• No results found

Kungsbacka, Må 3:13, detaljplan Geoteknisk PM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kungsbacka, Må 3:13, detaljplan Geoteknisk PM"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kungsbacka, Må 3:13, detaljplan

Geoteknisk PM

2016-04-29, reviderad 2018-04-12 Reviderad text är markerad med ett streck i kanten

(2)

Kungsbacka, Må 3:13, detaljplan Geoteknisk PM

2016-04-29, reviderad 2018-04-12

Beställare: Kungsbacka kommun

Storgatan 37 434 81 Kungsbacka

Beställarens representant: Maria Malone

Konsult: Norconsult AB

Box 8774 402 76 Göteborg

Uppdragsledare: Bengt Askmar, Norconsult

Handläggare: Mikael Lindström & Mathias Pettersson, GEOS

Uppdragsnr: 104 21 37

Filnamn och sökväg: \\norconsultad.com\dfs\SWE\Göteborg\N- Data\104\21\1042137\5 Arbetsmaterial\01 Dokument\G\Beskr PM\PM\PM_20160429_rev 20180412.docx

Kvalitetsgranskad av: Bengt Askmar

(3)

3 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

Innehållsförteckning

1 Förutsättningar ... 4

2 Syfte ... 4

3 Underlag... 5

4 Styrande dokument ... 5

5 Befintliga förhållanden ... 5

5.1 Topografi och markbeskaffenhet ... 5

5.2 Erosion ... 7

5.3 Jordlagerbeskrivning ... 9

5.4 Hydrogeologiska förhållanden ... 10

6 Härledda egenskaper ... 10

6.1 Odränerade egenskaper ... 10

6.2 Dränerade egenskaper ... 11

7 Stabilitet ... 12

7.1 Geoteknisk kategori, säkerhetsklass och laster ... 12

7.2 Omräkningsfaktorer ... 12

7.3 Karakteristiska värden ... 13

7.4 Dimensionerande värden ... 14

7.5 Indata till beräkningsprogram värden ... 14

7.6 Antaganden ... 15

7.7 Resultat ... 15

7.8 Sammanfattning ... 17

8 Sättningar ... 18

9 Bergras och blocknedfall ... 18

10 Radon ... 18

11 Rekommendationer ... 19

Bilagor

Stabilitetsberäkningar, befintliga förhållanden, sektion A-B Bilaga A:1-A:4 Stabilitetsberäkningar, framtida förhållanden, sektion A Bilaga B:1-B:2 Stabilitetsberäkning, förhöjd grundvattenyta, sektion A Bilaga C1:-C:2

Ritning

Lastrestriktioner Ritning G102

(4)

4 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

1 Förutsättningar

På uppdrag av Kungsbacka kommun har Norconsult utfört en geoteknisk

undersökning vid Må 3:13 i Fjärås, Kungsbacka kommun. Inom området planeras främst bostäder att uppföras.

Detaljplaneområdet begränsas i söder av Vallbyvägen, i norr av Måvägen och i öster av Gåsevadholmsvägen, se även figur 1.1.

Figur 1.1 Ungefärligt rödmarkerat detaljplaneområde i Må 3:13, Fjärås, Kungsbacka.

(https://www.google.se/maps, 2016-03-31)

2 Syfte

Undersökningarna har i detta skede utförts med syfte att utreda de geotekniska förhållandena inför detaljplanearbetet inom aktuellt område.

(5)

5 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

3 Underlag

Nu utförda geotekniska fältundersökningar samt laboratorieundersökningar utfördes i april 2016 och resultaten redovisas i separat handling Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR/Geo) med samma uppdragsnummer, daterad 2016-04-29.

4 Styrande dokument

Denna PM ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. Nedan uppräknade tillämpningsdokument har använts i beräkningarna:

• IEG:s tillämpningsdokument Rapport 2:2008, Rev 2 ”Grunder”

• IEG:s tillämpningsdokument Rapport 6:2008, Rev 1 ”Slänter och bankar”

5 Befintliga förhållanden

5.1 Topografi och markbeskaffenhet

För detaljer avseende topografi, se ritning G101 Plan i MUR/Geo.

Aktuellt planområde utgörs i huvudsak av ängsmark. Markytan inom

detaljplaneområdet sluttar väldigt svagt från som högst nivå ca +23 i nordväst till som lägst ca +14 i sydost. Medellutningen inom planområdet är flackare än 1:50.

Bild 5.1 Aktuellt område, vy från befintlig bäck i öster.

(6)

6 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

För befintligt dike i östra delen av området ligger botten i avvägd sektion A på nivån ca +13,2 (motsvarar ca 2 m under befintlig markyta vid släntkrön ned mot bäcken).

Bild 5.2 Befintligt dike i öster (norra delen), vy från norr.

Bild 5.3 Befintligt dike i öster (södra delen), vy från norr.

(7)

7 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

5.2 Erosion

I mars 2018 har en kontroll av dikets erosionsaktivitet vid befintligt dike i öster av plaområdet utförts. Syftet var att bedöma eventuell erosion samt bedöma om erosionsskydd krävs map framtida exploatering av området.

Djupet från släntkrön till dikesbotten är ca 2 m och slänten utgörs främst av gräs, vass och mindre buskar. Botten bedöms utgöras av sand, silt och lera, stenar förekommer också. Diket är relativt rakt, flödet i diket var lågt och vattenståndet i diket var också lågt (ca 0,2-0,3 m över dikesbotten) vid platsbesöket i mars 2018 men även vid platsbesöket i mars 2016.

Vid platsbesöket i mars 2018 upptäcktes mindre erosion i diket samt mindre

”släpp”/ras i slänten på några ställen. ”Släppen” beror främst på att jord har spolats bort i den undre delen av diket och på så sätt skapat brantare slänter som till slut har orsakat dessa släpp/ras i slänten. Vissa delar av diket har från början relativt branta slänter vilket också har medfört mindre släpp/ras.

Bild 5.4 Mindre ”släpp”/ras vid befintligt dike.

(8)

8 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

Bild 5.5 Erosion i befintligt dike.

För befintliga förhållanden förekommer viss erosion som i sin tur har orsakat mindre ”släpp”/ras på vissa platser utmed diket. För framtida förhållanden så finns det risk för att mer vatten kommer att tillföras till diket trots att tanken är att inte belasta diket mer än vad det görs idag (tex anläggande av dagvattenmagasin mm).För att undvika fortsatt erosion och ”släpp”/ras i dikets slänter så

rekommenderas det därför att det befintliga diket erosionsskyddas samt att dikets slänter flackas ut något jämfört med dagens förhållanden. Förslag på utförande redovisas i nedanstående figur.

Figur 5.1 Typsektion, förslag på utflackning och erosionssskydd av befintligt dike.

(9)

9 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

5.3 Jordlagerbeskrivning

Enligt utförda undersökningar inom aktuellt planområde består naturlig jordlagerföljd från markytan i huvudsak av:

• Mulljord till ca 0,1-0,3 m djup

• Torrskorpelera till ca 1,5-2 m djup

• Lera till mellan ca 5-45 m djup.

• Friktionsjord.

Enligt utförda undersökningar i området bedöms djupet till fast botten variera från som minst ca 5 m i norr till som mest ca 50 m i söder.

Mulljorden bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA.

Torrskorpeleran är grå och kan innehålla silt samt växtdelar. Dess vattenkvot varierar mellan ca 20-40 %. Torrskorpan bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA.

Den lösare leran under torrskorpeleran är grå och kan innehålla silt samt enstaka växt- och skalrester. Enligt utförda sonderingar förekommer från ca 8 m djup samt på större djup skikt (sand- och siltskikt) i leran. Detta gäller de flesta utförda undersökningarna. Tjockleken på skikten varierar från ca 0,2-1 m. Flest skikt har noterats i punkt 6 (se ritning G101 och G301 i MUR/Geo) som ligger i nordöstra delen av området.

Lerans vattenkvot och konflytgräns varierar mellan ca 60-85 % respektive mellan ca 45-60 %, med de lägre värdena mot djupet. Dess densitet varierar mellan ca 1,55 och 1,65 ton/m3, med de högre värdena mot djupet. Sensitiveten uppmätt från konprov varierar mellan ca 30-145. Leran bedöms utifrån uppmätta värden på sensitiveten vara högsensitiv och ”kvick” och därmed känslig för störningar (tex pålningsarbeten mm). Leran bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA.

Enligt utförda ving- och konförsök varierar lerans odränerade skjuvhållfasthet (okorrigerad) från 15-20 kPa på 3-5 m djup till 40-45 kPa på ca 25 m djup.

Friktionsjorden under leran bedöms utifrån utförda undersökningar ha en mäktighet som varierar mellan ca 0-5 m.

(10)

10 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

5.4 Hydrogeologiska förhållanden

Den övre grundvattenytan har mätts i skruvborrhålen och låg vid

undersökningstillfället i september 2015 på mellan ca 1,6-2,2 m djup under befintlig markyta.

Vid undersökningstillfället låg vattenytan i befintligt dike i avvägd/ lodad sektion A i öster (se även ritning G101 och G302 i MUR/Geo) på nivån ca +13,5

(motsvarar ca 1,6 m under befintlig markyta vid släntkrön ned mot diket).

Grundvattenytan fluktuerar under året beroende på nederbördsmängd och påverkas lokalt av topografiska-, vegetations- och jordlagerförhållanden. Utifrån utförda undersökningar bedöms den övre grundvattenytan variera mellan ca 1-2 m under befintlig markyta beroende på årstid och nederbörd.

6 Härledda egenskaper

6.1 Odränerade egenskaper

Valda värden för lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet redovisas i tabell 6.1 och figur 6.1

Tabell 6.1 Valda värden (linjär interpolering), korrigerad odränerad skjuvhållfasthet Djup

[m]

cu

[kPa]

0-2 25

2 13,5

30 45

(11)

11 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

Figur 6.1 Valda hållfasthetsvärden, korrigerad odränerad skjuvhållfasthet.

6.2 Dränerade egenskaper

Kohesionsjordens dränerade hållfasthetsparametrar bestäms empiriskt enligt:

𝜑′ = 30° 𝑐 = 0,1 × 𝑐𝑢

Dessa empiriska värden ska ses som karakteristiska, vilket medför att η=1,0 skall tillämpas.

(12)

12 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

7 Stabilitet

7.1 Geoteknisk kategori, säkerhetsklass och laster

Dimensionering och beräkningar för stabiliteten i området har utförts i geoteknisk kategori 2, GK 2 samt i säkerhetsklass 3, SK 3.

SK3  Partialkoefficient som beaktar säkerhetsklass 𝛾𝑑= 1,0

 𝐹𝐸𝑁= 1,1

Trafiklaster (karakteristiska värden) för odränerad analys väljs enligt TK Geo 13, Publikation 2013:0667:

Långa brottytor 10 kPa Korta brottytor 15 kPa

Dimensionerande laster uppgår därmed till:

𝐿å𝑛𝑔𝑎 𝑏𝑟𝑜𝑡𝑡𝑦𝑡𝑜𝑟 = 𝛾𝑑× 1,4 × 𝑄 = 1,0 × 1,4 × 10 = 14 𝑘𝑃𝑎 𝐾𝑜𝑟𝑡𝑎 𝑏𝑟𝑜𝑡𝑡𝑦𝑡𝑜𝑟 = 𝛾𝑑× 1,4 × 𝑄 = 1,0 × 1,4 × 15 = 21 𝑘𝑃𝑎

I kombinerad analys har all trafiklast reducerats med 50 % vilket kan medföra att beräknad säkerhetsfaktor för kombinerad analys är högre jämfört med odränerad analys.

7.2 Omräkningsfaktorer

Antalet oberoende undersökningspunkter n=8 st.

Leran förutsätts motsvara ”normalsvensk lera”.

η(1,2)=1,0

3 olika metoder har använts (CPT, konförsök och vingsondering) för att bestämma cu och dessa bedöms ha en liten spridning i resultat.

η(3)=1,0

Brottytan bedöms vara stor och flera undersökningspunkter ligger inom brottytan.

η(4,5,6,7)=1,0

(13)

13 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

För dimensionering av slänter och bankar sätts η(8)=1,0

Sammantaget ger detta:

cu= η(1,2) x η(3) x η(4,5,6,7) x η(8) = 1,0 x1,0 x 1,0 x 1,0 = 1,0

7.3 Karakteristiska värden

Det karakteristiska värdet för en materialparameter definieras som:

𝑋𝑘= 𝜂 × 𝑋

Tabell 7.1 Karakteristiska hållfasthetsvärden, släntstabilitet Djup

[m]

cuk

[kPa]

c’k (=

0,1 × 𝑐𝑢) [kPa]

2 13,5 1,35

30 45 4,5

Värden enligt tabell 7.1 gäller för leran inom undersökningsområdet. Det skall förutsättas att jordprofilen överst utgörs av torrskorpelera till ca 1,5-2 m djup.

Denna jord ges en karakteristisk (η=1) odränerad skjuvhållfasthet cuk= 25 kPa, baserat på de mest ytliga lerlagrens hållfasthet. Denna jord ges karakteristisk tunghet/effektiv tunghet på k=17 kN/m3 / ´k=7 kN/m3.

Friktionsjorden under leran samt friktionsjord (vägfyllning) under befintliga vägar (tex Gåsevadholmsvägen i öster) ges en karakteristisk (η=1) friktionsvinkel ’k = 35º samt en karakteristisk tunghet/effektiv tunghet på k=19 kN/m3/ ´k=11 kN/m3. Den lösare lerans tunghet har valts enligt tabell 7.2.

Tabell 7.2 Jordmaterialens tunghet, karakteristiska värden Djup k

[kN/m3]

2 16

30 16

(14)

14 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

7.4 Dimensionerande värden

Det dimensionerande värdet beräknas enligt:

𝑋𝑑= 1

𝛾𝑀× ×𝑋𝑘

För friktionsvinkeln innebär det:

𝜑𝑑 = 𝑡𝑎𝑛−1( 1

𝛾𝜑× 𝜂𝜑′× 𝑡𝑎𝑛𝜑′)

Partialkoefficienter för jordmaterial, 𝛾𝑀, enligt Tabell 7.3 nedan.

Tabell 7.3 Partialkoefficienter för jordmaterial

Jordparameter Värde

Friktionsvinkel (tan ’) 𝛾𝜑′ 1,3 Effektiv kohesion (c’) 𝛾𝑐′ 1,3 Odränerad skjuvhållfasthet (cu) 𝛾𝑐𝑢 1,5

Tunghet () 𝛾𝛾 1,0

En sammanställning av dimensionerande hållfasthetsvärden för kohesionsjorden redovisas i Tabell 7.4 nedan.

Tabell 7.4 Dimensionerande hållfasthetsvärden för kohesionsjorden, släntstabilitet

Djup cud

[kPa]

c’d

[kPa]

’d

[º]

2 9 1,0 23,9

30 30 3,5 23,9

7.5 Indata till beräkningsprogram värden

Följande värden används som indata i beräkningsprogrammet, Geostudio Slope/W, för att kunna göra stabilitetsanalyser med partialkoefficienter enligt IEG:s

Tillämpningsdokument EN 1997-1 ”Slänter och bankar”.

(15)

15 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

Tabell 7.5 Indata till beräkningsprogram Djup

[m u my]

Material cud

[kPa]

c’d

[kPa]

’d

[º]



[kN/m3]

Varierar Friktionsjord/vägfyllning - - 28,3 19 (21)

0-2 Torrskorpelera 16,7 1,9 23,9 17 (7)

2 Lera#1 9 (+0,75*z) 1,0 23,9 16 (6)

30 Lera#1 30 3,5 23,9 16 (6)

Som indata i beräkningsprogrammet motsvarar värdena på den dränerade hållfastheten i Tabell 7.5 följande:

𝑐𝑑 = 0,115 × 𝑐𝑢𝑑

7.6 Antaganden

Vid beräkningar har portrycket modellerats som ett hydrostatiskt tryck från 1,5 m djup under befintlig markyta map noterade grundvattenytor i utförda

skruvprovtagningshål. Befintligt dike i öster har vid beräkningar valts att vara torrlagd i alla beräkningar förutom i en av beräkningarna för känslighetsanalysen.

7.7 Resultat

För stabilitetsberäkningar har Geostudio Slope/W använts. Stabilitetsberäkningar har utförts i två sektioner (se lägen enligt ritning G102). I sektion A har

totalstabiliteten och lokalstabiliteten vid befintligt dike i öster kontrollerats. I sektion B har totalstabiliteten för området kontrollerats. Beräkningar har utförts i odränerad och kombinerad analys.

Befintliga förhållanden

Utförda beräkningar för befintliga förhållanden visar att säkerheten mot skred är tillfredställande i både odränerad och kombinerad analys (F ≥ 1,1). Säkerheten mot skred har som lägst beräknats till 1,2 (lokalstabilitet vid befintligt dike) i sektion A och 3,0 i sektion B. Resultaten från de utförda beräkningarna för befintliga

förhållanden redovisas i tabell 7.6 samt mer i detalj i Bilaga A:1-A:4.

Tabell 7.6 Beräknad säkerhet mot skred, befintliga förhållanden.

Sektion Odränerad analys

Kombinerad analys

Bilaga

A 1,8 1,2 A:1-2

B 3,1 3,0 A:3-4

(16)

16 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

Framtida förhållanden

Inom området planeras i huvudsak bostäder och gator att uppföras. För framtida förhållanden har beräkningar därför utförts med en utbredd dimensionerande last av 5-30 kPa (enbart pådrivande last). I de fall där befintliga laster mm (tex trafiklaster) har en ”mothållande” effekt har dessa laster satts till 0 kPa.

Då det finns vissa tecken på erosion bedöms det vara lämpligt med en viss utflackning av dikets slänter. I beräkningarna för framtida förhållanden har släntlutning satts till 1:2.

Beräkningar för framtida förhållanden har endast utförts i sektion A (odränerad och kombinerad analys) då denna sektion är dimensionerande. I sektion A är

dimensionerande last 5 kPa inom en zon av ca 10 m öster och väster om bäcken. På större avstånd än 5 m från bäcken kan en dimensionerande marklast av 15 kPa påföras öster om diket och motsvarande område på den västra sidan kan belastas med 30 kPa, se även ritning G102 samt bilaga B och C. Säkerheten mot skred är vid denna markbelastning som lägst 1,1 (lokalstabilitet vid befintligt dike i kombinerad analys) vilket är tillfredställande (F ≥ 1,1). Resultaten från de utförda beräkningarna för framtida förhållanden redovisas i tabell 7.7 samt mer i detalj i Bilaga B:1-B:2.

Tabell 7.7 Beräknad säkerhet mot skred, framtida förhållanden.

Sektion Odränerad analys

Kombinerad analys

Bilaga

A 1,3 1,1 B:1-2

Känslighetsanalys

Grundvattenytan bedöms variera mellan ca 1-2 m under befintlig markyta. För att kontrollera hur stor inverkan en högre grundvattenyta har på säkerheten mot skred så har en känslighetsanalys utförts. Två beräkningar har utförts för sektion A i kombinerad analys där grundvattenytan har höjts upp till att ligga i markytan. I den första beräkningen har vattendjupet i diket satts till 1,5 m djup. I den andra

beräkningen har diket torrlagts.

Resultatet från dessa beräkningar visar att säkerheten är i princip tillfredställande för båda fallen eftersom dom är väldigt extrema situationer samt att glidytan främst går i lera som ej är kvick, se tabell 7.8 samt beräkningen i detalj Bilaga C:1-C:2.

Tabell 7.8 Beräknad säkerhet mot skred, förhöjt portryck.

Sektion Odränerad analys

Kombinerad analys

Bilaga

A – 1,5 m vattendjup - 1,2 C:1

(17)

17 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

Fördröjningsmagasin

Inom planområdet planeras ett fördröjningsmagasin att anläggas. Enligt dagvattenutredning utförd av Tyréns (daterad 2016-10-12, uppdragsnr 268919) planeras därför en damm att anläggas i sydöstra delen av området map detta. Map översvämningsrisk så behöver dammens volym vara 2161 m3, vilket blir en area på 5400 m2 med ett djup på 0,4 m enligt denna rapport. Totalstabiliteten i området är tillfredställande (F ≥ 3,0) och denna damm kommer inte påverka stabiliteten nämnvärt, dvs stabiliteten i området är även tillfredställande med den damm som planeras anläggas. Om marken schaktas av något i området mot det befintliga diket så kan dammen tom ha positiv betydelse map lokalstabiliteten vid diket.

Känslighetsanalys

Grundvattenytan bedöms variera mellan ca 1-2 m under befintlig markyta. För att kontrollera hur stor inverkan en högre grundvattenyta har på säkerheten mot skred så har en känslighetsanalys utförts. Två beräkningar har utförts för sektion A i kombinerad analys där grundvattenytan har höjts upp till att ligga i markytan. I den första beräkningen har vattendjupet i diket satts till 1,5 m djup. I den andra

beräkningen har diket torrlagts.

7.8 Sammanfattning

För befintliga förhållanden är totalstabiliteten i området och den mer lokala stabiliteten ned mot diket tillfredställande. Viss erosion har dock skapat mindre

”släpp”/ras i dikesslänten.

För framtida förhållanden har en markbelastning av 5-30 kPa påförts vilket också gav resultat som påvisade tillfredställande stabilitet.

Beräkningarna som utfördes med en markant förhöjning av grundvattenytan visar dock på något för låg säkerhet i det fall då diket är torrlagt men har med god marginal tillfredställande säkerhet då vattendjupet i diket är 1,5 m. För att portrycket skulle höjas till markytan skulle stora nederbördsmängder erfordras vilket då skulle leda till större vattenflöde i diket varför beräkningen med 1,5 m vattendjup bedöms vara den mer realistiska beräkningen. Utöver ovanstående så går större delen av glidytan i lerjord som ej är kvick (F ≥ 1,0).

(18)

18 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

8 Sättningar

Utförda belastningsförsök (CRS-försök) i leran har utförts från upptagna prover i punkt 9 (se läge enligt ritning G101 i MUR/Geo). Med en vald grundvattenyta på 2 m djup under befintlig markyta samt hydrostatiskt grundvattentryck från denna nivå är leran överkonsoliderad med ca 25-60 kPa (OCR ~1,4-2,4) med lägre överkonsolidering mot djupet. Med hänsyn till krypning genom 20 % reduktion av uppmätta förkonsolideringstryck är leran i huvudsak svagt överkonsoliderad med ca 10-35 kPa (OCRkryp ~1,1 - 1,9). 10 kPa (10 kN/m2) motsvarar tex 0,5 m uppfyllnad eller ett enplanshus och belastningar upp till detta värde bedöms ge en totalsättning på ca 0-5 cm.

Lerans kompressionsmodul, ML varierar i huvudsak mellan ca 500 och 800 kPa.

9 Bergras och blocknedfall

I området förekommer inget ytligt berg eller block och varvid det inte föreligger någon risk för bergras eller blocknedfall.

10 Radon

Aktuellt område har ej undersökts map radon. Eftersom lera förekommer inom hela planområdet bedöms de naturliga jordlagren kunna hänföras till lågradonmark och därmed behöver inga speciella radonskyddande eller radonsäkrande åtgärder vidtas.

(19)

19 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

11 Rekommendationer

Ur geoteknisk synpunkt kan planens intentioner genomföras under beaktande av nedan angivna restriktioner och synpunkter.

Totalstabiliteten i området är tillfredställande för befintliga förhållanden samt med en utbredd dimensionerande last (Geo.last = γd · 1,1 · Gk j + γd ·1,4·Qkj enligt IEG:s Rapport 6:2008) av 5-30 kPa, se ritning G102 för lastrestriktioner ur

stabilitetssynpunkt. En last av 30 kPa motsvarar tex 1,5 m uppfyllnad. Närmast utmed diket i öster är dock den lokala stabiliteten något lägre vilket främst beror på att slänter ned mot diket ställvis är branta. Detta beror dels på mindre erosion som i sin tur har orsakat mindre ”släpp”/ras i slänter ned mot dikesbotten. Därför

rekommenderas att erosionsskydd läggs ut samt att dikesslänten flackas ut med tex lutning 1:2 för att ta bort risken för fortsatt erosion samt ”släpp”/ras i framtiden, se figur 5.1 i kapitel 5.2. Utöver detta så bör endast mindre markbelastningar utföras i detta området (se ritning G102) och därför bör inga lokalgator eller hus anläggas i närheten det befintliga diket. Om diket däremot tex kulverteras kan högre

markbelastningar ur stabilitetssynpunkt tillåtas där. Planerad damm som ska anläggas i sydöstra delen av området påverkar knappt totalstabiliteten i området, den är snarare positiv map lokalstabiliteten mot befintligt dike om avschaktning av jord utförs i närheten av detta dike. Vad gäller marklaster ur sättningssynpunkt, se nedan.

Vid byggnation kan eventuella undermarkkonstruktioner ur stabilitetsskäl kräva temporära stödkonstruktioner.

För att minimera belastningarna och eventuella sättningsrörelser bör höjdsättningen i området preliminärt vara sådan att befintliga nivåer i huvudsak följs. Mindre uppfyllnader (<0,5 m) i området kan troligtvis utföras utan att stora sättningar utbildas men omfattningen på detta får studeras mer i detalj i samband med detaljprojektering. Ytterligare belastningsförsök (CRS-försök) rekommenderas att utföras på lerprover för få mer underlag map lerans sättningsegenskaper.

Beroende på höjdsättning (ev uppfyllnader mm), laster från planerade byggnader, sättningskrav mm så kommer grundläggning utföras med platta på mark (tex som kompensationsgrundläggning), med pålar (kohesions- eller stödpålar) eller med kalkcementpelare. Vilken grundläggning det blir för respektive hus/ område får studeras närmare vid detaljprojektering.

(20)

20 (22)

\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

Vid detaljprojektering bör det utföras kompletterande geotekniska fält- och laboratorieundersökningar för planerade anläggningar i området för att få ett bättre underlag map grundläggning mm.

Ledningar till pålgrundlagda byggnader bör förses med flexibla kopplingar för att förhindra ledningsbrott vid eventuella sättningar av omkringliggande mark.

Byggnadstekniska åtgärder som medför en permanent grundvattensänkning bör ej utföras. Detta är viktigt inte enbart för planerade byggnader utan även för

närliggande mark som kan utsättas för sättningar vid sänkning av grundvattenytan.

Jordlagren innehåller silt varpå risk för tjällyftning samt jordflytning skall beaktas.

Vibrationer i byggnader kan uppstå vid byggnation av lätta konstruktioner på lös lera i anslutning till trafikerade vägar. Vibrationsproblematiken har ej utretts i detta uppdrag och kan därför behöva studeras närmare i en riskanalys.

Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik

Mikael Lindström mikael@geos.se

Bengt Askmar

bengt.askmar@norconsult.com

(21)

21 (22)

.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx

(22)
(23)

Må 3:13, Kungsbacka

Uppdragsnummer: 104 21 37 Sektion A

Befintliga förhållanden Odränerad analys

F.EN = 2,4 Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Trafiklast 14 kPa

Let

Le 1

Le 2

Fy F.EN = 1,8

F.EN = 3,6

Name: Let

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 17 kN/m³ Cohesion: 16.7 kPa Piezometric Line: 1 Name: Le 1 Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ C-Top of Layer: 9 kPa C-Rate of Change: 0.75 kPa/m Limiting C: 0 kPa

Piezometric Line: 1 Name: Le 2

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 16 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1

Nivå

-18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Bilaga A:1

(24)

Må 3:13, Kungsbacka

Uppdragsnummer: 104 21 37 Sektion A

Befintliga förhållanden Kombinerad analys

F.EN = 1,3 Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Trafiklast 7 kPa

Let

Le 1

Le 2

Fy F.EN = 1,7

F.EN = 1,2 F.EN = 2,3

Name: Let

Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kN/m³ Phi: 23.9 ° C-Datum: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Datum: 16.7 kPa Cu-Rate of Change: 0 kPa/m C/Cu Ratio: 0.115 Elevation: 0 m Piezometric Line: 1 Name: Le 1

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi: 23.9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Top of Layer: 9 kPa Cu-Rate of Change: 0.75 kPa/m C/Cu Ratio: 0.115

Piezometric Line: 1 Name: Le 2

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi: 23.9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate of Change: 0 kPa/m C/Cu Ratio: 0.115

Nivå

-18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Bilaga A:2

(25)

Må 3:13, Kungsbacka

Uppdragsnummer: 104 21 37 Sektion B

Befintliga förhållanden Odränerad analys

Detaljplanegräns Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Let Le 1

Le 2 F.EN = 3,1

Fr

Name: Let

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 17 kN/m³ Cohesion: 16.7 kPa Piezometric Line: 1 Name: Le 1 Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ C-Top of Layer: 9 kPa C-Rate of Change: 0.75 kPa/m Limiting C: 0 kPa

Piezometric Line: 1 Name: Le 2

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 16 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1 Name: Fr

Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³

Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Cohesion: 0 kPa

Phi: 28.3 ° Phi-B: 0 ° Piezometric Line: 1

Nivå

-16 -10 -4 2 8 14 20 26 32 38 44 50

Bilaga A:3

(26)

Må 3:13, Kungsbacka

Uppdragsnummer: 104 21 37 Sektion B

Befintliga förhållanden Kombinerad analys

Detaljplanegräns Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Let Le 1

F.EN = 3,0

Fr

Name: Let

Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kN/m³ Phi: 23.9 ° C-Datum: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Datum: 16.7 kPa Cu-Rate of Change: 0 kPa/m C/Cu Ratio: 0.115 Elevation: 0 m Piezometric Line: 1 Name: Le 1

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi: 23.9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Top of Layer: 9 kPa Cu-Rate of Change: 0.75 kPa/m C/Cu Ratio: 0.115

Piezometric Line: 1 Name: Le 2

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi: 23.9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate of Change: 0 kPa/m C/Cu Ratio: 0.115 Piezometric Line: 1 Name: Fr

Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³

Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Cohesion: 0 kPa

Phi: 28.3 ° Phi-B: 0 ° Piezometric Line: 1

Nivå

-10 -4 2 8 14 20 26 32 38 44 50

Bilaga A:4

(27)

Nivå

-18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Sektion A

Framtida förhållanden Odränerad analys

F.EN = 2,4 Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Trafiklast 14 kPa

Let

Le 1

Le 2

Fy F.EN = 1,5

F.EN = 1,7 F.EN = 1,3

5 kPa 5 kPa

Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³ Cohesion': 0 kPa Phi': 28,3 ° Phi-B: 0 °

Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Piezometric Line: 1

Name: Le 1 Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ C-Top of Layer: 9 kPa C-Rate of Change: 0,75 (kN/m²)/m C-Maximum: 0 kPa

Piezometric Line: 1

Name: Le 2

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 16 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1

30 kPa

F.EN = 1,3

15 kPa

1:2 1:2

Bilaga B:1

(28)

Nivå

-18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Sektion A

Framtida förhållanden Kombinerad analys

F.EN = 1,4 Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Trafiklast 7 kPa

Let

Le 1

Le 2

Fy F.EN = 1,5

F.EN = 1,2 F.EN = 1,2

5 kPa 5 kPa

Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³ Cohesion': 0 kPa Phi': 28,3 ° Phi-B: 0 °

Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Piezometric Line: 1

Name: Le 1

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi': 23,9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m Cu-Top of Layer: 9 kPa Cu-Rate of Change: 0,75 (kN/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115

Piezometric Line: 1

Name: Le 2

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi': 23,9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115

Piezometric Line: 1

Name: Let

Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kN/m³

30 kPa

F.EN = 1,1

15 kPa

1:2 1:2

Bilaga B:2

(29)

Nivå

-20 -18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Må, Kungsbacka

Uppdragsnummer: 104 21 37 Sektion A

Framtida förhållanden, höjd GV-yta, 1:2-slänt och 1,5 m vattendjup i dike Kombinerad analys

F.EN = 1,5 Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Trafiklast 7 kPa

Let

Le 1

Le 2

Fy F.EN = 1,7

F.EN = 1,2 F.EN = 1,4

5 kPa 5 kPa

Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³ Cohesion': 0 kPa Phi': 28,3 ° Phi-B: 0 °

Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Piezometric Line: 1

Name: Le 1

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi': 23,9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m Cu-Top of Layer: 9 kPa Cu-Rate of Change: 0,75 (kN/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115

Piezometric Line: 1

Name: Le 2

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi': 23,9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115

Piezometric Line: 1

Name: Let

Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kN/m³ Phi': 23,9 ° C-Datum: 0 kPa

30 kPa 15 kPa

1:2 1:2

F.EN = 1,3

Bilaga C:1

(30)

Nivå

-18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Må, Kungsbacka

Uppdragsnummer: 104 21 37 Sektion A

Framtida förhållanden, höjd GV-yta, 1:2-slänt och torrt dike

Kombinerad analys

F.EN = 1,1 Skala (A4): 1:500

Analysmetod: Morgenstern-Price Portryck: Piezometric Line

Trafiklast 7 kPa

Let

Le 1

Le 2

Fy F.EN = 1,5

F.EN = 1,0 F.EN = 1,2

5 kPa 5 kPa

Name: Fy Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 21 kN/m³ Cohesion': 0 kPa Phi': 28,3 ° Phi-B: 0 °

Constant Unit Wt. Above Water Table: 19 kN/m³ Piezometric Line: 1

Name: Le 1

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi': 23,9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m Cu-Top of Layer: 9 kPa Cu-Rate of Change: 0,75 (kN/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115

Piezometric Line: 1

Name: Le 2

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi': 23,9 ° C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate of Change: 0 (kN/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115

Piezometric Line: 1

Name: Let

Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 17 kN/m³

30 kPa 15 kPa

1:2 1:2

Bilaga C:2

References

Related documents

[r]

LAGER: SB11 C:\Users\emma.CHROMAARK\Docume nts\Folkvisan 3 FFU

[r]

[r]

Vi har även informerat om det nya avtalet och även om hur vi kommer att hantera lönerevisionen som endast skedde digitalt 2020 och under mycket kort tid för att våra medlemmar

Ritningens innehåll Skala Ritningsdatum

Plats för mötet: Digitalt via teams, länk skickas efter anmälan till sektionen..

På vilket sätt kan vår sektion och ditt förhandlingsteam vara ett stöd i dina yrkesfrågor.. Vad borde sektionen arbeta med för att du ska uppleva det fackliga arbetet som ett stöd