Socialtjänstens insatser i
OVANÅKER KOMMUN
Kommunernas insatser för personer
med psykiska funktionshinder
Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder
Socialtjänstens insatser i OVANÅKER KOMMUN
Länsstyrelsen Gävleborg
Rapport 2004:14
2004-08-20
FÖRORD
Länsstyrelserna och Socialstyrelsen genomför gemensamt ett nationellt projekt för att utveckla och förbättra tillsynen av kommunens insatser för personer med psykiska funktionshinder. Målsättningen är bland annat att tillsynens bedömningar ska bli tydligare för kommunerna och användas som stöd för deras verksamhetsutveckling.
Länsstyrelsen i Gävleborg har som ett led i det nationella projekt genomfört en enkätundersökning angående kommunernas övergripande planering för målgruppen. I Ovanåkers kommun har även aktgranskning och intervjuer med brukare genomförts. Granskningen har sammanställts av socialkonsulent Hillevi Assarsson.
För granskningen av kommunens hälso- och sjukvård, vilken genomförts i Ovanåker, ansvarar Socialstyrelsens tillsynsenhet i Stockholm. Resultatet från tillsynen redovisas i en delrapport som medföljer som bilaga till denna rapport.
Vi vill rikta ett tack till alla som medverkat i tillsynen.
Christina Markstedt Socialdirektör
Hillevi Assarsson
Socialkonsulent
Socialtjänstens insatser i
OVANÅKER KOMMUN
Kommunernas insatser för personer
med psykiska funktionshinder
Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder
Socialtjänstens insatser i OVANÅKER KOMMUN
Länsstyrelsen Gävleborg
Rapport 2004:14
2004-08-20
FÖRORD
Länsstyrelserna och Socialstyrelsen genomför gemensamt ett nationellt projekt för att utveckla och förbättra tillsynen av kommunens insatser för personer med psykiska funktionshinder. Målsättningen är bland annat att tillsynens bedömningar ska bli tydligare för kommunerna och användas som stöd för deras verksamhetsutveckling.
Länsstyrelsen i Gävleborg har som ett led i det nationella projekt genomfört en enkätundersökning angående kommunernas övergripande planering för målgruppen. I Ovanåkers kommun har även aktgranskning och intervjuer med brukare genomförts. Granskningen har sammanställts av socialkonsulent Hillevi Assarsson.
För granskningen av kommunens hälso- och sjukvård, vilken genomförts i Ovanåker, ansvarar Socialstyrelsens tillsynsenhet i Stockholm. Resultatet från tillsynen redovisas i en delrapport som medföljer som bilaga till denna rapport.
Vi vill rikta ett tack till alla som medverkat i tillsynen.
Christina Markstedt Socialdirektör
Hillevi Assarsson
Socialkonsulent
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ...4
SAMMANFATTNING AV LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNINGAR...4
LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER ...7
1. BAKGRUND...8
2. TILLSYNENS INRIKTNING OCH SYFTE ...8
3. VAD HAR GRANSKATS OCH HUR? ...9
3.1VALDA GRANSKNINGSOMRÅDEN...9
3.2METOD – TVÅ DELUNDERSÖKNINGAR...11
4. HUR SKA RAPPORTEN LÄSAS? ...12
5. BESKRIVNING AV KOMMUNEN...14
DEL A - PLANERING OCH UPPBYGGNAD AV VERKSAMHETER...16
6. KOMMUNENS KÄNNEDOM OM OCH INFORMATION TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER ...16
7. KOMMUNENS MÅL OCH PLANER FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER ...17
7.1POLITISKA MÅL OCH VERKSAMHETSPLAN PÅ ÖVERGRIPANDE LEDNINGSNIVÅ...17
8. KOMMUNENS UTBUD AV INSATSER ...19
8.1VILKA VERKSAMHETER FÖR BOENDE FINNS I KOMMUNEN...19
8.2TILLGÅNG TILL LÅNGSIKTIGT OCH ANPASSAT BOENDE...19
8.3VILKA VERKSAMHETER FÖR SYSSELSÄTTNING FINNS I KOMMUNEN...19
8.4TILLGÅNG TILL ALTERNATIVA INSATSER FÖR SYSSELSÄTTNING...20
8.5TILLGÅNG TILL VARIERANDE INSATSER...20
8.6SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...20
DEL B - DEN ENSKILDES RÄTTSSÄKERHET I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN ...21
9. RÄTTSSÄKERHET I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN ...21
9.1HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN OM INSATSER KRING BOENDET...21
9.2HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN OM INSATSER KRING SYSSELSÄTTNINGEN...23
9.3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...24
DEL C - KVALITET OCH INNEHÅLL I HANDLÄGGARNAS ARBETE MED ENSKILDA INDIVIDER ...25
10. HANDLÄGGARNAS STÖD TILL ENSKILDA PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER ...25
10.1 HUR BESKRIVER DE ENSKILDA SJÄLVA SINA BEHOV, SINA KONTAKTER, DEN HJÄLP OCH DET STÖD DE FÅR AV KOMMUNEN?...25
10.2 STÖDPROCESSEN –BEHOVET AV ETT FUNGERANDE BOENDE...26
10.3STÖDPROCESSEN –BEHOVET AV LÄMPLIG SYSSELSÄTTNING...27
10.4STÖDPROCESSEN –BEHOVET AV SAMORDNADE INSATSER...28
10.5 KONTAKTPERSON ELLER PERSONLIGT OMBUD...29
DEL D – BRUKARMEDVERKAN OCH DEN ENSKILDES SJÄLVBESTÄMMANDE OCH
DELAKTIGHET ...30
11. KOMMUNENS INRIKTNING MOT BRUKARMEDVERKAN OCH BRUKARINFLYTANDE..30
11.1INFORMATION TILL BRUKAR- OCH ANHÖRIGORGANISATIONER...30
11.2SYNPUNKTER FRÅN BRUKAR- OCH ANHÖRIGORGANISATIONER VID PLANERING OCH UPPFÖLJNING AV KOMMUNENS VERKSAMHETER FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER...30
12. DEN ENSKILDES MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH DELAKTIGHET...31
12.1DEN ENSKILDES MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE I STÖDPROCESSEN...31
13. BEMÖTANDE...32
DEL E – SAMVERKAN MED ANDRA BERÖRDA ORGANISATIONER/MYNDIGHETER...33
14. KOMMUNENS INRIKTNING MOT SAMVERKAN OCH SAMARBETE MED BERÖRDA ORGANISATIONER OCH MYNDIGHETER ...33
14.1GEMENSAMMA MÅL, RIKTLINJER OCH VERKSAMHETSFORMER PÅ LEDNINGSNIVÅ...33
14.2 SAMARBETE KRING ENSKILDA INDIVIDER...34
DEL F – KVALITETSSYSTEM OCH PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING ...35
15. KOMMUNENS KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETS-UTVECKLING ...35
15.1 KVALITETSSYSTEM FÖR KOMMUNENS SOCIALA VERKSAMHET...35
16. PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING ...35
16.1PLAN FÖR PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING PÅ ÖVERGRIPANDE LEDNINGSNIVÅ...35
16.2 HANDLÄGGARNAS TILLGÅNG TILL HANDLEDNING, VÄGLEDNING OCH FORTBILDNING...36
Utgivna rapporter 2004 38 Bilaga 1 Kommunernas planering gällande hälso- och sjukvård för personer med
psykiska funktionshinder i Ovanåkers kommun
SAMMANFATTNING
Socialstyrelsen och samtliga länsstyrelser genomför under åren 2001 till 2004 ett nationellt projekt för att granska kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Ett fyrtiotal kommuner i landet har granskats utifrån en helhetsorienterad ansats. Ovanåkers kommun är en av de utvalda kommunerna.
Tillsynen har genomförts under 2002/2003 och omfattar kommunens övergripande planering av verksamheten för målgruppen och arbetet kring enskilda individer. Det nationella tillsynsprojektet syftar också till att utveckla tillsynens metoder och bedömningsgrunder. Därför har ett antal bedömningsgrunder formulerats för att ge kommunerna möjlighet till ökad insyn i tillsynens bedömningar. Dessa redovisas i rapporten tillsammans med länsstyrelsens bedömning av kommunens verksamhet på olika områden.
Enligt Socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att människor med psykiska funktionshinder, som möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Liknande formuleringar finns i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den tillsyn som har genomförts utgår från behoven av ett fungerande boende och meningsfull sysselsättning samt behovet av vård och stöd för den psykiska och fysiska hälsa hos personer med psykiskt funktionshindrader. Det innebär att även samordningen av insatser har granskats.
Tillsynen inkluderar vidare kommunens hälso- och sjukvård om än i begränsad omfattning. För granskningen av kommunens hälso- och sjukvård ansvarar Socialstyrelsens tillsynsavdelning. Resultatet från denna del av tillsynen redovisas i en delrapport som biläggs huvudrapporten.
Sammanfattning av Länsstyrelsens bedömningar
Kännedom om och information till personer med psykiska funktionshinder
Ovanåkers kommun genomförde en inventering av antalet personer med psykiska funktionshinder under 1995 och en ny inventering är planerad till 2005. Det är av stor betydelse för kommunen att veta hur många personer som tillhör målgruppen och hur deras behov ser ut. Det förväntade antalet personer som Länsstyrelsen, enligt Socialstyrelsens beräkningsgrunder, har räknat fram för Ovanåker ligger lite över riksgenomsnittet. Det betyder att kännedomen om målgruppen är något större än förväntat i Ovanåker i jämförelse med landet i övrigt. Fördelen för en mindre kommun är kanske just att kännedomen om kommuninnevånarna och deras behov är större än i stora kommuner. Sådan kunskap är dock färskvara och det är viktigt att kännedomen hela tiden uppdateras.
Förutom inventering har Ovanåkers kommun bjudit in målgruppen till cafékvällar och genomfört informationsmöten med olika teman på psykisk ohälsa. Kvällarna var inte så välbesökta men Länsstyrelsen finner initiativet lovvärt.
Mål och planer för verksamheten
De inlämnade dokument med politiska mål och verksamhetsplaner som Länsstyrelsen tagit del av har inte i tillräcklig omfattning sin förankring i psykiatrireformens intentioner. Målen ska i allt väsentligt ha sitt fokus på det som är väsentligt för målgruppen. De politiska styrdokumenten ska på ett tydligt sätt klargöra
inriktningsmålen för personal i kommunala verksamheter som arbetar med personer med psykiska funktionshinder.
Den kommunala socialpsykiatriska enheten behöver också tydliggöra hur man når fram till de formulerade verksamhetsmålen. På vilket sätt hålls den etiska dialogen levande?
Hur avser man att genomföra insatserna tillsammans med den enskilde? Individuella planer som tar fasta på individens förmåga och egna resurser och som dokumenterar och följer upp förändringar är redskap i det kommunala kvalitetsarbetet. Länsstyrelsen finner att Individ och familjeenhetens inriktnings- och effektmål samt hur målen ska verkställas i för liten omfattning lyfter fram behoven hos personer med psykiska funktionshinder.
Utbud av insatser
Ovanåkers kommun har utifrån den mindre kommunens begränsade resurser ett som Länsstyrelsen ser det varierat och bra utbud av insatser för målgruppen. Det finns boendestöd och ett gruppboende med sju platser. De som idag bor på Gyllengården har en relativt hög medelålder. Yngre personer som i framtiden kommer att tillhöra målgruppen behöver ett varierat utbud av boendestöd och boendeformer, vilket kommunen idag inte har möjlighet att erbjuda.
När det gäller sysselsättning och arbetsliknande sysselsättning behöver kommunen utöka utbudet. Framför allt är det viktigt att i största möjliga mån arbeta utifrån den enskildes förutsättningar och individanpassa insatserna.
Rättssäkerheten i handläggningsprocessen
Rättssäkerhet i handläggningsprocessen för den enskilde behöver stärkas i Ovanåkers kommun. Genom att ansökningar i stor utsträckning saknas i akterna ifrågasätter Länsstyrelsen hur kommunen vet att det erbjudna är vad individen behöver och vill ha.
Utredningarna är ofta knapphändiga och många uppgifter saknas. Av akterna framgår det inte heller att beslutade insatser verkställs inom föreskriven tid (en månad).
Uppföljningar av pågående insatser görs också i för liten omfattning och med för långa tidsmellanrum.
Kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer
Medelåldern är relativt hög, 53 år, på de personer som får insatser i Ovanåkers kommun. Genom åren har personalen successivt lärt känna och skaffat sig kunskap om vårdtagarna. De flesta av de personer som Länsstyrelsen intervjuat är nöjda med det stöd som de får. Men några personer berättat att de inte tycker sig få tillräckligt stöd för sina behov och funktionshinder. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att regelbundet följa upp insatserna och lyssna på klienterna för att kunna göra förändringar av insatserna.
Behov av hjälp att hitta ett anpassat arbete är ett behov som framkommit. Några uttrycker att det är viktigt att ha möjlighet att få lön för det arbete som man utför.
Kommunens handläggare ska, när samverkan mellan olika huvudmän är aktuell, upprätta individuella vårdplaner för att tydliggöra ansvaret för olika stöd- och hjälpinsatser.
Inriktning mot brukarmedverkan och den enskildes självbestämmande och delaktighet
Brukar- och anhörigorganisationer ska i övergripande frågor företräda och lyfta fram målgruppens behov och synpunkter. Genom medverkan i utformningen av policydokument kan brukar- och anhörigorganisationer till kommunala förvaltningar framföra värdefulla synpunkter som är viktiga för personer med psykiska funktionshinder och deras anhöriga.
I Ovanåkers kommun finns inga företrädare för några anhörig- och/eller brukarorganisationer.
Länsstyrelsen vill betona hur viktigt det är att få in brukarperspektivet i de kommunala besluten.
Samverkan och samarbete
Det finns ett framtaget dokument för Organisation av samverkan – avgränsningar mellan den specialiserade psykiatrin, primärvården och kommunerna i södra Hälsingland som arbetades fram under 1998. Tyvärr har samverkansdokumentet aldrig blivit det aktiva dokument som hade underlättat det gemensamma arbetet med målgruppen. Enligt uppgift är en revidering av samverkansdokumentet på gång och Länsstyrelsen kan bara uppmuntra till att arbetet ska leda fram till en gemensam syn på samverkan.
De personer som Länsstyrelsen intervjuat har alla berättat att de på ett eller annat sätt har kontakt med den öppna psykiatriska öppenvården, vilket också handläggaren bekräftar. I flera av akterna framgår det däremot inte att samverkan sker. Vårdtagarna själva är också till stor del ovetande om att det skulle förekomma samverkan.
Länsstyrelsen ser det som mycket angeläget att samverkan med den psykiatriska öppenvården dokumenteras och att vårdtagarna blir aktiva i samarbetet.
Kvalitetssystem
Enligt svaren i enkäten på planeringsnivå har Ovanåkers kommunen uppgett att man saknar ett skriftligt kvalitetssystem. Länsstyrelsen menar att ett utarbetat kvalitetssystem gör det möjligt att ta lärdom av missförhållande och brister i de kommunala verksamheterna. Det har på lite längre sikt även ekonomiska fördelar, genom att verksamheterna utför rätt insats vid rätt tidpunkt till rätt kostnad. Länsstyrelsen vill uppmana Ovanåkers kommun att påbörja ett systematiskt kvalitetsarbete.
Kompetensutveckling
Av de inlämnade dokumenten framgår att Ovanåkers kommun har inventerat olika personalkategoriers behov av utbildning- och handledning. Det är ett bra initiativ, men vad Länsstyrelsen kan se saknas en handlingsplan för genomförandet av utbildning och handledning.
LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER
Länsstyrelsen konstaterar att det finns brister inom följande område som bör åtgärdas:
1. De politiska målen behöver konkretiseras på lednings- och enhetsnivå och ha ett tydligare fokus på målgruppens behov.
2. Kommunen bör utveckla sitt kvalitetssystem som ska vara tillämpbart på det sociala arbetet med personer med psykiska funktionshinder.
3. Helhetssynen i bistånds- och behovsbedömning måste utvecklas. Dokumentationen ska vara ett stöd i kvalitetsarbetet. Rättssäkerheten för den enskilde behöver stärkas.
4. Behoven hos personalen av kompetenshöjande handledning och utbildningsinsatser är inventerade, men behöver en strategi med handlingsplaner för genomförandet.
1. BAKGRUND
Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 (Regeringens proposition 1993/94:218). Reformen syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionshinder och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Kommunernas ansvar för att planera och samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behöver förtydligades. Likaså kommunernas ansvar för att utveckla boendeformer och verksamheter för sysselsättning. Av utvärderingen av psykiatrireformen (Socialstyrelsen 1999:1) framgår att livssituationen för personer med psykiska funktionshindrader har börjat uppmärksammas allt mer i kommunerna. På flera områden har dock reformen ännu inte fått avsedda effekter och implementeringen av reformen har kommit olika långt i landet.
Personer med psykiska funktionshinder tillhör en grupp som många gånger inte själva söker det stöd och den service de behöver och har rätt till. Det innebär ett särskilt ansvar för tillsynsmyndigheterna att följa hur kommunerna lyckas uppmärksamma gruppens behov och erbjuda adekvata insatser. Socialstyrelsen och länsstyrelserna genomför under åren 2001 till 2004 ett gemensamt nationellt projekt för att granska om personer med psykiska funktionshinder får det stöd av socialtjänsten de har rätt till. En granskning av samtliga kommuners övergripande planering av sin verksamhet för målgruppen har genomförts under 2002. I ett fyrtiotal kommuner har även en fördjupad granskning av den praktiska verksamheten genomförts. Ovanåkers kommun är en av de kommuner som är föremål för en fördjupad granskning av kommunens hela verksamhet.
2. TILLSYNENS INRIKTNING OCH SYFTE
Enligt Socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra (5 kap.7 § SoL). Liknande formuleringar finns i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt denna lag skall kommunens verksamhet främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (5 § LSS). De medel kommunen skall använda för att nå dessa mål anges endast undantagsvis. Det innebär att enskilda kommuner har stor handlingsfrihet att utforma sin verksamhet för målgruppen utifrån lokala förutsättningar. Samtidigt måste insatsernas kvalitet och innehåll på ett tydligt sätt relateras till de övergripande målen för att personer med psykiska funktionshinder skall få möjlighet till ökad delaktighet i samhällslivet. Ur ett tillsynsperspektiv är därför kvalitet och innehåll i verksamheten av stor betydelse. Likaså den enskildes rättssäkerhet och principen om lika möjligheter till stöd och service.
Den genomförda tillsynen har en bred och helhetsorienterad ansats. Det motiveras dels av att personer med psykiska funktionshinder har svårigheter på flera livsområden, dels av den mångfald av verksamheter och tjänster enskilda kommuner bygger upp.
Tillsynen utgår från målgruppens behov av socialtjänstens insatser på några centrala områden. Det gäller ett fungerande boende, meningsfull sysselsättning, vård och stöd för sin hälsa samt behovet av samordnade insatser från kommun och landsting.
Tillsynen omfattar vidare kommunens verksamhet på flera nivåer; hur kommunen
planerar verksamheten på ledningsnivå och hur arbetet ser ut kring enskilda individer.
Även kommunens hälso- och sjukvård ingår, om än i begränsad omfattning, i denna tillsyn. En helhetsorienterad tillsyn förväntas leda till att brister på flera områden av kommunens verksamhet blir uppmärksammade vid samma tillfälle och därmed åtgärdade i sin helhet.
Projektets avsikt är även att utveckla och förbättra tillsynens metoder för att göra tillsynen tydligare och öka tillsynens förutsägbarhet. Därmed får enskilda kommuner en ökad insyn i länsstyrelsernas arbetssätt och bedömningar. Möjligheten att jämföra tillsynens resultat mellan olika kommuner ökar också. Inom ramen för tillsynsprojektet har mer specifika krav på kommunens verksamhet formulerats. Kraven grundas på lagstiftningen och psykiatrireformens intentioner men också på den samlade kunskap som finns från olika utvärderingar.
Granskningen av Ovanåkers kommun är således en del av tillsynsmyndigheternas landsomfattande tillsyn över kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Det innebär att resultatet av tillsynen i Ovanåkers kommun också kommer att ingå i en sammanställning av tillsynens resultat på nationell nivå.
3. VAD HAR GRANSKATS OCH HUR?
Ett antal granskningsområden har valts med utgångspunkt i kommunernas ansvar för personer med psykiska funktionshinder. Tillsynen omfattar tre delundersökningar:
1. Granskning av kommunernas planering och uppbyggnad av verksamheter
2. Granskning av rättssäkerheten i handläggningsprocessen och kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer
3. Granskning av kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning.
Punkt nummer tre är inte aktuell i Ovanåkers kommun.
3.1 Valda granskningsområden
Enligt Socialtjänstlagen skall socialnämnden göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden (5 kap. 8 § SoL). En central uppgift för kommunen är således att finna de personer med psykiska funktionshinder som har behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem kommunens stöd. Denna uppgift är särskilt viktig med tanke på att målgruppen många gånger själva inte söker den hjälp de behöver.
Enligt Socialtjänstlagen har kommunen en skyldighet att planera sin verksamhet för personer med psykiska funktionshinder (5 kap. 8 § SoL). En sådan planering är nödvändig för att målgruppen skall uppmärksammas och för att nödvändiga resurser skall avsättas. Planeringen bör utgå från kunskap om målgruppens behov och förutsättningar och ha en hög grad av konkretion till vägledning för chefernas planering av olika typer av verksamheter. En planering av kommunens olika verksamheter är också nödvändig för att dessa skall kunna följas upp och anpassas efter nya behov och förutsättningar.
Socialnämnden skall vidare medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som behöver ett sådant boende. (5 kap. 7 § SoL). Personer med psykiska funktionshinder har mer eller mindre omfattande funktionshinder och varierande behov av stöd till ett fungerande boende, lämplig sysselsättning eller andra centrala insatser. Det stöd som byggs upp av kommunen skall både täcka målgruppens behov och vara tillräckligt varierat för att var och en skall få ett individanpassat stöd.
För att stödet till enskilda individer skall leda till ökade möjligheter att delta i samhällets gemenskap och leva som andra, bör stödet utformas utifrån en helhetssyn på den enskildes behovssituation där sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov beaktas.
En individuell plan bör upprättas. En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser bör genomföras regelbundet och vid behov omprövas (SOSFS 1998:8 (S)).
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras (11 kap. 5 § SoL). Den som så önskar skall vidare ha möjlighet att få ett personligt stöd i form av kontaktperson eller personligt ombud (3 kap. 6§ SoL, 9§ punkt 4 LSS).
Kommunen ansvarar för att medverka till att den enskilde får meningsfull sysselsättning och får bo på ett sådant sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Det innebär att de verksamheter kommunen bygger upp skall ha en sådan kvalitet och ett sådant innehåll att de befrämjar möjligheterna för personer med psykiskt funktionshinder till ökat deltagande i samhällets gemenskap. Verksamheterna bör därför ha en motiverande och rehabiliterande inriktning. Innehållet i kommunens verksamheter bör utformas utifrån kunskapen om målgruppens särskilda svårigheter.
Insatserna inom ramen för verksamheten skall vidare individanpassas och skräddarsys efter var och ens behov och förutsättningar. Det är också viktigt att enskilda har tillgång till en särskild kontaktperson i verksamheten.
För att kvaliteten ska kunna säkras och fortlöpande utvecklas är det viktigt att kommunen har ett system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i såväl verksamheten i stort som i verksamheter för boende och sysselsättning (SOSFS 1998:8 (S), SOSFS:24 (M)).
För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 § SoL). Personalens kompetens i arbetet med personer med psykiska funktionshinder är viktig för att dessa skall få de insatser de behöver och har rätt till. Personalens kompetensutveckling skall därför uppmärksammas såväl på övergripande ledningsnivå som på enhetsnivå.
Psykiatrireformen lyfter fram betydelsen av socialnämndens samverkan med brukar- och anhörigorganisationer. Det kan gälla såväl i nämndens uppsökande verksamhet som när kommunen planerar sina insatser för målgruppen (3 kap. 4 § SoL, 5 kap. 8 § SoL).
På den individuella nivån skall socialnämndens insatser utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap. 5 § SoL).
Flera välfärdsaktörer har ett gemensamt ansvar för att personer med psykiska funktionshinder får ett samordnat stöd från samhället. Kommunerna har dock ett särskilt ansvar för att uppmärksamma behovet av samordnade insatser. För att detta skall vara
möjligt krävs en samordning av resurser och regelverk på ledningsnivå och ett samarbete mellan personal från olika enheter och myndigheter/organisationer. Båda nivåerna är ömsesidigt beroende av varandra. En samordning på ledningsnivå är ingen garanti för att ett samarbete verkligen kommer igång på den operativa nivån. Likaså är ett samarbete mellan olika personalgrupper inte en garanti för ett hållbart samarbete över tid. Ett välutvecklat samarbete på personell nivå riskerar att försvinna om inte samarbetet är legitimerat av ledningen för respektive organisation eller myndighet.
Gemensamma mål, riklinjer och former är en förutsättning för att samarbetet ska överleva på lång sikt (5 kap. 8 § SoL, 3 kap. 4 och 5 §§ SoL).
Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar
Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall det finnas en verksamhetschef som ansvarar för kommunens hälso- och sjukvård (29 § HSL). Inom det verksamhetsområde som
kommunen bestämmer skall det även finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (24 § HSL). För att säkerheten i vården skall kunna säkerställas skall kommunen ha rutiner för sin läkemedelshantering (SOSFS 2000:17).
3.2 Metod – två delundersökningar
Granskning av kommunens planering av sin verksamhet för personer med psykiska funktionshinder
En enkät skickades till socialnämnden i Ovanåkers kommun i januari 2002. Samma enkät har skickats till landets samtliga kommuner. Enkäten har besvarats av verksamhetschef Björn Iversen. Kommunen ombads att bifoga aktuella dokument till ett antal frågor. Det gällde politiska mål, verksamhetsplan, skriftliga riktlinjer för utskrivning eller permission från sluten psykiatrisk vård samt samordnad och individuell plan, gemensamma mål/policy för samverkan och plan för kompetensutveckling. I enkäten uppger kommunen att de har muntliga politiska mål för arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Enligt enkäten finns verksamhetsplan både muntlig och skriftlig som reglerar boende-, hälso- och sysselsättningssituation. Det ska även finnas skriftliga riktlinjer för utskrivning från sluten psykiatrisk vård och skriftliga dokument som rör permission från sluten psykiatrisk vård. Ovanåkers kommun har enligt enkäten samordnad och individuell plan, tillsammans med psykiatrin, primärvården och försäkringskassan.
Ovanåkers kommun har tillsammans med Söderhamn och Bollnäs upprättat ett politiskt mål- och styrdokument kring psykiatrifrågor som reglerar samarbetet mellan kommunerna och Hälso- och sjukvårdsnämnden i södra Hälsingland.
Urval av kommuner för en fördjupad granskning
Den fördjupade tillsynen av kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder har genomförts i ett urval av landets kommuner. Urvalet av kommuner skapar förutsättningar att på nationell nivå belysa frågan om psykiskt funktionshindrades tillgång till ett tillräckligt och anpassat stöd sju år efter psykiatrireformen.
Granskning av rättssäkerheten i handläggningsprocessen och kvalitet och innehåll i handläggarnas arbete med enskilda individer
Granskningen fokuseras på handläggarnas dokumentation av socialtjänstens insatser samt deras bedömning av enskildas behov, deras planering och uppföljning av insatser.
Om insatserna eller stödet är tillräckligt och individanpassat ingår också i denna granskning. Däremot granskas inte arbetet med enskilda individer i utförarledet.
Urval av individer
Kommunen ombads att upprätta en lista på de personer med psykiska funktionshinder mellan 18 – 65 år, som har stöd från socialtjänsten (ej enbart ekonomiskt bistånd) och/eller LSS. Listan från Ovanåkers kommun omfattade 21 personer. Ett slumpmässigt urval på 15 individer har sedan dragits av länsstyrelsen.
Metod för datainsamling
Information kring 15 individer har insamlats från flera källor i syfte att få ett tillförlitligare underlag för länsstyrelsens bedömningar. Individens akt har granskats utifrån en checklista. Den handläggare som har den huvudsakliga kontakten med individen har sedan via en enkät fått svara på ett antal frågor om individen. Dessutom har en kvalitativ intervju genomförts med de individer som tackade ja till att intervjuas.
Inför intervjun skickade Länsstyrelsen ett brev adresserat direkt till de personer som valts ut för intervjun. Brevet innehöll information om granskningen. Inför att detta brev skickades ut informerades ansvarig chef för socialpsykiatrin i Ovanåkers kommun.
Analys och bedömning
Den insamlade informationen har strukturerats och utgjort underlag för en bedömning på individnivå på ett antal områden. Individmaterialet har sedan sammanställts.
Lite drygt tre fjärdedelar av de personer med psykiska funktionshinder mellan 18 –65 år som har stöd från socialtjänsten ( ej enbart ekonomiskt bistånd) i Ovanåkers kommun har ingått i granskningen. Av dessa har fem personer tackat nej till intervju. Resultatet av aktgranskningen kan ha påverkats av att förvaltningen sedan något år beslutat att skilja bedömning från utförande. Svårigheter att besätta handläggartjänsten har fördröjt en tydlig uppdelning mellan bedömning och utförande. Tidigare var enhetschefen också handläggare. Enhetschefen har god kännedom om målgruppen, vilket kompenserar akternas knapphändiga information. Innehållet i akterna är till viss del inaktuellt.
4. HUR SKA RAPPORTEN LÄSAS?
Länsstyrelsen har genomfört en omfattande granskning av Ovanåker kommuns verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Granskningen omfattar både planeringen av verksamheten och arbetet i praktiken. Det innebär att rapporten blir omfattande för att en samlad bild av hela granskningen skall kunna ges. En delrapport som omfattar Socialstyrelsens granskning av kommunens hälso- och sjukvård på planeringsnivån bifogas huvudrapporten.
Rapporten inleds med en sammanfattning av tillsynen och Länsstyrelsens synpunkter.
Den första delen av rapporten är en allmän beskrivning av kommunen och hur kommunen organiserat sin verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. I den
allmänna beskrivningen ingår även uppgifter om befolkningen och förväntat antal personer med psykiska funktionshinder i kommunen.
Redovisningen av länsstyrelsens granskning och dess resultat är indelad i sex delar. Det är sju delar som berör olika områden för granskningen, se innehållsförteckning Del A till del F. För Ovanåkers del utgår granskning av verksamheter för boende och sysselsättning som inte gjorts i kommunen. För varje område redovisas länsstyrelsens bedömningar från granskningen på planeringsnivån, granskningen kring enskilda individer länsstyrelsen redovisar också bedömningsgrunder och underlaget för varje bedömning under rubriken "Länsstyrelsens iakttagelser".
Begrepp som används i rapporten
• Personer med psykiska funktionshinder
Enligt Socialstyrelsen utgörs målgruppen av personer som är 18 år och äldre med:
psykisk störning/sjukdom som orsakar en funktionsnedsättning med förlust av förmåga (funktionshinder) i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen (sociala konsekvenser) som utan hjälp och stöd utvecklas till ett handikapp och att detta handikapp bedöms bli långvarigt (minst ett halvt år).
I denna tillsyn av kommunens insatser för personer med psykiska funktionshinder avgränsas dock till målgruppen personer mellan 18 till 65 år som har någon form av stöd från socialtjänsten.
• Verksamheter för boende
Beteckningen ”verksamheter för boende” används i rapporten som ett samlingsbegrepp för olika typer av verksamheter som förmedlar stöd till ett fungerande boende för personer med psykiska funktionshinder. En verksamhet avgränsas genom att en chef och viss personal är knutna till verksamheten. Olika typer av verksamheter kan vara:
- verksamhet som förmedlar boendestöd (del av verksamhet inom hemtjänsten, boendestödsgrupper, trapphusboende)
- bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 § SoL eller 9 § LSS - hem för viss annan heldygnsvård enligt 5 kap. 7 § SoL
- hem för vård eller boende (HVB)
• Verksamheter för sysselsättning
Beteckningen ”verksamheter för sysselsättning” används i rapporten som ett samlingsbegrepp för olika typer av sysselsättningsverksamheter. En verksamhet avgränsas genom att en chef och viss personal är knutna till verksamheten. Olika typer av verksamheter kan vara:
• Daglig verksamhet enligt LSS
• Dagverksamhet (träffställe) enligt 3 kap. 6 § SoL
• Dagverksamhet (mer strukturerat innehåll med arbetsliknande inslag) enligt 3 kap. 6 § SoL
• Rehabiliteringsverksamhet i samverkan med andra huvudmän enligt 2 kap. 6 § SoL
5. BESKRIVNING AV KOMMUNEN
Hur många personer med psykiska funktionshinder har kommunen kontakt med?
Enligt SCB´s befolkningsstatistik 2002 fanns det 12 193 personer i Ovanåkers kommun den sista december 2002, av dessa var 7150 personer mellan 18-65 år. Antalet personer 18 år eller äldre i kommunen uppgick för samma tid till 9611 personer.
Socialstyrelsen uppskattar1att antalet personer som är 18 år och äldre och har psykiska funktionshinder för storstäder är 0,96 % av befolkningen och för övriga landet 0,56%.
(Genomsnittet i hela landet av antalet personer 18 år och äldre med psykiska funktionshinder är 0,63% av befolkningen).
Denna granskning av kommunens insatser till personer med psykiska funktionshinder är avgränsad till personer som är 18–65 år.
Enligt uppgift fanns det i kommunen 21 personer med psykiska funktionshinder mellan 18-65 år, som hade insatser enligt SoL och /eller LSS.
Det föreväntade antalet personer med psykiska funktionshinder i Ovanåkers kommun beräknas till 53 personer (0,56 x 9611). Denna granskning är avgränsad till personer som är 18-65 år och det uppskattade antalet personer är därför inte helt jämförbart.
Inför det slumpmässiga urvalet av intervjupersoner skulle en lista på de personer som hade insatser från kommunen enligt SoL och/eller LSS upprättas. Listan visade att 30 personer i kommunen hade insatser. Men åldersintervallet 18-65 år hade inte uppmärksammats utan alla som kommunen hade kontakt med fanns på listan. Vid beaktande av undersökningens åldersintervall, 18 –65 år, var det 21 personer som hade kontakt och fick insatser från kommunen. Kommunen har i enkäten (februari 2002) angivit att det fanns 25 personer mellan 18-65 år som beviljats biståndsinsatser som inte enbart är ekonomiskt bistånd. Kommunen har även angett att det finns 5 personer som man känner till men som ännu inte har beviljade insatser. Vid en sammanräkning av kända personer med psykiska funktionshinder som kommunen har kontakt med kommer man fram till 35 personer vilket är något lägre än det uppskattade antalet. Kommunen har därmed kontakt med eller känner till drygt 66% av det uppskattade antalet personer som kan antas ha behov av stöd utifrån sitt psykiska funktionshinder.
Hur organiserar kommunen sitt arbete för personer med psykiska funktionshinder?
Ansvar för kommunens insatser till personer med psykiska funktionshinder vilar på Socialnämnden i Ovanåkers kommun. Socialnämnden har ansvar för individ- och familjeenheten, omvårdnadsenheten och personal och administrativa enheten. Personer med psykiska funktionshinder får hjälp och stöd från både individ- och familjeenheten och omvårdnadsenheten, beroende på vad för hjälp som avses.
Stödet i det egna boende till personer med psykiska funktionshinder utgår från kommunens två dagcentraler som finns i Edsbyn och Alfta. Det är personalen på dagcentralerna som går hem till de som är beviljade hemtjänst och boendestöd.
1 (källa: Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:4, sid 40)
Enhetschefen för psykiatrienheten ansvarar för dagcentraler och boendeenhet och att beviljade stödinsatserna utförs.
Vid tiden för tillsynen var det en handläggare inom individ- och familjeenheten som ansvarade för handläggningen av insatser till personer med psykiska funktionshinder.
Handläggaren har även ansvar för handläggningen av stöd till personer med missbruksproblem.
DEL A - PLANERING OCH UPPBYGGNAD AV VERKSAMHETER
6. KOMMUNENS KÄNNEDOM OM OCH INFORMATION TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Kommunen skall genom inventering eller på annat godtagbart sätt inhämta uppgifter om antal personer med psykiska funktionshinder och deras behov. Inventeringen bör vara regelbunden och göras i samverkan med psykiatrin.
(5 kap. 8 § SoL och 15 § punkt 1 LSS)
Kommunen skall informera om det stöd och den service som erbjuds personer med psykiska funktionshinder. Information bör vara regelbunden samt tillräckligt bred och träffsäker.
(3 kap. 1 och 4 §§ SoL, 5 kap. 8 § SoL och 15 § punkt 3 LSS) Uppfyller kraven:
• Kommuner som i samverkan med psykiatrin gjort en inventering under de senaste 7 åren
innehållande antal personer, kön, ålder, boende och sysselsättning alternativt skaffat sig kännedom om målgruppen på annat sätt och i godtagbar omfattning.
• Kommuner som har genomfört informationsinsatser under de senaste året och använt sig av mer än en informationskanal.
Länsstyrelsen bedömer att:
• Ovanåkers kommun uppfyller de krav som ställs på kommunen att skaffa sig kännedom om de personer med psykiska funktionshinder som finns i kommunen
• Ovanåkers kommun uppfyller de krav som ställs på informationsinsatser om socialtjänstens insatser till personer med psykiska funktionshinder
Ovanåkers kommun genomförde under år 1995 en inventering av personer med psykiska funktionshinder. Inventeringen genomfördes tillsammans med psykiatrin, primärvården, Försäkringskassan och med intresseorganisationen IFS (Schizofreni förbundet). Inventeringen omfattade antal personer, kön, ålder, boendesituation, sysselsättningssituation och hälsosituation. Dessutom togs frågor om fritidsintressen, umgänge och ekonomi upp.
Länsstyrelsen har bedömt att Ovanåkers kommun uppfyllt kraven vad gäller att skaffa sig kännedom om målgruppen utifrån de krav som ställs i denna granskning. Ovanåkers kommun har i enkäten också uppgivet att det finns planer på att genomföra en ny inventering om 3 år. Vilket skulle innebära att en ny inventering görs under år 2005.
Ovanåkers kommun har i enkäten redovisat att under de senaste 12 månaderna genomfört informationsmöten som speciellt riktats till personer med psykiska funktionshinder genom att arrangera cafékvällar med olika teman på psykisk ohälsa.
Personal inom psykiatrienheten i kommunen har dessutom varit ute på vårdskolan och givit eleverna information om psykiska funktionshinder. I kontakt med psykiatrienhetens chef har det framkommit att personal och chef i sitt dagliga arbete och stödkontakter informerar enskilda, anhöriga och ibland även brukar och anhörigorganisationer om vilka insatser som finns och var de kan vända sig för att ansöka om insatser.
7. KOMMUNENS MÅL OCH PLANER FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER
7.1 Politiska mål och verksamhetsplan på övergripande ledningsnivå Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Kommunen bör ha mål för sin verksamhet på politisk nivå samt en verksamhetsplan som stöd för personal på olika nivåer i organisationen.
(5 kap. 8 § SoL, SOSFS 1998:8) Uppfyller kraven:
• Kommuner som har politiska mål i skriftlig form
• Kommuner som har en skriftlig verksamhetsplan med lokal prägel och som fokuserar på frågor som har betydelse för målgruppen.
Länsstyrelsen bedömer att:
• Ovanåkers kommun inte har mål som fokuserar på viktiga frågor för personer med psykiska funktionshinder
• Ovanåkers kommun inte uppfyller de krav som ställs på en verksamhetsplan för kommunens insatser till personer med psykiska funktionshinder
Länsstyrelsens iakttagelser
Länsstyrelsen har som underlag för denna rapport inhämtat:
- Inriktningsmålen för Individ- och familjeenheten (inklusive LSS och den kommunala psykiatrin),
- Socialpsykiatrin Mål 2004,
- Verksamhetsplaner 2003-2008, Boendet Björkbacken och Träffpunkterna - Socialpsykiatrin Mål 2004
- Socialpsykiatrin - Målsättningen är att…
Inom Ovanåkers kommun svarar Socialnämnden för insatser till personer med psykiska funktionshinder. Socialnämndens inriktningsmål betonar samverkan och en flexibel och projektorienterad verksamhet. Vidare betonas tidiga insatser för barn och unga. I nämndens effektmål vill nämnden att verksamheterna samverkar med frivilliga organisationer/förvaltningar, privata sektorn och andra myndigheter och hittar lösningar för minst 10% av de personer som idag är aktuella ärenden. Vikarieanskaffningen för korttidsvikariat ska minska med 25% genom ökad samverkan med poolen.
Individ och familjeenheten, här ingår även LSS-verksamhet och den kommunala psykiatrin, har som inriktningsmål att kommuninnevånare ska erbjudas ett bra liv genom god kvalitet och ett professionellt bemötande. Effektmålen är bland annat att den enskilde ska uppleva kvalité, att arbetet ska vara gränsöverskridande, att individen ska ha inflytande och vara delaktig i utformningen av insatserna och att det ska finnas valfrihet. Dessa mål ska nås genom samverkansträffar mellan olika myndigheter och att insatserna utformas tillsammans med den enskilde och att den enskilde deltar i utformningen av en individuell planering. Boendestöd med olika inriktning och omfattning ska erbjudas i kommunen. Som mät- eller utvärderingmetod genomförs brukarintervjuer minst en gång per år. Ansvarig chef gör också kontinuerlig uppföljning.
Det är svårt att se den enskilde individen med psykiska funktionshinder i Socialpsykiatrins effektmål. I dokumentet talar man om att vikarieanskaffningen ska minska och att sysselsättningen för funktionshindrade ska utöka sitt samarbete med frivillig-organisationerna och komma till samverkanslösningar i minst 10% av de aktuella ärendena.
Det är troligtvis en kvalitetsförbättring för den enskilde med psykiska funktionshinder om färre antal personal utför beviljade insatser. Samverkan med det lokala näringslivet för att få fram anpassade arbeten på den öppna arbetsmarknaden främjar också integreringen i samhället för personer med psykiska funktionshinder.
Inriktningsmålen beskriver att individ- och familjeenheten ska arbeta flexibelt och projektorienterat för att uppnå maximalt resursutnyttjande.
I dokumentet Socialpsykiatrin - målsättningen är att… står att den enskilde ska vara nöjd med stödet i boendet, ha meningsfull sysselsättning, få leva ett liv i största möjliga självständighet och känna trygghet. Vidare ska den enskilde få uppleva största möjliga hälsa och välbefinnande samt känna att han/hon blir bemött med respekt och är delaktig i insatserna.
För att tydliggöra för personal som arbetar med personer med funktionshinder behöver nämndens mål på ett tydligt sätt visa hur den politiska viljeinriktningen konkret ser ut.
Länsstyrelsen ser inte att de politiska målens fokus ligger på viktiga frågor för målgruppen.
Individ och familjeenhetens inriktningsmål har bra övergripande mål för verksamheten, väl värda att sträva efter. Dock borde det även här tydligt framgå hur enheterna ska nå fram till vad man exempelvis menar med ”ett bra liv och god kvalitet”.
8. KOMMUNENS UTBUD AV INSATSER
8.1 Vilka verksamheter för boende finns i kommunen
Bostäder med särskild service omfattar sammanhållna gruppbostäder samt lägenheter som är kopplade till en gemensam lokal. Bostäder har olika grad av personalbemanning beroende på de boendes behov av stöd.
Ovanåkers kommun har ett gruppboende för personer med psykiska funktionshinder, Björkbacken, med 7 platser. Boendet är en avdelning av flera på Gyllengården, där de övriga avdelningarna är avsedda för äldre personer.
8.2 Tillgång till långsiktigt och anpassat boende Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för de personer med psykiska funktionshinder som har behov av ett sådant boende.
(5 kap. 7 § SoL, 9 § punkt 9 LSS, JO:s yttrande den 6 september 2000 om verkställighet) Uppfyller kraven:
• Kommuner som verkställt alla beslut om bostad med särskild service inom tre månader
• Kommuner som endast undantagsvis placerar personer med psykiska funktionshinder under 65 år i äldreboende.
Länsstyrelsen bedömer att:
• Ovanåkers kommun uppfyller ställda krav på tillgång till anpassade bostäder eftersom alla beslut om bostad med särskild service är verkställda.
Länsstyrelsens iakttagelser
I Ovanåker kommun är medelåldern på de personer som erhåller insatser från kommunen hög. Detta gäller även för de som bor på kommunens gruppboende Björkbacken, för psykiskt funktionshindrade. Gruppboendet har trevliga rum med liten köksdel och badrum. Gemensamma ytor för social samvaro finns.
Det finns sannolikt yngre personer med psykiska funktionshinder som har behov av olika insatser i kommunen och som kommunen ännu inte har kännedom om. Det är troligen mycket viktigt att det i kommunen finns ett väl utbyggt stöd i det ordinära boendet och att ansträngningar görs för att få tillstånd anpassat boende även för yngre personer med funktionshinder.
8.3 Vilka verksamheter för sysselsättning finns i kommunen
I enkäten för planering av insatser svarar Ovanåkers kommun att det finns två öppna verksamheter, träffställe kallade Träffpunkten, en i Alfta och en i Edsbyn som erbjuder social samvaro och fritidssysselsättningar. På Edsbyverken finns möjlighet till strukturerad sysselsättning i form av legoarbete och mindre småjobb. Kommunen kan också köpa platser för arbetsträning på det privata alternativet EDA-arken lego.
8.4 Tillgång till alternativa insatser för sysselsättning Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Kommunen skall kunna erbjuda ett utbud av alternativa sysselsättningar som är varierat och har en tydlig inriktning mot rehabilitering. Verksamheter för sysselsättning bör innehålla mer eller mindre arbetsliknande inslag och kommunen bör regelbundet inventera möjliga arbetsplatser på orten.
(3 kap. 6 § SoL, 5 kap. 7 § SoL, 9 § punkt 10 LSS) Uppfyller kraven:
• Kommuner som under det senaste året har kunnat erbjuda minst tre alternativa sysselsättningsmöjligheter.
Länsstyrelsen bedömer att:
• Ovanåkers kommun uppfyller ställda krav på en variation i tillgången till alternativa insatser för sysselsättning
Länsstyrelsens iakttagelser
Ovanåkers kommun har två öppna mötesplatser, så kallade träffpunkter. En finns i Edsbyn och en finns i Alfta. Träffpunkterna erbjuder social gemenskap och efter årstiden varierande fritidsaktiviteter. På Edsbyverken finns enligt planeringsenkäten 10 platser. Enligt några intervjuade personer är tillgången på platser beroende av om företaget har lämpliga arbetsuppgifter eller inte. Kommunen köper även platser på EDA-arken, ett privat kristet företag som erbjuder legoarbete och rehabilitering.
8.5 Tillgång till varierande insatser Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Kommunen skall erbjuda personer med psykiska funktionshinder ett varierat utbud av alternativa insatser förutom verksamheter för sysselsättning.
(3 kap. 6 § SoL, 4 kap. 1 § SoL, 9 § punkt 2-10 LSS) Uppfyller kraven:
• Kommuner som under det senaste året har erbjudit minst tre typer av insatser utöver insatser kring sysselsättning.
Länsstyrelsen bedömer att:
• Ovanåkers kommun uppfyller ställda krav på variation i tillgången till insatser Länsstyrelsens iakttagelser
Av de uppgifter som Ovanåkers kommun har lämnat i enkäten framgår att personer med psykiska funktionshinder utöver sysselsättning har tillgång till insatser i form av hemtjänst/boendestöd, kontaktperson, God Man, personligt ombud, anhörigstöd och stöd till fritidssysselsättningar.
8.6 Sammanfattande bedömning
Ovanåkers kommun är relativt liten och vissa svårigheter kan uppstå när det gäller att tillgodose enskilda individers önskemål. Länsstyrelsen ser att det finns en vilja att ha ett brett utbud av olika insatser för målgruppen. När det gäller stöd till yngre funktionshindrade i deras boende eller när behovet är mer omfattande och det kan bli aktuellt med särskilt boende behöver nämnden göra ytterligare satsningar. Det är bra att nämnden strävar efter kontakt med det lokala näringslivet och har platser med arbetsliknande sysselsättning.
DEL B - DEN ENSKILDES RÄTTSSÄKERHET I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN
9. RÄTTSSÄKERHET I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN
9.1 Handläggning av ansökan om insatser kring boendet Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Ansökan
Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan om boende, boendestöd dokumenteras.
(11 kap 1 och 5 §§ SoL, 8 § LSS)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker.
Utredning
En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av funktionshindren och aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut. (11 kap 1 och 5 §§ SoL, 13 § Förvaltningslagen)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks och förslag till beslut.
Handläggningstid
Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid.
Rimlig tid är en månad i undantagsfall längre (7 § FL, 11 kap 1 § SoL).
• För att uppfylla ställda krav skall handläggningstiden i normalfallet inte överstiga en månad.
Beslut
Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilken paragraf, när beslutet fattades och av vem. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning. (4 kap 1 och 2 §§ 11 kap 8 § SoL, 9§ p 1-10 LSS)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall beslutet minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilket lagrum, om avslag motivering och besvärshänvisning.
Uppföljning av beslut
En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas. När det gäller långtgående beslut som bostad med särskild service är det istället lämpligt att det i beslutet antecknas tid för uppföljning. (SOSFS 1998:8 (S))
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör uppföljnings/omprövningsdatum finnas dokumenterat.
Verkställighet av beslut
Beslut ska verkställas omgående. När det gäller bostad med särskild service måste beslutet verkställas inom rimlig tid, som får bedömas från fall till fall, men bör inte överskrida tre månader.
(16 kap 3 § sista st. och 11 kap 5 § SoL och 27 § sista st. LSS)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör beslutet om boendestöd/hemtjänst och eventuellt andra insatser kring boendet ha verkställts inom en månad och beslutet om bostad med särskild service ha verkställts inom tre månader.
Länsstyrelsen bedömer att Ovanåkers kommun:
• inte uppfyller ställda krav på rättssäkerhet i ansökan, utredning och beslut, när det gäller frågan om insatser kring boendet för de personer med psykiska funktionshinder som kommunen har kontakt med.
• inte uppfyller ställda krav på handläggningstid, när det gäller ansökan om insatser kring boendet för de personer med psykiska funktionshinder som kommunen har kontakt med.
• inte uppfyller ställda krav på verkställigheten av fattade beslut, när det gäller ansökan om insatser kring boendet för de personer med psykiska funktionshinder som kommunen har kontakt med.
Handläggningen av insatser kring boendet, elva personer av femton har insatser.
Utfallet på godkända delar av handläggningsprocessen ser ut på nedanstående sätt.
Ansökan Utredning Handläggningstid Beslut Uppföljning Verkställighet Antal
godkända moment
4 av 11 4 av 11 6 av 11 8 av 11 6 av 11 3 av 11
Länsstyrelsens iakttagelser
Akterna till 15 slumpmässigt utvalda personer med psykiska funktionshinder har granskats. Flertalet av de personer vars akter har granskats hörde hemma i Edsby- området.
Elva av de femton slumpmässigt utvalda personerna har stöd i sitt boende. De fyra personer som inte har någon insats har alla tackat nej med hänvisning till att de klarar sig själva eller får hjälp från annat håll.
Av de individer som har hemtjänst/boendestöd finns det bara fyra som har gjort en ansökan, två som har gjort en skriftlig ansökan och i två ärende finns noterat att personen gjort en muntlig ansökan.
Fyra personer har i akten tillräckliga utredningar som tar upp hur funktionshindret yttrar sig och vad som föranleder ansökan och den sökandes egna önskemål och resurser.
Handläggningstid som överstiger en månad finns i sex akter.
Beslut med vad som har sökts och vad som har bifallits finns i åtta akter.
Uppföljning av de beviljade insatserna är gjord i sex akter.
Dokumenterad verkställighet för boendestöd/hemtjänst finns i tre akter. Flera akter har noteringar och beslut som är äldre än två år och förefaller vara inaktuella.
9.2 Handläggning av ansökan om insatser kring sysselsättningen Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Ansökan
Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan om sysselsättning dokumenteras.
(11 kap 1 och 5 §§ SoL, 8 § LSS)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker.
Utredning
En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av funktionshindren och aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut.
(11 kap 1 och 5 §§ SoL, 13 § Förvaltningslagen)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks och förslag till beslut.
Handläggningstid
Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid.
Rimlig tid är en månad i undantagsfall längre. (7 § FL, 11 kap 1 § SoL)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall handläggningstiden i normalfallet inte överstiga en månad.
Beslut
Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilken paragraf, när beslutet fattades och av vem. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning. (4 kap 1 och 2 §§ 11 kap 8 § SoL, 9§ p 1-10 LSS)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet skall beslutet minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits och enligt vilket lagrum, om avslag motivering och besvärshänvisning.
Uppföljning av beslut
En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas. (SOSFS 1998:8 (S))
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör uppföljnings/omprövningsdatum finnas dokumenterat.
Verkställighet av beslut
Beslut ska verkställas omgående. (16 kap 3 § sista st. och 11 kap 5 § SoL och 27 § sista st. LSS)
• För att uppfylla ställda krav på rättssäkerhet bör beslutet om sysselsättning ha verkställts inom en månad.
Länsstyrelsen bedömer att Ovanåkers kommun:
• inte uppfyller ställda krav på rättssäkerhet i ansökan, utredning och beslut, när det gäller frågan om insatser kring sysselsättningen för personer med psykiska funktionshinder som kommunen har kontakt med.
• inte uppfyller ställda krav på handläggningstiden, när det gäller ansökan om insatser kring sysselsättningen.
• Ovanåkers kommun inte uppfyller ställda krav på verkställigheten av fattade beslut, när det gäller ansökan om insatser kring sysselsättningen
Av de personer som kommunen har kontakt med (listan) är det nio personer av femton som har någon insats kring sysselsättning.
Utfallet på godkända delar av handläggningsprocessen ser ut på nedanstående sätt.
Ansökan Utredning Handslägg- ningstid
Beslut Uppföljning verkställighet Antal
godkända moment
2 av 9 2 av 9 2 av 9 7 av 9 5 av 9 Ingen av 9
Länsstyrelsens iakttagelser
Akterna till 15 slumpmässigt utvalda personer med psykiska funktionshinder har granskats. Det är nio personer med psykiska funktionshinder av de femton slumpmässigt utvalda som har insatser kring sysselsättning.
I två av de granskade akterna finns en muntlig och en skriftlig ansökning som visar vad individen söker för insatser.
Två personer har gjorda utredningar där också handläggningstiden inte överstiger en månad. Sju personer har beslut som uppfyller ställda krav.
Verkställigheten av besluten finns inte dokumenterad i någon av akterna, däremot framgår det av journalanteckningar i fem akter att insatserna har pågått en tid. Den dokumentation som finns i akterna är till största delen från mitten av 90-talet.
9.3 Sammanfattande bedömning
Sammanfattningsvis kan Länsstyrelsen konstatera att rättssäkerheten i handläggningsprocessen är undermålig i Ovanåkers kommun. I de flesta fall saknas en ansökan från individen eller dennes företrädare om vilken insats som avses.
Utredningsdelen är också alltför knapphändig och belyser inte individens resurser och behov av sökt insats. Handläggningstiden bör inte överstiga en månad, i några fall är handläggningstiden längre än en månad i Ovanåkers kommun. I besluten hänvisas till tillämpligt lagrum dock är öppnandedatum och beslutsdatum ofta detsamma. I vissa akterna framgår det genom sparsamma noteringar att besluten följs upp.
Verkställigheten av besluten skall noteras i akten. När det gäller verkställigheten av stöd i boendet framgår det i tre akter att beslutet är verkställt medan det inte finns en enda sådan notering när det gäller beslut om sysselsättning.
DEL C - KVALITET OCH INNEHÅLL I HANDLÄGGARNAS ARBETE MED ENSKILDA INDIVIDER
10. HANDLÄGGARNAS STÖD TILL ENSKILDA PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER
10.1 Hur beskriver de enskilda själva sina behov, sina kontakter, den hjälp och det stöd de får av kommunen?
Bland de 30 personer med psykiska funktionshinder, som finns på kommunens lista över personer som har insatser enligt socialtjänstlagen och/eller Lag om stöd och service, finns en del personer som är äldre än 65 år och därmed inte tillhör den här undersökningens målgrupp, och några som hör till omsorgerna på grund av att deras huvudsakliga funktionshinder är utvecklingsstörning. Totalt är det 20 personer mellan 18 och 65 år med psykiska funktionshinder som har insatser av kommunen som finns med på listan.
Förutom granskning av akter har även ansvarig handläggare fått svara på en enkät. Av de slumpmässigt utvalda femton personer är åtta män och sju kvinnor. Länsstyrelsen har genomfört intervjuer med 10 av dessa personer. Åldrarna varierar mellan 39 - 65 år och medelåldern är drygt 53 år. Flertalet bor i ordinärt boende och har beviljats hemtjänst enligt socialtjänstlagen. De flesta har gått folkskola eller grundskola, två personer har läst vidare och har någon form av yrkesutbildning. Den tid som de intervjuade personerna har haft kontakt med psykiatrin varierar mellan 10 –45 år. I medeltal har kontakten varat i 23 år. Den tid som de intervjuade personerna haft kontakt med kommunens hemtjänst varierar mellan 3 år till 15 år. I medeltal har kontakten med kommunen varat i ca. 7 år. Uppgifterna är dock ganska osäkra då flera inte riktigt minns vilket år kontakterna startade.
Flertalet av de intervjuade är nöjda med det stöd som de får. De intervjuade ger kommunens psykiatrienhet gott betyg och tycker bra om ledning och boendestödspersonal.
”Jag tycker det är roligt att få hjälp, det har blivit som jag ville ha det.”
”Jag vet vart jag ska vända mig och jag kan prata med personalen på Träffpunkten.”
”Ibland kommer chefen och pratar med mig och han är snäll.”
”Hjälpen är bra. Jag får mycket hjälp, men inte för mycket.”
Bland de intervjuade finns också de som är kritiska.
”Jag har kontakt med dem, men är egentligen inte intresserad av deras verksamhet.”
”Det hade gått bättre för mig i livet om jag inte hade fått medicin. Det går inte att få en människa frisk med mediciner.”
”De lyssnar inte, jag har dåligt förtroende för öppenvården.”
”Personalen trodde inte på mig utan sa att jag spelade teater.”
