HANDLINGSPLAN FÖR SKAPANDE SKOLA I OVANÅKERS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR SKAPANDE SKOLA I OVANÅKERS KOMMUN 2014-2015

ATT LÄRA MED FLERA SINNEN

BAKGRUND

Ovanåkers kommun är en liten glesbygdskommun med knappt 12000 invånare.

Trots kommunens ringa storlek, kan många barn och ungdomar möta kultur på ganska många ställen, i filmföreningar, körer, dansverksamheter, musik- och konstföreningar, hembygdsföreningar och kyrkor.

I kommunal regi görs insatser för alla barn. Kulturombuden på skolorna väljer ut teater-, musik- och dansföreställningar och samtliga elever får en sådan kulturupplevelse per år, ofta blir det två upplevelser. Varje år får också alla elever, under skolbioveckan, besöka biografen och se en kvalitetsfilm. Vid sidan om detta arrangerar biblioteken

utställningar och program som riktar sig direkt mot skolan. Den största satsningen på kultur för barn och ungdom görs genom den kommunala musikskolan, som av tradition har en befäst position (6.4 tjänst).

PÅGÅENDE INSATSER

Förutom de insatser som Ovanåkers kommun fortlöpande gör innebär årets projekt inom Skapande skola, Kultur i ny samverkan – steg tre, att följande aktivitet just nu pågår i kommunen:

Elever i år F, 1, 2, 3 och 4 samt särskolegrupp och förberedelseklass använder dans för att, i samarbete med klassläraren och danspedagogen, tillägna sig kunskaper om den lokala historien. Eleverna skapar och framför en egen koreografi, som utgår från lokala historiska erfarenheter och texter.

Elever i år 4 får, tillsammans med en professionell filmare, skapa korta filmer på datorplatta kring temat Voxnadalen förr och nu. Filmerna publiceras på bloggen voxnadalensfyror.se, som är ett tävlingsbidrag inom rikssatsningen webbstjärnan.

LÅNGSIKTIG STRATEGI

Läroplanen från 2011 skärpte kraven när det gäller kulturens roll i skolan. Skapande

Skola är ett stöd för skolan att uppfylla dessa krav. Med tanke på de svenska resultaten i

PISA 2013 vill vi gå längre än så. Vi menar att det är dags för en ny kulturpedagogik!

2

Forskningen om inlärningsstilar visar att vi lär oss på en mängd olika sätt.

De flesta lärare lär sig genom att se och höra, visuellt och auditivt, men många barn lär sig bäst genom kroppsliga erfarenheter, kinestetiskt och taktilt.

Några elever är utpräglat sociala och behöver samarbeta för att kunskaperna ska fästa, andra behöver enskildhet. Lärare måste därför tillägna sig fler sätt att undervisa, än de sätt hen själv använder för egen inlärning, för att nå alla elever.

Med ovan nämnda forskningresultat i ryggen och med utgångspunkt i den svenska läroplanen kan projekttiden ge oss möjligheter att prova nya vägar, dels i den praktiska verksamheten ute i skolorna, men också genom regelbundna strukturerade möten mellan professionella kulturarbetare och pedagoger.

1 En sammanfattande artikel finns i Skolvärlden: http://www.skolvarlden.se/artiklar/fler-larstilar-behovs

3

PLANERADE SAMVERKANSFORMER MELLAN SKOLA OCH KULTURLIV 2014-15 Tillsammans med professionella kulturarbetare, vill vi inom skolan i Ovanåker

vidareutveckla den pedagogiska metod som börjat växa fram under föregående år med Skapande skola och ARTinED

VÅRT SYFTE MED SKAPANDE SKOLA UNDER LÄSÅRET 2014-2015 ÄR:



Att kommunens lärare och de kulturarbetare som anlitas för projektet samarbetar för en långsiktig utveckling av de pedagogiska verktygen,



att visa hur kulturell aktivitet kan hjälpa elever med kinestetiska och taktila inlärningsstilar att nå läroplanens mål,



att visa för oss själva och andra mångfalden av inlärningsituationer där kulturella aktiviteter kan ingå,



att eleverna genom dans och film inhämtar kunskaper i läroplanens olika ämnen,



att stärka elevernas självkänsla genom att ge dem tillgång till egna kulturella uttrycksformer samt



att stärka samhörigheten mellan nya och gamla invånare i kommunen.

DE PLANERADE INSATSERNA

ETT PROJEKT I SAMKLANG MED GRUNDSKOLANS LÄROPLAN

Vårt projekt har starkt stöd i såväl läroplanens värdegrund som i beskrivningen av skolans uppdrag och i formuleringarna av det centrala innehållet i olika ämnen. Här följer några exempel:

SKOLANS UPPDRAG

SKOLAN SKA STIMULERA VARJE ELEV ATT BILDA SIG OCH VÄXA MED SINA

UPPGIFTER. I SKOLARBETET SKA DE INTELLEKTUELLA SÅVÄL SOM DE PRAKTISKA, SINNLIGA OCH ESTETISKA ASPEKTERNA UPPMÄRKSAMMAS.

ELEVERNA SKA FÅ UPPLEVA OLIKA UTTRYCK FÖR KUNSKAPER. DE SKA FÅ PRÖVA OCH UTVECKLA OLIKA UTTRYCKSFORMER OCH UPPLEVA KÄNSLOR OCH

STÄMNINGAR. DRAMA, RYTMIK, DANS, MUSICERANDE OCH SKAPANDE I BILD, TEXT OCH FORM SKA VARA INSLAG I SKOLANS VERKSAMHET.

EN HARMONISK UTVECKLING OCH BILDNINGSGÅNG OMFATTAR MÖJLIGHETER ATT PRÖVA, UTFORSKA, TILLÄGNA SIG OCH GESTALTA OLIKA KUNSKAPER OCH

2En del av den stora EU-satsningen Konstarter i pedagogiken under 2011-2013

4

ERFARENHETER. FÖRMÅGA TILL EGET SKAPANDE HÖR TILL DET SOM ELEVERNA SKA TILLÄGNA SIG.

EXEMPEL UR ”CENTRALT INNEHÅLL ENLIGT LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN,

FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET” SOM PASSAR FÖR ARBETE MED DATORPLATTA3:

 Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift (engelska år 4-6).

 Texter som kombinerar ord och bild, t.ex. film, interaktiva spel och webbtexter (svenska som andraspråk)

 Stödord, bilder och digitala medier för att planera och genomföra en muntlig presentation.

(svenska som andraspråk)

 Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön (geografins metoder, begrepp och arbetssätt år 4-6 ).

 Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

(geografins metoder, begrepp och arbetssätt år 4-6).

 Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt (matematik; geometri år 4-6)

 Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras (matematik; geometri år 4-6).

 Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, t.ex. dokumentära bilder från hemorten och konstbilder (bild år 4-6).

 Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar (bild år 4-6).



Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram (bild år 4-6).



Filmande samt redigering i datorprogram (bild år 4-6)

EXEMPEL UR ”CENTRALT INNEHÅLL ENLIGT LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET” SOM PASSAR FÖR ARBETE MED DANS:



Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer (SO år 1-3).



Takt och rytm i lekar, danser och rörelse till musik (idrott och hälsa år 1-3)



Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner (musik år 1-3).



Gestaltning av sånger och berättelser med ljud rytmer och rörelser (musik år 1-3).

3 Svenska datatermgruppen: Ordlisteartikel 238: ”Datorplatta, pekplatta, bärbar dator med pekskärm. Använd datorplatta eller pekplatta för tablet computer och andra engelska benämningar för detta begrepp.

Kommentar: Som kortform förekommer platta. - - -Surfplatta används också för detta begrepp, men det är onödigt snävt – man kan ju göra mycket mer än surfa på en datorplatta. Jämför även läsplatta och e-bok.”

5



Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor (fysik år 1-3).



Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor (fysik år 1-3).



Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:

avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning (fysik år 1-3).



Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid (religionskunskap år 1-3).



Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom (religionskunskap år 1-3).



Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd (religionskunskap år 1-3).



Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar (religionskunskap; att undersöka verkligheten år 1-3).



Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. (religionskunskap; att undersöka verkligheten år 1-3).

MED PLATTAN SOM PENNA

Syftet med filmdelen i projektet är att elever och pedagoger ska få erfarenhet av ett varierat arbetssätt; hur man kan fördjupa sin förståelse av omvärlden och berätta om sitt lärande, med hjälp av modern teknik.

Redan i årets Skapande använder eleverna datorplattor som verktyg. Plattorna, som först kallades surfplattor, sen läsplattor och lärplattor, har under vårterminen 2014 börjat användas som berättarplattor.

Vi vill föra in detta kreativa lärande i fler ämnen under nästa läsår.

ARBETSGÅNG

Arbetet bör läggas upp olika på olika skolor. Ju fler infallsvinklar och ämnen dess bättre!

Filmaren sammankallar alla inblandade lärare en första gång. Sen planerar man tillsammans tema och arbetsgång

EXEMPEL 1 GEOGRAFI

1. Läraren och klassen väljer att arbeta med datorplatta i ett tema om Sveriges geografi.

2. Klassen ser avsnittet ”De djupa skogarna” i UR:s program Geografens testamente 3. Eleverna diskuterar med filmaren etik och regler för publicering på nätet.

4. Elever, lärare och filmare planerar vad en lokal film om ”de djupa skogarna” kan innehålla 5. Eleverna filmar i grupper.

4 Se filmbloggen på http://voxnadalensfyror.se/inlagg/

6

6. Filmerna redigeras och läggs upp bland elevfilmer på UR:s sida.

7. Elevernas föräldrar och klasser runt om i Sverige tar del av elevernas arbete.

EXEMPEL 2 ENGELSKA

1. Läraren och klassen väljer att arbeta med datorplatta i ett tema om kläder i undervisningen i engelska.

2. Eleverna diskuterar med filmaren etik och regler för publicering av bilder på nätet

3. Elever, lärare och filmare planerar vad som fotograferas och filmas och fotograferar därefter (t.ex.) olika kläder och skriver engelska klädglosor till bilderna.

4. Eleverna iscensätter (t.ex.) en modevisning, som filmas med kommentator.

5. Filmer och bilder redigeras i olika bildprogram.

6. Det färdiga arbetet publiceras på klassens webbsida.

7. Elevernas föräldrar samt andra klasser i kommunen tar del av elevernas arbete.

Ett avslutande möte arrangeras när alla klasser har genomfört projektet. En skriftlig sammanfattning av deltagarnas erfarenheter utgör sen, tillsammans med nedan nämnda webbsidor, en ”tipsbank” och en grund för kommande års utveckling av undervisningen i kommunen.

REDOVISNING FILM

Lämpliga platser att visa resultatet utanför skolan kan vara på Ovanåkers kommuns

hemsida och i en blogg på webbstjärnan.se. Filmerna kan också visas i samband med

filmvisningar i den lokala biografen. De elever/elevgrupper som vill kan delta i olika

filmtävlingar, t.ex. i tävlingen 1 minut film vid Junior Film Festival i Stockholm våren

2015.

7

DANSA MED MENING

Syftet med dansdelen i projektet är att elever och pedagoger ska få erfarenhet av hur man kan fördjupa sin förståelse av omvärlden, och berätta om sitt lärande, med hjälp av

skapande rörelse. Arbetet kan läggas upp olika på olika skolor. Inget ämne är omöjligt för dans. Man kan dansa historia, matte, svenska och engelska. Danspedagogen träffar alla inblandade lärare en första gång och

planerar tema och arbetsgång. Ett liknande möte arrangeras när alla klasser genomfört

projektet. Vid det senare tillfället analyseras de erfarenheter som gjorts. En sammanfattning av denna analys bildar en grund för kommande års arbete.

Vi vill att eleverna

 genom dansen tillgodogör sig kunskaper i olika skolämnen

 ökar sitt kroppsliga medvetande samt inspireras till ökad användning av olika konstformer som en tillgång i lärande

 tränar det kreativa tänkandet för nya lösningar i skolarbetet

 stärks genom alternativa uttrycksformer

 samverkar i olika gruppkonstellationer

ARBETSGÅNG EXEMPEL 1

1. Läraren och klassen (med danspedagog närvarande) studerar människan och känslor, tema människokroppen

2. Pedagogisk information följs upp av att eleverna går till dansstudio/dansutrymme och gestaltar introducerat kunskapsstoff

3. Danspedagogen stöttar enskilda elever i spontana uttryck och samordnar ’andemeningen’ i en gemensam koreografi.

EXEMPEL 2

1. Danspedagogen kommer till klassen när de läser geografi 2. Efter teori i klassen gestaltas informationen i dansstudio

3. Danspedagogen och klassläraren summerar/utvärderar arbetet med eleverna

Efter två år med dans i Skapande skola vill vi nu ta ett steg längre: Utöver dansen som konstform för barn vill vi integrera dansen i ämnesundervisningen. Eleverna får därmed ett breddat utbud för sina

individuella inlärningsstilar.⁵

5Egentligen är det bara två av Gardners nio intelligenser - verbal och logisk/matematisk intelligens – som brukar uppmuntrats i skolan. De övriga - naturintelligens samt kinestetisk, spatial, musikalisk, interpersonell, intrapersonell och existentiell intelligens - har inte alls fått lika stort utrymme. Gardners grundtanke är att människor känner sig mer motiverade och blir mer engagerade om de får möjlighet att använda sin bästa intelligens, sin personlighet, sin kreativitet, sina talanger och sina intressen i lärandet.

8

ORGANISATION

Arbetet administreras av Viksjöforsbaletten i samverkan med berörda skolledare gällande upptaktsmöte med information, schemaupplägg, utrustning, lokalbokning samt offentlig projektredovisning. Den anställda danspedagogen/koreografen är ansvarig för all kontakt med skolorna vad gäller planering med lärare, introduktion av dansen, danslektioner, slutredovisning.

REDOVISNING DANS

Ett lämpligt tillfälle för att visa resultatet utanför skolan kan vara Danforum i Viksjöfors

SAMVERKAN MELLAN DANS OCH FILM

Danspedagog och filmare samverkar vid projektplanering, seminarier redovisningar.

ELEVMEDVERKAN

Inom projektets ramar kommer eleverna att i hög grad kunna påverka såväl innehåll som resultat. Elevernas idéer och aktiva medverkan är en förutsättning för projektets genomförande. Projektet ger eleverna utökade uttrycksformer och såväl kulturarbetare som lärare kommer att lyssna på vad de har att säga

UTVÄRDERING

Filmer och koreografier är ett mått på hur aktiviteterna genomförts, men ett viktigt syfte med årets projekt är att upprätta en tipsbank för hur man kan möta barns olika

inlärningsstilar med kulturella aktiviteter i olika ämnen. Kulturarbetarnas logg under projektets gång sammanställs därför och kompletteras med synpunkter från elever, lärare och skolledning.

EKONOMI

769 elever deltar i projektet.

667 av dessa deltar i dansdelen; 4 ggr per elev i grupper om cirka 13 elever=204h 102 elever deltar i filmdelen; 4 ggr per elev i grupper om två=204h

Total projektkostnad: 769 elever à 265 kr/elev, 203785 SEK.

TOTALA KOSTNADEN INKLUDERAR



Inledande och avslutande seminarium



Dansklasser (lokal)



Foto/filmklasser (hyra för film- och redigeringsutrustning)



Offentliga redovisningar (scenbyggnad/kostymer/teknik/biograf)

I Ovanåker motiverar vi den höjda snittkostnaden med att dans och film är nya prioriterade verksamheter (jfr. musik och bild).

Tidsplan:

2014-2015

9

INVOLVERADE AKTÖRER



Danspedagog Mathilda Norling Persson



Filmare Josefin Torp



Ovannämnda skolklasser med klasslärare



Viksjöforsbaletten

KONTAKTPERSON FÖR SKAPANDE SKOLA I OVANÅKER:

Ovanåker i februari 2014

Solveig Landar Skolchef

---

DETTA TILLHÖR INTE HANDLINGSPLANEN MEN SKA VARA MED I ANSÖKNINGSFORMULÄRET:

ELEVGRUPPER DANS

Skola Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 5 Åk 6 Åk 7

Alfta 25 27 27 21 29 30

Runemo 7 10 8 7 7 7

Viksjöfors 8 4 7 6 7 9

Celsius 37 21 19 19 16 19

Knåda 10 6 16 11 10 10

Roteberg 13 14 25 12 13 17

Lillbo 25 25 23 13 24 23

Summa 125 107 125 89 106 115

ELEVGRUPPER FILM

Skola Åk 4

10

Skola Åk 4

Alfta 24

Runemo 11

Viksjöfors 5

Celsius 24

Knåda 6

Roteberg 13

Lillbo 19

Summa 102