• No results found

Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kostnad per brukare (KPB)

Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad

information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

(2)
(3)

Kostnad per brukare (KPB)

Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad

information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

(4)
(5)



Innehållsförteckning

Sammanfattning

...

5

Inledning

...

6

Bakgrund. 6 Syfte. 6 Varför.KPB?. 7 Vad.är.KPB?. 7 Övergripande.metodbeskrivning. 8

Analysmodell

...

9

Resultat.av.jämförelserna.mellan.deltagande.kommuner

...

11

Inledning.till.analyserna. 11 Brukarmixanalys. 12 Ordinärt och särskilt boende 13 LSS 17 Produktivitetsanalys. 19 Kostnad per hemtjänsttimme 19 Kostnad per dygn i särskilt boende 22 Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad 24 Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS, egen regi 26 Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS egen regi 28 Övriga.analyser.och.åtgärder. 30 Konsumtionsanalys. 30 Resultatanalys. 36

Sammanfattande.analys

...

38

Diskussion

...

41

Kontaktpersoner

...

42

Appendix.1.-.Standardinsatslista

...

43

(6)



(7)



Sammanfattning

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individ- data, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade.

Syftet med rapporten är att presentera jämförel- ser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveck- ling, förbättringsarbete och resursfördelning.

Rapporten bygger på 2008 års KPB-data från fyrtiosex kommuner.

Jämförelserna har gjorts utifrån följande perspektiv:

• Brukarmix

• Produktivitet

• Konsumtion

• Resultat – kvalitet

Jämförelserna visar en stor variation mellan kom- munerna. Den sammanfattande analysen visar att det finns stora skillnader mellan de olika kom- munerna både inom varje indikator och totalt.

Exempelvis skiljer sig andelen brukare med en kostnad över 600 000 kr (s.k. ytterfall) från lägst andel 0,7 % till högst andel 22 %. Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 313 kr till 611 kr. Kostnad per dygn i särskilt boende varierar från 1 237 kr till 1 803 kr. Medelkostnaden varierar från 176 860 kr till 312 277 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 782 kr till 21 767 kr.

I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna mellan kommuner. Orsakerna har definierats t.ex. vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner.

Några orsaker som kan nämnas är bl. a.

• Vilket strategiskt val kommunen har gjort när det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst.

• En låg produktivitet.

• En relativt sett äldre befolkning.

Genom att inom varje område analysera varia- tionerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete.

I rapporten redovisas några exempel på analyser från enskilda kommuner som utifrån KPB arbetat med förändringar och förbättringar inom verksamheten.

Några effekter som kommuner har fått av arbetet med KPB är:

• Antalet ytterfall inom ordinärt och särskilt boende har minskat.

• Kostnaden per dygn inom särskilt boende har minskat.

• Bättre struktur i grunddata samt kvalitets- säkring av data i verksamhetssystemen.

• Kostnadsmedvetenheten har ökat på flera nivåer i den kommunala organisationen.

• Informationen har kunnat användas i förbättringsarbete och för att få kontroll över kostnaderna inom specifika områden.

Metoden skulle även kunna utvecklas för att göra tydligare uppföljningar av specifika målgrupper (t.ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.).

Det kan finnas ett mervärde om insatser till olika målgrupper kan följas upp och att uppgifterna används i analyser, jämförelser och prioriteringar.

(8)



Inledning

Bakgrund

Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kom- munernas olika kvalitetsredovisningar.

Inom ramen för projektet InfoVU, som avsluta- des 2004, utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kost- nadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg.

KPB har rönt stort intresse bland kommunerna vilket medfört en vidareutveckling och spridning av metodiken. För varje år har ca tjugo kommu- ner tillkommit. I rapporten redovisas jämförelser för fyrtiosex kommuner avseende utfall år 2008.

I dagsläget har sammanlagt sextiosex kommuner infört KPB och fler väntas att ansluta under året.

Orsaken till att inte fler kommuner redovisas i rapporten beror på att de antingen nyligen påbörjat arbetet eller att utfallet inte var klart när denna rapport skrevs

Syfte

Syftet med rapporten är att presentera jämförel- ser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB).

Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.

(9)



Varför.KPB?

Det främsta användningsområdet med KPB är för uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen, men kan också användas i andra sammanhang.Nedan följer några exempel på områden men KPB kan utgöra ett underlag.

Lågkonjunktur medför ett ökat tryck på kommu- nernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag.

I dagsläget pågår det ett omfattande arbete i många kommuner med att införa kundvals- system. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av service- och omvårdnads- tjänster. Med denna möjlighet är det extra viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader.

Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet.

Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna med bl.a. produktivitet och kostnader är information från KPB ett viktigt komplement.

Inför inlämnandet av Räkenskapssammandraget för 2008 infördes en ny flik där kommunerna skulle beskriva sina kostnader för hälso- och sjuk- vård. För att på ett korrekt sätt kunna beskriva dessa kostnader krävs en förbättrad registrering av kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser.

Ökade inslag av prestationsbaserade resursför- delningssystem diskuteras i flera kommuner.

Att styra resurser efter hur brukarnas behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är viktigt för ett välfungerande resursfördelningssystem.

Socialstyrelsen har nyligen publicerat den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom.

Riktlinjerna är ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom. I riktlinjerna pekar Socialstyrelsen bl.a. på behovet av adekvata utredningar och vikten av att ställa diagnos på personer med demenssjukdom. Detta kommer givetvis att påverka insatsernas utformning.

Att beskriva kostnader och prestationer inom detta område kommer därför att vara viktigt för kommunerna.

Vad.är.KPB?

Kostnad per brukare är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individ- data vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.

Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analy- sera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

(10)



Definitioner

Allokeras till Ekonomisystem

Indentifiera verksamheten och insateser inom

vård och omsorg

Allokeras till Kontoutfall

Skapa översättningstabell från redovisningen

Förs till

Förs till

Förs till Förs till

Volymer, brukaruppgifter

Sammanställda kostnader per insats

Sammanställda kostnader för gemensamma

verksamheter

Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras

Verksamhetssystem

Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt,

aktivitet eller motpart

Kostnad beräknad insats Kostnad per brukare

Validering

Steg i KPB-metoden

Övergripande.metodbeskrivning

Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används.

Nedan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden.

1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg.

2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet.

3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter:

• Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t.ex. hemtjänst).

• Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration).

• De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser.

4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insat- serna, dvs. en enhetskostnad och en totalkost- nad per insats. En uppdaterad lista på samtliga insatser inom äldre- och handikappomsorg återfinns i appendix 1. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med den totala volymen i kommunen, t.ex.

antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn.

Resultatet blir en kostnad per insats.

5. När de aktuella insatserna är kostnadsbe- räknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare.

6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader och volymer har kommit med och fördelats rätt.

(11)



Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats.

Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende)

Analys av produktivitet (insatsjämförelse)

Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB

kombinerat med resultat)

Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare

och åldersgrupp) KOSTNAD PER BRUKARE

- Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal

- Benchmarking - Indikatorer

Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser.

• Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka hur brukarna fördelar sig på olika kostnadsintervall och om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende?

• Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse.

Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kom- munen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?

• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare och ål- dersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas:

Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhål- lande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?

• Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

Analysmodell

Analysmodell för KPB

(12)

10

De olika dimensionerna i analysmodellen sammanfattas i en jämförande matris. Rapporten följer analysmodellens olika dimensioner. I respektive dimension har ett urval av indika- torer valts (se appendix 1 för samtliga insatser i kalkylen). Dessa är:

Produktivitet

• Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänst- timme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd).

• Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklu- sive demensboende).

• LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi.

• Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad.

• Daglig verksamhet, egen regi, kostnad per dag med beslut.

Brukarmixanalys

• % ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr.

• % ytterfall över 1 000 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad översti- gande 1 000 000 kr.

• Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg.

Konsumtion

• Kostnad per invånare – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg.

I dagsläget ingår inte några resultatindikatorer i KPB-modellen Med resultatindikatorer menas här t.ex. funktionsförändringar/förbättringar hos den enskilde brukaren. Detta är ett viktigt utvecklingsområde, I resultatavsnittet redovisas ett exempel på resultatredovisning från Borlänge kommun.

Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Samtliga indikatorer presenteras i intervallen grönt, gult och rött. Intervallerna beräknas inte på samma sätt som i öppna jämfö- relser utan bygger på erfarenhet, diskussioner i expertgrupp, flerårsanalyser m.m. Detta beskrivs på ett detaljerat sätt senare i rapporten.

Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen. Samtliga indikatorer presenteras under avsnittet sammanfattande analys.

(13)

11

Resultat.av.jämförelserna.mellan.deltagande..

kommuner

Inledning

I denna rapport presenteras jämförelser mellan de fyrtiosex kommuner som reodovisat utfall för 2008.

Det underlag som bearbetats och redovisas i rapporten är följande:

• Den totala summan kostnader som redovisas på individnivå är 15,9 miljarder för de fyrtiosex kommunerna. Ytterligare ca.4 miljarder finns med i materialet antingen som öppna insatser eller insatser som inte redovisas på individnivå.

• Det totala invånarantalet som kommunerna representerar uppgår till ca 1,28 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 14 % av Sveriges befolkning.

• Kalkylen innefattar ca 70 990 brukare.

De kommuner som ingår i våra jämförelser utgörs av både större och mindre kommuner samt storstads- och landsbygdskommuner, och de är spridda över hela landet.

För Askersunds kommun avser materialet endast ett halvår 2008. Materialet har sedan räknats upp till helårssiffror. Resultaten från denna kommun bör därför analyseras med försiktighet.

Bengtsfors Bollebygd Borlänge Dals-Ed Enköping Falun Gotland Hammarö Herrljunga Härnösand Högsby Höör Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla Lindesberg

Kommuner som deltar som deltar i KPB (20) Kommuner som deltar som deltar i KPB och är med i rapporten (46)

(14)

12

Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Mellerud Grästorp Enköping Östersund Dals-Ed Bollebygd Bengtsfors Örebro Ängelholm Robertsfors Tierp Varberg Lindesberg Laholm Skara Eslöv Sundbyberg Katrineholm Karlstad Hammarö Umeå Alvesta Kumla Övertorneå Gotland Bräcke Boden Norberg Ronneby Berg Säffle Herrljunga Bollnäs Borlänge Älmhult Vansbro Färgelanda Svedala Växjö Falun Skurup Älvkarleby Lax å Gällivare Askersund

0 - 50000 50000-600000 600000-1000000

Andel brukare inom olika kostnadsintervall.

Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende.

Brukarmix

Syftet med att jämföra brukarmix är att, genom att brukarna fördelas på olika kostnadsintervall, under- söka om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds. Exempel på frågor som kan besvaras är: Hur ser brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende?

Ordinärt.och.särskilt.boende

(15)

1

De kostnadsintervall som valts är 0-50 000 kr och över 600 000 kr. Dessa intervall har valts av två olika skäl:

• 0-50 000 kr illustrerar de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. En hög nivå av mindre kostnadskrävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix. Hur kan dessa brukares behov av insatser hållas på en låg kostnadsnivå även i framtiden? Vilka satsningar på förebyg- gande insatser görs i kommunen? Hur under- lättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare?

• Nivån över 600 000 kr indikerar de s.k.

ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. En hög andel brukare över 600 000 kr kan både indikera en låg produktivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en bristande balans mellan insatser i ordinärt och särskilt boende. Nivån är vald för att fånga in t ex höga kostnader för ett dygn i särskilt boende, omfat- tande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende.

Diagrammet på föregående sida visar:

• Skillnaderna mellan kommunerna går från lägst ca 0,7% till 22,0% andel brukare med en kostnad över 600 000 kr på

• Inget samband kan ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare)

Kommentarer:

Av materialet framgår att kommuner som nyli- gen påbörjat arbetet med KPB har en högre andel ytterfall än kommuner som har arbetat med KPB några år. Kommunerna har i arbetet med kostnad per brukare analyserat kostnadskrävande brukare och flertalet har genomfört åtgärder för att minska antalet.

En adekvat strategi för en balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende i kombination med satsning på brukare med framtida ökade behov borde kunna resultera i en brukarmix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kom- muner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda resultat- och kostnadsförbättringar inom äldre- och handikappomsorg.

Produktiviteten påverkar antalet ytterfall Strategiskt val av kvalitetshöjande insatser i ordinärt och särskilt boende påverkar andelen ytterfall (t.ex. en satsning på ett specialteam) En äldre befolkning kan påverka andelen ytterfall

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Vad är det för typ av åtgärder som genomförs inom kommunerna för att förbättra brukarmixen under året med underlag från 2008?

En enkel åtgärd som kommuner såsom Säffle, Gotland och Borlänge m.fl. har genomfört är att ta fram rapporter på aktuella ytterfall.

Väntar kostnadskrävande personer med omfat- tande insatser inom ordinärt boende t.ex. på en plats i särskilt boende? Biståndsbedömare och enhetschefer har informerats om resultatet.

Biståndsbedömare är inte alltid medvetna om ekonomiska konsekvenser för val av insatser och nivåer varvid ekonomisk information kan skapa nya perspektiv inför biståndsbedömningen.

I Säffle kommun har t.ex. information om kostnadskrävande brukare inom hemtjänsten tagits fram varje tertial för att sammanställas och diskuteras.

Falu kommuns kalkyler har visat att äldre- omsorgen har en stor andel ytterfall i ordinärt boende i förhållande till andra kommuner. För att minska andelen brukare med stort vårdbehov i ordinärt boende har kommunens äldreomsorg infört strukturerade rutiner för att uppmärk- samma dessa brukare. Då en brukare når ett visst vårdbehov i ordinärt boende gås ärendet noggrant igenom på en högre ansvarsnivå för att eventuellt hitta alternativa lösningar som bättre kan tillgodose brukarens specifika behov, t.ex.

plats i särskilt boende.

En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer ett exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006, 2007 och 2008.

(16)

1

10 dyraste ärenden 2008

0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 3500000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kronor/år

2008 2007 2006

Diagrammet visar de tio dyraste ärenden 2008 och vilka kostnader dessa individer generade 2006 och 2007. Fyra ärenden hade inga insatser alls enligt SoL under 2006/2007 utan blev direkt ytterfall.

En orsak till detta förhållande är att riktlinjerna för insatserna reviderats i Borlänge har. En insats som benämns som hemtjänst i assistansliknade form har börjat tillämpas enligt de riktlinjer som utarbetats. Insatsen vänder sig till personer med omvårdnads- eller tillsynsbehov där behovet inte kan tillgodoses genom punktinsatser från hemtjänsten. Detta har gjort att brukare som tidigare bl.a. var aktuella inom LSS-lagstift- ningen nu får omfattande insatser inom SoL. De brukare som ökar sina kostnader från 2006/2007 till 2008 beror främst på ökade hemtjänstinsatser under natten.

Åtgärder som Borlänge kommun har initierat är att se över utformningen av insatsen hemtjänst i assistansliknande form. Nämnden har beslutat att ändra delegationsordningen för denna insats så att arbetsutskottet får delegationen. För närvarande är det 53 brukare som fått insatsen och den kostar igenomsnitt 264 000 kr per plats och år. Flertalet av dessa brukare finns i Borlänges ytterfall. Brukarmixanalysen hjälper Borlänge kommun att på ett konkret sätt arbeta med att effektivisera verksamheten.

Örebro kommun hade 2006 omfattande kostna- der på drygt 20 miljoner kr för utskrivningsklara patienter på sjukhuset. Bristen på permanenta boendeplatser främst för personer med demens- sjukdom medförde svårigheter att skapa en fung- erande vårdkedja. I vårdplaneringssammanhang fanns inte heller några ekonomiska incitament för att ”ta hem” brukarna från sjukhuset så fort som möjligt. Under 2007 lanserades ett projekt för att minska kostnaderna för utskrivnings- klara, en nollvision vad gällde utskrivningsklara patienter med betalningsansvar. Brukare som hade behov av korttidsplats och som inte kunde få det i direkt anslutning till sjukhusvistelsen fick åka hem till sin ordinära bostad i väntan på att få en plats. Nya rutiner och extra ersättning för resurskrävande brukare gjorde att kostnaderna för utskrivningsklara minskade till cirka fem miljoner kr under 2007 och till knappt tre mil- joner kr under 2008. En stor del av kostnaderna för utskrivningsklara överfördes under 2008 till insatser inom hemtjänsten och ett nytt särskilt boende vilket medfört en bättre fungerande vårdkedja.

De 10 dyraste ärandena 2008 och vad de kostade 2006 och 2007 i Borlänge kommun inom ordinärt boende

10.dyraste.ärenden.2008

(17)

1

Varbergs kommun har varit en av pionjärerna för att införa Lagen om valfrihet (LOV). Under 2008 var det ett dussin olika externa utförare anslutna till kundvalet. De utför ca 57 000 hemtjänst- timmar (egen regi 259 000 timmar). Vid införandet av kundvalssystem bör förändringar i brukarmixen analyseras. De första analyserna i Varbergs kommun visar på att antalet brukare med lägre andel insatser (kostnadsintervallet 0-50 000 kr) ökar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om detta beror på valfriheten. Det totala antalet hemtjänsttimmar har ökat sedan införandet.

I Svedala kommun gjordes under 2007 en prognos för den kommande befolkningsutveck- lingen. Kommunen är en expansiv kommun med framtidstro och inflyttning (bl.a. av närheten till Malmö). Befolkningsprognosen visade på ett stort behov av nya platser i särskilt boende i framtiden.

Vid genomförd KPB-analys har nya perspektiv på framtida behov och brukarmix framkommit.

Brytpunktsanalys inom ordinärt (ordbo) och särskilt boende (säbo), 2007 och 2008. Antal brukare i olika kostnadsintervall

Brytpunktsanalys - ordinärt och särskilt boende 2008

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Kostnadsintervall

Antal brukare

Ordbo 2008 349 75 74 27 11 4 0 4

Säbo 2008 7 12 10 12 6 14 34 60

0 - 50000 50000 - 100000

100000 - 200000

200000 - 300000

300000 - 400000

400000 - 500000

500000 - 600000

600000 - 1000000

(18)

1

Diagrammet visar antalet brukare i olika kost- nadsintervall med insatser inom ordinärt och särskilt boende 2008. Diagrammet indikerar hur många brukare i ordinärt boende som är mer kostnadskrävande än en plats i särskilt boende. I Svedala kommun återfinns nästan alla kostnads- krävande brukare inom särskilt boende.

Svedala har över 10 % ytterfall inom särskilt boende. Närmare analys visar att nivån på hemtjänstinsatser vid inflyttning till särskilt boende är låg (under 200 000 kr). Detta medför att kommunen binder höga kostnader per brukare tidigt (tidig brytpunkt). Det har också varit problem med att ha en god beläggning inom särskilt boende, vilket i sin tur även har medfört höga dygnskostnader inom särskilt boende (se även analysen om kostnad per dygn inom särskilt boende senare i rapporten).

Svedala kommun har initierat åtgärder för att förbättra mixen mellan ordinärt och särskilt boende. Det dyraste särskilda boendet (ett boende med få platser) kommer att göras om till ett LSS-boende i stället. På så sätt förbättras brukarmixen.

Det är viktigt att på ett tidigt stadium förebygga ytterfall. Arbetar biståndsbedömarna aktivt med detta? Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebyg- ger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsinterval- let 100 000 – 300 000 kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut. Dessa brukare befinner sig i ”riskzonen” för att under kommande perioder bli ytterfall.

En annan orsak till ytterfall i kommunerna kan vara en hög andel platser inom korttidsvård. Brist på särskilda boendeplatser, höga kostnader för utskrivningsklara eller mindre bra fungerande vårdkedjor från landsting till kommun kan medföra att tyngden på de brukare som vistas inom korttidsvården ökar.

Bodens kommun hade 2007 en hög andel yt- terfall. Bl.a. visade det sig i analysen att de hade en kostnadskrävande korttidsvård som användes som mellanstation (2 330 kr/dygn) i vårdkedjan från sjukhus till insatser inom hemtjänsten eller som i väntan på en plats inom särskilt boende.

Processen ändrades till att ”mellanstationen”

slopades till förmån för insatser direkt i ordinärt boende.

Östersunds kommun har sedan 1997 ca 25

% av äldreomsorgen utlagd på entreprenad.

Östersunds kommun genomförde 2008/09 en ny kombinationsupphandling av insatser inom ordinärt och särskilt boende då merparten av avtalen löper ut 2009. Bakgrunden till de nya metoderna för upphandlingen som användes var dels för att underlätta för mindre företag att vara med och konkurrera om uppdrag och dels att göra verksamheten så effektiv som möjligt. I samband med denna upphandling gjordes en större genomlysning av verksamheten.

Hemtjänstområden omorganiserades för att få en ökad produktivitet. Genom förändring av grup- pernas storlek och hänsyn till geografiska avstånd förbättrades förutsättningarna. Denna förändring var viktig att genomföra för att varje hemtjän- stområde ska vara nog stort för att kunna drivas utan att företaget som lämnar anbud måste ha en existerande verksamhet i kommunen. Vissa delar av verksamheten som effektivare kunde skötas i en kommungemensam organisation lyftes ur entreprenaden. T.ex. flyttades hälso- och sjukvårdspersonal kvällar, nätter och helger till en central enhet för att skapa likartade förut- sättningar. Sammantaget har upphandlingen medfört omfattande kostnadsbesparingar.

I Östersund kommun har de även diskuterat att låta hemtjänsten och korttidsvården finnas under samma ekonomiska ansvar för att skapa ett tydligare processansvar.

Ett annat exempel på en tänkbar åtgärd är att specialgranska vårdtunga brukare inom kort- tidsvården som har beslut om växelvård för att se om dessa insatser skulle kunna utföras av hem- tjänsten i stället. En resurskrävande växelvård binder resurserna till boendet på ett annat sätt än i hemtjänsten.

(19)

1

LSS

Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Varberg Bollnäs Skara Östersund Örebro Övertorneå

Ängelholm Kumla Bollebygd Bengtsfors Lindesberg Älvkarleby Eslöv Älmhult Herrljunga Norberg Berg Hammarö Umeå Bräcke Färgelanda Svedala Askersund Gotland Dals-Ed Borlänge Karlstad Skurup Vansbro Mellerud Säffle Alvesta Laxå Boden Katrineholm Enköping

Tierp Laholm Växjö Ronneby Robertsfors Gällivare

0 - 50000 50000-600000 600000-1000000 Över 1 milj

Procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom LSS

(20)

1

I år har ytterfallsgränsen (1 000 000 kr) valts för LSS. Denna gräns har höjts från 900 000 kr för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.

Diagrammet visar

• På skillnader från 1,0 % till 23,1 % andel resurskrävande brukare över 1 000 000 kr.

Kommentar

• Det finns inget samband mellan storleken på kommuner och brukarmixen.

• Kommuner med en hög andel ytterfall riskerar att få en hög medelkostnad.

Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare:

• ”Brytpunkt” mellan LSS-boende och personlig assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall. Utbud av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall.

• Brukarmixen inom personlig assistans visar att en större andel äldre påverkar antalet timmar

• Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet tim- mar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare.

• Produktivitet inom personlig assistans. Hur effektivt verksamheten planeras har betydelse för den merkostnad som kommunen har utöver LASS-ersättningen och därmed antalet ytterfall

• ”Insatspaket” för LSS-insatser driver total- kostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden

• I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka resultatet och därigenom andelen ytterfall.

• En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar andelen ytterfall

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

I Laholms kommun framkom i KPB-analysen att kommunen hade en högre andel ytterfall än jämförbara kommuner. Det fanns ca 30 ytterfall med höga kostnader. Dessa brukare hade t.ex.

dyra externa placeringar inom LSS gruppboende.

I Socialnämndens sparförslag för kommande budget initierades en åtgärd för bättre resurs- användning inom LSS. Översynen tittade på behovet på individnivå och beräknas spara tre miljoner kr under kommande period.

Skurups kommun (ca 11 % ytterfall 2008) hade vid närmare analys problem med dålig beläggning inom LSS korttidsvistelse i egen regi.

Här genofördes åtgärder för att förbättra belägg- ningen vilket har medfört att antalet ytterfall har minskat och produktiviteten förbättrats.

Att lägga ut verksamhet på entreprenad är en tydlig trend inom LSS-verksamheten. Kommuner såsom Falkenberg och Halmstad har lagt ut en stor del av LSS-verksamheten på entreprenad.

Detta har medfört att enhetskostnaderna för t.ex. LSS bostäder för vuxna har kunnat minskas och därmed också totalkostnaderna för verksam- heterna. Totalt rör det sig om flera miljoner i besparingar på kort sikt.

(21)

1

Produktivitetsanalys

Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k.

nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?

Det finns totalt ca 70 olika insatser som skulle kunna jämföras mellan olika kommuner. Fem kostnadsdrivande insatser har valts ut: kostnad per hemtjänsttimme, kostnad per dygn i särskilt boende, kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, kostnad per dag i daglig verksamhet och nettotimkostnad för personlig assistans, LASS.

Kostnad per hemtjänsttimme

Enhetskostnad för hemtjänsttimme, egen regi per kommun, exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd

Tabellen visar:

Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 313 kr till 611 kr/timme för olika kommuner.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per hemtjänsttimme (uttrycks i antalet beviljade timmar med undantag från några kommuner som redovisar utförd tid).

Grönt = Timkostnad under 385 kr/timme Gult = Timkostnad på 385-430 kr Rött = Timkostnad över 430 kr.

Kostnaden per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration.

Kommentarer

• Stora skillnader mellan kommunerna

• Det finns inget samband mellan storlek på kommun och hög produktivitet

• Fokusering på antalet timmar borde påverka produktiviteten

• Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha betydelse.

Kommun. Enhetskostnad.totalt

Umeå 313

Boden 316

Gotland 325

Växjö 328

Robertsfors 353

Laxå 356

Sunbyberg 358

Falun 364

Mellerud 365

Svedala 366

Bollnäs 376

Östersund 376

Askersund 383

Karlstad 387

Norberg 387

Laholm 388

Övertorneå 388

Ronneby 393

Skurup 404

Hammarö 405

Borläng 414

Älvkarleby 421

Gällivare 423

Bengtsfors 425

Varberg 425

Färgelanda 425

Bräcke 431

Skara 435

Ängelholm 442

Herrljunga 447

Enköping 450

Katrineholm 462

Vansbro 468

Kumla 468

Älmhult 478

Örebro 478

Eslöv 479

Tierp 480

Bollebygd 484

Berg 511

Dals-Ed 512

Alvesta 515

Säffle 543

Grästorp 587

Lindesberg 611

Medel. 423

Kostnad per hemtjänsttimme

(22)

20

Nedan följer en beskrivning av orsaker till skillnader:

• Planering

– Hur sker planeringen? Manuell? Används datastöd? Tar det lång tid, krävs mycket extraarbete?

• Administration

- Beställningar, personalmöten, utbildningar etc.

• Geografiska förutsättningar – Restid

– Tätort/landsort

• Brukarmix

– Tunga/lätta brukare, krävs dubbelbe- manning etc.

• Dokumentation och information

– Är information enkelt tillgänglig? Sker dokumentation kontinuerligt? Används enhetliga informationskanaler

• Ledarskap

Finns det ett fungerande ledarskap?

• Kontaktmannaskap

– Vad innebär kontaktmannaskapet i prak- tiken? Ett starkt kontaktmannaskap kan innebära en bra kontinuitet, men kan påverka planeringen och effektiviteten negativt.

• Nyckelhantering

– Fungerar det bra, krävs det extra planering för överlämningar av nycklar?

• Uppföljning

– Sker uppföljning av beslut kontinuerligt?

Fokuseras på och tillfredsställs rätt behov?

• Kommunikation

– Är det enkelt att få tag på rätt person vid behov? Vad finns det för olika sätt att kom- municera, e-post, telefon, fax etc.?

• Delegerade HSL-insatser – Hur mycket delegeras?

• Rehabiliterande synsätt

• Balans mellan heltider, deltider och timanställda

• Växling av hemsjukvård

– De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården tycks ha en lägre timkostnad än kommuner med hemsjukvård.

• Redovisning av tid för dubbelbemanning – En hög kostnad kan också bero på att vid nedbrytning av hemtjänstgrupperna visar sig vissa enheter/grupper vara väldigt dyra vilket drar upp enhetskostnaden totalt. Jönköping hade möjligheten att redovisa sin dubbelbe- manning och enhetskostnaden visade skilja sig 50 kr/timme.

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Katrineholms kommun hade 2007 en hög hemtjänsttimme. Våren 2008 genomfördes en processkartläggning inom hemtjänsten i Katrineholms kommun. Fyra hemtjänstområ- den/grupper valdes ut för att ge en övergripande bild av hemtjänstprocessen samt för att kunna jämföra dessa grupper med varandra och hitta förbättringsförslag och diskutera bästa arbets- sätt. Vid processkartläggningen samlades kommentarer, problem och lösningar in.

Dessa gav förutsättningar för att åstadkomma processförbättringar.

De viktigaste delarna som framkom under kartläggningen var:

• en bättre och tydligare modell för uppföljning av prestationer och ekonomi

• planering och arbetsplaner

• kontaktmannaskap och kontinuitet

• vårdplanering, initiering av nya brukare - flödet mellan biståndshandläggning och hemtjänst

• ledarskap samt arbetets fördelning över dagen (heltider/deltider)

Under år 2008 - 2009 har ett förbättringsarbete pågått inom hemtjänsten.

Exempel som framkom i processkartläggningen- var att arbetsplanen inte fungerade optimalt och personalen hade svårt att se nyttan av att använda den. En ny arbetsplan/genomförandeplan har arbetats fram. En manual har tagits fram med instruktioner för hur genomförandeplanen ska användas. Hemtjänstpersonalen har fått utbildning i och har testat att använda arbets- planen/genomförandeplanen under en försöks- period. Materialet finns inlagt på data och har anpassats för att användas både inom hemtjänst och särskilt boende. Ett planeringssystem (TES) håller successivt på att införas inom hemtjänsten.

Sammantaget har detta medfört ett effektivare arbetssätt i Katrineholms kommun.

I införandet av LOV i Falu kommun har det varit av stor vikt för Falu kommun att få information om kostnad per hemtjänsttimme. Denna infor- mation används som grund för prissättning till externa utförare.

Falu kommun har använt data från KPB till att se över de interna skillnaderna mellan t.ex. hem- tjänstgrupperna. Genom att ta hänsyn till KPB i budgetarbetet, arbeta med resursfördelning och

(23)

21

andra faktorer för ett effektivare arbetssätt, har kommunen lyckats utjämna de stora kostnads- skillnaderna mellan hemtjänstgrupperna.

I Mellerud (365 kr 2008) har kommunen en låg kostnad per hemtjänsttimme. En starkt bidra- gande orsak till den låga kostnaden är satsningar på ledarskap, kompetensutveckling och trivsel på arbetet.

I Laholms kommun höjs hemtjänsttaxan inför 2010 vilket medför att fler personer kommer att använda sig av hushållsnära tjänster i stället för t.ex. städning. På så sätt minskar timmarna i hemtjänsten.

Robertsfors kommun står inför en konkurrensut- satt hemtjänst och uppföljning av kostnaden per hemtjänsttimme i egen regi har varit av stor vikt i denna process. Genom strukturella förändringar under åren 2007 och 2008 har kommunen lyckats sänka kostnaden per hemtjänsttimme med drygt 100 kr.

Resultaten i Lindesberg för 2008 visade en myck- et hög kostnad per hemtjänsttimme. Genom att analysera materialet vidare och jämföra resultaten från KPB 2007 och 2008 kunde stora volymskillnader ses i beviljade hemtjänsttimmar.

I flera hemtjänstgrupper har resursfördelningen anpassats till detta. Lindesbergs kommun planerar man nu en omfattande genomlysning och effektivisering av hemtjänstverksamheten.

Bengtsfors kommun har genomfört en tids- studie på hur mycket hemtjänstpersonalen utför på delegation av HSL-personalen. Resultatet visade att 25 % av de utförda timmar utfördes som HSL. När en jämförelse gjordes med övriga Dalslandskommuner framkom det att Bengtsfors hade en betydligt högre andel HSL-insatser än övriga kommuner. En orsak till skillnaden var bl.a. att HSL-insatser definierades på olika sätt.

Resultatet ledde till ett definitionsarbete av HSL-insatser.

I Gotlands kommun har man brutit ned insatserna per hemtjänstgrupp. Detta synliggör (såsom i andra kommuner) variationer inom den egna verksamheten. I de områden med en högre kostnad per hemtjänsttimme har sedan specifika åtgärder vidtagits för att minska variationerna.

Hemtjänstområde. 2008. 2007. Förändring.2007/2008

Hemtjänst, egen regi, Grönsiskan, Stjärnban 237 257 98%

Hemtjänst, egen regi, Öster/Bogegatan 272 358 76%

Hemtjänst, egen regi, Bro Stenkyrka 282 312 91%

Hemtjänst, egen regi, Irisgatan/Polhemsg 283 296 96%

Hemtjänst, egen regi, Gråbo/Terra Nova 294 285 103%

Hemtjänst, egen regi, Klinte N Eskelh, Sanda 300 330 91%

Hemtjänst, egen regi, Lackv, Länna 307 261 118%

Hemtjänst, egen regi, Byrummet 313 361 87%

Hemtjänst, egen regi, Roma 321 354 91%

Hemtjänst, egen regi, Storsudret 322 235 137%

Hemtjänst, egen regi, Innerstan 332 442 75%

Hemtjänst, egen regi, Signalen 335 342 98%

Hemtjänst, egen regi, Slite 345 377 92%

Hemtjänst, egen regi, Hems, Havdh, Stång, Gard 345 331 104%

Hemtjänst, egen regi, Ala/Östergarn 356 397 90%

Hemtjänst, egen regi, Follingbo, Vibble 382 370 103%

Hemtjänst, egen regi, Gotland norr 389 375 104%

. 325. 334. 97%

Kostnad per hemtjänsttimme och per hemtjänstgrupp i Gotlands kommun

(24)

22

Kostnad.per.dygn.i.särskilt.boende

Enhetskostnad per dygn i respektive kommun inom särskilt boende, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade

Tabellen visar:

Att kostnaden per dygn i särskilt boende varierar från 1 237 kr till 1 803 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn

Grönt = Dygnskostnad under 1 500 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 500-1 640 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 640 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration, hälso- och sjukvårdspersonal och lokaler.

Kommentarer

• Stora skillnader mellan kommunerna

• Det finns inget samband mellan storlek på kommunerna och hög produktivitet

• Flertalet kommuner har en låg dygnskostnad

• Jämfört med 2007 är det också en minskning av dygnskostnaderna

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Faktorer som påverkar dygnskostnaderna är:

• Personaltäthet

• Personalstruktur

• Ledarskap

• Planering

• Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek

• Beläggning

• Riktlinjer för in- och utflyttning

• Vårdtyngd

• Boendeform

• Specialanpassningar, dvs. demens- eller vanligt boende

• Fastigheten, nya/gamla lokaler, husstruktur

• Kostnad för gemensamhetsutrymmen

• Politisk ambitionsnivå

• Nyttjande av nattpersonal

• Tradition och kultur - förväntan

Kommun. Enhetskostnad.totalt

Eslöv 1 237

Mellerud 1 315

Enköping 1 334

Bräcke 1 364

Alvesta 1 386

Östersund 1 396

Vansbro 1 397

Tierp 1 400

Ronneby 1 411

Säffle 1 419

Laholm 1 420

Ängelholm 1 441

Färgelanda 1 458

Lindesberg 1 460

Bollebygd 1 465

Katrineholm 1 487

Dals-Ed 1 497

Norberg 1 497

Karlstad 1 501

Skara 1 502

Grästorp 1 503

Älmhult 1 525

Sundbyberg 1 528

Boden 1 537

Robertsfors 1 541

Gotland 1 568

Varberg 1 574

Hammarö 1 585

Örebro 1 592

Övertorneå 1 595

Gällivare 1 603

Umeå 1 609

Växjö 1 617

Berg 1 622

Herrljunga 1 626

Bollnäs 1 633

Skurup 1 640

Bengtsfors 1 647

Askersund 1 654

Borlänge 1 682

Kumla 1 724

Laxå 1 738

Svedala 1 747

Falun 1 769

Älvkarleby 1 803

Medel. 1.538

Kostnad per dygn i särskilt boende

(25)

2

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

I Hammarö kommun var medelkostnaden för ett dygn i särskilt boende 2007 1 462 kr/dygn.

Enhetskostnaden ökade 2008 till 1 585 kr/dygn.

Den detaljerade analysen visade att samtliga boenden hade ökat i dygnskostnad. Den totala kostnadsökningen var 6,4 miljoner eller 11 %

Kostnadsskillnader inom äldreboenden i Hammarö kommun

Bilden visar hur enhetskostnaden för det aktuella boendet är uträknat. Det aktuella demensboendet har en volym av 2 096 dygn och en totalkostnad på 5,3 miljoner. Den direkta kostnaden för dag- personal är 3,4 miljoner vilket motsvarar en direkt dygnskostnad på 1 648 kr. Till detta tillkommer kostnaden för nattpersonal. Alla objekt kan även delas upp ytterligare i kostnadsgrupper, t.ex.

ordinarie personal och timanställd personal Laholms kommun har ändrat inriktning på det dyraste särskilda boendet till ett trygghetsboende.

Kommunen räknar med att spara tre miljoner om året genom att bemanningen dygnet runt slopas då hemtjänsten tar över insatserna.

Driftsformen ändras så att det är behovet som styr bemanningen.

I t.ex. Skara och Skurups kommun har de dragit ner på platser i särskilt boende för att belägg- ningen var för låg. Åtgärder som genomförts har varit att omvandla platser till korttidsvårdsplatser eller ta bort platser. Resultatet av åtgärderna har minskat dygnskostnaderna

Äldreboende,.egen.regi. Enhetskostnad.2007. Enhetskostnad.2008

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Rosengården 1 439 1 600

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Skärgården/Sjösidan 1 439 1 541 Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Lyckebo/Solgläntan 1 408 1 581

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Syreng/Blomstg 1 252 1 585

Äldreboende, egen regi, Grupp 1, G-g Utsikten 1 499 1 471

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Björken 1 567 1 731

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Eken 1 463 1 508

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Linden 1 583 1 879

Äldreboende, egen regi, Grupp 2, Bg Rönnen 1 302 1 502

(varav löneökning 8,6 %; resterande kostnader var tillskapande av nya platser). Volymökningen var på endast 2 % (647 dygn) vilket borde ha motsva- rat en kostnad på 1 miljon. Förändringar på vissa avdelningar berodde främst på lägre beläggning.

Hammarö kommun har initierat åtgärder efter analysen i form av översyn av bemanning och beläggning för att förbättra produktiviteten.

(26)

2

Kostnad.per.dygn.i.LSS.boende.för.

vuxna,.gruppbostad

Tabellen visar:

Att kostnaderna per dygn för LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi varierar från 1 574 kr till 4 262 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.

Grönt = Dygnskostnad under 1 950 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 950-2 350 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 2 350 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration, hälso- och sjukvård och lokaler.

Kommunerna Bollnäs, Umeå, Vansbro och Östersund kan inte dela på insatserna och därmed kostnaderna för gruppbostäder och servicebostäder. Detta borde medföra att de har en högre dygnskostnad än vad jämförelsen visar.

Alvesta har inga gruppbostäder utan enbart servicebostäder.

Kommentarer

Stor variation mellan kommunerna, från lägst till högst är det mer än en dubblerad kostnad

I små kommuner slår enstaka ytterfall igenom.

Ex. Herrljunga och Laholm

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:

• Storlek på boende

• Andel serviceboenden

• Andel psykiskt funktionshindrade med SoL-beslut

• Personaltäthet

• Äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på dagverksamhet

• Åldersstruktur

• Vårdtyngden bland brukare

• HSL-insatser i kommunal regi

• Lokalkostnader

• Tomma platser

• Minskat behov från vissa målgrupper/”fel”

boendeform

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

I Mellerud har vissa förändringar i gruppbo- städer skett mellan åren som kan härledas till beläggningen, speciellt på gruppbostäder för lite

Kommun. Enhetskostnad.totalt

Bollnäs 1 574

Lindesberg 1 576

Kumla 1 615

Alvesta 1 685

Östersund 1 709

Hammarö 1 770

Örebro 1 863

Vansbro 1 918

Svedala 1 919

Eslöv 1 979

Ängelholm 1 981

Bräcke 1 999

Askersund 2 040

Berg 2 042

Umeå 2 077

Skurup 2 124

Boden 2 174

Karlstad 2 181

Varberg 2 198

Gotland 2 323

Skara 2 231

Dals-Ed 2 233

Säffle 2 298

Borlänge 2 301

Färgelanda 2 330

Tierp 2 348

Älmhult 2 349

Växjö 2 362

Bengtsfors 2 380

Älvkarleby 2 451

Mellerud 2 502

Robertsfors 2 537

Katrineholm 2 647

Gällivare 2 712

Ronneby 2 839

Herrljunga 2 876

Enköping 3 127

Laxå 3 233

Laholm 4 262

Medel. 2.594

Kostnad per dygn i särskilt boende

(27)

2

”tyngre” brukare. Att anpassa bemanningen i form av årsarbetare till behovet är viktigt för att inte binda personalkostnader.

I Ängelholms kommun har de aktivt arbetat med mixen mellan serviceboende och ”vanliga”

gruppbostäder. På så sätt har de kunnat ha fler platser inom ett boende än vad som annars är möjligt med vanliga gruppbostäder. Detta har medfört att Ängelholm har en låg dygnskostnad.

Bodens kommun har av tradition ett stort antal gruppbostäder inom LSS. När kommunerna skulle ta över denna verksamhet från landstinget kunde inte alla kommuner i Norrbotten ta hem sina brukare på grund av resursbrist. För att klara av detta blev många brukare kvar i Boden.

Detta har medfört att flera gruppbostäder har olika inriktningar t.ex. för personer med autism.

Boden har därför en högre andel ytterfall inom LSS samt en högre kostnad per invånare. Trots inriktningarna har de ändå en relativt låg kostnad per dygn.

Kostnad för LSS gruppbostäder för Vuxna i Boden

LSS. Enhetskostnad

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Apollo 2 598 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lillåkra 2 064 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lindåkra o Mården 1 402 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lyckebo 1 500 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Lärkan 2 837 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Måsen 2 728 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Norrskenet 3 278 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Toppen 1 808 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Åberget 2 853 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Sävastön 2 539 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Björkbacka 1 435 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Bodagård o Tallbod 2 615 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Bodsvedjan 2 425 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Brage 2 074 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Fyrklövern 3 918 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Harads 1 687 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad - Grb Landstingsv 1 293 LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad Medel 2 174

(28)

2

Nettotimkostnad,.personlig..

assistans,.LASS,.egen.regi

Nettotimkostnaden är den kostnad per timme som kommunen har efter att ersättningen har erhållits från Försäkringskassan.

Tabellen visar:

En variation av nettotimkostnaden från 29 kr till 117 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.

Grönt = Timkostnad under 60 kr/timme Gult = Timkostnad på 60-80 kr/timme Rött = Timkostnad över 80 kr/timme

Kostnaderna per timme inkluderar kostnader för administration, lokaler, kommunnivå, dubbelbe- manning och jour.

Kommentarer

• Ingen kommun ”går runt” på ersättningen från Försäkringskassan

• Stora skillnader mellan kommunerna

• Inget samband mellan storlek och timkostnad Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:

• Storlek på administration

• Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl

• Rätt till heltid / övertalighet

• Planering

• Åldersstruktur

• Andel i egen regi

• Vårdtyngden bland brukare

• HSL-insatser i kommunal regi

• Jourinsatser

• Ersättningsnivåer

• Andel PAN-anställda

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Inom Halmstad kommun arbetar handikapp- omsorgen med att utveckla effektiviteten genom processkartläggning och brukarkalkyler. En kost- nad per brukare analys har genomförts för 2008 inom personlig assistans. . Nettotimkostnaden hamnar på 71 kr. Variationen i timkostnad mellan olika brukare (och enheter) är också omfattande.

De 48 assistansberättigade brukarna med per- sonlig assistans enligt LASS som valt kommunen som assistansanordnare, träffade många olika anställda. Schemaläggningen var komplicerad

Kommun. Enhetskostnad.totalt

Mellerud 29

Askersund 33

Ängelholm 39

Älvkarleby 42

Örebro 45

Säffle 51

Svedala 54

Umeå 57

Eslöv 61

Bollebygd 64

Bengtfors 66

Laxå 70

Lindesberg 70

Bollnäs 70

Herrljunga 70

Övertorneå 72

Gotland 74

Färgelanda 74

Hammarö 74

Dals-Ed 76

Katrineholm 77

Varberg 78

Kumla 79

Borlänge 83

Ronneby 84

Tierp 84

Karlstad 87

Vansbro 90

Berg 90

Boden 96

Robertsfors 99

Växjö 102

Alvesta 104

Gällivare 104

Skurup 113

Enköping 117

Medel. 74

Nettotimkostnad för personlig assistans, LASS, egen regi

(29)

2

då hänsyn även skulle tas till rätten till heltid och brukarens medbestämmande. Ett urval av de förslag som genomförts efter analysen är:

• nattpatrull i egen regi i stället för att köpa från annan förvaltning

• satsning på ledarskap bland enhetschefer

• organisationsförändring av serviceteam och vikariepool

• revidering av schemaläggningsmodell

• organisationsförändring av enheter

• förbättrad inrapportering via telefoner och förändrad akutrekrytering

Dessa åtgärder ska resultera i att Halmstad kommun hamnar på den ”gröna” nivån.

I Mellerud har de en hög andel PAN-anställda inom personlig assistans vilket påverkar net- totimkostnaden för personlig assistans positivt (29 kr). Likaså är storleken för kommunen påverkande.

I flera andra kommuner försöker man öka andelen verksamhet i privat regi för att und- vika extra kostnader utöver ersättningen från Försäkringskassan. Det är mycket svårt för en kommun att kunna klara sig på ersättningen när man tar hänsyn till alla kostnader.

(30)

2

Kostnad.per.dag.med.beslut.om.

daglig.verksamhet.LSS.egen.regi

Kostnad per dag med beslut är en indikator som endast visar antalet dagar med beslut och inte utnyttjandet. Oftast har personerna beslut om t.ex. 5 dagar i veckan, d.v.s. enhetskostnad per utnyttjad dag är i verkligheten högre. Analyser med kommuner som har statistik på utnyttjade dagar visar att det finns ett starkt samband.

Tabellen visar:

En variation av kostnad per dag med beslut från 227 kr till 869 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.

Grönt = Timkostnad under 360 kr/timme Gult = Timkostnad på 360-460 kr/timme Rött = Timkostnad över 460 kr/timme Kommentarer

Stora skillnader mellan kommunerna Inget samband mellan storlek och kostnad Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:

• Gruppstorlek

• Olika insatser inom daglig verksamhet (ex.

utegrupp med specifika handledare)

• Andel i egen regi

• Specialinriktning, t.ex. för personer med autism

• Andel praktikplatser

• Många unga med nya behov/krav

• Extern försäljning (ex. tillgång till legoarbete)

• Samarbete med gruppbostad

• Lokalkostnader

• Habiliteringsersättning

Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område?

Gällivare har den högsta enhetskostnaden vilket beror på olika inriktningar med hög personaltät- het. T.ex. verksamhet för personer med autism Bodens kommun har en fler verksamheter där kommunen erhåller intäkter, bl.a. en cafeteria.

Detta medför att kostnaden per dag blir lägre.

Kommun. Enhetskostnad.totalt

Lindesberg 227

Älvkarleby 267

Skara 271

Boden 274

Övertorneå 313

Örebro 328

Laxå 330

Askersund 336

Vansbro 345

Eslöv 353

Ängelholm 356

Umeå 358

Robertsfors 360

Bollnäs 361

Katrineholm 383

Borlänge 395

Östersund 396

Säffle 400

Varberg 406

Ronneby 409

Dals-Ed 418

Älmhult 429

Tierp 432

Herrljunga 436

Gotland 450

Svedala 455

Kumla 461

Enköping 485

Skurup 496

Hammarö 500

Ludvika 501

Norberg 502

Berg 511

Färgelanda 514

Växjö 541

Bengtsfors 580

Karlstad 590

Mellerud 590

Laholm 639

Bräcke 704

Alvesta 753

Gällivare 869

Medel. 437

Kostnad per dag med beslut, daglig verksam- het LSS, egen regi

(31)

2

I Varbergs kommun (406 kr/dag) har jämförelse- materialet använts för att förändra den interna ersättningen mellan utförare och beställare samt för att göra besparingar. Inför kommande perio- den kommer utförarna få en minskad ersättning med 70 kr/dag.

I Mellerud har man satsat på att minska kostna- den per dag inom daglig verksamhet genom att stänga en dyr verksamhet med få brukare.

I Grästorps kommun visade kalkylen för 2007 att kommunens dagliga verksamhet hade en mycket låg enhetskostnad i förhållande till andra kom- muner. Detta berodde på en låg bemanning vid utförandet av denna insats.

Flera kommuner analyserar verksamheten utifrån extern eller egen regi. Det finns en utveckling i mindre kommuner för att ”ta-hem- i-egen-regi” för att spara. Detta gäller t.ex. för insatserna korttidsvistelse, daglig verksamhet och gruppbostäder.

Det finns även kommuner som har gått i direkt motsatt riktning och detta gäller fr.a. mellanstora kommuner.

(32)

0

Övriga.analyser.och.åtgärder

Eslövs kommun registrerar alla hälso- och sjuk- vårdinsatser per timme och brukare kontinuerligt i verksamhetssystemet. Detta medför att det är möjligt att analysera variationerna av HSL- insatser och brukarnas enskilda konsumtion.

Detta har medfört en effektivare användning av HSL-personalens tider eftersom dessa data inte har funnits tillgänglig tidigare. Styrning av vilken yrkeskategori som utför hälso- och sjukvårdinsat- ser blir nu betydligt enklare.

Hälso- och sjukvårdsinsatser är intressanta att analysera när kompetensnivån i hemtjänsten förändras. Exempelvis är nästan all hemtjänstper- sonal i Östersunds kommun nu undersköterskor vilket borde möjliggöra ett ökat utnyttjande av undersköterskor som utför HSL-insatser på delegation i stället för att legitimerad personal utför den.

I Mora kommun innebar arbetet med den första KPB-kalkylen för 2007 manuellt arbete för pro- jektgruppen på grund av brister i systemen. Med hjälp av KPB-kalkylen blev det konkret vilka

delar av verksamhetssystemet som fungerade bra och vilka delar som fungerade sämre. Detta ledde ett beslut om att planera kontinuerlig utbildning i användandet av verksamhetssystemet för att på ett mycket effektivare sätt leverera data av hög kvalitet.

I Katrineholms kommun fanns ett behov av att se över sina kostnader och arbetssätt inom handikappomsorgen. Detta ledde till en processkartläggning som genomfördes under 2008. Resultatet har mynnat ut i ett stort antal förändringsåtgärder. Ansvaret för implementering förändringar som framkom i processkartläggningen har delegerats till enhetschefer ute i organisationen. Detta har skapat ett stort engagemang i arbetsgrupperna och lett fram till förändrade processer inom flera verksamhetsområden. Fokus för handikapp- omsorgen har legat mer på kvalitetsförbättring än kostnader - även om det givetvis finns ett starkt samband mellan dessa.

Konsumtionsanalys

Syftet med analysen är att jämföra kostnaden per invånare, d.v.s. relatera kostnaderna till både invånare, åldersgrupp och brukare. Materialet ska även kunna användas för att prognostisera behovet av resurser för kommande perioder.

Exempel på frågeställningar:

• Ges mer insatser i enskilda kommuner i förhål- lande till andra kommuner?

• Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra kommuner?

• Beror detta på befolkningsstrukturen eller på produktiviteten?

• Hur ser behoven ut i framtiden?

Åldersgrupp Antal invånare Totalkostnad Kostnad per invånare Antal brukare Medelkostnad

1-20 år 313 287 591 407 689 1 888 2 594 227 991

21-50 år 493 683 2 591 923 733 5 250 7 116 364 239

51-64 år 243 872 1 489 908 254 6 109 5 504 270 696

65-69 år 67 617 580 020 539 8 578 2 888 200 838

70-74 år 51 972 761 323 479 14 649 4 132 184 251

75-79 år 44 411 1 384 245 212 31 169 7 644 181 089

80-84 år 36 272 2 384 989 033 65 753 13 199 180 695

85-89 år 23 971 3 127 381 460 130 465 16 0005 195 400

90- år 11 011 2 994 081 000 271 917 11 908 251 434

1 286 096 15 905 280 399 12 367 70 990 228 515

Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldre- och handikappomsorg

References

Related documents

I den här rapporten redovisas hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en in- dividrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan beräknas inom vård och omsorg i Östersunds kommun. Den

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning.. Metoden bygger

Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg.. Metoden kan användas för att få fram bättre information om

Kostnad per dygn inom särskilt boende, egen regi, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade Kommunerna är grupperade i tre olika nivåer uti- från kostnaden per

● Den högre kostnaden inom gruppbostad visade sig framför allt ha sin grund i en ovanligt hög andel brukare med stora behov, vilket styrktes genom vårdtyngdsmätningen. ● Även

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger

Detta leder å ena sidan till få ytterfall inom ordinärt boende men å andra sidan till att kostnaderna inom särskilt boende ökar, eftersom vissa brukare hade kunnat bo kvar i det

Diagrammet i bild 26 visar utbetalning av ekonomiskt bistånd och ger en indikation om normer och regler tillämpas olika i kommunerna för brukare 20-24 år, men även till