1
PROPOSITION MEDLEMSAVGIFT SAMT DEFINITION AV
”MEDLEM”
Bakgrund
Medlemsavgiften behandlas vid varje förbundsmöte. Historiken pekar på att avgiften lämnats oförändrad vart annat år till att justeras vid näst kommande förbundsmöte, det vill säga att den har höjts vart fjärde år.
Medlemsintäkterna i Gymnastikförbundet uppgår till cirka 7,6 Mkr för verksamhetsåret 2017, och utgör cirka 15% av förbundets totala intäkter. Självfinansieringsgraden, dvs de intäkter som Gymnastikförbundet själv genererar, utöver de bidrag som erhålls, uppgår till cirka 50% av den totala omsättningen. Självfinansiering ligger över tid relativt stabilt på runt 50%. Däremot så har medlemintäkterna i förhållande till de totala intäkterna minskat under de senare åren.
Redogörelse
Ökad omsättning och tidsbegränsad finansiering
Förbundsstyrelsen vill uppmärksamma förbundsmötet på tendensen kring
Gymnastikförbundets ökande omsättning i förhållande till medlemsavgiften. Det är positivt att Gymnastikförbundets ekonomiska omsättning ökat och det finns flera delförklaringar till detta. En av dessa är ökande projektfinansiering, en annan är utvecklade och fler samarbeten med externa aktörer, exempelvis sponsorer. En utmaning med denna finansiering är att den ofta är villkorad och/eller tidsbegränsad. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att medlemsintäkter, även om antalet medlemmar under senare år ökat, också anpassas för att säkerställa och bidra till en långsiktig finansiering. Förbundsstyrelsen anser också att medlemsavgifter över tid av ideologiska skäl bör vara balanserade och återspegla ett ansvarstagande för utvecklingen av Svensk Gymnastik.
Från strategi till praktik
Alltsedan de strategiska besluten som tagits vid flera förbundsmöten, där beslut fattas om gemsamma visionsmål (2012), där förbundsmötet 2014 antar uppförandekod samt
utvecklingsmodell, och där dessa bildar en helhet som ramas in av en verksamhetsinriktning med fokusområden (2016), så är det tydligt att Svensk Gymnastik alltmer går från strategier till att dessa nu också omsätts i praktiken. Detta innebär i realiteten att alla
verksamhetsområden är i utveckling.
Samtliga strategier som är antagna inom Gymnastikförbundet har en tydlig koppling till att det i huvudsak är i föreningar som verksamheten sker och att allt som förvaltas, stödjs och utvecklas inom Gymnastikförbundet i slutändan skall nå och stärka dessa.
Förbundsstyrelsen menar att en växande idrott efterfrågar relevant stöd och utvecklingskraft från bland annat kanslier, kommittéer, råd, arbetsgrupper och uppdragstagare. Det innebär
2 att föreningsidrott inte enbart fungerar autonomt, utan att det finns en symbios mellan stöd och utvecklingskraft.
Att verksamheten nu är redo att fullt ut omsätta det strategiska arbetet i praktiken är tydligt och något som utgör hela fundamentet i förbundsstyrelsens förslag.
Förslag
Gymnastikförbundet intäkter har, efter ett stort underskott år 2014 år (cirka - 2,5 Mkr), ökat och förbundet lämnar ekonomiska överskott för åren 2015, 2016 och 2017. Intäktsökningen hänvisas övergripande till följande områden:
• Tillväxt inom gymnastiken i termer av ökat antal medlemmar samt ökande aktiviteter inom främst tävling och utbildning.
• Ökande kvalitativa stöd (projekt) samt tidsbegränsade verksamhetsstöd primärt genom sponsorer/samarbeten.
Gymnastikförbundet har med anledning av överskotten utvecklat verksamhets- och ekonomistyrningen genom ändamålsbestämning. Förenklat innebär det att projektbidrag används över flera år och att eget kapital reserveras för framtida ändamål. Syftet är att över tid få en jämnare verksamhetsplanering och därmed undvika att enskilda
verksamhetsområden får stå tillbaka de åren då gymnastiken står inför större riktade satsningar. Genom ändamålsbestämningen har Gymnastikförbundet strävat efter att säkerställa en kvalitet i det löpande stödet samtidigt som ett aktivt utvecklingsarbete också möjliggjorts. Det finns dock en osäkerhet kring tidsbegränsad finansiering vilket gör att investeringar också behöver säkerställas framåtriktat.
Baserat på verksamhetsinriktningar som förbundsmötet beslutat 2014 och 2016 står Gymnastikförbundet och Svensk Gymnastik inför en fas där vi behöver ta ställning till långsiktigheten av förbundets fortsatta stöd och utvecklingskraft. I det avseendet är det viktigt att vi ser till samtliga intäktskällor och förhållandet dem emellan. Detta gäller inte minst de fria medlen och då särskilt medlemsavgiften.
3 Insatsområden
I linje med beslutade verksamhetsinriktningar förstärks dessa från 2014 med fokusområden.
Dessa har varit vägledande i arbetet. Förbundsstyrelsen har som fortsatt ambition att leda genom fokusområden. Dessa fokusområden (nedan 2017-2018 respektive 2019-2020) har ett tydligt verksamhetsfokus där kommande investerings/resursbehov är identifierade inom områdena, träning (primärt utan tävlingsinslag), digital omställning, införande av ny utbildningsplattform, samt området kring fortsatt prestationsutveckling.
Fokusområde 2016/2018
Beslut Genomfört Resursbehov
Mer tid till gymnastiken. / Förenklad och förbättrad administration.
Digital omställning Investerat i nytt tävlingsadministrativt system IndTA,
uppgradering hemsida, ny förenklad butik (grundinvestering).
Investeringar i relation till IdrottOnline och medlemshantering.
Köer arbetas bort - tillgång till
anläggningar. / Anpassade och utvecklande fysiska miljöer.
Ökat stöd för tillgång till hallar och
utrustade hallar.
Framtagning
stödmaterial/broschyrer, direkt stöd till
föreningar, nytt
samarbetsavtal Unisport och LEG, ökad
finansiering genom Svenska Spel, medverkan på
seminarier för att visa på gymnastikens behov, politiskt opinionsarbete genom RF, påbörjat samarbete med SISU/DF i anläggningsfrågan.
Inget enligt
bedömningen över perioden 2019-2020.
Fler stannar kvar, hittar till, kommer tillbaka. /Träning inom Svensk Gymnastik.
Etablering av
träningskommittéer, barn, alla kan gympa, parkour,
gruppträning,
uppvisning, ungdom och hopprep.
Utveckling av
tävlingskommittéer i relation till expert och utvecklingsuppdrag.
Införande av alla kan gympa på nationell nivå, gruppträningspro- gram bland annat pausgympa, med stöd/finansiering av Svenska Spel startar skolprojektet. Stöd för tolkning av
träningsverksamheten.
Investeringar i relation till nationella kommittéer - aktivitetsplaner kopplat till primärt träningsgymnastik, gäller både tävlings- och
träningskommittéer.
4 Revidering av
utbildnings-systemet.
/Nytt
utbildningssystem för utvecklat ledarskap.
Införa en ny
utbildningsplattform med start 2018 och som intensifieras 2019.
Avtal med bland andra Sisu Idrottsböcker.
Finansieras genom utvecklingsstöd (Idrottslyft) och stimulansbidrag (RF).
Efter mångårigt stöd av RF krävs också egna investeringar, bedömning om bidragsurfasning framförallt med start 2020.
Långsiktiga och hållbara landslag. / Långsiktigt hållbar elit– och
landslagsverksamhet.
Landslagsorganisation som en sammanhållen enhet för att
möjliggöra
prestationsutveckling.
Reviderade
mästerskapsriktlinjer med en ökad
progression. Införandet av ”strategi tävling”
med fokus på
prestations-begreppet (utveckling).
Investeringsbehov kring att möjliggöra för enskilda
aktiva/lag att utvecklas mot sin fulla potential. Leva upp till
målsättningar och tagna beslut. Ökad konkurrens i
samtliga discipliner.
Grundfinansieringen är en identifierad osäkerhetsfaktor kring
bidragsurfasning och är något som behöver balanseras.
Därutöver och som förbundsstyrelsen beskriver under rubriken från strategi till praktik så handlar det om att fortsatt rusta, effektivisera och förbättra Gymnastikförbundets
organisation vilket inkluderar förbund (nationellt och regionalt), kanslier, kommittéer, råd, arbetsgrupper och uppdragstagare.
Detta förslag handlar alltså om att säkerställa ett fortsatt stöd och en utvecklingskraft för att kunna fullfölja och realisera strategierna i Svensk Gymnastik Vill inriktat förbi år 2020.
Förbundsstyrelsen bedömer i relation till detta förslag att Svensk Gymnastik fortsatt kommer att utvecklas varför förlaget är beräknat på en kommande årlig tillväxt.
Förslaget innehåller tre väsentliga delar;
• En avgiftshöjning från 33 kr till 38 kr per medlem och år.
• En höjning avseende maximiavgiften per förening från 50 000 kr till 60 000 kr.
• Att förtydliga definition av medlem för vilken avgift som skall erläggas.
Gällande avgiftshöjningen så relaterar den till avgift per enhet, i detta fall per medlem, samt minimi- och maximiavgiften. Det är viktigt att peka på att det finns ett samband mellan dessa delar. En höjd avgift/per medlem betyder att fler föreningar når maximiavgiften vilket
5 i sin tur kan innebära minskade intäkter. Därutöver måste även den totala medlemsökningen vägas in.
Gällande medlemsdefinition och kopplingen till medlemserbjudandet anser
förbundsstyrelsen att det behöver göras förtydliganden. Dagens formuleringar kring ”aktiv gymnast” är inte heltäckande och kan till och med vara vilseledande. Medlemskapet bör därför definieras i relation kring ett faktiskt engagemang, vilket menas att personen deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter. Förbundstyrelen föreslår därför att ersätta begreppet ”aktiv gymnast” med begreppet ”medlem”.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsmötet;
att begreppet ”medlem” ersätter begreppet ”aktiv gymnast”,
att medlemsavgiften från och med 2019 skall fastställas till 38 kr per medlem och år, att miniavgiften per förening och år oförändrat fastställs till 1 000 kr,
att maximiavgiften per förening och år fastställs till 60 000 kr,
att miniavgiften, om inte annat regleras i avtal, fortsatt gäller studentidrottsföreningar.
