Klimat för odling av frukt bär och vin

Klimat för odling av frukt bär och vin

2010‐09‐02

Definition klimat

• Statistiska egenskaper med avseende på

exempelvis nederbörd och temperatur, såsom  medelvärden, standardavvikelser, högsta och  lägsta uppmätta värden inom ett visst område.

• Med väder menas det som sker just nu eller  under en kortare period av tid. 

• Med klimat menas hur förhållandena brukar 

vara under en längre tid

Klimatets historia

• De senaste 2 miljoner åren har klimatet växlat i en tydlig cykel mellan istider och värmeperioder.

• Den senaste nedisningen upphörde för cirka 10 000 år sedan.

• Om klimatet följer trenden bör vi förvänta oss en temperaturminskning.

• Klimatändring

Naturliga klimatvariationer

Externa faktorer

• Jordaxelns lutning –mot sin bana runt solen som ger oss årstider

• Solfläcksaktivitet -låg aktivitet minskar solenergin till jorden och vid hög aktivitet ökar solenergin

Interna faktorer

• Sjöar, hav och vind

• Höjder och dalar

• Nederbörd

• Breddgrad (latitud)

• Växthuseffekt

Global klassificering av klimatet

-med hänsyn till temperatur, nederbörd och vegetationsförhållanden.

• Tropiskt regnrikt klimat

• Subtropiskt klimat

.

• Tempererat klimat

• Polarklimat

Sverige:

• Tempererat klimat & polarklimat (kalfjället).

Temperatur

• Växthuseffekt - vissa gaser som finns i atmosfären absorberar infraröd strålning.

Gaserna hindrar inte den

ingående, kortvågiga strålningen från solen men däremot den

utgående värmestrålningen från jorden mot rymden.

• Solstrålarnas vinkel mot

jordytan påverkar dess styrka.

• Moln påverkar temperaturen, både positivt och negativt.

• Höjd över havet & svackor

• Hav och luftmassor –verkar

utjämnande på temperaturen

Nederbörd

Orografisk påverkan

• Bergskedja eller höjder – lovartsidaÆregn

(molnbildning) och läsida  Ætorrt (molnupplösning) ex  sydsvenska höglandet

• Hav till land eller slättbyggd  till kuperad mark

• Kalluft är tung 

Maritimt resp. kontinentalt klimat

Kustklimat, maritimt klimat eller havsklimat

• Hög luftfuktighet, oftast något varmare och jämn temperatur.

• Stabilt klimat och kännetecknas av svala somrar och milda vintrar.

• Vattenmassor binder värmeenergi.

• Under vintern fungerar havet uppvärmande och om sommaren avkylande.

• Luftfuktigheten förhindrar riktigt låga temperaturer eftersom värme skapas när vattenångan

kondenserar.

Inlandsklimat, kontinentalklimat eller fastlandsklimat

• Kontinenter

• Områden som ligger långt från havet har ofta inlandsklimat, speciellt om det finns berg bakom kustområdena som stoppar många varma vindar från havet.

• Det är stora skillnader i

temperatur mellan dag och natt

och mellan somrar och vinter.

Vegetationsperiod

• Vegetationsperioden brukar 

definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen 

överstiger ett viss gränsvärde. 

Temperaturgränsen är beroende  på växtslag, men oftast lägger  man gränsen mellan +3°C och  +5°C.

• I Sverige är perioden som längst i  sydvästra Skåne, kring sju 

månader, medan den i de 

nordligaste fjälltrakterna är under  fyra månader.

Sveriges klimat

• Golfströmmen

• Skandinaviska fjällkedjan 

• Östersjön, insjöar

• Västsidan av en stor kontinent Æ västliga  vindar som värms upp av golfströmmen

• Maritimt klimat pga. de västliga vindarna

Svensk Trädgårds Zonkarta

• År 1910 publicerade Sveriges Pomologiska Förening den första zonkartan med fyra zonindelningar

• Främst avsedd för fruktodling

• År 1961 gavs en växtatlas ut med

angivelser om frukt, bär, prydnadsträd och -buskar.

• 1966 kom en ny zonkarta ut med dagens zonindelning.

• 1993 kom en ny växtatlas med fler prydnadsväxter.

• Idag pågår arbetet med ny zonkarta.

Klimatförändringar

• Förhöjd medeltemperatur

• Extrema väderombyte

• Förändrade klimatmönster under  vegetationsperioden

• Förändrad produktivitet

• Nya kultur i produktion

Sveriges klimat i framtiden

• Södra Sverige kan ha samma klimatförhållanden som i

Frankrike eller norra Spanien.

• Götaland och södra Svealands klimat kommer att likna dagens klimat i södra England eller norra Tyskland.

• I norra Sverige kan klimatet bli som i södra Sverige idag.

Klimatscenario

• IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), FN:s

klimatpanel, gjort globala klimatmodeller och utsläppsscenarier

• Scenario A2 förutsäger en heterogen värld med en ojämn regional utveckling och en ökande befolkning. Den teknoligiska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten blir mer uppdelad, den kommer även att ske långsammare än i de andra scenarierna. Utsläppen kommer att öka fram till år 2100.

• B2 fokuserar på lokala lösningar på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den ekonomiska och den tekniska utvecklingen kommer att öka men inte så snabbt. Befolkningsökningen kommer att gå

långsammare och utsläppen kommer inte att vara lika höga som i

scenario A2

Framtida klimatändring

‐ Hur påverkas frukt‐, bär‐ och vinodling av en framtida klimatförändring?

För/nackdelar, åtgärder, odlingsteknik?

Vegetationsperioden i södra och norra  Sverige

Data från SMHI

Olika frukt och bärslag

• Tropiska frukt och bärslag

Banan, mango, ananas, dadlar, litchi & cashew

• Subtropiska frukt och bärslag

Citrus, passionsfrukt & kiwi

• Tempererade frukt och bärslag

Äpplen, persika, päron

Äpple

• Temperaturbehov:

• Behöver kalla vintrar

• Vinterskador vid ‐29 °C.

• Varierande krav hos olika sorter (arom & färgutveckling)

• Frosttolerans: 

• Svällande knoppar, blommor och småfrukt; ‐2 °C

.

• Vind: 

• Måttlig

Päron

• Temperaturbehov:

• Behöver kalla vintrar

• För mycket kyla är skadligt

• Fördröjd utveckling vid för lite kyla

• Frosttolerans:

• Svällande knoppar, blommor och småfrukt; ‐2 °C.

• Vind:

• Måttligt

Plommon

• Temperaturbehov:

• Europeiska plommon klarar av kallare klimat.

• Plommon för katrineplommon behöver mycket varmare klimat

• Varierande krav hos olika sorter

• Frosttolerans: 

• Svällande knoppar ‐4°C 

• Blommor och småfrukt; ‐2 till ‐3°C

• Småfrukt ‐1 C

• Vind: 

• Måttlig

Jordgubbar

• Temperaturbehov:

• Tål brett temperaturspektrum

• Behöver vintervila särskilt kortdags‐sorter (fotoperiod och temp.) 

• Dagsneutrala sorter/ kortdags‐sorter, rätt val viktigt

• Hög temperatur ger skador på jordgubbarna

• Frosttolerans:

• Klarar ‐15°C till ‐20°C vid invintrad planta 

• Blommor och småfrukt ‐1 till ‐3°C 

• Härdighet:

• Sortberoende

• Vind: 

• Vindskyd nödvändigt

• Risk för fruktdeformation pga vind vid pollinering, märkbart nedsatt tillväxt  och avkastning i dåligt vindskyddade områden

Hallon

• Temperaturbehov:

• Kräver vinterkyla

• Klarar sig inte bra i subtropiska eller tropiska områden

• Frosttolerans:

• Klarar av ‐20°C under vintern om veden är avmognad.

• Blommor och småfrukt ‐2°C 

• Ovanligt med frostskydd då total skördeförlust är ovanligt

• Härdighet:

• Sortberoende

• Vind: 

• Huvudskott påverkas av vind, fruktbärande skott kan brytas

• Plantans tillväxt kan minska med varma, torra vindar under 

fruktmognad

Björnbär

• Temperaturbehov:

• Kräver vinterkyla

• Växer bäst i tempererat klimat, men klarar även subtropiskt klimat

• Frosttolerans:

• Klarar av ‐20°C under vintern efter invintring.

• Blommar sent och skadas därför sällan av frost

• Härdighet:

• Sortberoende

• Vind: 

• Känslig för vind och kan inte växa utan lämpligt vindskydd

Svarta vinbär

• Temperaturbehov:

• Tempererat klimat

• Kortdag krävs för blominduktion

• Högt köldbehov för att knäcka dormansen (invintring)

• Frosttolerans:

• Klarar av ‐20°C under vintern efter invintring

• Blomknoppar ‐2 till ‐3°C

• Blommor och småfrukt ‐0,5 till ‐1°C

• Härdighet:

• Sortberoende

• Vind: 

• Mer tolerant är hallon, men tillväxt och fruktsättning påveras negativt av  vind

Blåbär och andra Vaccinum

• Temperaturbehov:

• Växer i de flesta tempererade områden, köld kan vara otillräcklig i varma  tempererade områden

• Low bush mer toleranta än high bush

• Frosttolerans:

• Sen frost minskar avkastning

• Total skördeförlust vid sen frost sker sällan

• Härdighet:

• Sortberoende

• Vind: 

• Vid stark blåst behövs vindskydd

Klimatförändring

Växthuseffekt

• Växthusgaser: koldioxid (CO₂ ), metan (CH₄ ), lustgas (N₂ O), fluorkolväte (HFC), fluorkarbon (PFC) och svavelhexafluorid (SF₆ ). 

• Koldioxidekvivalenter

Antropogena orsaker

• förbränningen av kol och olja, intensivt jordbruk och industriella processer är de största antropogena orsakerna till klimatförändring.

• Ca 80% av energiförsörjningen i världen sker från förbränning av fossila bränslen

Seminarieuppgiften

• Mål

• Att ge möjlighet till fördjupad kunskapsinhämtning om ett relevant specialämne som är central för odling  av frukt, bär och vin

• Metod

• Varje studerande väljer ett ämne för en fördjupad genomgång av litteraturen och internetför att ta fram  en rapport. Rapporten ska högst omfatta 15 sidor och innehåller följande punkter:

• Innehåll

• Introduktioninkl. Målsättning

• Struktureradgenomgångavämnet

• Diskussion(0.5‐2 sidor)

• Litteratur (minst 6 referenser; majoriteten av litteraturhänvisningar ska vara från internationellt erkända  böcker eller tidskrifter)

• eventuellt: Appendix  

• Rapporten ska omfatta 10‐15 A4‐sidor (högst 15, exkl. appendix).

• Font: Times Roman

• Fontstorlek: 12 p

• Radavstånd: enkelt

• Seminarieuppgiften väljs vid kursstart och genomförs under hela kursens gång. Vid midwayseminarium  presenteras ett kort anförande om framsteg i genomförandet av seminarieuppgiften, inkl disposition. 

Midway seminariet är ocksåett tillfälle att ventilera uppkomna problem och frågor tillsammans med hela  kursen.

• Den muntliga redovisningen ska vara anpassad till 30 min inkl. diskussion.