• No results found

FÖRETAGARNA VÄSTRA GÖTALAND

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "FÖRETAGARNA VÄSTRA GÖTALAND"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FÖRETAGARNA VÄSTRA GÖTALAND 2015-2016

(2)

Västsverige har fantastiska entreprenörer Lokalt företagsklimat

- Kommunens servicegrad och attityder

- Konkurrensutsättning av kommunens tjänsteproduktion - Utmaningsrätt

- Lagen om valfrihetssystem, LOV - Osund konkurrens

- Offentlig upphandling

- Småföretagarvänlig upphandlingpolicy Infrastruktur

- Vägnät - Järnväg

- IT-kommunikation Internationalisering Företagsutveckling

- Nya och växande företag - Kapital som utvecklar Utbildning & arbetsmarknad

- Entreprenörskap i skolan

- Ung Företagsamhet och FramtidsFrön - Lärlings- och YH-utbildningar - Integration på arbetsmarknaden 03.

04.

05.

06.

08.

09.

10.

11.

12.

14.

15.

16.

17.

18.

20.

21.

23.

24.

25.

27.

28.

31.

Innehåll

(3)

Näringspolitiskt program 2015-2016

Västsverige har fantastiska entreprenörer!

Småföretagare skapar tillväxt, välstånd och jobb. Tillkomsten av nya jobb sker i småföre- tagen och har gjort så sedan början av 1990-talet. Så har det varit och så kommer det att bli framöver. Faktum är att 4 av 5 nya jobb kommer i småföretag. Därför tror vi att Västra Götaland har mycket att vinna på en tydlig företagarlinje.

Företagarna Västra Götaland representerar ca 9 000 företagare i regionen. Den ideella kraften som finns i våra närmare 50 lokala företagarföreningar är avgörande för vår verksamhet. Du hittar alla branscher bland våra medlemmar; allt från hantverk och industri till handel och tjänster. Gemensamt för alla dessa företag är att det finns en eller flera personer som tagit steget att starta, äga och driva sitt bolag. Ägarperspektivet är och kommer alltid vara viktigt för oss i Företagarna.

Det nationella regelverket med frågor om skatter, avgifter och lagstiftning är självklart väsentliga för ett blomstrande regionalt och lokalt näringsliv. Minst lika viktigt är ett gynnsamt lokalt företagarklimat. Därför håller du i handen ett regionalt företagarpoli- tiskt program. Det syftar till att lyfta fram viktiga lokala och regionala frågor som vi vill driva under den kommande perioden.

Vi hoppas att du ska ha nytta av skriften. Tveka inte att höra av dig till oss om du har några frågor eller funderingar!

Ingemar Fredriksson Ordförande Företagarna Västra Götaland

ingemar.fredriksson@tsp-consultancy.com Maria Derner

Regionchef Företagarna Västra Götaland

maria.derner@foretagarna.se

(4)

Med ett bra företagsklimat i kommunerna blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten, jobben

och välfärden. Därför är det viktigt att lokala företagare ges en aktiv roll när kommunens tillväxtmål utformas.

(5)

Näringspolitiskt program 2015-2016

D

et finns många faktorer som ligger utanför våra möjligheter att påver- ka det lokala företagsklimatet; struktur på näringslivet på orten, geografisk belä- genhet och konjunktursvängningar. Men vi fokuserar på det vi vill och faktiskt kan påverka. Det finns flera områden i den kommunala verksamheten som påverkar företagens möjligheter att bli framgångs- rika på en ort. Man kan dela in dessa frågor i fyra områden:

Effektiv hantering av tillstånd och ett kommunalt regelverk som fungerar är av stor vikt för många företag. Onödigt långa ärendetider, byråkrati och orimligt höga kommunala avgifter skapar tillväxt- hinder för det lokala näringslivet. Det är också viktigt att företagare möts av rätt attityder hos kommunala tjänstemän.

Kommunens servicegrad och attityder

1.

Kommunens servicegrad och attityder gentemot

företagare

2.

Konkurrens- utsättning av kommunens tjänste-

produktion

3.

Osund konkurrens som drabbar

företag

4.

Upphandling

Företagarnas mål:

Att samtliga kommuner deltar i och förbättrar sin position på SKL:s* mätning av kommuners service och attityder (Insikt).

Företagarna vill:

Att samtliga kommuner deltar i och har en handlingsplan för hur man ska förbättra sin

position i SKL:s mätning.

*Sveriges Kommuner och Landsting

(6)

Näringspolitiskt program 2015-2016

E

n kommuns verksamhet kan delas in i två delar, myndighetsutövning och tjänsteproduktion. Myndighets utövningen kan endast kommunen själv utföra, medan tjänsteproduktion kan utföras av externa aktörer som till exempel privata entreprenörer.

Företagarna tycker att en sund marknads- ekonomi bygger på fri och rättvis konkurrens. Därför bör kommuner konkurrensutsätta sin tjänsteproduktion när det är möjligt och nyttja småföretagen som entreprenörer.

Sund marknadsekonomi bygger på fri och rättvis konkurrens.

Konkurrensutsättning av kommunens

tjänsteproduktion

Företagarnas mål:

Samtliga kommuner höjer sin grad av konkurrensutsättning. En lägsta nivå ska vara över rikets genomsnitt.

Företagarna vill:

Att samtliga kommuner genomför en genomlysning av sin verksamhet för att undersöka möjligheten att konkurrensutsätta delar av den.

(7)

Kommunens tjänsteproduktion

kan utföras av externa aktörer.

(8)

2

EXEMPEL

på hur kommunen kan öka sin konkurrensutsättning är att införa Utmaningsrätt och

Lagen om valfrihetssystem, LOV.

U

tmaningsrätt ger privata aktörer, organisationer och andra sammanslutningar möjlighet att utmana kommunen och visa att man kan driva verksamheten bättre, billigare eller mer innovativt. Hittills har ett 40-tal kommuner i landet infört utmaningsrätten. Det är också viktigt att kommuner som antagit reformen aktivt arbetar med den.

Utmaningsrätt

Företagarnas mål och vilja:

Att utmaningsrätt tillämpas och aktivt arbetas med i samtliga kommuner.

(9)

L

agen om valfrihetssystem (LOV, 2008:962) trädde i kraft den 1 januari 2009. LOV reglerar vad som gäller när upphandlande myndig- heter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till per soner att välja bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller för kommuner och landsting när de inför val frihetssystem för hälsovård- och social tjänster. Det är frivilligt för

kommuner att införa valfrihetssystem, men obligatoriskt för landstingen inom primärvården. Drygt 150 kommuner i landet har hittills antagit LOV.

Lagen om

valfrihetssystem, LOV

Läs mer på:

www.konkurrensverket.se

Företagarnas mål:

Samtliga kommuner ska tillämpa Lagen om valfrihetssystem (LOV) och räkna realistiskt på tid och kostnader.

Företagarna vill:

Att LOV-sektorns företag får möjlighet till tillväxt och utveckling samt att kommuninvånarna ges ökad valfrihet.

(10)

Näringspolitiskt program 2015-2016

A

tt kommuner, kommunalförbund, kommunägda bolag eller regionalt ägda bolag driver verksamhet som konkurrerar ut företagare är tyvärr ett vanligt problem i Sverige. Kommunala aktörer som utför verksamhet som borde utföras av ett företag riskerar att snedvrida konkurrensen och slå ut den privata företagsamheten. Lagstiftningen ger

möjligheter att pröva och ingripa mot konkurrens snedvridningar som kan uppstå när stat, kommun eller landsting säljer varor och tjänster på marknaden.

Stockholms tingsrätt kan förbjuda stat, kommun eller landsting att i sin säljverksamhet tillämpa förfaranden som hämmar konkurrensen.

Osund konkurrens

Företagarnas mål:

Samtliga kommuner håller sig inom ramen för vad en kommun bör utföra.

Kommunen ska inte konkurrera med privata företag.

Företagarna vill:

Att det i varje kommun sker en över syn av den kommunala verksamheten så att osund konkurrens inte förekommer.

Sedan 2010 går det att ingripa mot osund konkurrens.

(11)

Näringspolitiskt program 2015-2016

Företagarnas mål:

Att fler små företag ska göra affärer med den offentliga sektorn och att de krav som ställs i den enskilda upp- handlingen inte är irrelevanta eller överdrivna. Det kan exempelvis handla om onödigt stora upphandlingar eller krångliga anbudsförfaranden.

Företagarna vill:

Att kommuner och regioner ska publi cera upphandlingar på sina webbplatser, att upphandlingsunderlag förenklas och att anbud kan läggas på mindre delar, exempelvis geografiskt eller produktmässigt. Kommuner och regioner ska anta Företagarnas upphandlingspolicy.

O

ffentlig upphandling sker till ett värde om minst 500 miljarder kronor årligen i Sverige. Konkurrens- verket skriver i en rapport att så mycket som 70–80 procent av kommunernas verksamhet skulle kunna läggas ut på anbud. Den offentliga upphandlingen måste utformas på ett sätt som främjar konkurrens och genomtänkta inköp för våra gemensamma skattemedel.

Nya och mer effektiva produkter och tjänster utvecklas ofta i mindre bolag.

Men majoriteten av de små företagen deltar sällan eller aldrig i offentliga upphandlingar. Företagarna tycker att det

är av stor vikt att upphandlingar utformas så att även småföretag ges chans att delta.

Detta bör även omfatta företagare som arbetar som konsulter och rådgivare.

Småföretag utgör 99%

av alla företag i Sverige.

(2012)

99% 1%

Offentlig

upphandling

(12)

F

öretagarna ser med glädje och tillförsikt det faktum att offentliga myndigheter idag alltmer verkar för att möjliggöra för alla leverantörer av varor och tjänster att lämna anbud. Att fler företag ges möjlighet att lämna anbud innebär bättre konkurrens och därmed även större möjligheter till lägre kommunala kostnader på längre sikt. För de små företagen är nedanstående punkter särskilt viktiga.

• Att en upphandlande myndigheten fortlöpande arbetar med att utarbeta förfrågningsunderlag så att de inte uppfattas som onödigt komplicerade eller omfattande, och därmed tidsödande att besvara.

• Att kraven på kvalitet, prestanda eller ekonomisk omsättning inte sätts högre än vad som behövs i den enskilda upphandlingen.

Att inga orimliga eller irrelevanta krav ställs, så att någon anbudsgivare eller leverantör otillbörligt gynnas eller missgynnas.

• Att så långt som möjligt dela in större avtal i mindre delar, i syfte att öppna upp för mångfald genom anbud från små företag. Att väga volymfördelar mot de negativa effekter stora volymkrav kan ge för mindre företags möjlighet att delta i en upphandling.

• Att förenkla för lokala företag genom att annonsera alla upphandlingar på kommunens

Småföretagarvänlig

upphandlingspolicy

(13)

hemsida. Detta gäller även direktupphand- lingar, som med nuvarande inköpsbelopp är av stort intresse för lokala entreprenörer.

• Att kontrollera anbudsgivarna avseende bl.a.

inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter inte bara i upphandlingsskedet utan även under avtalstiden. Att följa upp att de krav som ställs i upphandlingen, exempelvis i fråga om

Genom att anta/följa denna upphandlingspolicy tar kommunen ett vällovligt initiativ för att förenkla små företags deltagande i den offentliga upphandlingen. Punkterna är förenliga med Lagen om offentlig upphandling (LOU).

miljö- och sociala hänsyn, efterlevs under avtalets gång.

• Att se till att beställarna har kunskap om aktuella ramavtal och på det sättet motverka att beställarna av okunskap gör inköp hos tidigare avtalsparter.

• Att kontroller görs fortlöpande avseende avtalstroheten.

Företagarna Västra Götaland har tagit fram denna småföretagar- vänliga upphandlingspolicy

(14)

Vi tycker att det är ett hållbart perspektiv att människor ska kunna bo i såväl storstad som landsbygd.

(15)

Näringspolitiskt program 2015-2016

F

öretagarna ställer sig i huvudsak positiva till de prioriteringar som har gjorts i den nationella transportpla- nen för 2014-2025. Vår övertygelse är att de insatser som görs måste vara långsiktigt hållbara och gynna hela regionen.

Därför det är viktigt att snarast få till stånd en fullt utbyggd E20 genom hela Västra Götaland. Denna europaväg har stor betydelse för nationella, regionala och lokala arbetsmarknader och utgör ett av landets viktigaste stråk för gods och persontransporter.

Vi välkomnar de satsningar som tagits in i den nya planen, omfattande några nya

avsnitt 2+2 väg samt mötesseparering på återstående vägsträckningar genom Västra Götaland. Vi anser dock att full utbyggnad av E20 till motorväg genom hela Västra Götaland är nödvändig för regionens fortsatta utveckling. Därför måste ytterligare satsningar göras. Dessa måste ha hög prioritet och tas med i revideringen av den nationella transport- planen 2018.

Dessutom krävs ytterligare satsningar på det mindre vägnätet för att ge goda förut- sättningar för en levande företagsamhet i hela regionen. Vi tycker att i ett hållbart samhälle ska människor kunna bo i såväl storstad som på landsbygd.

Vägnät

Företagarnas mål:

Att E20 under planperioden fram till 2025, genomgår nödvändig kapacitets- och trafiksäkerhetshöjning, som innebär att återstående väg från Vårgårda upp till norra länsgränsen byggs ut till motorväg. Vi kräver en generell kvalitetshöjning på det finmaskiga vägnätet i hela regionen. Det kommer att bidra till en attraktivare region för både boende och besökare.

Företagarna vill:

Att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att planera för en utbyggnad av E20 till motorväg på återstående avsnitt av sträckan Vårgårda till norra länsgränsen. Företagarna vill också att regionen garanterar en ”lägsta väg- standard” för det finmaskiga vägnätet, främst vägar som är av betydelse för företag belägna i glesbygd.

(16)

Näringspolitiskt program 2015-2016

F

öretagarna föreslår att Götalands- banan mellan Göteborg och Borås kompletteras med en tågförbindelse mellan Borås och Herrljunga, en sträcka på 4 mil samt att sträckningen Göteborg – Landvetter – Borås påskyndas. Företagar- nas målsättning är att hela banan Göteborg – Landvetter – Borås – Herrljunga skall kunna tas i bruk år 2025. Härigenom undanröjs flera av de akuta problemen som tågtrafiken i Västsverige brottas med.

Sedan flera år samsas alla tåg på västra stambanan, vilket skapar en flaskhals mellan Alingsås och Göteborg. Om ingen annan lösning kan hittas, så måste ytter- ligare spår byggas på denna sträcka. Ett annat problem är pendlingsmöjligheten mellan Borås och Göteborg. Andra om- ständigheter som måste få en lösning är transporterna till och från Landvetters flygplats som idag helt saknar järnvägs- förbindelse samt Borås som saknar direkt tågförbindelse till Stockholm.

Företagarnas förslag innebär att:

• Tågförseningar på grund av kapacitets- problem på västra stambanan elimineras.

• Vid trafikstörningar (nedfallna kontakt- ledningar, signalfel m.m.) finns två alter- nativa sträckningar in mot Göteborg.

• Flygresenärer från Skaraborg, delar av Älvsborg och Närke får direktförbindelse med Landvetters flygplats utan tågbyten.

• En direktförbindelse mellan Borås/

Sjuhärad och Stockholm har förverkligats betydligt tidigare än hittills planerat.

• Infrastrukturplanens målsättningar för järnvägstrafiken i Västra Götaland uppnås snabbare och till lägre investe- ringskostnad än i nu liggande plan.

Järnväg

Företagarnas mål:

Företagarna föreslår att Götalands- banan mellan Göteborg och Borås kom- pletteras med en tågförbindelse mellan

Företagarna vill:

Att regionen stödjer Företagarnas för- slag och tillsammans med Företagarna verkar för att regeringen ger Trafikverket

(17)

Näringspolitiskt program 2015-2016

Företagarnas mål:

Att man ska kunna driva företag på landsbygden och inte hämmas av dålig tillgänglighet, låg hastighet eller annan begränsande teknik inom IT-området.

Företagarna vill:

Att man i varje kommun tar fram en plan för att möta framtida kapacitets- behov samt tar till vara på och växlar upp de resurser som EU och Västra Götalandsregionen erbjuder.

D

å tillgängligheten till snabb och säker IT-kommunikation varierar är förutsättningarna för att kunna driva företag utanför stadskärnorna olika beroende på var man bor och verkar.

Företagarnas uppfattning är att en lika hög ”företagsstandard” på IT-uppkoppling ska kunna erbjudas oavsett var företaget drivs.

IT-kommunikation

Vi anser att det är ett hållbart perspektiv att människor ska kunna bo och verka i såväl storstad som landsbygd.

Göteborg

Landvetter Borås Herrljunga

Stockholm

(18)

Sveriges tillväxt är beroende av företagens förmåga att konkurrera på internationella marknader.

Exporten motsvarar över 50 procent av vår BNP.

(19)

Näringspolitiskt program 2015-2016

S

veriges tillväxt är beroende av företagens förmåga att konkurrera på internationella marknader. Exporten motsvarar över 50 procent av vår BNP.

Handeln totalt sett motsvarar över 90 procent. Cirka 70 procent av Sveriges export kommer från de 100 största före- tagen. Det innebär att Sveriges välstånd i nuläget står och faller med ett fåtal företags framgångar.

Samtidigt växer nya marknader fram med stor kraft i t.ex. Asien, Afrika och Sydamerika. Det är viktigt att även små- företagen ligger i framkant och tar del av denna utveckling. Globaliseringen ökar konkurrenstrycket på småföretagen men innebär också tillväxtpotential via handel med utländska marknader. För att ta till vara på dessa möjligheter behöver små- företagen hjälp och vägledning.

Företagarnas mål:

Att fler småföretag i Västra Götaland bedriver handel med utlandet.

Företagarna vill:

• Att det skapas förutsättningar för fler företags utlandsaffärer, som till exempel bättre och billiga- re exportkrediter och mer tillgäng- liga utbildningar i export/import.

• Att en bättre samordning ska finnas mellan olika offentliga aktörer på området.

(20)

FÖRETAGS-

UTVECKLING

Vi behöver fler växande företag för att skapa välstånd och jobb i Västsverige.

(21)

Näringspolitiskt program 2015-2016

UTVECKLING A

ntalet nyföretagare i en region är ett betyg på hur bra eller dåligt företagsklimatet fungerar. Västra Götaland har historiskt haft ett lägre nyföretagande än riksgenomsnittet.

Det beror till stor del på att många västsvenska kommuner varit beroende

av större industrier och därmed odlat en brukskultur. Företagarna vill medverka till ett ökat nyföretagande och sats- ningar på företagare som vill utveckla sin verksamhet i regionen. Det gäller inte minst i växande branscher, såsom besöks- och turistnäringen.

Nya och

växande företag

Företagarnas mål:

• Att det startas fler lönsamma företag och att fler företagare ska utveckla sin verksamhet.

• Att varje kommun har ett mål och en strategi för att stödja nyföretagande.

Företagarna vill:

Se ökade satsningar och resurser på kvalitetssäkrade stöd för nyföretagare och företagare som vill utveckla sina verksamheter. Detta inkluderar exempelvis Nyföretagar centrum och Företagsakuten, som två viktiga resurser.

(22)

Möjligheten till finansiering påverkar köparens

möjligheter att ta över en rörelse och därmed

säkra företagets fortlevnad.

(23)

Näringspolitiskt program 2015-2016

Företagarnas mål:

• Att det ska bli lättare för företag som vill växa att få hjälp med finansiering.

• Att statliga aktörer inom området ska stödja företag i hela regionen.

• Att EU-medel kommer småföretagare till del.

Företagarna vill:

Anpassa strukturfonders statliga och regionala finansiärers villkor, så att de kan bidra till att små och medelstora företag utvecklas.

S

må och medelstora företag (SME) är viktiga som förnyare av näringslivet.

De skapar lokal och regional tillväxt i Västra Götaland. Merparten av nya arbetstillfällen kommer att skapas inom dessa företag. Det råder en bred enighet mellan politiker, fackliga företrädare och näringslivets nationella och regionala representanter, om att vi måste fortsätta att satsa på SME-företagens utveckling och öka nyföretagandet.

SME-företag, både befintliga och i ännu högre utsträckning nystartade företag har ofta svårt att finansiera sin utveck- ling. Det kan vara så att det egna kapital som behövs saknas eller att andra säker- heter krävs vilket gör att entreprenören tvekar att satsa.

Avknoppningar, nystartade företag samt existerande företag som ska gå in på nya marknader är andra exempel där tillgång på kapital är särskilt avgörande. Möjlig- heten till finansiering påverkar köparens möjligheter att ta över en rörelse och därmed säkra företagets fortlevnad.

Tyvärr är många ägare till mindre före- tag oroliga för att inom 5–10 år tvingas lägga ner verksamheten på grund av svårigheter att finansiera ett ägarskifte.

Kapital som utvecklar

Läsvärt!

www.agarskiftemicro.se

(24)

Det blir allt viktigare med bra kontakt mellan skola och näringsliv. Ungdomar, från grundskola till högskola, behöver

träffa fler företagare och lära sig mer om olika sorters entreprenörskap. Genom dialog med företagare får ungdomarna bättre möjligheter att välja inriktning

för sina fortsatta studier.

(25)

Näringspolitiskt program 2015-2016

F

ör att företagsklimatet i Sverige ska utvecklas behöver attityder till företagande och entreprenörskap

förbättras. Det är viktigt att entre- prenörskap ingår som en naturlig del redan tidigt i skolundervisningen.

Entreprenörskap i skolan

Företagarnas mål:

Att entreprenörskap blir ett obliga- toriskt ämne i grundskolan.

Företagarna vill:

Införa ett entreprenöriellt tänkande på ett tidigt stadium i undervisningen för att stimulera ungdomars företag- samhet.

(26)
(27)

Näringspolitiskt program 2015-2016

U

ng Företagsamhet vänder sig till gymnasieungdomar och ger bra kunskaper om företagande. Elever som deltagit i UF-projekt är mer benägna att starta egna företag senare i livet.

Föreningen FramtidsFrön vänder sig till grundskoleelever och erbjuder verktyg för att ge träning i entreprenörskap från

förskola till högstadium. Företagarna stödjer dessa verksamheter och bidrar därmed till att förändra attityder till företagande på lång sikt. Ytterligare ett exempel är Transfer, som erbjuder en förmedling av före läsare från näringslivet.

Ung Företagsamhet och FramtidsFrön

Företagarnas mål:

• Att alla gymnasier, såväl teoretiska som praktiska, ska erbjuda UF till alla elever.

• Att alla gymnasieskolor utnyttjar Transfers föreläsare i sin undervisning.

• Att alla grundskolor ska arbeta med FramtidsFröns verktygslåda.

Företagarna vill:

• Att alla gymnasieungdomar ska få en inblick i vad företagande innebär genom att praktiskt driva UF-företag.

• Att alla gymnasieungdomar får insikt i arbetslivet.

• Att alla grundskoleelever får träning i praktiskt entreprenörskap.

(28)

Näringspolitiskt program 2015-2016

D

et råder en kompetensbrist i många branscher, oavsett kon- junktur och trots hög arbetslöshet bland unga. Det som undervisas i skolan är inte alltid just det som före- tagen behöver och vill ha. Därför är det viktigt att företagare medverkar till att fler unga får en modern yrkesutbildning som är anpassad efter näringslivet.

Näringslivet behöver fler anställnings- bara ungdomar som har rätt kompetens inom de områden som efterfrågas.

Företagarnas mål:

Öka statusen och kvaliteten på yrkes- utbildningen så att fler ungdomar väljer dessa utbildningar.

Företagarna vill:

Att det ska finnas företagarrepresen- tation i alla yrkes- eller kompetensråd för att aktivt kunna påverka inrikt- ningen av utbildningen.

Lärlings- och YH-utbildningar

Läs mer på

www.kompetensplattformvg.se

(29)

Det som undervisas i skolan är

inte alltid just det som företagen

behöver och vill ha.

(30)
(31)

Näringspolitiskt program 2015-2016

M

ed åldrande befolkning och en krympande svenskfödd arbetskraft är det nödvändigt att öka sysselsättningen hos personer födda utomlands.Dessutom finns en stor potential av kompetent arbetskraft med kontaktnät och kunskaper om olika marknader bland nysvenskar. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att dessa personer ska

bli framgångsrika på arbetsmarknaden och i näringslivet.

Integration på arbetsmarknaden

Läs mer om Företagarnas mångfaldsfrågor www.foretagarna.se

Företagarnas mål:

• Att företagen ska bli bättre på att ta tillvara på den resurs som personer med utländsk bakgrund är.

• Att språkutbildningen förbättras och anpassas mer för ett yrkesliv eller företagande.

Företagarna vill:

Se ökade satsningar på validering av tidigare utbildning för invandrare.

(32)

Företagarna Västra Götaland | Erik Dahlbergsgatan 3 411 26 Göteborg | Telefon: 031-745 40 00

www.foretagarna.se/vg

References

Related documents

• Projektet omfattar utbyggnad av E20 till motorväg och att bygga ut Snipåsvägen som allmän väg för långsamtgående fordon samt bygga Gång och cykelväg från V:a.. Bodarna

I tabellen redovisas andelen mycket viktigt och raderna är rangordnade efter kolumnen för hela Västra Götaland.. Procentbasen utgörs av de som svarat på

Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Summa procent Balansmått 2002 Balansmått 2001 Balansmått 2000 Balansmått

Besluten innebar, enligt en rapport från Trafikverket och SKL (”Medfinansiering av statliga infrastrukturinvesteringar”) att legala hinder mot att sluta avtal om medfinansiering

Förstudien behandlade åtgärder i befintlig sträckning för att bygga om vägen till mötesfri landsväg med en skyltad hastighet på 100 km/tim. De åtgärder som studerades var

För åtgärdskombination 4 – 2+1-väg i befintlig sträckning med planskilda korsningar – har även beräkningar genomförts för ett alternativ i vilken vägen byggs ut

Enligt Trafikverkets basprognos kommer godstrafiken på Västra stam- banan att öka med cirka 25 % fram till år 2030, vilket innebär att antalet godståg ökar från 48 till cirka 60

De miljöer som idag går att koppla till municipalsamhällena i Lilla Edet och Stenstorp har dock inte uppmärksammats ur den aspekten vare sig i hembygdslitteratur eller