• No results found

Studier i internationella relationer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Studier i internationella relationer"

Copied!
76
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Studier i

internationella relationer

Betänkande avgivet av 1967 års kommitté för Internationell politik

Stockholm 1969

(2)

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

1. Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. J u . 2. Om sexuallivet i Sverige. Esselte. U.

3. Ny sjöarbetstidslag. Esselte. K.

4. Bostadsrätt. Esselte. J u .

5. Utsöknmgsrätt IX. Norstedt & Söner. J u . 6. Offentliga tjänstemäns bisysslor Esselte. C.

7. Kungörelseannonsering. Beckman. J u . 8 Sexualkunskapen på grundskolans högstadium I.

Elevenkät. Esselte. U.

9 ADB inom inskrivningsväsendet. Esselte. J u . 10. Ny gruvlag. Svenska Reproduktions A B . J u . 1 1 . Internationell adoptionsrätt. Norstedt & Söner. J u . 12. Regionmusik. Esselte. U.

13. Förenklad obligationshantermg Esselte. Fi.

14 Filmen- censur och ansvar. Haeggström. U.

" 5. Växtförädlarrätt. Esselte. J o

16 Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om stämpelskatt på värdepapper. Esselte. Fi.

17. Nya mynt. Esselte. Fi.

18. Eti renare samhälle. Berlingska Boktryckeriet. Lund. S.

19. Nyvalteknik. Esselte. J u .

20 Ämbetsansvarei. Norstedt & Söner. J u . 21 Skogsindustri i södra Sverige Esselte. I.

22. De svenska hamnarna. Esselte. K.

23 De svenska hamnarna. Bilagor. Esselte K.

24. Ekonomisystem för försvaret Svenska Reproduktions AB. Fö.

25. Planering och programbudgetering inom försvaret.

Esselte. Fö.

26. Skolskjutsarna och trafiksäkerheten Esselte. K.

27. Länsplanering 1967. Esselte. I.

28. Sexualkunskapen i gymnasiet Esselte. U.

29. Idrott åt alla. Esselte. H 30. Skogsbeskattningen. Esselte Fi.

3 1 . Olja i beredskap. Svenska Reproduktions A B . H.

32. Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder. Esselte. J o . 33. Militära tjänstgöringsåldrar. Esselte Fö.

34. Medicinska och psykologiska aspekter på åldrande m.m. Esselte. Fö.

35. Bättre utbildning för handikappade. Esselte. S.

36. Läkemedelsindustrin. Esselte. Fi.

37. Utbildning för bibliotek, arkiv och infoimatik Almqvist

& Wiksell, Uppsala. U.

38 Yttrandefrihetens gränser Norstedt & Söner. J u . 39. Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse. Esselte K 40. Frivilligförsvaret 2. Hemvärnet. Esselte. Fö.

4 1 . Domstolsväsendet III Fullföljd av talan m.m.

Haeggström. J u .

42. Skattebrotten. Norstedt & Söner. Fi.

43. Nytt lantmäteri. Svenska Reproduktions AB. C.

4 4 . Sexualkunskapen på grundskolans högstadium II.

Lärarenkät. Esselte. U.

45. Fordonsbeskattningen. Berlingska Boktryckeriet.

Lund. Fi.

46. Läkemedelsförsörjning i samverkan. Esselte S 4 7 . Mellanskolans ledning. Esselte. U.

48. Vidgad samhällsinformation. Esselte. J u . 4 9 . Lokaliserings- o c h regionalpolitik. Esselte. I.

50. Expropriationsändamål och expropriationsersättning m.m. Norstedt & Söner. J u .

5 1 . Expropriationsändamål och expropriationsersättning m.m. Bilaga 3. Norstedt & Söner. J u .

52. Narkotikaproblemet. Del I I I . Samordnade åtgärder.

Esselte S

53. Narkotikaproblemet. Del. IV. Socialmedicinska och kliniska undersökningar. Esselte. S.

54. Kapitalbeskattningen. Norstedt & Söner. Fi.

55. Sjömansbeskattningen. Svenska Reproduktions A B . Fi.

5 6 . Vägplan 1970. Esselte. K.

5 7 . Vägplan 1970. Bilagor. Esselte. K.

58. Rättssociologisk undersökning av skadeståndsrätten.

Beckman. J u .

5 9 . Snöskotern-terrängkörning och färdselrätt. Norstedt &

Söner. J o .

6 0 . Internationell äktenskaps- och arvsrätt. Norstedt &

Söner. J u .

6 1 . Studier i internationella relationer. Esselte. U.

(3)

Statens offentliga utredningar 1969:61

Utbildningsdepartementet

Studier i

internationella relationer

Betänkande avgivet av 1967 års kommitté för internationell politik

Stockholm 1969

(4)

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

(5)

Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut den 10 mars 1967 bemyndi- gade Kungl. Maj:t dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utreda frågor rö- rande formerna för forskning och utbild- ning vid universitet och högskolor i inter- nationell politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och konfliktforskning. Statsrådet bemyndigades samtidigt att, i mån av behov, tillkalla experter samt att förordna sekreterare åt de sakkunniga.

Med stöd av detta bemyndigande till- kallade departementschefen samma dag så- som sakkunniga professorn Hilding Eek, ordförande, professorn Edmund Dahlström, nuvarande biträdande professorn Tor-Rag- nar Gerholm, nuvarande biträdande pro- fessorn Hans F. Petersson och kanslirådet Bengt Christer Ysander.

De sakkunniga antog den 9 juni 1967 namnet 1967 års kommitté för internationell politik.

Sekreterare Christian Lange har från och med den 1 september 1967 i egenskap av expert kontinuerligt deltagit i kommitténs arbete.

Till sekreterare förordnades den 1 maj 1967 fil. lic. Inger Pålsson. Till biträdande sekreterare förordnades den 1 februari 1969 kanslisekreteraren Marianne Thorén.

Ledamoten Petersson, har varit förhind- rad att under år 1969 delta i något av kom- mitténs sammanträden, justeringssamman- trädet inbegripet.

För att studera den verksamhet inom om- rådet International Relations som pågår utomlands har ordföranden Eek under vis- telse i Förenta Staterna i annan tjänsteutöv-

ning besökt »School of International Af- fairs» vid Columbia University, »Woodrow Wilson School of International Affairs» vid Princeton University, »Johns Hopkins School of Advanced International Studies»

i Washington, Department of Politics vid Yale University samt Rand Corporation, Santa Monica, California. Ledamoten Ysan- der har i samband med deltagande i en vetenskaplig kongress i Holland inhämtat uppgifter om forskning och utbildning i internationell politik samt freds- och kon- fliktforskning därstädes. Kommitténs sekre- terare har deltagit i den sjuttonde Pugwash- konferensen som ägde rum i Ronneby den 3-6 september 1967, i den tredje nor- diska fredsforskningskonferensen den 1 9 - 22 maj 1968 samt i den andra nordiska konferensen i statskunskap den 19-22 augusti 1968.

Kommittén har haft överläggningar med representanter för fredsforskningsinstitutet i Oslo. Kommittén har vidare sammanträtt med företrädare för utrikesdepartementet, universitetskanslersämbetet, försvarets forsk- ningsanstalt, utrikespolitiska institutet, samt med representanter för Sveriges Förenade Studentkårer och freds- och konfliktforsk- ningsseminarierna vid universiteten i Göte- borg, Lund, Stockholm och Uppsala. Från institutet för internationell ekonomi har kommittén skriftligen mottagit synpunkter på sina problemställningar. Kommittén har samrått med Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Kommittén har avgivit följande yttran- den: den 8 juni 1967 över framställning från universitetet i Lund avseende anslag till ut- bildningsverksamhet i freds- och konflikt-

SOU 1969: 61 3

(6)

forskning, den 4 juni 1968 över framställ- ningar rörande utbildningsverksamhet i freds- och konfliktforskning vid universite- ten i Lund och Uppsala, den 4 november 1968 över Uppsala stads biblioteksstyrelses anhållan om anslag ur stiftelsen Riksban- kens jubileumsfond för projektet Central ut- låning av filmkopior av FN-material, den 20 september 1969 över framställning angående medel för utbildningsverksamhet i freds- och konfliktforskning vid universiteten i Lund

och Uppsala.

I ett särskilt yttrande har ledamoten Pe- tersson anmält avvikande mening beträf- fande inrättande av ett särskilt examens- ämne samt förslag till organisation för ut- bildning och forskning i internationella frå- gor.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande.

Stockholm den 19 december 1969.

Hilding Eek

Edmund Dahlström Hans F. Petersson

Tor-Ragnar Gerholm Bengt Christer Ysänder

/Inger Pålsson Marianne Thorén

(7)

Innehåll

Kapitel 1. Inledning 1.1 Utredningsuppdraget

1.2 Vissa utgångspunkter för utred- ningsarbetets bedrivande

Kapitel 2. Sammanfattning

Kapitel 3. Utbildning och forskning i Sve- rige i internationell politik, säkerhets- politiska studier samt freds- och kon- fliktforskning

3.1 Inledning 3.2 Undervisning

3.2.1 Akademiska läroämnen med direkt inriktning på interna- tionellarelationer

3.2.2 Akademiska läroämnen inom vilka undervisning med in- riktning på internationella relationer förekommer . . . 3.3 Forskning

3.3.1 Viktigare forskningsområden 3.3.2 Forskning vid universitetsin-

stitutioner

3.3.3 Den tvärvetenskapliga verk- samheten inom freds- och konfliktforskningen vid uni- versiteten

3.3.4 Verksamhet vid forsknings- institut

3.4 Sammanfattning

Kapitel 4. Utbildning och forskning i Danmark, Finland och Norge

4.1 Inledning 4.2 Undervisning 4.3 Forskning

4.3.1 Samordnande organ för främ- jande av forskning inom om-

rådet

4.3.2 Forskningsverksamhet och institutionella förhållanden . 4.4 Sammanfattning

7 Kapitel 5. Utbildning och forskning i in-

1 ternationella relationer i andra länder . . 32 5.1 Syftet med en internationell över-

8 sikt 32 5.2 Undervisning vid universiteten. . . 32

10 5.2.1 Akademisk undervisning i vis-

sa europeiska länder . . . . 32 5.2.2 Akademisk undervisning i

Förenta staterna 35

5.3 Forskning 36 15 5.3.1 Forskningsinstitutioner i vis-

15 sa europeiska länder . . . . 36 16 5.3.2 Forskningsinstitutioner i

Förenta staterna 37 5.4 Sammanfattning 39 16

Kapitel 6. Förslag till inrättande av in- ternationella relationer som ett självstän-

digt läroämne 41 16 6.1 Motivering för ett akademiskt läro-

18 ämne med beteckningen internatio-

18 nella relationer 41 6.1.1 Behov av en utbyggnad av

20 akademisk utbildning och forskning inom ämnesområ-

det 41 6.1.2 Val av organisation 43

21 6.2 Ämnesbeskrivning 51 6.3 Ämnesföreträdare 53 23 6.4 Forskarutbildning 54 24 6.4.1 Fordringar 54

6.4.2 Studiernas uppläggning . . . 55 6.5 Utbildning på grundexamensnivå 57

27 6.6 Sammanfattning 58 27

27 Kapitel 7. Förslag till organisation för ut- 28 bildning och forskning i internationella

relationer 60 7.1 Riksinstitution 60

28 7.2 Riksinstitutionens verksamhet. . . 61 7.3 Riksinstitutionens organisation . . 62 30 7.4 Riksinstitutionens l o k a l i s e r i n g . . . 62

31 7.5 Den lokala verksamheten 63 SOU 1969: 61

l*—914585

(8)

7.6 Biblioteks- och dokumentationsre-

surser 63 7.7 Personal vid institutionen . . . . 64

7.8 Kostnadsberäkningar för utbild-

ningsorganisationens verksamhet . 64 Särskilt yttrande av ledamoten Peters-

son 67 Bilaga. Kursbunden undervisning i äm-

net internationella relationer. Av Bengt-

Christer Ysander 70

(9)

1 Inledning

1.1 Utredningsuppdraget

Kommittén för internationell politik har haft till uppgift att utreda formerna för forsk- ning och utbildning vid universitet och hög- skolor i internationell politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och konfliktforskning. I anförande till statsrådsprotokollet den 10 mars 1967 angav dåvarande chefen för ecklesiastikde- partementet, statsrådet Edenman, följande direktiv för utredningsarbetet.

»Forskning och utbildning med anknyt- ning till samtida internationella relationer tilldrar sig ett stigande intresse i flera län- der. Även i Sverige har på sensre tid ökad uppmärksamhet ägnats häråt. Sålunda kan bl. a. erinras om det år 1962 inrättade institutet för internationell ekonomi, den från budgetåret 1965/66 inrättade profes- suren i internationell rätt vid Uppsala uni- versitet och det år 1966 inrättade internatio- nella institutet för freds- och konfliktforsk- ning. Vidare finns sedan år 1961 möjlig- heter att vid Stockholms universitet bedri- va forskning och högre studier i ämnet internationell politik. Vid övriga universi- tet kan hithörande problem studeras bl. a.

inom ramen för ämnet statskunskap. En på initiativ av Nordiska rådet tillsatt utredning föreslog år 1965 att ett nordiskt samarbete i fråga om forskning i internationell poli- tik, inklusive freds- och konfliktforskning, skulle byggas upp. Med anledning härav har

under innevarande budgetår skapats en per- manent samarbetskommitté, vilken längre fram avses förmedla forskarutbyte. Utred- ningen förordade vidare att det nordiska samarbetet i en framtid skulle leda till att ett medelsfördelande nordiskt forskningsråd och slutligen ett permanent nordiskt insti- tut inrättades. Om dessa senare etapper i förslaget förelåg dock inte full enighet.

I slutet av år 1962 startades vid utrikes- politiska institutet - på initiativ av för- svarets forskningsanstalt - en försöksverk- samhet med studier av säkerhetspolitiska frågor. Verksamheten har finansierats över fjärde huvudtiteln. Försöksperioden omfat- tade ursprungligen tiden fram t. o. m. bud- getåret 1965/66 men har sedermera för- längts. Våren 1965 framlade ledningen för försöksverksamheten vissa planer rörande de fortsatta säkerhetspolitiska studiernas in- nehåll och organisation.

Tiden synes nu vara inne att närmare fixera en ram för de nyss angivna akti- viteterna och åstadkomma en samordning av de befintliga resurserna. För ändamå- let bör särskilda sakkunniga tillkallas.

För uppläggningen av forsknings- och ut- bildningsverksamheten i fråga om säkerhets- politik bör följande synpunkter tjäna som riktlinjer. Säkerhetspolitiska studier avser di- rekta åtgärder, som vidtas inom de utri- kespolitiska, försvarspolitiska, inrikespolitis- ka och ekonomiska områdena som medel att nå nationell säkerhet såväl i fredstid

SOU 1969:61 7

(10)

som i konfliktsituationer. En målmedvetet bedriven säkerhetspolitisk forskning och ut- bildningsverksamhet vid universitet och hög- skolor i Sverige bör syfta till dels obun- den forskning - vilken kan tjäna som ett underlag för och komplement till det mer målinriktade utredningsarbetet i hithörande spörsmål inom utrikes- och försvarsdepar- tementen - dels utbildning av experter för verksamhet på skilda områden. En samord- ning av samtidigt pågående aktiviteter vid olika institutioner bör komma till stånd, oavsett inom vilket ämne eller vid vilken läroanstalt dessa bedrivs. Verksamheten, som synes böra bedrivas i relativt fasta former, torde komma att få tvärvetenskaplig karak- tär och sålunda spänna över såväl natur- som samhällsvetenskaperna.

De sakkunniga bör särskilt undersöka möjligheterna att anordna för skilda ämnen och läroanstalter gemensam utbildning, ex- empelvis seminarier och regelbundet åter- kommande sommarkurser. Det synes sanno- likt att vissa administrativa resurser kom- mer att erfordras. Däremot bör frågan om en mer permanent organisation prövas med stor försiktighet, varvid beaktas att våra nuvarande begränsade personella re- surser måste utnyttjas på effektivast möj- liga sätt. Slutligen bör de sakkunniga skis- sera hur svensk verksamhet på detta om- råde, organiserad i här antydda former, kan anpassas till det arbete som nu på- börjats i nordisk regi samt vid det inter- nationella institutet för freds- och konflikt- forskning.»

1.2 Vissa utgångspunkter för utredningsar- betets bedrivande

Under arbetet med det i direktiven givna uppdraget har kommittén i skilda avseen- den sett sig föranlåten att begränsa sin ar- betsuppgift. För de viktigaste frågeställ- ningarna och avgränsningarna redovisas i det följande.

Enligt direktiven omfattar kommitténs ut- redningsuppdrag formerna för forskning och utbildning vid universitet och högskolor i internationell politik med särskild hänsyn

till säkerhetspolitiska studier samt freds- och konfliktforskning. Av dessa tre ämnesom- råden ger direktiven en närmare bestäm- ning endast beträffande säkerhetspolitiska studier, vilka sägas avse »direkta åtgärder som vidtas inom de utrikespolitiska, för- svarspolitiska, inrikespolitiska och ekono- miska områdena som medel att nå natio- nell säkerhet såväl i fredstid som i kon- fliktsituationer». Även i de riktlinjer som direktiven ger för en möjlig utbyggnad av utbildnings- och forskningsverksamheten uppmärksammas explicit endast de säker- hetspolitiska aspekterna. I sitt arbete har kommittén utgått från att riktlinjerna för denna utbyggnad omfattar jämväl internatio- nell politik samt freds- och konfliktforsk- ning.

Med hänsyn till att direktiven syftar till en samordning av tre skilda om än när- liggande forskningsområden har kommittén ingående diskuterat huruvida en närmare bestämning av problemfältet och ett förslag till inriktning av utbildnings- och forsk- ningsverksamheten inom dessa ämnesområ- den skulle ingå i kommitténs utredningsar- bete. För att erhålla underlag för sina ställ- ningstaganden beslöt kommittén att uppdra- ga åt experter att utarbeta översikter över frågeställningar och analysuppgifter inom de tre ämnesområdena. I fortsättningen sam- manfattningsvis benämnda »internationella relationer».

Kommittén har haft i uppgift att »sär- skilt undersöka möjligheterna att anordna för skilda ämnen och läroanstalter gemen- sam utbildning, exempelvis seminarier och regelbundet återkommande sommarkurser».

Uppläggningen av forsknings- och utbild- ningsverksamheten bör enligt direktiven syf- ta till dels obunden forskning, dels utbild- ning av experter på skilda områden. En vä- sentlig frågeställning i detta sammanhang är ifall en sådan utbildning skall föras in re- dan på grundexamensnivå eller om den en- bart bör avse forskarutbildning. Kommit- tén är medveten om det stora behov och intresse som föreligger för att införa en ökad grad av internationalisering av studi- erna inom skilda ämnen på akademisk

(11)

grundnivå, men har dock uppfattat sitt ut- redningsuppdrag som gällande i första hand forskarutbildningen. Beträffande utbildning- en av experter för verksamhet på skilda områden har kommittén kommit till den uppfattningen, att en sådan inte kan tänkas komma att omfatta den speciella fackut- bildning som t. ex. utrikesdepartementets as- pirantutbildning representerar eller utgöra behövlig och tillräcklig ekonomisk och ad- ministrativ specialutbildning av experter för verksamhet inom de internationella ekono- miska och tekniska samarbetsorganen.

Kommittén har i enlighet med direkti- ven sett som sin huvuduppgift att söka åstadkomma en samordning av befintliga re- surser och därigenom fixera en ram för verksamheter som f. n. är splittrade. I sina överväganden om möjligheterna att anordna en utbildning som är gemensam för skilda ämnesområden och läroanstalter har kom- mittén haft att ta ställning till följande frå- geställningar. För det första: för vilken typ av studier föreligger i främsta rummet ett behov av utbyggd undervisning? För det andra: vilken organisation är den lämpli- gaste då det gäller att åstadkomma ett sam- arbete mellan olika ämnen och tillgodose behovet av ledning samtidigt som den forsk- ning och forskarutbildning som nu förekom- mer på skilda universitetsorter får fortsätta och vidareutvecklas?

De internationella momenten har - som närmare redovisas i kapitel 3 - utökats inom en rad ämnesområden. Detta kan komma att medföra ett ökat resursbehov.

Enligt kommitténs uppfattning är det emel- lertid väsentligt att i första hand stödja en tvärvetenskaplig forskning och forskarut- bildning, då en sådan för närvarande saknar det stöd som erhålles inom en etablerad aka- demisk institution. En tvärvetenskapligt upp- byggd undervisning i internationella relatio- ner bör i princip stå öppen för alla stude- rande inom ämnen där internationella pro- blem studeras.

Kommittén har behandlat frågan på vil- ken nivå av den akademiska undervisning- en som en ökad satsning främst bör sättas in. Den av kommittén gjorda undersökning-

en av forskningens och utbildningens nu- varande omfång i Sverige ger vid handen att ett betydande antal studerande på tre- betygs- och licentiandstadiet specialiserar sig på internationella studier. Det finns anled- ning att förmoda att internationella rela- tioner kommer att attrahera ett flertal dok- torander. Kommittén finner det rimligt att rekommendera en utbyggd undervisning på akademisk högstadienivå, d. v. s. forskarut- bildning samt studier utöver 40-poängsnivå.

Direktiven framhåller att »verksamheten som synes böra bedrivas i relativt fasta former, torde komma att få tvärvetenskap- lig karaktär och sålunda spänna över såväl natur- som samhällsvetenskaperna». En dy- lik tvärvetenskaplig verksamhet skapar vissa problem t. ex. beträffande bedömningen av det vetenskapliga forskningsarbetet. För att undvika detta krävs en integration mellan skilda ämnen.

För att tillgodose de ovan nämnda synpunkterna samt för att åstadkomma en undervisning som är gemensam för skilda ämnesområden och läroanstalter har kom- mittén funnit, att den bäst lämpade lös- ningen är att skapa en permanent orga- nisation. Kommittén har därvid tagit hänsyn till dels utbildningsbehoven, dels de personel- la och materiella resurser som står till för- fogande för samtliga universitet.

Gemensamt för de organisatoriska lös- ningar som kommittén diskuterat och vilka närmare behandlas i kapitel 6 är stöd i form av ekonomiska eller personella resur- ser för den lokala verksamheten.

SOU 1969: 61 9

(12)

2 Sammanfattning

Kommittén föreslår inrättande av en uni- versitetsinstitution för ett nytt examensämne

»internationella relationer». Den för samt- liga universitet gemensamma institutionen förutsattes bli ledd av en nämnd. I examens- ämnet internationella relationer föreslås en professur bli inrättad den 1 juli 1971. Insti- tutionens huvuduppgifter skall vara dels forskning, dels utbildning på akademisk hög- stadienivå. Nämnden förutsattes verka för samordning i relevanta delar av den forsk- ning inom olika ämnesområden som bedri- ves vid universitet och högskolor kring pro- blem av betydelse för området internationel- la relationer. I samverkan med lokala sam- arbetskommittéer skall nämnden också sva- ra för ett direkt stöd till sådan, främst tvär- vetenskaplig, forskning. Härigenom bör den lokalt framvuxna forskningen med tvärve- tenskaplig inriktning som sedan en tid finnes på området få möjlighet att vidareutvecklas.

Kommittén har med utgångspunkt från sina direktiv haft att försöka fixera en ram för den aktivitet som pågår under be- nämningarna freds- och konfliktforskning, säkerhetspolitisk forskning och forskning i internationell politik. Frågeställningen in- nesluter såväl tanken på en organisatorisk samordning som tanken på gemensamt orga- niserad utbildning.

Kommitténs kartläggning av hur utbild- ning och forskning bedrives i Sverige och

utomlands inom området har lett till slut- satsen att starka skäl motiverar en utbygg- nad av undervisningen och forskningsinsat- serna och att en sådan utbyggnad bäst till- godoses genom en organisatorisk samord- ning av resurserna. Det förutsattes i kom- mitténs direktiv att de tre ämnesområde- na eller intresseinriktningarna, för vilka kommittén infört den övergripande ämnes- beteckningen internationella relationer, skul- le ha så mycket gemensamt ifråga om fråge- ställningar, metodik och ifråga om det stu- derade materialet att det vore menings- fullt att åtminstone i betydande delar sam- manföra dem. De sakkunniga har i sitt arbete funnit detta antagande bekräftat, det- ta trots den delvis olikartade målsättning och inriktning som kännetecknar freds- och konfliktforskning, den säkerhetspolitiska forskningen samt forskning och undervis- ning i internationell politik.

För att få tillräckligt underlag för att kunna avgöra möjligheterna för och lämp- liga former för samverkan på utbildnings- och forskningsområdet inom det berörda intressefältet har kommittén alltså fått gö- ra en inventering av i vilken omfattning och i vilka former utbildning och forsk- ning inom de tre ämnesinriktningarna för närvarande förekommer i Sverige och vil- ka resurser som härför står till buds inom och utom universiteten. Kartläggningen har

(13)

även utsträckts till att gälla vissa andra länder bland annat de nordiska grannlän- derna och USA.

Kommittén har kunnat konstatera att möjligheterna att erhålla undervisning inom området internationella relationer förbättras genom de studieplaner som ingår i den från och med hösten 1969 införda nya or- ganisationen av studierna vid filosofisk fa- kultet. Men det ökade utrymmet skapas inom olika traditionella ämnen. Förutsätt- ningarna saknas fortfarande för att på önsk- värt sätt ge en överblick av de internatio- nella relationernas problematik och för att belysa denna genom att sammanföra rönen från arbetet inom olika specialvetenskaper.

Huvudparten av den nuvarande säkerhets- politiska forskningen bedrivs vid institutio- ner utanför universiteten. Inom universite- ten förekommer mer systematiska försök att bedriva tvärvetenskaplig undervisning och forskning huvudsakligen vid de freds- och konfliktforskningsseminarier som inrät- tats i Lund och Uppsala.

Förhållandena i de övriga nordiska län- derna är ganska likartade. I Norge, Dan- mark och Finland har professurer eller bi- trädande professorstjänster för studiet av internationell politik inrättats inom ramen för ämnena statskunskap eller samhällslära.

I Norge finns dessutom inrättad en pro- fessur i ämnet konflikt- och fredsforskning.

I Danmark finns det ett organ utanför uni- versitetsorganisationen, Dansk Udenrigspoli- tisk Institut med uppgift att främja forsk- ning i internationell politik. I Finland har Freds- och konfliktforskningsdelegationen till uppgift att finansiera, leda och koordi- nera forskning inom de berörda områdena samt lägga fram förslag till statsmakterna om vidareutveckling av forskningen inom dessa områden. Delegationen har föreslagit att ett institut för fredsforskning skall in- rättas under 1970. I Norge har ett råd för konflikt- och fredsforskning liknande upp- gifter. Rådet har föreslagit permanent stats- finansiering av Institutt for fredsforskning, uppbyggandet av en forskningsavdelning vid Norsk Utenrikspolitisk Institutt och statsan- slag för administrationen av den humanis-

tiska avdelningen vid Chr. Michelsens insti- tut i Bergen.

De nordiska ländernas regeringar tillsatte 1966 Nordiska samarbetskommittén för in- ternationell politik inklusive konflikt- och fredsforskning. Kommitténs arbete har i första hand gått ut på att utveckla kontak- terna och underlätta samarbetet mellan fors- kare i de nordiska länderna och utländska forskares kontakter med Norden då dessa avser mer än ett land.

I England och Förenta staterna har äm- net International Relations förekommit se- dan första världskriget. Vanligen har det haft sin plats och meddelats på vad som motsvarar svensk högstadienivå och därför haft en mycket fri och varierande inriktning.

Denna har dock i huvudsak varit historisk eller samhällsvetenskaplig med inslag av in- ternationell rätt. Men utvecklingen av ämnet särskilt i USA synes gå i riktning mot att ökad tonvikt lägges på metod och teoribild- ning med därav följande inriktning på socio- logins och matematikens hjälpmedel.

Under de senaste 15 åren har professu- rer i International Relations inrättats i Holl- land och Frankrike.

Det intryck de sakkunniga fått av vad som förekommer inom och utom universi- teten utomlands är att utvecklingen går mot ökad integration och betoning av de tvär- vetenskapliga arbetsmetoderna såväl när det gäller undervisning som forskning inom in- tresseområdena för internationell politik, sä- kerhetspolitisk analys och freds- och kon- fliktforskning. Initiativ har i många fall ta- gits vid institut av rikskaraktär men verk- samheten har sedan förstärkts eller utveck- lats genom stödjepunkter vid lokala univer- sitet. Samarbetet har lett till institut som kommit att fungera som både forsknings- och undervisningscentra. Ämnesområdet in- ternationella relationer så som kommittén mycket allmänt redovisar det, synes utom- lands tilldra sig allt större uppmärksamhet som ett viktigt fält för akademisk undervis- ning och forskning. De sakkunniga finner, med hänsyn härtill och till de relativt blyg- samma insatser, som hittills kunnat göras i Sverige inom området, det vara rimligt att

SOU 1969: 61 11

(14)

räkna med en vidareutveckling av resurser- na för undervisning och forskning på områ- det, inriktad på att åstadkomma mer av sam- verkan.

De sakkunniga har också funnit att man genom att inrätta en permanent organisa- tion bäst synes kunna tillgodose önskemå- len om en samordning av givna resurser och aktiviteter för undervisning och forsk- ning inom området internationella relatio- ner. Vid valet av organisationsform har följande målsättningar beaktats.

Det primära målet har angetts vara en utbyggnad av undervisningen på akademisk högstadienivå. Sådana studerande med in- riktning på internationella relationer, vars intresseinriktning inte helt faller inom grän- serna för existerande akademiska ämnen, bör beredas möjligheter att få studiehandled- ning, forskarutbildning och akademisk kar- riär. Tvärvetenskapliga forskningsinitiativ bör uppmuntras genom att samarbetet mel- lan traditionella ämnen underlättas. Doku- mentationsservice och internationell kon- taktverksamhet inom området bör säkerstäl- las så att goda förutsättningar ges för forsk- ningen och utbildningen, något som är av särskild vikt när det gäller att utnyttja knap- pa personella resurser. Från en central in- stans med speciell kompetens bör stöd ges till det arbete inom området internationella re- lationer som pågår vid olika universitet dels inom ramen för etablerade ämnen, dels vid de tvärvetenskapliga seminarierna för freds- och konfliktforskning.

De sakkunniga har sedan sökt avväga organisationsfrågan mot bakgrund av fyra faktorer: den totala tillgången på resurser, graden av ämnesmässig integration inom området, graden av administrativ integra- tion i universitetsorganisationen samt re- sursernas fördelning mellan verksamhet på riksplanet å ena sidan och lokal verksam- het å andra sidan.

Tre alternativ har tett sig praktiskt möj- liga: att inrätta ett centralt planeringsråd för studiet av internationella relationer, att inrätta ett fristående forskningsinstitut för ämnesområdet eller att skapa en universi- tetsinstitution med självständigt examensäm-

ne - internationella relationer. Alla dessa lösningar skulle kunna förenas med fort- satt utveckling av en regional utbildnings- och forskningsverksamhet vid de skilda uni- versiteten. De sakkunniga har valt att för- orda den sist angivna lösningen emedan den i största utsträckning synes möjliggöra ett tillgodoseende av de ovan angivna målsätt- ningarna.

Kommittén föreslår därför inrättande av ett självständigt akademiskt ämne, interna- tionella relationer, som skall omfatta väsent- liga delar av ämnet internationell politik, säkerhetspolitisk forskning och freds- och konfliktforskning som dessa studieinriktning- ar idag är kända och beskrivna i t. ex. 1966 års fredsforskningsutrednings betänkande (SOU 1966: 5). Detta ämnesområde eller stu- diefält, uppfattas vid utländska universitet som tvärvetenskapligt i den mening, att det anknyter till ett flertal av de traditionella ämnes- och vetenskapsområdena. Inom äm- net internationella relationer har vissa spe- cialområden gradvis kommit att utvecklas vilka kännetecknas av särskilda forsknings- syften och därtill anpassade forskningsmeto- der. Detta är t. ex. fallet med freds- och kon- fliktforskning eller säkerhetspolititiskt inrik- tad forskning.

Kännetecknande för utvecklingen är ock- så att bland de vetenskapsområden, som här angivits som traditionella, även de na- turvetenskapliga kommit att betraktas som betydelsefulla för studiet av internationella relationer. Strävan efter en tvärvetenskap- lig uppläggning av detta ämne har lett till ökad samverkan mellan forskare från myck- et skilda fält och en mer omfattande kom- munikation av fakta och forskningsresultat och även till utbyte av metodologiska rön och synpunkter.

När de sakkunniga föreslår inrättande av ett självständigt ämne, internationella re- lationer, sker det med full insikt om att de olika forskningsriktningar som existerar in- om ämnesområdet skiljer sig från varandra i väsentliga avseenden och att det kan bli svårt att få till stånd en undervisning som helt tillgodoser samtliga intresseinriktningar.

Det finns en klar skillnad i fråga om mål-

(15)

sättning mellan säkerhetspolitiska forskare och freds- och konfliktforskare. De förra kan sägas vara intresserade främst av att studera internationella konflikter och kon- fliktrisker utifrån den enskilda statens syn- punkt. De senare eftersträvar en generell kunskap om konflikter, deras orsaker och natur och intresserar sig för det internatio- nella systemet i stort. Dessa två forsknings- riktningar har dock stora likheter i vad avser de metoder som kommer till använd- ning. Vid studierna av internationell poli- tik anknyter man i metodologiskt hänse- ende normalt till de traditionella ämnenas teknik för beskrivning och analys. Målsätt- ningen är av samma skäl mer att vinna

»historisk» kunskap än »operativ» sådan.

Olikheterna mellan de tre forskningsområ- dena såväl i intresseinriktning som i meto- dologiskt hänseende behöver - enligt de sakkunnigas uppfattning - inte medföra att ett samarbete är uteslutet. Genom att sammanföra forskningsområdena till ett äm- ne skapas förutsättningar för ett positivt och komplementärt samarbete.

Kommittén har skisserat ett utbildnings- program för doktorsexamen i internationella relationer. De sakkunniga förordar dock att även studerande i andra ämnen med inrikt- ning på internationella problem skall kunna - i mån av plats - beredas tillfälle att föl- ja delar av denna undervisning. Detta gäller särskilt avsnitt av utbildningen som företrä- delsevis bör kunna förläggas till koncentre- rade veckokurser och avse modeller och metoder för studiet av internationella rela- tioner.

För denna undervisning har kommittén förutsatt att lärare från andra universitets- institutioner och från utanför universiteten stående organisationer skall kunna anlitas.

Kommittén har undersökt möjligheterna för ett samarbete med Utrikespolitiska institu- tet, SIPRI och försvarets forskningsanstalt.

Dessa institutioner har förklarat sig intres- serade av ett samarbete med en »institution för internationella relationer» såväl beträf- fande forskning som utbildning.

Ett samarbete mellan den föreslagna in- stitutionen och den Nordiska kommittén för SOU 1969: 61

internationell politik måste utgå från kom- mitténs uppgift att stödja en samnordisk verksamhet. För arbetet vid institutionen kan detta komma att få stor betydelse dels om bidrag kan ges för forskar- och lärarut- byte mellan de nordiska länderna, dels om insatser genom utdelning av nordiska rese- stipendier kan underlätta för studerande att följa undervisningen i de övriga nordiska länderna.

De sakkunniga föreslår att institutionen för internationella relationer ges karaktär av riksinstitution. Institutionens verksamhet bör ledas av en nämnd för studier i inter- nationella relationer. Genom denna nämnd markeras institutionens karaktär av riksinsti- tution. Institutionens basresurser i form av ordinarie och extra ordinarie personal bör ställas till förfogande från ordinarie univer- sitetsanslag. Därutöver föreslås nämnden bli tilldelad ett kursanslag för att bestrida bl. a.

kostnaderna för verksamheten vid regionala samarbetskommittéer. Det förutsattes att på de universitetsorter där intresse föreligger för denna typ av tvärvetenskaplig verksamhet de regionala samarbetskommittéerna skall erhålla resurser som medger en basorgani- sation.

Utan att föreslå exakt förläggningsort för en riksinstitution har de sakkunniga under- strukit Stockholm-Uppsala regionens lämp- lighet med hänsyn till bl. a. vikten av att ha anknytning till redan pågående tvärveten- skapligt inriktad verksamhet inom området.

Genom att inrätta ett akademiskt ämne på högstadienivå - internationella relationer - och en för samtliga universitet gemensam professur i ämnet bör man enligt de sakkun- nigas mening kunna utnyttja existerande un- dervisnings- och forskningsresurser inom det berörda intressefältet bättre än hittills. Ge- nom den organisation som de sakkunniga fö- reslår bör också en god grund kunna anses lagd för en önskad vidareutveckling av un- dervisning och forskning kring den interna- tionella samlevnadens problem.

Åtgärderna som föreslagits bör inte upp- fattas som stridande mot tanken på ett nor- diskt samarbete och gemensamma nordiska initiativ för denna vidareutveckling. De

13 2*—914585

(16)

sakkunniga menar, att först genom att de

åtgärder som här föreslås blir vidtagna, ska-

pas en sådan svensk undervisnings- och

forskningsstruktur i nivå med grannländer-

nas att förutsättningar föreligger för vårt

land att effektivt deltaga i nordiskt och

internationellt samarbete inom området.

(17)

3 Utbildning och forskning i Sverige i internationell politik, säkerhetspolitiska studier samt freds- och konfliktforskning

3.1 Inledning

De tre ämnesområden som tillhör kommit- téns utredningsuppdrag har först under ti- den efter andra världskriget i någon större utsträckning kommit att framstå som ett angeläget fält för den akademiska forsk- ningen och undervisningen i Sverige. Den forskning som dessförinnan förekom var, med undantag för Rudolf Kjelléns av en geopolitisk världsuppfattning präglade skrif- ter, främst inriktad på systematiska och deskriptiva undersökningar rörande svensk utrikespolitik, svensk utrikespolitisk debatt eller internationella organisationer.

Från mitten på 1940-talet har studier av internationella relationer tilldragit sig ett växande intresse. Så har t. ex. två större historiska forskningsprojekt rörande svensk utrikespolitik igångsatts av vilka det som behandlar den svenska utrikespolitikens his- toria slutfördes 1959. Nordiskt samarbete, europeisk integration, Förenta nationernas organisatoriska uppbyggnad och politik samt olika aspekter på svensk nationell säkerhet och neutralitetspolitik är områden som varit föremål för vetenskapliga stu- dier. Massmedias samt olika intressegrup- pers roll i utrikespolitiska frågor har under- sökts bl. a. i statskunskap och sociologi.

Det ökade intresset för internationella stu- dier har även lett till inrättande av några forskningsinstitutioner, dels inom universi- tetens ram - institutet för internationell

ekonomi vid Stockholms universitet - dels utanför universiteten. De institut som hör till den senare typen är det internationella fredsforskningsinstitutet i Stockholm samt den av försvarets forskningsanstalt finan- sierade forskningsavdelningen vid Utrikes- politiska institutet. Under efterkrigstiden har även inrättats professurer i internationell rätt samt internationell ekonomi, som är ett självständigt moment inom ramen för ekonomexamen vid Lunds universitet.

För att få ett underlag för sin bedöm- ning av behovet av en ökad satsning på forskning och utbildning inom ämnesområ- det har kommittén undersökt relevant aka- demisk undervisning och forskning. Den- na undersökning syftar inte till en full- ständig kartläggning av verksamheten i Sve- rige inom ämnesområdet. En inriktning på internationella studier förekommer inom äm- nen som historia, nationalekonomi, stats- kunskap och inom folkrätten med interna- tionell privaträtt. Undervisning och forsk- ning i beslutsteori, konfliktteori och andra metoder och modeller av betydelse för stu- diet av internationella relationer kan före- komma inom ämnen som filosofi, företags- ekonomi, matematik, pedagogik, psykologi, socialantropologi och sociologi. Grundläg- gande kunskaper av betydelse för förståel- sen av de tekniskt-naturvetenskapliga fakto- rernas roll i den internationella miljön för- medlas inom en rad medicinska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen.

SOU 1969: 61 15

(18)

På grund av ämnesområdets omfattning har i den del av undersökningen som berör undervisningen de läroämnen tagits med, där studieplan eller läskurs har en direkt inriktning på ett eller flera av de tre äm- nesområden utredningen skall syssla med eller där möjlighet finns till sådan inrikt- ning i form av delstudiekurs eller speciali- sering. Detta innebär att undersökningen endast omfattar humanistiska och samhälls- vetenskapliga ämnen och inte berör det naturvetenskapliga området. Undersökning- en av nu pågående forskning omfattar verk- samheten inom de ämnen som traditionellt sysslar med internationella studier samt så- dan forskning som rubriceras antingen som freds- och konfliktforskning eller säkerhets- politiska studier.

3.2 Undervisning

Undersökningen grundar sig på en genom- gång av de normalstudieplaner för relevanta läroämnen som antagits våren 1969. Den tar inte hänsyn till de lokala avvikelser som kan förekomma. Redogörelsen för verksamheten vid freds- och konfliktforskningsseminarier- na bygger på årsredogörelser från respektive seminarier.

3.2.1 Akademiska läroämnen med direkt inriktning på internationella relationer Internationell politik är sedan 1961 ett själv- ständigt akademiskt läroämne. Det förekom- mer dock endast för filosofie licentiatexa- men vid Stockholms universitet. För att få avlägga examen i internationell politik måste studerande ha särskilt tillstånd av kanslern för rikets universitet. För tillträde till studier i ämnet fordras att studerande skall ha avlagt fil. kand., fil. ämbetsexa- men eller samhällsvetenskaplig-filosofisk ex- amen med lägst vitsordet Berömlig i ettdera av ämnena historia och statskunskap samt lägst vitsordet Godkänt i det andra ämnet.

Internationell politik syftar enligt stu- dieplanen till »ett vetenskapligt studium av de politiska relationerna mellan stater och grupper av stater. Studiets främsta föremål är den utrikespolitiska samtidshistorien och

den internationella politikens struktur, verk- samhetsformer och intresserelationer. Meto- den är i huvudsak historisk och induktiv».

En särskild för ämnet internationell poli- tik inrättad undervisning förekommer inte.

Studerande i ämnet hänvisas till licentiand- seminariet i statskunskap med specialinrikt- ning på internationell politik.

Internationell ekonomi förekommer som självständigt moment inom ramen för eko- nomexamen vid Lunds universitet. Syftet med studierna är »att göra det möjligt för de studenter som så önskar att inhämta för- djupade kunskaper om de ekonomiska sam- manhangen sedda ur internationell synvin- kel». Följande moment ingår i ämnet: den internationella handelns teori, verkningar av de olika formerna av ekonomisk integra- tion på deltagande och utanförstående eko- nomier, samspelet mellan industrialiserade och underutvecklade länder och den roll utrikeshandeln spelar i ett lands utvecklings- process, samt internationell marknadsföring (studieplan fastställd 4.10.1965).

Undervisning förekommer på alla betygs- nivåer men studenterna uppmanas att före studierna i internationell ekonomi påbörjas ha avslutat studierna i nationalekonomi.

Möjlighet att avlägga licentiatexamen inom internationell ekonomi har införts helt ny- ligen.

En självständig professur i internationell rätt, omfattande folkrätt och internationell privaträtt, inrättades vid Stockholms univer- sitet 1947. En andra professur inrättades i Uppsala 1966 och en professur i Lund in- rättades 1968. Folkrätt utgör för närvaran- de en del av det större ämnet offentlig rätt med folkrätt. Tiden för delstudiekursen är mycket kort och kurslitteraturen inte om- fattande. Den internationella rätten är såväl grundämne inom juristutbildningen som fö- remål för tillämpade studier.

3.2.2 Akademiska läroämnen inom vilka undervisning med inriktning på internatio- nella relationer förekommer (som delstudie- kurs eller som möjlighet till specialisering)

Historia. I grundkursen på 40 poängs

(19)

nivå i den allmänna studiekursen ingår kur- serna nutidshistoria (4 poäng) samt ekono- misk historia (9 poäng). I den förra kur- sen uppmärksammas bl. a. stormaktspolitik och internationella relationer, övernationel- la organisationer, kolonialismens avveckling och kampen om inflytande över de nya staterna. I kursen ekonomisk historia äg- nas särskild uppmärksamhet åt de moderna samhällenas ekonomiska framväxt, deras ekonomiska och sociala struktur och deras relationer till varandra samt frågorna om samverkan och motsättningar i den globala ekonomien. I grundkursen med modern-his- torisk inriktning (40 poäng) behandlas kon- flikter, internationella relationer och post- koloniala problem inom kursen tiden efter 1918 (5 poäng). Det finns dessutom möjlig- heter till specialisering efter intresseinrikt- ning inom ramen för två kurser om samman- lagt 15 poäng. På 60 poängsnivå kan stu- dierna praktiskt taget helt läggas upp efter den studerandes intresseinriktning.

Vid universiteten i Lund, Stockholm och Uppsala har det enligt tidigare gällande stu- diesystem funnits möjligheter att för tre be- tyg och licentiatexamen koncentrera studier- na till modern historia. Vid Lunds univer- sitet har modern historia varit ett kursal- ternativ även på två-betygsnivå. Licentiat- examen har vid Stockholms universitet kun- nat helt inriktas på internationell politik.

Statskunskap. I grundkursen för 20 poäng ingår internationell politik som en obliga- torisk kurs om 3 poäng. Kursen skall ge en översikt över de internationella politiska relationernas utveckling från 1900 med särskild tonvikt på efterkrigsåren. Enligt anvisningarna till kursen bör vidare vid dis- kussionen av de grundläggande problemen både de politiska och de teoretiska aspek- terna beaktas. På 40 och 60 poängsnivå är internationell politik enligt normalstudie- planen en av tre valfria kurser. Inom ra- men för respektive studiekurs om 20 poäng kan studerande specialisera sig dels genom kursen internationell politik (7 poäng) dels genom kursen självständigt arbete (8 poäng).

Denna senare kurs består av författande och ventilering av uppsats samt opposition på

uppsats. Uppsatsämne väljs från det område som den valfria kursen behandlar.

Enligt tidigare gällande studiesystem fanns det vid samtliga universitet möjlighet att på tre betygs- och licentiandnivå koncentre- ra huvuddelen av studierna på internationell politik. Undervisningen har hittills bestått av regelbundna seminarieövningar som i vis- sa fall har varit gemensamma för tre betyg- och licentiatexamen. Vidare har det före- kommit specialseminarier som behandlar t. ex. teoretiska och metodiska problem.

Nationalekonomi. I de nationalekonomis- ka studierna på 20 och 40 poängsnivå kom- mer de internationella aspekterna in i en rad kursmoment. Så behandlas i studiekur- sen för 20 poäng inom kursen ekonomisk analys (10 poäng) bl. a. internationella re- sursfördelningsproblem och grunddragen i teorin för internationell handel. I kurser- na ekonomisk politik och internationell eko- nomi (10 poäng), ges dels en översikt över problemställningar inom internationell eko- nomi, dels behandlas vissa valda problem inom detta område. Kursen ekonomisk ana- lys i grundkurs på 40 poängsnivå avser att ge fördjupade insikter i de ekonomiska teo- rier och analysmetoder som presenterats i studierna på 20 poängsnivå. Här behand- las bl. a. internationella betalningssystem och valutamarknader, ekonomisk tillväxt och handelsutbyte, skillnader i regional eko- nomisk utveckling och interregionala sam- band. Dessa moment ingår även i studie- kursen 40 poäng inom kursen makroekono- mi och internationell ekonomi (10 poäng).

Val av ämne inom ramen för kursen själv- ständigt arbete ger ytterligare möjlighet till en inriktning av studierna på internationel- la ekonomiska frågor.

Enligt tidigare gällande studiesystem fanns det för tre betygs- och licentiatexamen möj- ligheter till koncentration av studierna så- väl beträffande val av uppsats/avhandlings- ämne som litteraturkurs till internationell ekonomi.

Sociologi. Sociala problem av särskild betydelse i det svenska samhället eller in- ternationellt, t. ex. klasstruktur, etniska rela- tioner, avvikande beteende och särkulturer

SOU 1969: 61 17

(20)

och befolkningsfrågan, ingår som delmo- ment i kursen speciell sociologi (5 poäng) på 20 poängsnivå. En möjlighet att för- djupa studierna efter intressen och yrkes- planer ges de studerande genom specialkur- sen (4 poäng) på 40 poängsnivå. Bland de områden som kan väljas i specialkursen anges i normalstudieplanen bl. a. social stra- tifikation, etnisk stratifikation, arbetssocio- logi, (industriell utveckling och konflikt), politisk sociologi, utveckling och bistånd samt freds- och konfliktforskning. Fordring- arna för 60 och 80 poängsnivåerna omfat- tar uppsatsarbete (10 poäng), vilket ger möj- lighet till ytterligare specialisering. Inom ämnet sociologi har det sedan några år funnits möjlighet vid vissa universitet att inrikta studierna för tre betyg på u-lands- sociologi och konfliktforskning.

Samhällskunskap. I blockämnet samhälls- kunskap kommer internationella moment in i samtliga där ingående läroämnen. I stu- diekursen AB 1 (40 poäng) ges i kursen sociologi 2 bl. a. en introduktion till social- antropologi, u-landssociologi och social för- ändring samt till teorier om sociala kon- flikter bl. a. i samband med invandrare och minoritetsgrupper. Kursen internationell po- litik, politisk teori (5 poäng) behandlar de internationella politiska relationernas utveck- ling från 1900 med särskild tonvikt på ef- terkrigsåren. Internationella resursfördel- ningsproblem och grunddragen i teorin för internationell handel samt internationell kon- junkturspridning och yttre balansproblem behandlas i kursen inledande nationaleko- nomisk orientering, ekonomisk analys (10 poäng). Bland de problemområden vilka namnes som speciellt lämpade att behandla inom kursen aktuella samhällsproblem (4 poäng) är sociala konflikter och konflikt- lösningar, internationellt samarbete och ut- vecklingsländernas problem samt massme- dia och opinionsbildning. I påbyggnadskur- serna med nationalekonomisk och kultur- geografisk inriktning på 60- och 80-poängs- nivå kommer internationella moment in i ett flertal kurser. I påbyggnadskurser med statsvetenskaplig inriktning för 80 poäng

finns det möjlighet till specialisering på internationell politik som ett av tre studie- alternativ.

3.3 Forskning

I den följande översikten över pågående verksamhet inom internationell politik, sä- kerhetspolitisk forskning samt freds- och konfliktforskning redovisas endast den aka- demiska forskning som bedrevs under år 1968. Till forskning räknas här licentiat- eller doktorsavhandlingar, forskningspro- jekt som leds av akademiska lärare och kontraktsforskning utförd för försvarets forskningsanstalts räkning. Översikten syf- tar inte till att ge en fullständig redovis- ning för pågående forskning utan till att ge en allmän överblick. Inom ett flertal naturvetenskapliga och tekniska ämnen fö- rekommer forskning med säkerhetspolitisk relevans. I den följande framställningen har endast den naturvetenskapliga forskning tagits med som försvarets forskningsanstalt är ansvarig för.

3.3.1 Viktigare forskningsområden

I den av Institutt for fredsforskning i Oslo på uppdrag av UNESCO utarbetade översikten över institut som för närvarande ägnar sig åt fredsforskning (Reports and Papers in the Social Sciences no 23, 1966) ges även en orientering om dessa instituts intresseom- råden. Till de områden som mer än hälften av de tillfrågade instituten ansåg vara av stort intresse hörde: allmän konfliktteori, be- slutsprocessen i internationella relationer, rustningsreglering, folkopinion i internatio- nellt-politiska frågor, maktbalansproblem, ekonomiska och sociala konsekvenser av nedrustning, diplomati och administration av utrikespolitiska ärenden, inverkan på utrikes- politiska beslut av massmedia och elitgrup- per, FN:s fredsbevarande styrkor. Militär- strategiska problem, simulation av interna- tionella konflikter, studier av icke-våld som försvarsmetod, sociala aspekter på teknisk biståndshjälp, den effekt som ekonomiska påtryckningar kan ha i internationella rela- tioner, ekonomisk utveckling i allmänhet

(21)

var alla områden som mer än en tredjedel av de tillfrågade instituten ansåg vara av stort intresse för freds- och konfliktforsk- ning.

Den forskning som för närvarande be- drivs i Sverige - vare sig den hänförs till internationell politik, freds- och konflikt- forskning eller säkerhetspolitisk forskning - tar upp flertalet av de ovan angivna problemområdena. Diplomatisk historia och studier av enskilda länders utrikespolitik behandlas i en rad avhandlingar, främst i historia och statskunskap. Inom lamen för det historiska forskningsprojektet »Sverige under andra världskriget» undersöks olika aspekter såväl utrikespolitiska som inrikespo- litiska av betydelse för utformningen av den svenska neutralitetspolitiken såsom den mi- litära beredskapen, inrikespolitiken och för- valtningen, opinionsbildningen 1939-1945 samt socialpolitik och humanitär hjälp. Av- handlingsämnen inom detta projekt är t. ex.

den tyska transiteringen på svenskt territo- rialvatten 1941-1944, industrins omställning från freds- till krigsproduktion, vissa dansk- svenska förbindelser av politisk och militär art 1943-1945.

Fransk utrikespolitik under de Gaulle, Svensk-tyska förhandlingar om den svenska järnmalmens roll i tysk utrikespolitik, Stäm- ningar och förhållanden inom den italienska utrikesförvaltningen under året 1943 är ex- empel på andra avhandlingsämnen i histo- ria. I ämnet internationell politik är en li- centiatavhandling rörande Finlands neutra- litetspolitiska doktrin under utarbetande.

Opinionsbildningen i utrikespolitiska frågor behandlas inom flera akademiska discipli- ner. Så omfattar det ovan nämnda forsk- ningsprojektet i historia även undersökning- ar rörande opinionsbildning och propagan- da. Exempel på avhandlingar i statskun- skap inom detta fält är Svensk utrikespo- litisk debatt 1945-1951, Sovjetunionen i svensk pressdebatt efter andra världskriget, Sverige och Europamarknaden, Påverknings- ideologier i den amerikanska Vietnamdebat- ten. Från sociologiska utgångspunkter har dessa frågor tagits upp bl. a. i en undersök- ning av den svenska atomvapendebatten.

Till detta problemområde kan även räknas de undersökningar rörande attitydbildning- en i internationella frågor som gjorts av sociologer och psykologer som t. ex. Strate- gic thinking as a function of social attitudes, Barns föreställningar om krig och fred, Ar- gumentering och ställningstagande vid den indisk-kinesiska gränskonflikten. Svenskt u- hjälpstänkande undersöks i en doktorsav- handling i pedagogik. Teoretiska studier av beslutsfattande är relativt sällsynta. I ämnet filosofi studeras Rationalitetsbegreppet med referens till spel och beslutsteori samt poli- tisk och sociologisk teori. Internationella normsystem och regeringars agerande i kon- flikter undersöks i internationell politik.

Maktbalansproblem studeras i forsknings- projektet Detente in Europe.

Spelteoretiska undersökningar och simu- lering förekommer i företagsekonomi, natio- nalekonomi och sociologi. Exempel på så- dana undersökningar i sociologi är Person- lighet och beteende vid strategiska spel, On the relevance of game theory for the study of international conflicts. De inter- nationella organisationernas uppbyggnad och funktioner är föremål för studier i histo- ria, t. ex. i en avhandling rörande strävan- den mot en gemensam Europamarknad och i statskunskap där bl. a. följande avhand- lingar är under utarbetande: Programarbe- tet i UNESCO, The role of the Nordic Council in Nordic integration. Inom ramen för tillämpade studier i folkrätt har bl. a.

följande frågeställningar tagits upp: Europa- rådets kommission och domstol för de mänskliga rättigheterna, den organisatoriska uppbyggnaden av de till FN anknutna fack- organen. Forskning inom området interna- tionell ekonomi har bl. a. behandlat följande problem: Western economic warfare 1946-

1967, Effects of economic policy in foreign trade, On the theory of Customs unions, EEC och u-länderna.

Den tekniska biståndshjälpen och dess verkningar såväl på mottagarlandet som i gi- varlandet är föremål för undersökningar i företagsekonomi, kulturgeografi, sociologi, nationalekonomi, internationell ekonomi och historia. De frågor som tas upp är ex-

SOU 1969: 61

Ef 19

(22)

exempelvis Foreign Ventures in India - the Swedish case, The Grängesberg Company and the Lamco project: an economic study, Metodiska problem vid evaluering av tek- niskt och finansiellt u-landsbistånd, Bistånds- arbetares återanpassning, Den svenska u- 1 andspolitiken, Utvecklingsplanering, Kapi- talimport på Ceylon, Långtidsplanering och biståndshjälp i Östafrika.

Konfliktforskning förekommer bl. a. i det historiska forskningsprojektet rörande gräns- konflikter samt i sociologi där t. ex. en un- dersökning behandlat generell konfliktteori på makronivå, konfliktrelationer mellan lo- kal och central nivå inom fackförenings- rörelsen.

Integrationsproblematiken tas upp i några avhandlingar i etnografi, statskunskap och nationalekonomi. Till denna typ av studier kan även räknas de undersökningar som görs av invandrares anpassning i Sverige. I sam- arbete med institutet för fredsforskning i Oslo studerar man inom statskunskap och folkrätt hur och när sanktioner använts, och analyserar effekten av dessa.

Militärpolitiskt inriktade undersökningar förekommer i historia som delundersökning- ar i det tidigare nämnda projektet Sverige under andra världskriget samt i ett forsk- ningsprojekt rörande Tyskland och Norden.

Till säkerhetspolitisk forskning kan även den naturvetenskapliga forskningen, som bedrivs i försvarets forskningsanstalts regi, räknas.

Av dessa forskningsprojekt kan nämnas un- dersökningar rörande ballistiska robotar, sa- tellitspaning, studier av verkan av kärnladd- ningsinsats mot civilbefolkning, civilförsvar samt ekonomiskt försvar, verkan av radioak- tiv beläggning, projektering av seismologisk multipelstation för kontroll av kärnladd- ningsprov, skydd mot biologiska stridsme- del samt C-stridsmedel och C-skydd i svensk säkerhetspolitik.

3.3.2 Forskning vid universitetsinstitutioner Som framgår av den i det föregående givna översikten bedrivs forskning inom ämnesom- rådet internationella relationer huvudsakli- gen vid en rad universitetsinstitutioner som

licentiat eller doktorsavhandlingar. För att få en överblick över omfattningen av denna forskningsverksamhet har kommittén företa- git en enkät bland berörda institutioner med förfrågan om antalet aktiva licentiander och doktorander samt begäran om förteckning över aktuella avhandlingsämnen läsåret

1968/69. Enkäten omfattar även uppgifter rörande antalet trebetygsstuderande samt ämnen för aktuella trebetygsuppsatser. Des- sa senare uppgifter fann kommittén vara av visst värde för att få en uppfattning om in- tresset för studier av internationella relatio- ner och det underlag som finns för en fors- karutbildning inom ämnesområdet. De upp- gifter som inkommit har i vissa avseenden visat sig inte vara jämförbara bl. a. på grund av att institutionerna har något varierande kriterier för begreppet aktiv licentiand/ dok- torand. Kommittén har dock ansett det vara av intresse att i en översiktlig framställning redovisa den kvantitativa förekomsten av forskning inom området internationella re- lationer.

Inom internationell politik, som ju en- dast förekommer som självständigt ämne för licentiatexamen, är en doktors- och en li- centiatavhandling under utarbetande. Båda dessa forskare är knutna till utrikespolitiska institutet. Inom den internationella rättens område finns sex doktorander i Stockholm och en i Lund.

I internationell ekonomi i Lund har fyra trebetygsuppsatser utarbetats. En doktorand och två licentiander är verksamma vid in- stitutionen. I Stockholm, där internationell ekonomi inte är examensämne, är den dok- torand och de två licentiander som forskar i ämnet knutna till institutet för internatio- nell ekonomi. Vid de nationalekonomiska institutionerna kan en doktors- och tre li- centiandavhandlingar räknas till området in- ternationell ekonomi. Antalet trebetygsupp- satser i vilka internationella ekonomiska problem behandlas är 23.

Inom ramen för studier i statskunskap är internationell politik ett av tre studiealter- nativ. Totalt är tre doktors- och 26 licentiat- avhandlingar under utarbetande. 26 trebe- tygsuppsatser har behandlats under läsåret.

(23)

I historia kan sex doktorsavhandlingar och 43 licentiatavhandlingar räknas till modern historia med inriktning på internationella frågor. Av dessa avhandlingar tillhör ca 30 forskningsprojektet »Sverige under andra världskriget». Cirka 50 trebetygsuppsatser i modern internationell historia har lagts fram på seminarier.

Den forskning som förekommer i socio- logi som behandlar problem av relevans för internationella relationer är främst freds- och konfliktforskning och u-1 andssociologin.

Denna typ av forskning förekommer främst vid universiteten i Göteborg, Lund och Upp- sala. Den redovisas i det följande i samband med redogörelsen för verksamheten vid freds- och konfliktforskningsseminarierna.

3.3.3 Den tvärvetenskapliga verksamheten inom freds- och konfliktforskningen vid uni- versiteten

Vid Göteborgs-, Lunds-, Stockholms- och Uppsala universitet har sedan några år se- minarier eller arbetsgrupper för freds- och konfliktforskning varit verksamma. Dessa seminarier/arbetsgrupper är tvärvetenskap- liga både i avseende på verksamhet och sam- mansättning. Deltagarna i seminarierna är på trebetygs-, licentiand-, och doktorandni- vå. Verksamheten har bestått dels i diskus- sion av aktuell forskning dels genomgång av för freds- och konfliktforskning relevant me- tod och teoribildning. Arbetet i dessa semi- narier har bedrivits i nära anslutning till motsvarande grupper i andra nordiska län- der, varvid det norska fredsforskningsinsti- tutet har spelat och spelar en viktig initie- rande och vägledande roll.

Seminarierna har kommit till på studen- ternas eget initiativ och leds i regel av per- soner som själva håller på med sin forskar- utbildning. Denna fredsforskning har inte några egna universitetsinstitutioner utan verksamheten är organiserad som fristående seminarier och studiegrupper, medan grupp- medlemmarna är knutna till etablerande in- stitutioner. Relationerna till dessa och till universitetens centrala myndigheter har byggts ut efter hand.

SOU 1969: 61

Göteborgs freds- och konfliktstudiegrupp bildades våren 1967. Gruppen är knuten till sociologiska institutionen och det är huvud- sakligen ämnena sociologi och matematik som är representerade. Gruppen har haft två föregångare dels ett beslutsteorikollo- kvium, som arbetade i flera år vid matema- tiska institutionen under professor Ganelius' ledning, dels en informell studiegrupp kring freds- och ickemilitär försvarspolitik. Stu- diegruppens forskning har hittills huvudsak- ligen varit inriktad på spelteori och spel- experiment med försökspersoner, men man planerar att gå vidare och studera det inter- nationella samhället som system samt olika fredsmodeller. Gruppens forskning har fått finansiellt stöd från försvarets forsknings- anstalt, vilket under läsåret 67/68 uppgick till 10 000 kronor.

Det äldsta och största av seminarierna är seminariet för freds- och konfliktforsk- ning i Lund, som började sin verksamhet hösten 1965 med en serie spelexperiment.

Seminariet är tvärvetenskapligt och före- stås av Arbetsgruppen för Freds- och Kon- fliktforskning vid Lunds universitet. Denna består av sex professorer tillsatta av kon- sistoriet för att samordna det tvärvetenskap- liga arbetet. Seminariet är ett blandat li- centiand- och trebetygsseminarium, de fles- ta deltagarna studerar sociologi, historia och psykologi, men det finns även företrädare för ämnena matematik, juridik, nationaleko- nomi och statskunskap. I anknytning till se- minariet finns följande arbetsgrupper: två konfliktforskningsgrupper vid sociologiska institutionen, socialpsykologiska konflikt- forskningsseminariet samt arbetsgruppen rö- rande gränskonflikter och gränsstabilitet vid den historiska institutionen. Sammanlagt ett sjuttiotal personer på trebetygs- licentiand- eller högre nivå har deltagit i sammanträ- dena: i genomsnitt har 10-15 personer del- tagit i det tvärvetenskapliga seminariets sam- manträden. Antalet licentiander och dok- torander som arbetar på avhandlingar med anknytning till freds- och konfliktforskning är ca 15, medan antalet trebetygsstuderande som arbetar med forskningsuppgifter i an- slutning till seminariet uppgår till ca 50.

21 3*—914585

(24)

Verksamheten finansierades budgetåret 68/

69 genom dels ett anslag om 10 000 kronor från konsistoriet, dels ett anslag från utbild- ningsdepartementet på 30 000 kronor. Verk- samheten vid det tvärvetenskapliga semina- riet har bestått av diskussioner av pågående forskning och uppsatser eller avhandlingar, samt av genomgång av relevanta metoder och teorier t. ex. allmän konfliktteori, spel- teorins relevans för freds- och konfliktforsk- ning. Dessa senare typer av seminarier har oftast letts av forskare från utlandet. Flera av de projekt som är under utarbetande in- om konfliktforskningsgrupperna bedrivs i internationellt samarbete bl. a. en studie av fredsrörelsen i Skandinavien och Eng- land, en studie av barns uppfattningar om krig, fred och konflikter. Det mest omfat- tande projektet är ett delprojekt i den in- ternationella studien »The World in the year 2000», vilket har ett dussin medlems- nationer och leds av professor Galtung i Oslo.

Det socialpsykologiska konfliktforsknings- seminariet i Lund har ca 20 deltagare på trebetygs- och licentiandnivå. Seminariedel- tagarna har utfört ett antal serier experi- ment med olika slags spel av konflikttyp.

Arbetsgruppen för freds- och konfliktforsk- ning vid den historiska institutionen forskar i ett projekt som rör gränser och gränskon- flikter. De vetenskapliga arbeten - trebetygs- uppsatser, licentiatavhandlingar eller tid- skriftsartiklar - som producerats inom ra- men för de olika arbetsgrupperna under åren 1967-69 uppgår till ca 30.

Sektionen för fredsforskning vid pedago- giska institutionen vid Stockholms universi- tet har fungerat sedan vårterminen 1966.

Verksamheten har varit inriktad på etable- rande av ett vidare perspektiv i vilket psy- kologiska och pedagogiska forskningsinsat- ser kan ses. Kärnan i seminariegruppen har utgjorts av studerande vid pedagogiska in- stitutionen, men företrädare för andra dis- cipliner och för institutioner utanför uni- versiteten har också deltagit. Antalet delta- gare i seminariet har varit omkring 15.

Verksamheten har bedrivits inom ramen för en extra forskarassistenttjänst från statens

råd för samhällsforskning som är avsedd för studier inom området freds- och konflikt- forskning. En doktorsavhandling är under utarbetande och ett flertal trebetygsuppsat- ser har färdigställts inom detta seminarium.

Avdelningen för freds- och konflikt forsk- ning vid Uppsala universitet har liksom se- minariet i Lund sitt ursprung i studiecirk- lar som startades 1963 inom det Nordiska sommaruniversitetets ram. Seminarieverk- samheten i Uppsala startades under vårter- minen 1966 och har bedrivits i samarbete med Kursverksamheten.

Vårterminen 1969 fick fredsforskningsse- minariet ställning av en självständig forsk- ningsavdelning vid Uppsala universitet. Den är gemensam för de institutioner inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska fa- kulteterna, vilka bedriver forskning av rele- vans för studiet av fred och konflikter. Av- delningens angelägenheter handhas av en särskild styrelse som sorterar under konsis- toriet. I styrelsen ingår företrädare för uni- versitetet, kursverksamheten vid Uppsala universitet och deltagarna. Av avdelningens ca 40 deltagare är hälften licentiander och doktorander och hälften trebetygsstuderan- de. De flesta deltagarna studerar sociologi och statskunskap men det finns även före- trädare för ämnena matematik, psykologi, juridik och filosofi.

Tyngdpunkten i verksamheten har under det senaste året legat på uppsats och av- handlingsarbete inom olika projektoriente- rade arbetsgrupper. Tre sådana grupper har varit verksamma under läsåret 1968/69 och beräknas fortsätta under läsåret 1969/70.

Arbetet i grupperna har behandlat följande områden, 1) det internationella systemets struktur (studier med tonvikt på ekonomis- ka, politiska och militära relationer mellan rika och fattiga länder), 2) icke-militära kampformer som metoder för försvar och social förändring (studier av det tjeckoslo- vakiska ockupationsmotståndet 1968, den franska revolten 1968, svenska strejker), 3) kyrkan och den sociala förändringen (stu- dier av idéutvecklingen inom kyrkorna och av kyrkornas betydelse som social och poli- tisk faktor). Utöver dessa tre grupper finns

References

Related documents

Ekoproduktionen bidrar till biologisk mångfald även i skogs- och mellanbygd genom att mindre gårdar och fält hålls brukade tack vare den för många bättre lönsamheten i

Om forskning inte kommer att hanteras inom CAP samtidigt som budgeten för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel är osäker så kommer innovations- och

Uppnås inte detta får vi aldrig den anslutning som krävs för vi skall kunna klara de målen som vi tillsammans behöver nå framöver i fråga om miljö, biologisk mångfald och

För att få arbetskraft till lantbruket måste arbetsgivare säkerställa att de anställda har en god arbetsmiljö samt bra arbetsvillkor och löner. Om vi inte arbetar aktivt med

Detta gäller dels åtgärder som syftar till att minska jordbrukets inverkan på klimatet, dels åtgärder för att underlätta för jordbruket att anpassa sig till ett ändrat

att det behövs förstärkning av ersättningar för biologisk mångfald i gräsmarker vilket primärt tolkas som betesmarker och slåtterängar och LRF ser också behov av detta men vi

Livsmedelsverket tar särskilt fasta på det särskilda målet 9: Se till att EU:s jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra och näringsrika

I de kontakter LRF Häst haft med Jordbruksverket för att söka projektstöd för kompetensutvecklingsinsatser, har Jordbruksverket varit mycket tillmötesgående för att