barn

• Cura Park

• Cura Vik

• Cura Boda

• Cura Gård

• Cura Lister Familjerådgivning

Familjehems- och utredningskonsulenter

Personliga ombud – verksamhet för personer med en svår och långvarig psykiatrisk problematik Resurscentrum – centrum för intern och extern kom- petensutveckling

1.2. Värdegrund

All verksamhet inom Cura utgår från grundtanken om alla människors lika värde och vi motverkar all form av kränkande behandling. Vi möter de män- niskor vi arbetar med med respekt och anpassar in- satsernas utformning och omfattning till deras behov och förutsättningar. Vårt arbete syftar till att dessa människor ska känna trygghet och trivsel samt upp- leva mening och sammanhang. Detta är en grund för att människor ska kunna utvecklas och uppnå största möjliga självständighet utifrån sina specifika förutsättningar. Genom att skapa goda relationer

med både de vi arbetar med och våra kunder ges för- utsättningar till positivt förändringsarbete. Vi arbetar strukturerat efter väl kända och beprövade metoder som personalen har god kunskap om och kompe- tens att genomföra. Vårt arbete följs upp och utvär- deras kontinuerligt för att säkra en god kvalitet. Vi är angelägna om att ständigt omvärdera och ompröva vårt uppdrag utifrån kundernas behov. Utifrån denna värdegrund har vi skapat devisen ”Vi hjälper männi- skor att växa”.

1.3. Curas organisation och styrning

Cura leds av en direktion med nio ledamöter och nio ersättare som utsetts av kommunfullmäktige i sina respektive kommuner. Institutionerna leds av en verksamhetschef och ibland också en biträdande verksamhetschef. Gymnasieskolan leds av en rektor tillika verksamhetschef. Tre av de mindre verksam- heterna har samma verksamhetschef som även ar- betar som utredare. Personalchefen är också verk- samhetschef för Resurscentrum. Totalt sysselsätter Cura cirka 210 medarbetare. Med några få undantag är alla tjänster heltidstjänster. Till detta kommer ett stort antal timanställda som arbetar vid sommarse- mestrar eller vid ordinarie personals sjukdom, tjänst- ledighet eller liknande.

1.3.1. Förbundsordning

Medlemskommunerna beslutar om en förbundsord- ning som bland annat reglerar förbundets uppdrag, direktionens sammansättning och så vidare. För- bundsordningen ändras om medlemskommunerna är överens om att Curas uppdrag ska förändras. För- bundsordningen är Curas viktigaste styrdokument.

Ansvarig för att förbundsordningen är uppdaterad är förbundschefen.

1.3.2. Budget, plan och mål

Inom ramen för det uppdrag som medlemskommu- nerna formulerat är det sedan politiska beslut inom Curas direktion som formar Curas samlade verksam- het. Direktionen beslutar om en gemensam delegat- ionsordning för både gymnasieskolan och övriga verksamheter. Denna ändras vid behov. Det viktig- aste styrdokumentet vid sidan av förbundsord- ningen, är budget och plan för kommande verksam- hetsår. Här fastslår politikerna önskad inriktning och utveckling för förbundet tre år framåt i tiden. I bud- geten återfinns också mål för verksamheten, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Beslut om budget för kommande år ska tas under oktober må- nad. Respektive verksamhetschef har enligt delegat- ionsordningen ansvar för sin budget. Förbundschefen har det yttersta ansvaret.

Förbundschef ansvarar för att utvärderingsbara mål finns på övergripande nivå, tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef samt personalchef, medan direktionen beslutar. På verksamhetsnivå an-

(5)

svarar verksamhetschefen. Kvalitets- och utveckl- ingschef ansvarar för att verktyg för utvärdering finns. För att få konsekvens och likformighet i arbe- tet ansvarar denna även för att samordna utvärde- ringsarbetet mellan cheferna.

1.3.3. Verksamhetsplan

När direktionen har fastställt verksamheternas upp- drag, mål och principer för utvärdering och när bud- geten är tagen i oktober månad, är det verksamhets- chefernas ansvar att formulera en verksamhetsplan.

Denna ska utformas så att den på ett strukturerat sätt visar vad man, mot bakgrund av den budget som gäller för respektive verksamhet, kommer att göra för att verksamhetens mål ska uppnås. Verk- samhetsplanen ska delges direktionen för godkän- nande, vid årets sista sammanträde.

1.3.4. Ekonomiska mål, årsredovisning och verksamhetsberättelse

Utvärdering av de övergripande målen redovisas i förvaltningsrapporten i samband med årsredovis- ningen. De ekonomiska målen utvärderas och redo- visas även i delårsrapporten.

Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamhet- ens mål utvärderas och redovisas i deras respektive verksamhetsberättelser, som delges direktionen i samband med årsredovisningen. Vid sidan av denna formella uppföljning sker en löpande uppföljning un- der året. Inför varje chefsmöte (10 ggr/år) skickar ekonomiansvarig en ekonomisk uppföljning till re- spektive verksamhetschef. På chefsmötet redovisar verksamhetscheferna muntligt eventuella avvikelser och kommenterar dessa. Större avvikelser diskute- ras i gruppen. Vid två tillfällen per termin har ekono- miansvarig en mera grundlig genomgång och upp- följning av ekonomin tillsammans med respektive verksamhetschef.

Vid varje chefsmöte ger verksamhetscheferna en re- dogörelse för hur den egna verksamheten fungerar i förhållande till de egna målen. Vid varje direktions- sammanträde ger förbundschefen en redogörelse för ekonomin och rapporterar särskilda händelser i verk- samheterna och större avvikelser diskuteras. Rappor- terna fungerar i vissa delar också som en uppföljning av verksamheternas mål under året.

Även övriga centrala mål och mål för verksamhet- erna ska redovisas löpande under året vid chefs- möten samt i årsredovisning och verksamhetsberät- telse. Se kapitel 1.5 Mål och utvärdering för 2016- 2018.

1.3.5. Styrdokument, centrala direktiv och andra rutiner

För att alla som arbetar på Cura ska veta hur vi ska gå till väga för att uppfylla krav och mål finns ett stort antal styrdokument som är fastställda av Curas direktion. Styrdokumenten följer oftast av lagstift- ning och beskriver hur Cura ska handla för att uppnå den kvalitet som krävs.

Styrdokumenten revideras enligt en fastställd plan.

Vem som bär ansvaret för att dokumenten är uppda- terade och revideras i enlighet med planen är också fastställt.

(6)

Styrdokument Uppförd Revideras Ansvarig

Förbundsordning 2011 Vid behov Förbundschef Budget och plan 2015 Årligen Förbundschef Arbetsmiljöplan 2013 2016 Personalchef Brandskyddsplan 2013 2016 Koordinator Dokumenthanteringsplan 2014 2017 Koordinator Finansieringsplan 2011 Vid behov Ekonomiansv.

Internkontrollplan 2011 Vid behov Koordinator Egenkontrollplan Årligen Koordinator Informationssäkerhetsplan 2013 2016 Kvalitets- och

utv. chef Jämställdhets-

och mångfaldsplan 2012 2015 Personalchef Miljöpolicy 2015 Vid behov Kvalitets- och

utv. chef Lönepolicy 2007 Vid behov Personalchef

På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen för att informera så att nya styrdokument, rutiner, handlingsplaner eller direktiv, eller eventuella för- ändringar blir kända för medarbetarna. Till detta kommer fastställda rutiner eller handlingsplaner som inte nödvändigtvis följer av lagstiftning, men som ändå tillmäts stor vikt i arbetet på Cura. Dessa finns samlade under begreppet Centrala direktiv.

Oavsett om dokumenten kallas styrdokument, ruti- ner eller handlingsplaner, beskriver de både aktivite- ter, processer och rutiner i arbetet liksom vem som ansvarar för olika moment. Dokumenten kan avse vårt interna arbete men kan också gälla vår samver- kan med andra aktörer.

De centrala direktiven fungerar som ett stöd för minnet när det gäller vad vi kommit överens om, oft- ast inom ramen för chefsgruppen. De fungerar vi- dare som en intern hjälpreda eller ett uppslagsverk, för att alla medarbetare ska behandlas lika och få jämlika villkor oavsett vilken enhet man jobbar på.

Både styrdokument och centrala direktiv finns till- gängliga för alla medarbetare på vår gemensamma server.

1.4. Kunder och behov

1.4.1. Curas kunder

Curas kunder är i första hand våra medlemskommu- ner, och då i huvudsak kommunernas socialnämn- der (inklusive LSS-verksamhet) och gymnasienämn- der. Vid sidan av dessa kan även andra kommuner och Migrationsverket vara våra kunder.

1.4.2. Förhållandet mellan kunder och kli- enter/elever/ungdomar

Vi ser inte våra klienter/elever/ungdomar primärt som kunder men utgår i allt arbete från att kunder- nas behov och förväntningar motsvarar de krav och

förväntningar som klienter/elever/ungdomar kan ställa på oss i enlighet med tecknade avtal.

1.4.3. Prioriteringar

Om Curas resurser inte räcker för att tillgodose alla kunders behov och önskemål, ska alltid medlems- kommunerna prioriteras. I vissa fall tecknar Cura av- tal med andra kommuner och dessa ska komma ifråga i andra hand. Därefter kan övriga kunders be- hov tillgodoses.

1.4.4. Beskrivning av gruppen klienter/elever/ungdomar

Gruppen varierar över tid men en stor del utgörs av utsatta barn och ibland deras föräldrar eller ungdo- mar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshin- der. De lagrum som styr insatserna är SoL, LVU, LSS och HSL (gäller läkemedelshantering).

1.4.5. Bedömning av kundernas behov

För att Cura och Curas kunder ska vara överens om vad som ryms i det uppdrag man åtagit sig och på vilket sätt uppdraget ska utföras, ska Cura bjuda in till kontinuerliga träffar med representanter för med- lemskommunerna. Direktionens ledamöter har ett ansvar för att aktualisera nya behov och det har också kommunerna.

Vid sidan av detta ska alla som arbetar inom Cura genom formella och informella kontakter med kun- der och i kontakter med klienter/elever/ungdomar, bidra till att vidga den gemensamma omvärldsana- lysen. Detta görs genom att varje enskild medarbe- tare delar med sig av sina reflektioner och erfaren- hetsutbyten till ledningen inom Cura, så att denna kunskap kan bearbetas och vid behov leda till för- ändringar i verksamheterna. Ömsesidigheten i erfa- renhetsutbyte på alla nivåer, är en förutsättning för att Cura ska kunna hålla en hög kvalitet och att upp- fattningen om vad som är hög kvalitet delas av Cu- ras kunder.

1.4.6. Avtal ska upprättas

De mindre verksamheterna inom Cura: Familjeråd- givning, Familjehems- och utredningskonsulenter samt Personliga ombud, finansieras genom avgifter (Personliga ombud även statsbidrag) och svarar mot de reella kostnaderna för verksamheterna.

I övriga verksamheter betalar varje kund för en plats, per dygn, per termin eller år. Här ansöker kom- munerna om plats, prioritering görs enligt ovan och därefter ska alltid ett avtal som reglerar avtalets om- fattning och utformning upprättas. Detta garanterar att kunden och Cura är överens om vilken kvalitet som ska uppnås i arbetet. Varje uppdrag ska utvär- deras antingen när det är slutfört eller en gång årli- gen vid längre placeringar. Hur utvärderingen ska gå till och vilka mål som ska uppnås regleras i ”Mål och utvärdering för 2016–2018.”

(7)

1.5. Mål och utvärdering för 2016–2018

Ytterst ska kvalitetssäkringsarbetet garantera att vi erbjuder våra kunder den kvalitet som följer av lag- stiftning och förordning och också den kvalitet som vi utlovar gentemot våra kunder. Varje år beslutar di- rektionen om mål för den samlade verksamheten vilka anger en ambitionsnivå för det samlade arbe- tet. Kvalitetssäkringen ska bidra till att vi uppnår de uppsatta målen varför kvalitet och måluppfyllelse är nära knutna till varandra.

För utvärderingar som används i det systematiska förbättringsarbetet ansvarar Curas koordinator. Kva- litets- och utvecklingschef har ett särskilt ansvar för att det finns mål som går att utvärdera och verktyg för detta.

Uppdrag:

Cura verkar främst inom de psykosociala och neu- ropsykiatriska områdena eller områden som tange- rar dessa, och dess ändamål är att på medlemmar- nas uppdrag organisera och driva sådan verksamhet där kommunerna ser ekonomiska och verksamhets- mässiga fördelar med samordning. Cura ska kunna fungera som huvudman för verksamheter som avser skola, hem för vård eller boende (SoL 6

§ 1) eller boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar (LSS 9 § 8), bostad med sär- skild service för vuxna (LSS 9 § 9) samt korttidsvis- telse utanför det egna hemmet för vuxna (LSS 6 § 6). Cura skall också verka för att, inom de områden som nämnts ovan, utveckla spetskompetens, för att kunna erbjuda kvalificerad utbildning, utredning, handledning, konsultation, rådgivning med mera till kommunerna.

1.5.1. Ekonomiska mål

Alla Curas verksamheter ska bära sina egna kostnader

1.5.2. Verksamhetsmässiga mål

1. Personal

• På Cura arbetar idag 66 procent kvinnor och 34 procent män. Cura ska eftersträva en jämnare könsfördelning till 60/40 procent.

 Minst 90 procent av Curas medarbetare ska känna till förbundets övergripande ekono- miska och verksamhetsmässiga mål.

• 100 procent av Curas medarbetare ska känna till och vara delaktiga i att uppfylla den egna verk- samhetens mål.

 100 procent av Curas medarbetare ska tycka att kvalitetshandboken är ett levande och använd- bart dokument.

 Minst 95 procent av Curas medarbetare ska tycka

att det är roligt att gå till arbetet.

2. Kompetensutveckling/handledning

 De samlade kostnaderna för kompetensutveckl- ing och handledning ska varje år motsvara minst 1,3 procent av förbundets totala personalkostna- der.

3. Beläggning

 Av de placeringar som görs inom Curas verksam- heter ska totalt minst 80 procent utgöras av pla- ceringar från medlemskommunerna.

4. Resultat

 Minst 90 procent av Curas kunder ska uppleva att de dokumenterade uppdrag som givits förbundet

har genomförts i enlighet med överenskom- melse.

• Varje verksamhet utvärderar sina egna resultat efter fastställda kriterier, som utgår från egna verksamhetsmässiga mål. Av dessa ska totalt minst 90 procent vara uppfyllda.

1.5.3. Utvärdering

De ekonomiska målen utvärderas dels i samband med årsredovisningen, dels i samband med delårs- rapporten. De verksamhetsmässiga målen utvärde- ras i samband med årsredovisningen. Underlag till den verksamhetsmässiga utvärderingen hämtas i Curas årliga personalenkät, i respektive verksam- hets egen utvärdering samt i annat statistiskt material som Cura förfogar över, till exempel perso- nalstatistik.

1.6. Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Alla verksamheter inom socialtjänstlagen eller LSS ska ha ett ledningssystem. Ledningssystemet ska användas för att utveckla och säkra verksamheten på ett systematiskt och fortlöpande sätt. Detta regle- ras bland annat i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

En stor del av Curas kvalitetshandbok beskriver just Curas ledningssystem för systematiskt kvalitets- arbete. I de kommande kapitlen finns beskrivningar av processer, aktiviteter, rutiner, ansvar, uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete för att vi ska kunna säkra utveckla alla verksamheter inom Cura.

Alla medarbetare har ett eget ansvar för att känna till vad, och arbeta efter, Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär. Verksamhets- chefen har ett särskilt ansvar för att den egna verk- samheten uppfyller kraven i ledningssystemet. Kvali- tets- och utvecklingschefen har ett särskilt ansvar för

(8)

att Curas ledningssystem för systematiskt kvalitets- arbete följer de krav som ställs av lagar, förord- ningar, föreskrifter och Curas politiska ledning, di- rektionen.

1.6.1. Ledningssystemet ska vara ett stöd för att utveckla verksamheten

Ledningssystemet ska vara ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det ska ta fram och beskriva de pro- cesser som verksamheten behöver för att hålla en god kvalitet samt identifiera de aktiviteter som varje process innehåller och i vilken ordning aktiviteterna ska ske. Ledningssystemet ska också visa vilka ruti- ner som vi ska följa för varje aktivitet och vem som har ansvar för aktiviteten. En viktig del i ledningssy- stemet är att identifiera de processer som verksam- heten behöver för att kunna samverka med andra.

Det kan till exempel vara samverkan med myndig- heter inom socialtjänst och LSS, hälso- och sjukvår- den, skola, gode män, föreningar och andra organi- sationer.

1.6.2. Personalens medverkan i kvalitetsar- betet

Det är ett lagkrav att insatser inom socialtjänst och LSS ska vara av god kvalitet. För att vi ska uppnå en god kvalitet och kunna utveckla verksamheten är det avgörande att all personal känner till, och arbe- tar efter, de processer och rutiner som ingår i Curas ledningssystem. För att säkerställa detta har varje verksamhet minst en kvalitetsansvarig som har till uppgift att:

 löpande uppdatera handboken vid förändringar den egna verksamheten

 kalla till kvalitetsmöte i verksamheten minst två gånger om året för att tillsammans med hela personalgruppen gå igenom vad som står i hand- boken och vad som eventuellt behöver förändras

 delta på centrala kvalitetsmöten fyra gånger om året, tillsammans med övriga kvalitetsansvariga och kvalitets- och utvecklingschefen.

All personal är skyldig att följa de processer och ruti- ner som Cura har samt att påpeka om, och på vilket sätt, de behöver förändras och förbättras. Verksam- hetschef har ansvar för att kvalitet finns som en punkt på dagordningen för varje personalmöte.

1.6.3. Systematiskt förbättringsarbete

Riskanalys

Verksamheten ska löpande göra riskanalyser för se om det finns risk för att händelser ska kunna inträffa som medför brister i kvaliteten. Varje medarbetare på Cura är skyldig att göra riskanalys i det dagliga ar- betet med klienter/elever/ungdomar. Verksamhets- chef har ett särskilt ansvar att göra riskanalyser vid förändringar i verksamheten. Koordinator på Cura har, tillsammans med förbundschef och övrig led- ning, ett särskilt ansvar att göra riskanalys vid större

förändringar i Curas verksamheter, till exempel när en ny verksamhet ska starta.

När man gör en riskanalys ska man uppskatta san- nolikheten för att händelsen ska inträffa samt be- döma vilka negativa konsekvenser det eventuellt kan bli. Bedömer man att det finns en risk, ska detta dokumenteras tillsammans med eventuella åtgärder samt när åtgärderna ska vidtas och vem som ansva- rar för det.

Egenkontroll

Verksamheten ska göra egenkontroller, så ofta och så omfattande som det behövs för att säkra kvali- teten. Egenkontroll kan till exempel vara att man jämför verksamhetens resultat med andra verksam- heter, både inom och utanför Cura, att granska verk- samhetens resultat jämfört med tidigare resultat, att löpande göra utvärderingar av verksamhetens mål, granska journaler och akter.

Koordinator på Cura har ett särskilt ansvar för att Curas egenkontroller utförs på ett sådant sätt som behövs för att säkra kvaliteten. Det sker bland annat genom att koordinator gör en egenkontrollplan för kommande år samt redovisar resultatet för föregå- ende år. Egenkontrollplanen ska innehålla aktiviteter för både Cura centralt och för verksamheterna.

Utredning av avvikelser

• Klagomål och synpunkter

Verksamheten ska utreda klagomål och syn- punkter på verksamhetens kvalitet som kommer in från klienter/elever/ungdomar, personal och öv- riga. Cura har en rutin för klagomåls- och synpunkt- hantering, se Curas server.

Alla medarbetare har ansvar för att dokumentera och framföra de klagomål och synpunkter som kommer från klienter/elever/ungdomar och öv- riga. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att utreda och eventuellt vidta åtgärder med anled- ning av de klagomål och synpunkter som har kom- mit in. Curas koordinator har ett särskilt ansvar för att systematiskt sammanställa och analysera kla- gomål och synpunkter för att hitta eventuella mönster och föreslå åtgärder. Kvalitets- och ut- vecklingschef har ett särskilt ansvar för att rutinen för klagomåls- och synpunktshantering är uppdate- rad och användbar.

 Rapporteringsskyldighet

Rapporteringsskyldighet är det som kallas Lex Sa- rah inom socialtjänst och LSS. Cura har en rutin för Lex Sarah, se Curas server. Alla medarbetare ska få information om Lex Sarah vid introduktionen samt minst två gånger om året. Ansvarig för detta är verksamhetschef.

Alla som arbetar inom Cura har en skyldighet att rapportera missförhållande, eller påtaglig risk för missförhållande. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att dokumentera, avhjälpa eller undan- röja missförhållande eller påtaglig risk för missför- hållande samt för att dokumentera de åtgärder som har vidtagits eller planeras. Utredare på Cura har ett särskilt ansvar för att utreda missförhål-

(9)

lande eller påtaglig risk för missförhållande. Kvali- tets- och utvecklingschef har ett särskilt ansvar för att Cura har en rutin för Lex Sarah och att den är tydlig och användbar. Förbundschefen har ansvar för att besluta om en utredning ska inledas och om missförhållande eller den påtagliga risken för missförhållande ska anmälas till IVO.

 Sammanställning och analys

Klagomål, synpunkter, Lex Sarah-rapporter och andra rapporter om avvikelser ska sammanställas och analyseras för att vi ska kunna se mönster el- ler trender som visar en risk för kvaliteten.

Curas koordinator har ett särskilt ansvar för att göra sammanställning och analys samt förslå eventuella åtgärder.

1.6.4. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Cura ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som bor i något av Curas boenden för särskild ser- vice (9:8, och 9:9 LSS). Cura har slutit avtal med Ronneby respektive Olofströms kommuner om att utföra de uppgifter som Cura, enligt olika lagar och föreskrifter ansvarar för. När det gäller journalföring och dokumentation enligt HSL finns en särskild rutin upprättad.

1.6.5. Kvalitetsberättelse

Curas arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvalitetens ska dokumenteras i en kvalitetsberättelse varje år. Kvalitetsberättelsen ska innehålla:

• hur kvalitetsarbetet har bedrivits under föregå- ende år

 vilka åtgärder som vi har vidtagit för att säkra kvaliteten

 vilka resultat vi har nått

Kvalitets- och utvecklingschefen har ansvar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse.

1.7. Curas historia

Tillbaka i tiden var det vanligt att landsting och stat var huvudmän för institutioner och annan verksam- het inom det psykosociala området. Kommunerna var kunder och de tyckte att de saknade den insyn och det inflytande som var önskvärt och därför föd- des tankarna på att bilda ett kommunalförbund i Blekinge med syfte att ta över huvudmannaskapet för de aktuella verksamheterna. 1993 bildades där- för Vårdförbundet Blekinge. Alla kommuner i länet utom Karlskrona blev medlemmar vid starten och 1997 gick även Karlskrona in i samarbetet. 2011 bytte förbundet namn till Kommunsamverkan Cura Individutveckling – Cura.

1.8. Kansliet

1.8.1. Personella resurser

Personal 9 tjänster

Förbundschef 1 100%

Personalchef 1 100%

Kvalitets- och utvecklingschef 1 100%

Koordinator 1 100%

Utredare 1 50%

Ekonomiansvarig 1 100%

Personal- och lönehandläggare 1 100%

Ekonomi- och löneassistent 1 75%

Administratör 1 50%

Utbildningskrav

Relevant utbildning för tjänsten.

1.8.2. Förbundschef

Ansvarsområde 1. Avtal 2. Direktion 3. Revision

4. Utredningsarbete 5. Utvecklingsarbete 6. Ekonomi

7. Samverkan och kundkontakter 8. Personal

9. Kvalitet

10. Information och marknadsföring 11. Kompetensutveckling

1. Avtal

1.1. Tecknande av avtal

Förbundschef ansvarar för att avtal tecknas i alla av- seenden där Cura står i ansvarsförhållande till någon annan part. Det kan avse hyresavtal, tjänsteköp, handledning, konsulttjänster, leasingavtal eller lik- nande. I egenskap av firmatecknare tecknar för- bundschef alla avtal som har ekonomisk betydelse för förbundet.

1.2. Förfrågningsunderlag och anbud

När tjänster som Cura köper avser större värden till- lämpas alltid Lagen om offentlig upphandling, LOU.

Detta kan avse leasingbilar, banktjänster, leverantö- rer av olika tjänster med mera. Vid större upphand- lingar samråder förbundschef med direktionen kring kravspecifikationer. Cura har inlett ett samarbete med Karlshamns kommun som innebär att Cura har möjlighet att köpa konsulttjänster av kommunens in- köpsavdelning. Ekonomiansvarig är Curas kontakt- person i förhållande till kommunen. Ekonomiansva- rig ansvarar också för att administrera aktuella upp- handlingar. Förbundschef ansvarar för att lämna an- bud som avser vårdplatser, konsulttjänster eller lik- nande, när detta är befogat utifrån förbundets upp-

(10)

drag. Cura är anslutna till Commentus där ekonomi- ansvarig fungerar som kontaktperson. Vid köp som betingar värden under tröskelvärdet (direktupphand- lingar) ansvarar administratör.

1.3. Centrala avtal

Förbundschef ansvarar för att centrala avtal kommer till direktionens och verksamheternas kännedom.

2. Direktion

2.1. Direktionssammanträden

Direktionen sammanträder minst fem gånger per år.

Tid och plats för kommande sammanträden kom- mande verksamhetsår, beslutas vid Curas decem- bersammanträde. Förbundschef upprättar en ären- delista i samråd med ordföranden till varje samman- träde och bokar lokal i förekommande fall. Därefter skrivs kallelse som skickas ut till ledamöter och er- sättare samt adjungerande ledamöter senast 10 da- gar före aktuellt sammanträde. Förbundschef ansva- rar för att ledamöterna får bra underlag för att fatta beslut, antingen skriftligen eller genom muntliga fö- redragningar. Vid varje sammanträde avger för- bundschef en rapport från verksamheterna samt en ekonomisk rapport. Förbundschef är direktionens sekreterare och skriver protokoll. Förbundschef ser till att protokollet justeras och skickas ut till direkt- ionens ledamöter, adjungerande ledamöter samt till kommunerna.

Protokollet sänds med vanlig post eller e-post. För- bundschef ansvarar för att justerat protokoll, enligt kommunallagens bestämmelser och Curas regle- mente för direktionen, anslås på anslagstavlan, Råd- huset i Karlshamn.

2.2. Överläggning med ordföranden och Curas presi- dium

Vid fasta möten eller via telefonkontakt rapporteras fortlöpande till ordförande om verksamheternas situ- ation och annat som kan påverka Cura. Inför sam- manträden har förbundschef beredningsmöten med presidiet.

3. Revision

Förbundschef ska tillsammans med ekonomiansva- rig tillhandahålla underlag och verifikationer till revi- sorerna samt lämna information och förklaringar av- seende underlagen.

Förbundschef redovisar om önskemål finns, delårs- bokslutet för tjänsterevisorn och valda revisorer. Vid årets bokslut redovisar förbundschef revisionsrappor- ten för revisorerna. Efter beslut om årsredovisning i direktionen översänds detta tillsammans med revis- ionsrapport till medlemskommunerna.

4. Utredningsarbete

Initiativ till en utredning kan tas av medlemskommu- nerna, direktionen, förbundschef eller chefsgruppen.

Utredningar kan aktualiseras av samhälleliga föränd- ringar, förändrad lagstiftning, kommunernas föränd- rade behov eller interna behov. Förbundschef kan

uppdra till utredare eller någon annan att verkställa en utredning med ansvar för att relevant fakta, bear- betning och analys blir gjord. Om utredningen leder fram till ställningstaganden av politisk karaktär be- slutar direktionen. Förbundschef ansvarar för att be- slutet verkställs.

5. Utvecklingsarbete

Förbundschef ansvarar ytterst för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i verksamheten.

5.1. Lagar, förordningar med mera

Förbundschef ska hålla sig ajour med lagar, förord- ningar och andra anvisningar som har betydelse för Curas verksamheter. Om behov finns ska förbunds- chef informera direktionen om förändringar som kan få betydelse för Cura. Förbundschef ansvarar tillsam- mans med utredare för att styrdokument, rutiner, handlingsplaner och centrala direktiv är uppdaterade och följer lagstiftning och andra riktlinjer och att, vid förändringar, ta dem till direktionen för beslut.

5.2. Centrala direktiv

Förbundschef fastställer i samråd med chefsgrup- pen, på initiativ av medlemskommunerna, direkt- ionen eller på eget initiativ vilka direktiv som ska gälla för verksamheten. Nya eller ändrade direktiv tas upp på direktionsmöten för kännedom. För- bundschef ansvarar för att direktionens beslut om ändringar av dokument med mera, blir kända för chefsgruppen och verksamhetschef ansvarar vidare för att de blir kända i respektive verksamhet.

6. Ekonomi

6.1. Budget och plan

Förbundschef ansvarar tillsammans med ekonomi- ansvarig för framtagandet av budget och plan. För- bundschef, verksamhetschef och ekonomiansvarig tar enligt fastställd ordning fram underlag för bud- getarbetet. Därefter görs verksamhets- och kost- nadsanalys liksom budgetjämförelser. Gällande av- tal gås igenom av ekonomiansvarig tillsammans med verksamhetschef. Mot denna bakgrund utarbe- tas budgetförslag och ställning tas till om man ska föreslå förändrade avgifter. Budgetberedning sker i direktionen. MBL-förhandlingar sker i central samver- kansgrupp. Offentligt sammanträde avseende bud- get hålls före oktober månads utgång.

6.2. Bokslut

Förbundschef ansvarar tillsammans med ekonomi- ansvarig för bokslutsarbetet. Ekonomiansvarig tar fram ekonomiska rapporter, beläggningsstatistik och övrigt relevant underlag för det gångna året. Där- efter analyserar förbundschef underlaget och skriver utifrån detta en förvaltningsberättelse som tillsam- mans med sifferdelen redovisas för direktionen för godkännande. Personalchef sammanställer sjuksta- tistik, antal händelser, tillbud och arbetsskador. Kva- litets- och utvecklingschef skriver en kvalitetsberät- telse. Både den och sammanställningen från perso-

(11)

nalchefen fogas till förvaltningsberättelsen. Reviso- rerna granskar bokslutet och skriver en revisionsbe- rättelse som tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för direktionen. Delårs- bokslut upprättas årligen per den 31 augusti Reviso- rerna kommenterar bokslutet i en rapport. Förbunds- chef redovisar delårsbokslutet för direktionen för godkännande. Delårsbokslutet översänds av ekono- miansvarig till medlemskommunerna tillsammans med revisorsrapporten.

6.3. Lönerapportering

Förbundschef attesterar tjänstgöringsrapporter, lik- som underlagen för löneutbetalningarna avseende verksamhetschef och kanslipersonal. Särskild upp- märksamhet ägnas underlag som avser personal- och lönehandläggaren.

6.4. Inventarier/fordon

Verksamhetschef samråder med förbundschef före inventarieinköp. Verksamhetschef inhämtar offerter och informerar förbundschef som tar beslut och tecknar avtal i förekommande fall.

6.5. Fastigheter/lägenheter/lokaler/

inventarier

Verksamhetschef har förstahandsansvar när det gäl- ler att ha en fortlöpande tillsyn och bevakning av fas- tigheters/lägenheters skick och standard samt rap- porterar till förbundschef om skador/brister. Avtal om lägenheter/lokaler tecknas av förbundschef och finns i det digitala avtalsregistret, för vilket ekonomi- ansvarig ansvarar.

7. Samverkan och kundkontakter 7.1. Curas medlemskommuner

Förbundschef har regelbundna träffar med förvalt- ningschefer för individ- och familjeomsorg och handi- kappomsorg. Där diskuteras aktuella frågor och be- hov i medlemskommunerna. Förbundschef ansvarar för att synpunkter eller frågeställningar som har bä- ring på Curas olika områden förs vidare till berörda inom Cura eller om det anses relevant, till direkt- ionen.

7.2. Övriga kommuner med flera

Vid behov har förbundschef möten med externa kommuner och andra organisationer. Aktuella frågor diskuteras och förbundschef tar synpunkter och frå- geställningar vidare till Curas interna arbete samt vidtar eventuella åtgärder.

7.3. Myndigheter

Förbundschef har fortlöpande kontakter för ömsesi- digt informationsutbyte med kommunala förvalt- ningar, brandmyndigheter, Socialstyrelsen, Länssty- relsen med flera vilkas beslut, myndighetsutövning eller liknande har betydelse för Curas verksamhets- områden.

7.4. Regionsamarbete

Förbundschef ska på uppdrag av direktionen eller på eget initiativ utifrån specifika verksamhetsbehov, som kräver större upptagningsområden, genomföra och förverkliga beslut eller idéer. Förbundschef an- svarar för att initiera informella överläggningar med kommuner och län eller organisationer i regionen samt undersöka behov och intressen för samarbete med andra vårdgivare. Förbundschef analyserar eventuella behov och beslut tas av Curas direktion.

Förbundschef ansvarar för att besluten verkställs.

7.5. KFS

Förbundschef är ledamot i KFS branschråd - Vård och Omsorg- som sammanträder minst tre gånger per år och behandlar frågor inom avtalsområdet Vård och Omsorg med mera. Förbundschef är ersät- tare i KFS styrelse. Förbundschef administrerar Cu- ras del i Trygghetsfonden en gång per år samt håller sig ajour med fondens agerande. Underlaget tar per- sonal- och lönehandläggare fram. Förbundschef ad- ministrerar medlemsavgifterna till KFS en gång per år efter underlag som personal- och lönehandläggare tagit fram.

7.6. Pensionsvalet-KPA

Pensionsvalet-KPA är pensionsförvaltare till Curas pensionsavtal PA-KFS09 och PA-KFS.

Förbundschef ansvarar tillsammans med personal- och lönehandläggare för kostnadsuppföljning samt att bevaka förändringar i PA-KFS.

7.7. AB Vårljus, Gryning vård AB, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland

Förbundschef har fortlöpande kontakter på chefs- nivå och erfarenhetsutbyte med organisationerna samt bedriver ett gemensamt regionalt samarbete med Vårljus, Gryning, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland som tillsammans med Cura utgör offent- liga alternativ inom verksamhetsområdet.

8. Personal 8.1. Chefsmöten

Förbundschef kallar samtliga chefer till chefsmöten ungefär var en gång i månaden och ansvarar för dag- ordningen. Förbundschef leder mötet och behandlar aktuella frågor som berör verksamheterna.

Chefsgruppen fungerar primärt som en sambands- central där vi informerar varandra om läget i verk- samheterna. Inom ramen för gruppen diskuteras också frågor som är av policykaraktär, ändringar av centrala direktiv, prioriteringar kring kompetensut- vecklingsbehov, utvecklingsfrågor med mera. För- bundschef informerar om aktuella frågor inom Cura samt går igenom aktuella direktionsärenden. Proto- koll skrivs efter rullande schema. Protokoll sänds till verksamhetschef och övriga i chefsgruppen som re- dovisar detta och informerar sina medarbetare. Pro- tokollet läggs även på Curas server samt publiceras på webben. Uppföljning av protokollet sker vid näst- kommande chefsgrupp. Alla delar ansvaret för att föra Curas utveckling framåt i en konstruktiv anda.

8.1.a Möte med verksamhetscheferna

(12)

Vid behov kallar förbundschef till möten med alla el- ler några av cheferna och ansvarar då för dagord- ningen. Förbundschef leder mötet som behandlar ak- tuella ledarskapsfrågor som personalärenden, eko- nomi med mera. Protokoll skrivs efter rullande schema. Protokoll sänd till alla mötesdeltagare och läggs på Curas server. Uppföljning av protokollet sker vid nästkommande chefsgrupp. Mötet sammanträ- der vid behov.

8.1b Möte med chefsgruppen i Cura Ungdomsboende

Förbundschef kallar samtliga chefer inom Cura Ung- domsboende till möte ungefär varannan vecka. Vid mötet diskuteras specifika frågor som rör boendena, till exempel regelverksfrågor, frågor kring avgifter med mera. Koordinator ansvarar för att beslutade åt- gärder verkställs och att boendena koordinerar sina verksamheter så långt detta är möjligt.

8.2. Kontakter med verksamhetschef

Förbundschef har telefonkontakt/möten efter behov med verksamhetschef. Samtalen kan röra enskilda ärenden eller principiella frågor. Initiativ till samtal eller möten kan tas av båda parter.

8.3. Personalkonferenser/

verksamhetskonferenser

Förbundschef gör spontana besök eller besöker efter inbjudan de olika enheternas konferenser. Här ska utrymme finnas för ömsesidigt informationsutbyte och för att diskutera aktuella frågor.

8.4 Arbetsplatsmöten

Förbundschef bjuder in all personal som jobbar på kansliet till ett arbetsplatsmöte minst en gång per månad (måndagar) eller vid behov. Här diskuteras frågor som rör arbetsplatsen, ordnings- och ansvars- frågor med mera. Förbundschef informerar om läget i verksamheten, beslut tagna i chefsgrupp och di- rektion. Deltagarna informerar varandra om det som är aktuellt för var och en.

8.4.a Kanslimöten

Förbundschef bjuder in all kanslipersonal till ett möte en gång per vecka (måndagar) eller vid behov.

En gång i månaden sammanfaller detta med arbets- platsträffen. Här diskuteras frågor som rör kansliar- betet. Förbundschef informerar om läget i verksam- heten, beslut tagna i chefsgrupp och direktion. Delta- garna informerar varandra om det som är aktuellt för var och en.

8.5. Anställningar av verksamhetschef, biträdande verksamhetschef, personal till kansli samt ställföre- trädande förbundschef

Förbundschef ansvarar för innehållet i rekryterings- annonser. Personalchef håller i intervjuer och ansva- rar för att rekryteringsprocessen följer den fast- ställda rutinen vid rekrytering. Förbundschef träffar efter samråd med personalchef överenskommelser om lön och meddelar personal- och lönehandläggare som skriver anställningsbevis. Förbundschef introdu-

cerar tillsammans med kvalitets- och utvecklings- chef och personalchef medarbetare enligt Curas in- troduktionsprogram, se centrala direktiv på Curas server.

8.6. Arbetsmiljöfrågor

Förbundschef har enligt delegation det yttersta an- svaret för arbetsmiljöfrågor. På verksamhetsnivå är ansvaret vidaredelegerat till verksamhetschef. Per- sonalchef och kvalitets- och utvecklingschef har ett övergripande ansvar för att adekvata rutiner finns för att samordning av arbetsmiljöfrågor sker utifrån kva- litets- och arbetsmiljölagstiftning. Förbundschef be- vakar tillsammans med personalchef aktuell lagstift- ning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda/in- formera verksamhetschef.

8.7. Brandskydd

Förbundschef har enligt delegation det yttersta an- svaret för brandskyddsfrågor inom förbundet. Till- sammans med verksamhetschef sker samråd kring brandskyddsfrågor kontinuerligt. På kansliet ansva- rar förbundschef tillsammans med administratör för att gå igenom hur den lokala brandskyddsplanen fungerar med nyanställd personal på kansliet. Bran- dövning med kansliets medarbetare genomförs 1 gång vartannat år på initiativ av förbundschef. Övrigt, se Curas övergripande brandskyddspolicy på Curas server.

8.8. Kris- och katastrofsituationer

För kris- och katastrofsituationer finns fastställda ru- tiner i centrala direktiv på Curas server.

8.9. Central samverkansgrupp

Förbundschef ansvarar för att samverkan sker med de fackförbund som Cura har avtal med. Förbunds- chef deltar i central samverkansgrupp och leder mö- tet. Mötet sammanträder minst fyra gånger per år.

Personalchef ansvarar för dagordning och kallelse.

Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, ar- betsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfaldsplan, lönepolicy, bokslut samt övriga MBL- och AML-frågor.

Personalchef skriver protokoll, ansvarar för att fat- tade beslut och överenskommelser verkställs, följer upp dessa samt lägger ut dem på den gemensamma servern.

8.10. Förhandlingar/Kollektivavtal

Personalchef kallar efter samråd med förbundschef till överläggningar, förhandlar lokalt och centralt, skriver protokoll och verkställer beslut.

Förbundschef informerar direktionen.

8.11. Lönerevision/översyn

Förbundschef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Personalchef tar efter samråd med förbundschef initiativ till träffar där lönerevis- ionsarbetet diskuteras på ett övergripande plan till- sammans med verksamhetschef. Verksamhetschef föreslår lön för sina medarbetare utifrån gemensamt förhållningssätt och fastställda lönekriterier. För- bundschef genomför tillsammans med personalchef

(13)

lokala förhandlingar utifrån centrala avtal och över- enskommelser. Personalchef skriver protokoll, verk- ställer beslut samt informerar direktionen.

8.12. Försäkringar AFA

Centrala överenskommelser tecknas mellan KFS och fackliga organisationer om trygghetsförsäkringar för personal. Förbundschef bevakar avtal som tecknats.

8.13. Utvecklings- och lönesamtal

Förbundschef erbjuder utvecklingssamtal till kansli- ets personal samt verksamhetschefer minst två gånger om året. Samtalen genomförs utifrån en mall, se centrala direktiv på Curas server. Förbunds- chef kallar till lönesamtal i samband med lönerevis- ionen, förhandlar lön samt anmäler ny lön till perso- nal- och lönehandläggare. Beslut om ny lön doku- menteras skriftligen.

9. Kvalitet

Förbundschef har det yttersta ansvaret för Curas led- ningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet.

Tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef be- vakar förbundschef den utveckling inom kvalitetsom- rådet som är relevant för organisationen samt ser till eller ansvarar för att behov som identifieras gällande kompetenshöjning inom kvalitetsområdet åtgärdas.

På vår gemensamma server finns en beskrivning av hur ansvaret för de olika delarna i ledningssystemet fördelas mellan olika medarbetare inom Cura.

10. Information och marknadsföring

Förbundschef tar tillsammans med kvalitets- och ut- vecklingschef ansvar för att Curas verksamheter pre- senteras på informativt men också attraktivt sätt i en ambition att bli sedda och uppfattade som både effektiv och kvalitativ aktör på marknaden. I samråd med förbundschef och chefsgrupp ansvarar kvalitets- och utvecklingschef för att broschyrer tas fram, att information på hemsidan är adekvat och aktuell.

Förbundschef har det övergripande ansvaret för att allt informationsmaterial uppdateras kontinuerligt.

11. Kompetensutveckling

En viktig del i kvalitetsarbetet är att ta ställning till vilket kompetensutvecklingsbehov som finns i verk- samheten. Detta görs på olika sätt men viktigast är den årliga kompetensutvecklingsanalysen som görs i samband med förbundets SWOT-analys enligt en fastlagd kompetensutvecklingsrutin. Inom ramen för chefsgruppen görs en prioritering utifrån det analyse- rade behovet. Förbundschef ansvarar för arbetet med den gemensamma SWOT-analysen.

1.8.3 Personalchef

Personalchefen har det övergripande ansvaret för ut- veckling av personalfrågor.

Personalchef arbetar även som verksamhetschef för Resurscentrum och är ansvarig för den verksam- heten inklusive komptensutvecklingsfrågorna.

Ansvarsområde

1. Personalarbete 2. Kvalitetsarbete 3. Utvecklingsarbete 4. Chefsgrupp 5. Lagar och avtal

6. Lönerevision och löneöversyn 7. Rekrytering

8. Arbetsmiljö 9. Företagshälsa 10. Personalenkät

11. Central samverkansgrupp 12. Kompetensutveckling 13. Introduktionsutbildning

14. Centrala direktiv och styrdokument 15. Smittskyddsgrupp

16. Utredningar 1. Personalarbete

Personalchef ansvarar för personalfrågorna inom Cura Individutveckling. I arbetet ingår att arbeta identifiera aktiviteter och jobba fram fram rutiner och processer för personalfrågor, såsom lönesätt- ning, rekrytering, rehabilitering och arbetsmiljö.

Dessa ska dokumenteras på Curas server, antingen i mappen Chefsgruppen eller i mappen Gemensamt.

Personalchef ansvarar för att arbetet är ständigt på- gående och för att rutiner och processer hålls aktu- ella.

Personalchef har vid behov kontakt/möte med verksamhetschef och/eller personal för att följa upp eller vara behjälplig i personalprocesser och enskilda ärenden.

2. Kvalitetsarbete

Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvali- tetsarbetet. Personalchef ansvarar för de delar i kva- litetsarbetet som avser personalfrågor.

Aktiviteter, rutiner och processer ska dokumenteras i den gemensamma kvalitetshandboken. Föränd- ringar i kvalitetshandboken som är av principiell eller policykaraktär ska godkännas av förbundschef.

3. Utvecklingsarbete

Kvalitets- och utvecklingschef har det samordnande och övergripande ansvaret för att ett kontinuerligt ut- vecklingsarbete pågår i verksamheten. För utveckl- ingsarbete som rör personalrelaterade frågor har också personalchef ett ansvar.

Utifrån SWOT-analysen ska personalchef, i samråd med förbundschef och chefsgruppen, definiera be- hov av fortsatt kompetens- och utvecklingsarbete.

4. Chefsgrupp

Personalchef ingår i Curas chefsgrupp och ansvarar där tillsammans med förbundschef för att informera om, och driva, personalfrågor.

5. Lagar och avtal

Personalchef ska känna till, samt hålla sig uppdate- rad kring lagstiftningen som rör personalområdet.

Lagstiftning som berörs är främst arbetsrättslagen, semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljöla- gen. Vid frågor från verksamheten ska personalchef

(14)

kunna ge svar alternativt vid behov kontakta sakkun- niga inom området för svar.

Personalchef ska vara uppdaterad när det gäller KFS avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal för att kunna informera fram- förallt förbundschef och chefsgrupp. Personalchef ska vara behjälplig med fakta och rådgivning och vid behov kontakta KFS tjänstemän för rådgivning i komplicerade frågor.

5.1. Förhandlingar

Personalchef kallar till överläggningar, förhandlar lo- kalt och centralt, och skriver protokoll.

Förbundschef verkställer beslut och informerar di- rektionen.

6. Lönerevision och löneöversyn

Personalchef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Personalchef sammanställer ett förhandlingsunderlag som delas ut till förbundschef och respektive verksamhetschef som lägger löneför- slag. Personalchef tar initiativ till träffar där lönere- visionsarbetet diskuteras på ett övergripande plan tillsammans med förbundschef och verksamhets- chef. Verksamhetschef föreslår lön för sina medarbe- tare utifrån gemensamt förhållningssätt och fast- ställda lönekriterier. Löneförslagen kontrollräknas mot potten som redan är angiven.

Personalchef genomför lokala förhandlingar uti- från centrala avtal och överenskommelser. Personal- chef skriver protokoll och skickar till respektive fack- förbund (Vision, Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Lärarnas samorganisation). Förbundschef verkställer beslut samt informerar direktionen.

6.1. Lönekriterier

När det finns behov av att ändra eller justera Curas lönekriterier ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förutsätter facklig med- verkan.

6.2. Verktyg vid utvecklingssamtal

När det finns behov av att ändra eller justera Curas verktyg för utvecklingssamtal ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förut- sätter facklig medverkan.

7. Rekrytering

Personalchef ansvarar för rekrytering inom Cura Indi- vidutveckling. Rekryteringsrutinerna finns på Curas server, Chefsgruppen.

8. Arbetsmiljö

Personalchef har genom delegation ansvaret för ar- betsmiljöfrågorna. Genom vidaredelegation har re- spektive verksamhetschef arbetsmiljöansvaret för sin verksamhet. Personalchef bevakar tillsammans med förbundschef aktuell lagstiftning och föreskrif- ter och ansvarar för att utbilda och informera verk- samhetschef. Personalchef ansvarar för att introdu- cera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet och kontrollerar och följer upp hur lagstiftningen följs inom verksamheterna, hur man förankrar arbetsmil-

jöplanen samt hur man arbetar med kvalitetssäk- ringen. Personalchef aktualiserar arbetsmiljöfrågor i central samverkansgrupp.

9. Företagshälsa

Personalchef anlitar företagshälsovården vid behov, för grupp eller individ. Personalchef inhämtar offer- ter samt träffar avtal angående vilken typ av före- tagshälsa som skall ges. Personalchef informerar fackliga representanter, medarbetare och förbunds- chef samt följer upp avtalet.

10. Personalenkät

Cura genomför varje år en personalenkät som bely- ser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar tillsammans personal- chef för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta. Koor- dinator ansvarar för distribution till medarbetarna liksom för sammanställning. Analysen görs inom ra- men för ledningsgruppen/chefsgruppen.

11. Central samverkansgrupp

Personalchef kallar gruppen minst fyra gånger per år. Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, arbetsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfalds- plan, lönepolicy, bokslut samt MBL- och AML-frågor.

Personalchef skriver protokoll. Förbundschef ansva- rar för att fattade beslut och överenskommelser verkställs samt följer upp dessa.

11.1. Sammanställning av tillbud, arbetsskador, sjukfrånvaro med mera till central samverkansgrupp Personalchef ansvarar för att tillhandahålla en blan- kett där verksamhetschef inför varje möte i central samverkansgrupp sammanställer aktuella avvikelser i verksamheten och kommenterar dessa. Personal- chef redovisar dessa på central samverkansgrupp.

12. Kompetensutveckling

En viktig del i personal- och kvalitetsarbetet är att ta ställning till vilket kompetensutvecklingsbehov som finns i verksamheten. Det är av stor vikt att den kom- petensutveckling som Curas medarbetare erbjuds är ändamålsenlig och dessutom följer förbundets pla- ner för utveckling. Den ska dessutom bidra till att förbundet når uppsatta mål. Kompetensutvecklings- behovet avgörs på olika sätt men viktigast är den år- liga kompetensutvecklingsanalysen som görs i sam- band med förbundets SWOT-analys enligt en fast- lagd kompetensutvecklingsrutin. Inom ramen för chefsgruppen görs en prioritering utifrån det analyse- rade behovet.

Personalchef kan själv aktualisera utbildningsbe- hov utifrån observationer i verksamheterna. Perso- nalchef ansvarar för arbetet. Förbundschef beslutar ytterst om kompetensutvecklingsinsatserna.

13. Introduktionsutbildning

Alla nyanställda medarbetare kallas till en utbildning på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, or- ganisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. Personalchef ansvarar vid dessa tillfällen för de delar som rör personalområdet.

(15)

14. Centrala direktiv och styrdokument

Cura har samlat ett antal dokument under rubriken

”Centrala direktiv”. Här finns regelverk för diverse frågor samlade. Oftast har dessa formats inom ra- men för chefsgruppen och gäller för alla verksam- heter. Cura har också ett antal styrdokument, doku- ment som oftast följer av lagstiftning eller förord- ning. Personalchef ansvarar för att centrala direktiv och styrdokument kopplade inom personalområdet är uppdaterade och att de harmonierar med varandra. Personalchef ansvarar för att göra föränd- ringar kända för chefsgruppen. Verksamhetschef an- svarar i sin tur för att göra dessa kända i sina respek- tive verksamheter.

15. Smittskydd

Personalchef är sammankallande i smittskyddsgrup- pen.

16. Utredningar

När frågor aktualiseras inom Cura, som är av sådan karaktär att de kräver en mera grundlig belysning, ansvarar primärt utredare för att en utredning kom- mer till stånd. Det kan vid dissa tillfällen falla sig mera ändamålsenligt att personalchef genomför ut- redningen. Sådana frågor kan initieras av medlems- kommuner, direktionen, förbundschef, chefsgruppen eller på eget initiativ.

1.8.4. Kvalitets- och utvecklingschef

Ansvarsområden 1. Kvalitetsarbete 2. Utvecklingsarbete 3. Lagstiftning

4. Information och marknadsföring 5. Utredningar

6. Introduktionsutbildning 7. Personalenkät 8. Miljöarbete

9. Kompetensutveckling 10. Telefon

11. IT

12. System för dokumentation 1. Kvalitetsarbete

Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvali- tetsarbetet. Kvalitets- och utvecklingschef har det övergripande och sammanhållande ansvaret inom förbundet. I arbetsuppgifterna ingår att, tillsammans med chefer och övrig personal, definiera ansvarsom- råden för enskilda eller grupper av medarbetare och att arbeta fram processer och rutiner för varje om- råde inom respektive verksamhet. Dessa ska doku- menteras i den gemensamma kvalitetshandboken.

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att arbe- tet är ständigt pågående och att handboken hålls uppdaterad, dels på Curas gemensamma server, dels på Curas hemsida. Med jämna mellanrum ska handboken också tryckas. I samband med detta an- svarar kvalitets- och utvecklingschef för kontakter

med reklamföretag och tryckeri. Förändringar i kvali- tetshandboken som är av principiell eller policyka- raktär ska godkännas av förbundschef.

1.1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

En viktig del i Curas kvalitetsarbete är det så kallade ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete.

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar tillsammans med förbundschef för att systemet följer lagstiftning och är ändamålsenligt för verksamheterna.

1.2. Kvalitetsmöten

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att sam- mankalla Curas kvalitetsansvariga på verksamhets- nivå till kvalitetsmöte fyra gånger per år.

1.3. Mål och uppföljning

I kvalitetsansvaret ingår även att arbeta med uppfölj- ning av målen för Curas olika verksamheter.

Det kan till exempel innebära att kvalitets- och ut- vecklingschef är behjälplig när verksamheterna ska ta ställning till hur målen ska utvärderas, att hjälpa till att konstruera ändamålsenliga utvärderingsverks- tyg med mera. Kvalitets- och utvecklingschef har ett övergripande ansvar för att verksamheternas utvär- deringsinstrument ständigt utvecklas och förbättras.

1.4. Chefsgrupp

Kvalitets - och utvecklingschef ingår i Curas chefsgrupp och ansvarar där tillsammans med för- bundschef för att informera om och driva kvalitets- och utvecklingsfrågor.

1.5. Kvalitetsberättelse

I samband med årsberättelse ska kvalitets- och ut- vecklingschefen skriva en kvalitetsberättelse för hela Cura. I kvalitetsberättelsen ska det framgå:

 hur Cura har arbetat med att utveckla och säkra kvaliteten på ett systematiskt och fortlöpande sätt

 vad Cura har gjort för att säkra kvaliteten och

 vad resultatet blev

Kvalitetsberättelsen ska vara tillgänglig för den som vill läsa den och den ska vara så detaljerad att det framgår hur Curas olika verksamheter har utfört sitt kvalitetsarbete.

2. Utvecklingsarbete

Kvalitets - och utvecklingschef ansvarar för utveckl- ingsarbetet inom Cura. Kvalitets- och utvecklingschef fungerar som initiativtagare, diskussionspart, samt i förekommande fall som projektledare, för förbunds- chef och verksamhetschef vid utvecklingsarbetet av både befintliga och nya utvecklingsområden. I ansva- ret ingår omvärldsbevakning, dels genom att hålla sig informerad när det gäller samhällsfrågor, dels att genom frekventa kontakter med chefer och medar- betare hålla sig informerad om förändringar och ak- tuella utvecklingsbehov i verksamheterna.

3. Lagstiftning

(16)

Kvalitets - och utvecklingschef ska känna till den lag- stiftning som är tillämplig inom Curas verksamheter med ett särskilt ansvar kring SoL och LSS. Vid frågor från enheterna gällande lagstiftning ska kvalitets- och utvecklingschef kunna svara, alternativt ta reda på av sakkunnig inom området, vad som gäller.

3.1. Information och utbildning

Från tid till annan kan det bli aktuellt att informera eller uppdatera medarbetare och chefer kring vad la- gen kräver i något avseende. Det kan avse föränd- ringar i lagstiftning eller att vi uppmärksammat att kvalitetsnivån är för låg inom något område. Kvali- tets- och utvecklingschef ansvarar då för att infor- mera eller utbilda medarbetare och chefer för att höja kunskapen eller kvalitetsnivån.

4. Information och marknadsföring

Kvalitets- och utvecklingschef har det övergripande ansvaret för information och marknadsföring inom Cura. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att det finns en marknadsföringsplan för hur arbetet med dessa frågor ska se ut under året. Kvalitets- och utvecklingschef ska kunna uppskatta kostnaderna för kommande informations- och marknadsföringsin- satser inför ett nytt budgetår. Kvalitets- och utveckl- ingschef ansvarar för kontakterna med reklamföre- tag när detta är aktuellt.

4.1. Webben

Kvalitets - och utvecklingschef har huvudansvaret för struktur och utformning av texter på webben i sam- råd med förbundschef och verksamhetschef. Uppda- tering av information på webben görs av kvalitets- och utvecklingschef samt koordinator i Resurscent- rum. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att protokoll från direktion, chefsgrupp och central sam- verkansgrupp läggs ut på hemsidan.

4.2. Tryckt material

Kvalitets - och utvecklingschef ansvarar för att ta fram textmaterial och layout i samråd med förbunds- chef, verksamhetschef och eventuell konsult för tryckt media, till exempel broschyrer. I förekom- mande fall ansvarar kvalitets- och utvecklingschef för kontakterna med tryckeri.

4.3. Kampanjer, event med mera

Vid eventuella kampanjer, event eller andra aktivite- ter som genomförs i marknadsföringssyfte fungerar kvalitets- och utvecklingschef som projektledare, eventuellt tillsammans med personalchef.

4.4 Nyhetsbrev

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att skapa ett nyhetsbrev cirka 10 gånger om året. Nyhetsbre- vet ska dels sprida information om Curas verksam- heter och skickas till personer i Blekinge samt övriga som anmäler intresse, dels fungera som ett internt nyhetsblad för att informera, öka kunskapen och skapa engagemang för hela Curas verksamhet hos våra medarbetare. Det ingår i uppdraget att ha en uppdaterad mejllista och hantera anmälningar och

avanmälningar till mejllistan. Kvalitets- och utveckl- ingschef ansvarar tillsammans med förbundschef och verksamhetschef för att särskilt spegla positiva händelser och viktiga förändringar inom förbundet.

5. Utredningar

När frågor aktualiseras inom Cura, som är av sådan karaktär att de kräver en mera grundlig belysning, ansvarar primärt utredare för att en utredning kom- mer till stånd. Det kan i vissa fall falla sig mera ändamålsenligt att kvalitets- och utvecklingschef ge- nomför utredningen. Sådana frågor kan initieras av medlemskommuner, direktionen, förbundschef, chefsgrupp eller på eget initiativ.

6. Introduktionsutbildning

Alla nyanställda medarbetare kallas till en utbildning på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, or- ganisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. kvalitets- och utvecklingschef ansvarar vid dessa tillfällen tillsammans med förbundschef för de delar som rör kvalitet och utveckling.

7. Personalenkät

Cura genomför varje år en personalenkät som bely- ser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar tillsammans med för- bundschef och personalchef för att enkäten är upp- daterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta. Koordinator ansvarar för distribut- ion till medarbetarna och sammanställning. Ana- lysen görs inom ramen för chefsgruppen.

8. Miljöarbete

Kvalitets - och utvecklingschef ansvarar för att sam- mankalla miljöansvariga i Curas verksamheter minst två gånger om året för att utveckla och följa upp mil- jöarbetet inom Cura. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar även för att arbetet ute i verksamheterna harmonierar med miljöplanen. Vid behov ansvarar kvalitets- och utvecklingschef för att initiera föränd- ringar av planen.

9. Kompetensutveckling

En viktig kvalitetsfråga är kompetensutveckling. Det är av stor vikt att den kompetensutveckling som Cu- ras medarbetare erbjuds är ändamålsenlig och dess- utom följer förbundets planer för utveckling. Den ska dessutom bidra till att förbundet når uppsatta mål.

kvalitets- och utvecklingschef är tillsammans med personalchef och förbundschef ansvarig för att hålla sig uppdaterad kring olika kompetensutvecklingsbe- hov i verksamheterna. Kvalitets- och utvecklingschef kan själv aktualisera utbildningsbehov utifrån gjorda kvalitetskontroller eller andra observationer i verk- samheterna.

10. Telefoni

Karlshamns kommun hanterar beställningar och support när det gäller Curas telefoni. Kvalitets- och utvecklingschefen är kontaktperson mellan Cura och Karlshamns kommuns telefonsupport. Det innebär att kvalitets- och utvecklingschefen ska träffa Karls- hamns kommuns kontaktperson minst två gånger

(17)

per år för uppföljningsmöten. Det innebär också att eventuella problem med supporten ska gå via kvali- tets- och utvecklingschefen samt beslut om änd- ringar i standarsortiment av utrustning eller tjänster.

11. IT

Region Blekinge hanterar drift, beställningar och support när det gäller Curas IT.

Kvalitets- och utvecklingschefen är kontaktperson mellan Cura och Region Blekinges IT-support. Det in- nebär att kvalitets- och utvecklingschefen ska träffa Region Blekinges kontaktperson minst två gånger per år för uppföljningsmöten. Det innebär också att eventuella problem med supporten ska gå via kvali- tets- och utvecklingschefen samt beslut om änd- ringar i standarsortiment av utrustning eller tjänster.

12. System för dokumentation

Cura använder Infosoc för social dokumentation, in- klusive journalanteckningar. Kvalitets- och utveckl- ingschefen är kontaktperson mellan Cura och In- fosoc. Kvalitets- och utvecklingschefen är också an- svarig för att lägga upp bakgrundsvariabler, doku- mentmallar med mera samt för att se till att de olika verksamheterna använder systemet på ett liknande sätt. I det arbetet ingår att göra lathundar och rutiner som hjälper verksamheterna att använda systemet på ett säkert och smidigt sätt.

1.8.5 Koordinator

Ansvarsområden

1 Systematiskt förbättringsarbete 2 Egenkontroll

3 Riskanalyser

4 Klagomåls- och synpunktshantering 5 Personalenkät

6 Koordinator för Cura Ungdomsboende 7 Lagstiftning

8 Kompetensutveckling 9 Utredningar

10 Chefsgrupp 11 Metoder

12 Nyckeltal och statistik 13 Anbud HVB och LSS-boenden 1. Systematiskt förbättringsarbete

Koordinator ansvarar för Curas systematiska förbätt- ringsarbete. Koordinator ska se till att alla de aktivi- teter som avser att följa upp och säkra Curas kvali- tet, analyseras och diskuteras för att förändringar och förbättringar ska komma till stånd. Det kan gälla de utvärderingar som årligen görs av verksamhetens övergripande och verksamhetsmässiga mål eller uppföljningar av avvikelser som följer av Curas led- ningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (riskbe- dömningar, händelser, klagomål, synpunkter med mera).

Koordinator ansvarar för att göra stickprov och uppföljningar för att kontrollera att ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete fungerar och efter- följs. Koordinator ansvarar för att göra sammanställ- ningar av stickprov och kontroller och för att föra till-

baka resultatet av dessa till chefsgruppen för eventu- ella åtgärder i verksamheterna. Koordinator kan även initiera eventuella förändringar av ledningssy- stemet.

2. Egenkontroll För ett systematiskt förbättringsarbete krävs att en

plan för egenkontroll upprättas. Koordinator ansva- rar för planen. Planen ska uppfylla förordningens krav (SOSFS 2011:9) men i Curas fall även integre- ras med internkontrollplan och internrevisionsplan.

Koordinator ansvarar för att göra uppföljningar för att kontrollera att ledningssystemet fungerar och ef- terföljs. Koordinator ansvarar för att göra samman- ställningar och för att föra tillbaka resultatet av dessa till chefsgruppen för eventuella åtgärder i verksamheterna.

3. Riskanalyser

Koordinator ansvarar för att Cura har ett övergri- pande system för riskanalyser, dels avseende klien- ter, elever och ungdomar, dels när det gäller medar- betarnas arbetsmiljö. Dessa aspekter går ofta in i varandra varför det är svårt att skilja dem åt. En övergripande rutin kring Curas riskbedömningar ska finnas, vilken ska lägga störst vikt vid medarbetar- nas säkerhet ur arbetsmiljösynpunkt. För att resulta- tet av riskbedömningarna analyseras och eventuellt leder till förändringar och förbättringar ansvarar ko- ordinator. Ivarje enskild verksamhet ska det finnas en specifik rutin kring riskbedömningarna som tar mera fasta på klienternas säkerhet. Rutinen ska vara dokumenterad skriftligt. För detta ansvarar verksamhetschef. Koordinator har ett övergripande ansvar för att riskbedömningarna är ändamålsenliga och ska göra uppföljningar av hur riskbedömning- arna används och även fungera som ett konsultativt stör i förhållande till verksamhetschef. Arbetet med riskbedömningar kräver ett mycket nära samarbetet med personalchef och kvalitets- och utvecklingschef.

4. Klagomåls- och synpunktshantering För klagomåls- och synpunktshantering finns sär-

skilda rutiner, där verksamhetschef är ansvarig på verksamhetsnivå och koordinator på övergripande nivå. Koordinator ansvarar för analys, förändring och förbättring. För att en årlig sammanställning redovi- sas i respektive verksamhetsberättelse ansvarar verksamhetschefen. På motsvarande sätt ansvarar koordinator för en årlig sammanställning i årsredo- visningen.

5. Personalenkät

Cura genomför varje år en personalenkät som bely- ser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar tillsammans personal- chef för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta. Koor- dinator ansvarar för att enkäten kommer ut till med- arbetarna i god tid för att kunna sammanställas och redovisas i samband med utvärdering av de mål som fastställts av direktionen för det föregående året och för att kunna redovisas i årsredovisningen.

Sammanställningen ska redovisas för direktionen.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :