Ekonomiska planeringsförutsättningar

(1)

Ekonomiska planeringsförutsättningar

Budget 2010, plan 2011 - 2013

Budgetförutsättningar

Allmänt

Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under perioden 2010 - 2013 Oförändrad skattesats 21:20 kr/skkr under hela planeringsperioden.

År 2010 2011 2012 2013

Skattesats 21:20 21:20 21:20 21:20

Invånarantalet i kommunen är beräknade enligt upprättad befolkningsprognos. Positiva effekter på befolkningsutvecklingen om Vara Horse Arena genomförs är inte medräknade i underlaget.

År 2009 2010 2011 2012 2013

Invånarantal 15 843 15 816 15 791 15 768 15 751

Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med med Sveriges Kommuner och Landstings prognos.

År 2009 2010 2011 2012 2013

Skatteunderlag 0,8 % 0,4 % 2,5 % 3,4 % 4,1 %

De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits beträffande löne- och prisökningar. Om större förändringar sker kommer möjligheter att ges till en anpassning av ramanslaget.

Personalkostnader

Löneutveckling

Följande antaganden om löneutvecklingen har legat till grund för budget 2010, plan 2011 - 2013.

År 2010 2011 2012 2013

Löneutveckling 2,6 % 2,3 % 2,3 % 2,5 %

Löneökningen för år 2010 – 2013 budgeteras centralt på finansförvaltningen.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgiften år 2010 är preliminärt 40,13 procent. 1,5 procent läggs på arbetsgivaravgiften för att finansiera vissa centrala kostnader i kommunen som t.ex. företagshälsovården.

(2)

I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för år 2010.

Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 % Avtalsförsäkringar 1,88 % Kollektivavtalad pension 6,83 % Företagshälsovård etc. 1,5 %

Summa 41,63 %

Prisutveckling

Följande prisutveckling i % har antagits i beräkning av nämndernas ramar.

2010 2011 2012 2013

Prisutveckling 0,3 % 0,8 % 1,5 % 1,5 %

Strategiska utvecklingsmedel

Kommunstyrelsen budgeterar medel för strategisk utveckling enligt nedanstående tabell.

Mkr 2010 2011 2012 2013

Strategiska utvecklingsmedel 5,0 10,0 15,0 15,0

Verksamhetsutveckling

Kommunstyrelsen budgeterar 3,1 Mkr per år 2012 – 2013 för kommande verksamhetsutveckling.

Mkr 2010 2011 2012 2013

Verksamhetsutveckling 0 0 3,1 3,1

Den samhällsekonomiska utvecklingen

Världsekonomin befinner sig i den djupaste ekonomiska kris som rått sedan 1930- talsdepressionen. Sverige som är ett litet starkt exportberoende land är hårt drabbat av

lågkonjunkturen. BNP faller i år med hela 5 procent enligt regeringen. Det finns dock tecken på att det värsta nu är över.

De kraftiga penning- och finanspolitiska stimulanserna som gjorts världen över tycks ha haft effekt. Oron på de finansiella marknaderna har minskat betydligt och det finns tecken på att världshandeln är på väg att stabilisera sig efter det stora fallet. Det förväntas bli en global tillväxt år 2010. Det är främst i Kina som tillväxten kommit igång. Den amerikanska ekonomin visar tecken på stabilisering men bedömningen är att återhämtningen kommer ske långsamt, då de amerikanska hushållen har behov av att öka sitt sparande. Uppgången i Europa är något trögare, BNP bedöms öka långsamt under hela prognosperioden.

Normalt sett brukar exporten dra Sverige upp ur lågkonjunktur, även denna gång får vi en exportledd uppgång, men uppgången blir försiktig. Dels är tillväxten på våra betydande

exportmarknader svag och dels är kapacitetsutnyttjandet i omvärlden lågt, vilket missgynnar den svenska exporten som i stor utsträckning består av insats- och investeringsvaror. Även den inhemska efterfrågan bedömer regeringen som svag. Hushållens konsumtion begränsas av den djupa nedgången på arbetsmarknaden och den svaga inkomstutvecklingen, medan företagens investeringsbehov är begränsat. Den kommunala konsumtionen ökar svagt såväl i år som 2010 men bedöms minska 2011 och 2012 på grund av det ansträngda läget i kommuner och landsting.

Sammantaget bedömer regeringen att BNP ökar med svaga 0,6 procent år 2010 men starkare 3,1 respektive 3,8 procent åren 2011 och 2012.

(3)

Tabell 1. Försörjningsbalans, prognos 2009–2012 Procentuell volymförändring

2009 2010 2011 2012

Hushållens konsumtion –1,8 1,2 3 3,4

Offentlig konsumtion 1,2 1,1 –0,3 –0,5

Staten 3,2 2,6 –0,3 –1,3

Kommunsektorn 0,5 0,5 –0,3 –0,2

Fasta bruttoinvesteringar –16,6 –6,6 4 8,4

Lagerinvesteringar* –0,7 0,4 0,4 0,2

Export –15,3 2,2 6,7 7,9

Import –16,1 1,3 6,2 7,8

BNP –5,2 0,6 3,1 3,8

*Bidrag till BNP-tillväxt.

Läget på arbetsmarknaden försämras snabbt. Sysselsättningen fortsätter att falla till årsskiftet 2010/2011. År 2011 bedömer regeringen att det är 300 000 färre sysselsatta än år 2008.

Arbetskraftdeltagandet minskar såsom det brukar göra i lågkonjunkturer. Men minskningen blir mindre än vad som t.ex. skedde under 1990-talskrisen, då politiken är inriktad på att höja arbetskraftsutbudet. Det kraftiga fallet i sysselsättningen i kombination med ett förhållandevis högt arbetskraftsdeltagande leder till en mycket stark uppgång i arbetslöshet. Arbetslösheten uppgår till hela 11,5 procent år 2010 och 2011. Det sker en kraftig ökning av de

arbetsmarknadspolitiska programmen, vilka beräknas omfatta motsvarande 5 procent av arbetskraften.

Det låga resursutnyttjandet i ekonomin leder till såväl låga pris som löneökningar.

Timlöneökningar bedöms stanna på ca 2 procent såväl år 2010 som 2011.

Tabell 2. Nyckeltal

Procentuell förändring om ej annat anges

2009 2010 2011 2012

BNP (kalenderkorr) –5,1 0,3 3,1 4,2

Produktivitet (kalenderkorr) –1,4 2,4 2,7 3,2

Arbetade timmar (kalenderkorr) –3,7 –2,1 0,4 1

Sysselsatta –2,6 –3,5 –0,5 0,9

Arbetskraft 0,2 –0,8 –0,3 0,2

Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,8 11,4 11,6 10,9

Programdelt. (% av arbetskraften) 2,7 5 4,9 4,8

Timlön 3,1 2 1,9 2,3

KPI –0,4 0,4 0,8 1,8

Jämfört med vårpropositionen bedömer regeringen att det blir ett något större fall i BNP i år och en något starkare återhämtning 2010 och 2011. Risken för en betydligt svagare utveckling har blivit mindre trolig, ett kvarstående orosmoln är dock utvecklingen i Baltikum, där de svenska bankerna givit en hel del krediter. Regeringen presenterar även två sidokalkyler med en något starkare utveckling. Det ena bygger på en starkare internationell utveckling medan de andra bygger på en starkare produktivitetsutveckling. Gemensamt för dessa två scenarier är något starkare statsfinanser.

(4)

Det kommunala skatteunderlaget

Regeringen förutser en ökning av skatteunderlaget med 13,2 procent under perioden 2008–2012, se tabell 3. Prognosen är baserad på den försiktiga konjunkturbedömning som Sveriges

Kommuner och Landsting redogör för här ovan. Regeringens kommentar är att den kraftigt försämrade arbetsmarknaden medför ett stort fall i skatteunderlagets utvecklingstakt.

Lönesumman minskar enligt regeringens prognos 2009 och ökar svagt 2010, men detta får inte fullt genomslag eftersom en del av fallet kompenseras av ökade transfereringar.

Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring

2008 2009 2010 2011 2012 2008–2012

BP10, sep

2009 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2 13,2

SKL, aug 2009*

5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 13,4

ESV, sep

2009* 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 11,3

VP09, apr 2009*

5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2

*Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2010 i Budgetpropositionen för år 2010 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent.

Slutavräkningar 2008–2010

Slutavräkning 2008

Enligt Rådet för kommunal redovisning ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. SKL:s prognos i december visade en ökning av

skatteunderlaget med 5,3 procent för 2008. Med denna bedömning av skatteunderlaget blev rekommenderad uppbokning för 2008 –242 kronor per invånare den 1.11.2007.

SKL:s prognos visar en ökning av skatteunderlaget med 5,5 procent för 2008. Med denna högre uppräkning blir prognosen för avräkning 2008 –173 kronor, vilket medför en korrigering på +68 kronor per invånare 1.11 2007 i bokslut 2009.

Slutavräkning 2009

Regeringen fastställda uppräkningsfaktorer för 2008 och 2009 innebär en högre uppräkning av skatteunderlaget än förbundets prognos. Detta gör att prognosen på slutavräkningen 2009 blir negativ, –1 321 kr per invånare den 1.11.2008.

Slutavräkning 2010

Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2009 och 2010 till 1,1 respektive 0,6 procent i budgetpropositionen i år. Uppräkningsfaktorerna innebär en högre uppräkning än SKL:s prognos. Detta gör att prognosen på slutavräkningen 2010 blir negativ, –179 kr per invånare den 1.11.2009.

(5)

Kommunalekonomisk utjämning

Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs tillfälligt 2,8 miljarder kronor under 2010 som ett obundet tillskott. Nivån höjs 2011 i enlighet med vårbudgeten med 3,5 miljarder för att sedan ligga fast 2012. Utöver de 4,9 miljarder som tillfördes kommunerna i vårbudgeten som ett tillfälligt konjunkturstöd tillförs ytterligare 4,2 miljarder för 2010 för att motverka en nedgång i sysselsättningen i kommunsektorn. Bidraget betalas ut i december 2009 men avser 2010.

Tabell 4 Allmänna bidrag till kommuner Kronor per invånare

2010 2011 2012

Totalt enligt VP 2009 5 645 5 483 5 451

Kommunalekonomisk utjämning 1:1 Tillskott/Indragningar

Generellt 301

Regleringar enligt finansieringsprincipen

Undervisning asylsökandes barn 5

Rektorsutbildning 1 1 1

HPV-vaccin 2 2 2

Ändring skuldsaneringslagen 1 1 1

Övriga regleringar

Reglering underskott LSS (tillf införandebidrag) –2

Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) 247 245 244

Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o

Sverige 20 20 20

Utvidgad fastighetsavgift –14 –14 –14

Nya skollagen 3 6

Högre krav nya gymnasieskolan –72

Förlängning nationellt jmfprojekt (till anslaget 1:3) 0 Tillfälligt konjunkturstöd 1:4

Tillskott/Indragningar

Konjunkturstöd 2010 451

Totalt 6 656 5 741 5 639

Regleringar enligt finansieringsprincipen

Anslaget kommer 2010 för fjärde året i rad att tillfälligt ökas med 50 miljoner kronor till skolgång för barn som avvisas eller utvisas. 7 miljoner tillförs för ett kommande

riksdagsbeslut att göra skolhuvudmännen ansvariga för att alla nya rektorer får en obligatorisk befattningsutbildning. Till följd av att barnvaccinationsprogrammet från 1 januari 2010

utvidgas med vaccination mot humant papillomvirus ökas anslaget med 22 miljoner. Anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner från 2010 som en reglering för att förändringar i

skuldsaneringslagen förväntas leda till en ökad efterfrågan på kommunernas skuldrådgivning.

Från 2011 tillförs anslaget 300 miljoner kronor för kommunernas ansvar för stöd till anhöriga inom verksamhet för äldre och funktionshindrade. Denna reglering finns inte med i tabellen ovan.

(6)

Övriga regleringar

I Budgetpropositionen tillförs anslaget 30 miljoner kronor 2011 och ytterligare 30 miljoner 2012 för att täcka de ekonomiska konsekvenserna av en ny skollag.

Regeringen gör samtidigt bedömningen att förslagen kring Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan skulle leda till en effektivisering med 675 miljoner kronor som halvårseffekt och med beräknad helårseffekt 2015. Regeringen har för avsikt att noga följa

kostnadsutvecklingen för skolhuvudmännen.

Anslaget minskas tillfälligt med 2,3 miljoner kronor under 2010 för att finansiera en ettårig förlängning av det nationella jämförelseprojektet.

Anslaget minskas med 130 miljoner kronor som en följd av att systemet för kommunal fastighetsavgift kommer att utvidgas och omfatta även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund. Detta medför att kommunernas intäkter från fastighetsavgiften ökar med 130 miljoner kronor 2010.

Övriga regleringar som föreslås av regeringen i Budgetpropositionen avser beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Det särskilt förhöjda grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna medför en ökad kostnad med 2 300 miljoner kronor och en fortsatt minskning av de svenska skatteintäkterna till följd av att arbetspendlingen över Öresund har ökat medför en ökning av anslaget med 185 miljoner.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Tabell 7. Tabell över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

(mkr) 2010 2011 2012 2013

Skatteintäkter 523,0 533,4 551,6 574,2

Slutavräkning -2,8

Inkomsutjämningsbidrag 142,8 140,4 140,3 141,3

Kostnadsutjämning -14,1 -14,2 -14,5 -14,7

Regleringsavgift 4,1 4,1 0,2 -3,4

Strukturbidrag 0 0 0 0

Införandebidrag 0 0 0 0

LSS-utjämning 2,6 2,6 2,6 2,6

Fastighetsavgift 23,9 23,9 23,9 23,9

Tillfälligt konjunkturstöd

höstprop. -09 7,1,

Tillfälligt

konjunkturstöd vårprop.

–09 8,3

Summa intäkter 694,9 690,2 704,0 723,7

Förändring, % -0,7 2,0 2,8

(7)

Specificering av vissa statsbidrag 2009 – 2011

Tabell 8. Specificering av vissa statsbidrag åren 2009–2012

Statsbidrag 2009 2010 2011 2012

budgetproposition 2010 Belopp 4 200 Mnkr

451 Kr/inv

Tillskott

kommunalekonomis utjämning

budgetproposition 2010

Belopp 2 800 Mnkr

301 Kr/inv

Höjt grundavdrag för

pensionärer (SGA) Belopp 2 300 2 300 2 300 Mnkr

247 245 244 Kr/inv

Äldreomsorg anhörig-

stöd Belopp 150 300 300 300 Mnkr

Utvidgad fastighetsavgift Belopp 130 130 130 Mnkr

14 14 14 Kr/Inv

Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o Sverige

Belopp 185 185 185 Mnkr

20 20 20 Kr/Inv

Rektorsutbildning Belopp 7 7 Mnkr

1 1 1 Kr/Inv

HPV-Vaccin Belopp 22 22 22 Mnkr

2 2 2 Kr/Inv

Ändring

skuldsaneringslagen Belopp 5 5 5 Mnkr

Reglering underskott LSS

(tillf införandebidag) Belopp 15 Mnkr

Nya skollagen Belopp 30 60 Mnkr

3 6 Kr/Inv

Effektiviseringar nya

gymnasieskolan Belopp 675 Mnkr

72 Kr/Inv

Förlängning nationellt jmfprojekt (till anslaget

1:3) Belopp 2 Mnkr

vårproposition 2009 Belopp 4 900 Mnkr

526 Kr/inv

Tillskott

kommunalekonomis utjämning vårproposition 2009

Belopp 3 500 3 500 Mnkr

373 371

(8)

Budgetramar

Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring mm har resultatbudget/plan,

finansieringsbudget/plan samt balansbudget/plan upprättats för perioden.

Som grund för beräkningarna har bokslut 2008 och budget 2009 använts. Nämndernas budget har justerats med den centrala resursfördelningen som grundar sig på demografiska förändringar och á-priser. Nämndernas nettobudgetar har justerats med ett effektiviseringskrav enligt följande:

2010 2011 2012 2013

Bildningsnämnden 2 % 1 % 0 % 0 %

Socialnämnden 2 % 2 % 1 % 0 %

Övriga nämnder 2 % 2 % 1 % 1 %

Nämndernas kostnader och intäkter år 2010 har räknats upp med den beräknade inflationen på 0,3 procent. Anslag för löneökningar fr.o.m. år 2010 är budgeterad centralt på

finansförvaltningen.

Kommunstyrelsen har tilldelats en tillfällig ramökning om 1,0 Mkr år 2010 för kostnader i samband med utredningar.

Central resursfördelning

Nämndernas ramar har justerats utifrån den centrala resursberäkningen.

Bildningsnämnden

Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar förskolan, förskoleklass, fritidshem, grundskolan och gymnasieskolan.

Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på á-priser i SCB-statistiken gånger antalet elever inom grundskolan, antalet placeringar inom förskolan e.t.c.

Á-priserna är ett genomsnitt av kommungrupperna varuproducerande kommuner och kommuner med ett invånarantal på 15 000 – 19 999.

Á-priserna inom samtliga verksamheter som omfattas av den centrala resursfördelningsmodellen har räknats ned med 10 procent.

Övrig verksamhet är uppräknad utifrån budget 2009.

Ett tillskott om 9,0 Mkr ,varav 2,5 Mkr är ramhöjande, har fördelats till bildningsnämnden år 2010.

Riktade statsbidrag inom bildningsnämndens verksamhetsområde har fördelats till bildningsnämnden.

Socialnämnden

Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF)

Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislapparna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet gånger antalet invånare över 65 år.

Á-priserna inom äldreomsorgen har räknats ned med 5 procent.

Inom OF grundar sig resurstilldelningen på 1,5 procent uppräkning av nettobudgeten utöver uppräkning för inflation och löneökningar.

Övrig verksamhet är uppräknad utifrån budget 2009.

Ett tillskott om 8,0 Mkr, varav 2,5 Mkr är ramhöjande, har fördelats till socialnämnden år 2009.

(9)

Sammanställning av nettobudget per nämnd 2010 - 2013

Tkr i löpande pris 2010 2011 2012 2013

Vara kommuns revisorer 692 681 679 677

Kommunstyrelsen 68 271 70 568 78 427 78 004

Räddningsnämnden 8 091 7 993 8 032 8 071

Miljö- och byggnadsnämnden 5 768 5 247 5 170 5 092

Tekniska servicenämnden 36 582 35 638 35 232 34 819

Bildningsnämnden 303 410 288 676 281 724 276 585

Socialnämnden 277 977 267 028 266 113 267 335

Summa nettobudget: 700 791 675 831 675 377 670 583

Sammanställning av förändringar i förhållande till budget 2009

Belopp i 2010 års nivå fasta priser

Vara kommuns revisorer 2010 2011 2012 2013

Effektivitetskrav -14 -28 -35 -41

Politikerarvode 6 6 6 6

Summa Vara kommuns revisorer -8 -22 -29 -35

Kommunstyrelsen 2010 2011 2012 2013

Lärcentrum -658 -658 -658 -658

Verksamhetsutveckling -9 400 -9 400 -6 300 -6 300

Utvecklingsändamål 5 000 10 000 15 000 15 000

Effektivitetskrav -1 449 -2 803 -3 507 -4 285

Löneökning 2009 helårseffekt 2010 412 412 412 412

Löneökning timanställda 18 17 17 17

Tillfällig ramökning för kostnader i samband

med utredningar 1 000 - - -

Kostnader politisk organisation 500 - - -

Summa kommunstyrelsen -4 182 -2 037 5 359 4 581

Räddningsnämnden 2010 2011 2012 2013

Nivåhöjande ramökning 249 249 249 249

Summa räddningsnämnden 89 -72 -151 -229

Tekniska servicenämnden 2010 2011 2012 2013

(10)

Effektivitetskrav -732 -1 430 -1 771 -2 110

Ramjustering kost o skolskjuts -1 000 -1 000 -1 000 -1 000

Summa tekniska servicenämnden -1 247 - 1 975 -2 331 -2 685

Miljö- och byggnadsnämnden 2010 2011 2012 2013

Bostadsanpassningsbidrag 400 - - -

Summa miljö- och byggnadsnämnden 396 -111 -164 -216

Bildningsnämnden 2010 2011 2012 2013

Lärcentrum 668 668 668 668

Tilldelning/avdrag enligt

resursfördelningsmodell -7 278 -13 852 -21 328 -28 041

Löneökning 2009 helårseffekt 2 039 2 039 2 039 2 039

Övrig lönejustering 36 36 36 36

Statsbidrag allmän förskola 3-åringar 381 762 - -

Statsbidrag barnomsorgspeng 381 381 - -

Statsbidrag nationella ämnesprov åk 3,5,9 95 95 - -

Tillfällig ramökning 6 500 - - -

Nivåhöjande ramökning 2 500 2 500 2 500 2 500

Statsbidrag undervisning asylsökande barn 79 - - -

Statsbidrag rektorsutbildning 16 16 16 -

Statsbidrag HPV vaccin 32 32 32 -

Statsbidrag skuldrådgivning 16 16 16 -

Summa bildningsnämnden -428 -16 007 -24 459 -31 035

Socialnämnden 2010 2011 2012 2013

resursfördelningsmodell handikappomsorg 830 0 0 0

resursfördelningsmodell äldreomsorg -3 166 -2 620 -1 248 -739

Löneökning 2009 helårseffekt 2010 3 455 3 455 3 455 3 455

Höjt förbehållsbelopp SOL 174 174 0 0

Arvoden förtroendevalda 263 263 263 263

Övrig lönejustering 54 54 54 54

Löneökning timanställda 1 370 1 370 1 370 1 370

Tillfällig ramökning 5 500 - - -

Nivåhöjande ramökning 2 500 2 500 2 500 2 500

Summa socialnämnden 5 448 -5 890 -7 532 -7 048

(11)

Summa förändring totalt 68 -26 114 -29 307 -36 667