1 A Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

(1)

1 A

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

a e b j

g f n

k r

o c d h

i l

m p

p

(2)

1 B

s w ä

y x

u v z

å

ö

(3)

2 A

alla

allt

att

av

bakom

fanns

fem

f ick

f inns

f lest

in

inga

ingen

inget

innan

(4)

2 B

bara

blir

blev

bort

bra

fram

från

fyra

f år

för

inte

istället

jag

jätte

kan

(5)

2 C

bredvid

de

dem

den

deras

först

genom

gick

går

gärna

kanske

kom

liten

litet

länge

(6)

2 D

det

din

ditt

dina

du

gör

hade

han

har

hela

mamma

man

med

men

mellan

(7)

2 E

då

där

efter

eller

en

henne

heter

hon

honom

hur

mig

min

mitt

mina

mot

(8)

2 F

er

ert

era

ett

ner

här

i

ibland

igen

sig

mycket

många

måste

nej

var

(9)

2 G

nerför

någon

något

några

när

sin

sitt

sina

sist

slut

varför

varje

vart

vem

vi

(10)

2 H

nästan

och

också

ofta

olika

små

som

stor

så

till

vid

vilken

vilket

vilka

vill

(11)

2 I

om

oss

pappa

på

redan

titta

tre

två

tycker

under

vår

vårt

våra

år

är

(12)

2 J

samma

se

vad

upp

ut

över

sen

(13)

3 A

allt

alla fin ns

fe m ing et

ing en ba ra

ba ko m fra m int e

in na n fle st

fin ns av

at t ing a

in fa nn s

(14)

3 B

ble v

blir få r

fyr a ka n

jät te de

bre dvi d ge no m ko m

ka ns ke fö rs t för br a

bo rt ja g

istä lle t fr ån

(15)

3 C

de n

de m gär na

går ma m ma

lä ng e dit t

din ha n me d

man ha de

gör det

de ra s lit et

lit en gic k

(16)

3 D

du

din a he nn e

he la m in

m ig elle r

eft er ho no m m ina

m itt ho n

he ter dä r

då me lla n

me n har

(17)

3 E

er

en i

här må ste

mån ga ner

et t sig va r

nej ig en

ib la nd er a

ert my ck et

m ot hur

(18)

3 F

1A

nå go n

ne rför sin a

sit t ve m

va rt nä sta n

när små vid

vi slut

sis t nå gr a

nå got va rje

va rf ör sin

(19)

3 G

ock så

och så

sto r vill

vilk a oss

om tre vå rt

vå r tit ta

til l ol ika

of ta vil ket

vil ke n so m

(20)

3 H

på

pa ppa un de r

tyc ke r öve r

är va d

se

se n ut

upp sa m ma

re da n år

vå ra två

(21)

4

(22)

5

(23)

6

Förvandlingsnummer

Jag kan förvandla mig när jag vill jag kan klä ut mig till en burk sill Jag kan bli julgran med kulor och ljus eller bli snigel med eget hus

Du kan förvandla dig till papegoja eller en festlig clown som kan skoja Jag kan bli söt som en sockerskål och jag kan bli rund som brysselkål Jag kan klä ut mig till elefant

som vips förvandlas till gammal tant Du kan bli sotare jag kan bli kung jag kan klä ut mig till sten, en jättetung Du kan se ut som en sagoprinsessa med krona av guld på din hjässa Att bli ett spöke är kusligt kul för då kan man fixa massor av strul Idag är en mycket viktig dag det tycker då åtminstone jag Visst är du också extra glad när vi två ska bjuda på maskerad

av Carin Wirsén

(24)

7 Det här är

Det här är en val.

Det här är en fot.

Det här är en matta.

Det här är en rot.

Det här är ett nät.

Det här är ett lag.

Det här är ett spöke.

Nej, det här är jag.

(25)

8 A

Det

ett

är

.

här

lås

Det

en

är

.

här

mås

Det

(26)

8 B

här

hus

Det

en

är

.

här

mus

Det

ett

är

.

här

(27)

8 C

är

.

här

orm

en

är

.

ros

Det

en

(28)

9 A

en

val

fot

matta

rot

orm

(29)

9 B

en

ros

mus

ram

bil

arm

(30)

9 C

ett ett

ett

lås nät

hus troll

lag

(31)

9 D

bord ett

träd ett

tält ett

lok ett

får

ett

(32)

10 Jag he ter Zick.

Jag är 7 år .

Jag k an spik a. De t här är min br or .

Han he ter Z ack.

Han k an läsa. De t här är min pappa. Han he ter Rand.

Han k an måla.

De t här är min mamma.

Ho n he ter Rut a.

Ho n k an rit a. De t här är min s ys ter .

Ho n he ter Z orba.

Ho n vill lek a. D et h är ä r m in f am ilj

(33)

11 Hur gammal är Zick?

Vad heter mamma?

Vad heter pappa?

Vad kan Zack göra?

Vad kan Zick göra?

Vad kan mamma göra?

Vad kan pappa göra?

Vad vill

Zorba göra?

(34)

12 Vår skolgård

Det här är vår skola.

På skolgården finns det många saker.

Det finns en karusell.

Där kan man kramas och pussas.

Det finns två sandlådor.

Där kan man dansa och hoppa.

Det finns tre gungor.

Där kan man sitta och titta.

Det finns fyra mål.

Där kan man ligga och läsa.

Det finns fem träd.

Där kan man hitta tavlor.

(35)

13

Där kan man dansa och hoppa.

Det finns en karusell.

Där kan man kramas och pussas.

Det finns två sandlådor.

Där kan man sitta och titta.

Där kan man ligga och läsa.

Där kan man hitta tavlor.

Det finns tre gungor.

Det finns fyra mål.

Det finns

fem träd.

(36)

14 Vä lko m m en på s pök kal as

VAR?

Prickg at an 32

NÄR?

3 no vember

16.00–18.30

HUR?

Ha någ ot spökli kt på dig! VARF ÖR?

Vi f yller år .

Ring 0123–456–789

eller mejla spök et@k alas.se

så a tt vi v et om du k ommer .

Hälsning ar

Zick och Z ack

(37)

15 januari

april

juli

oktober

februari

maj

augusti

november

mars

juni

september

december

(38)

16 Ska man bjuda på kalas Kan man börja med en vas Ställa bordet vid ett fönster Lägga på en duk med mönster Ringa runt till goda vänner

Ta kontakt med dem man känner Plocka undan i all hast

Sopa golvet med en kvast Duka fram en fin buffé kannan full med spindelte Snigelpaj och grodkotlett Färska flugsvampar på spett Blanda morötter med mask

En läckerhet som smakar smask

Planering av spökmat

(39)

17 På vårt kalas

På vårt kalas är vi inte finklädda.

På vårt kalas är vi utklädda.

På vårt kalas äter vi inte tårta.

På vårt kalas äter vi maskar och råttor.

På vårt kalas dricker vi inte saft.

På vårt kalas dricker vi blod.

På vårt kalas läser vi inte sagor.

På vårt kalas har vi skattjakt på gården.

På vårt kalas lyser inte lampan.

På vårt kalas smyger vi i mörker.

Vårt kalas är ett äkta spökkalas.

(40)

18

Ett husdjur

Ett litet husdjur, det vill jag ha

Jag önskar och önskar var eviga dag Jag drömmer om det var endaste natt Tänk att få ha en egen katt

Jag har en kusin som heter Lotta Hon har en lustig grå gammal råtta Min nya granne Urban Lund

drar omkring på en prickig hund

En stor tjock häst har morbror Frans med krullig man och krullig svans Moster Märta har en svart liten gris Den pysslar hon om på alla de vis En envis get med tufsigt skägg står bunden vid en vedbodvägg Han är min morfars älsklingsdjur och det tycker geten är tur

Faster Siv har en hemlighet Och det är bara jag som vet att hon har en alldeles egen lus Och lusen den bor i hennes blus

Carin Wirsén

(41)

19

(42)

20 Ef te rly sn in ga r

H an har b lå m ös sa .

H an har b lå b yx or.

H an har in te s ko r.

H an har e n f ar m or.

H an äte r h on un g.

H an är v äl digt s tar k.

H an är v äl digt snäl l.

H an b or i S to rs kog en . Ve m är han ? H on har r ött hår .

H on har t vå f lä to r.

H on har fr äk nar .

H on h ar e n b re d m un .

H on har e n k län nin g.

H on har sm ala b en .

H on h ar e n b ru n s tru m pa .

H on har e n s var t s tru m pa .

H on har s var ta s ko r. Ve m ä r h on ? H an har al dr ig b yx or.

H an h ar e n b lå m öss a.

H an har å tta f in gr ar .

H an h ar s to ra ög on .

H an har o ran ge fö tte r.

H an är v it.

H an har e n s to r näb b. Ve m är han ?

(43)

21 Vad kan man bygga?

Man kan bygga rim.

Ett troll

av en boll

En bil

av en sil

En cykel

av en nyckel

En hatt

av en ratt

En bro

av en sko

Ett hus

av en blus

En stol

av en kjol

En pall

av en tall

En skål

av en tvål

En koja

av en doja

(44)

22

Fem små katter går på promenad. En tar sällskap med en myra.

Kvar är bara ...

Fyra små katter går på promenad. En går hem och kokar te.

Kvar är bara ...

Tre små katter går på promenad. En får ont i en tå.

Kvar är bara ...

Två små katter går på promenad. En blir trött i ett ben.

Kvar är bara ...

Den ensamma lilla katten skyndar sig hem.

Där träffar han de andra.

Så är de åter ...

Ur sagokistan.se

(45)

23 A

Ormvråk

(46)

23 B

Hackspett

(47)

24 så a tt d en k an h itta s m åk ry p i t rä de n. H ac ksp ett en har e n sp ets ig n äb b så a tt d en k an s vä va i l uft en . O rm vrå ke n har lån ga v in gar så a tt d en k an s lita l os s k ött . O rm vrå ke n h ar e n k ro kig n äb b så a tt d en k an f ån ga b yte n. O rm vrå ke n h ar k ra ftig a k lo r

så a tt d en k an fl yg a m ella n t rä de n. H ac ksp ett en har k ort a v in gar så a tt d en k an kl ätt ra i t rä d. H ac ks pe tte n h ar t år b åd e fr am o ch b ak

(48)

25 A

Et iket ts pe let

(49)

25 B

Et iket ts pe let

(50)

25 C

Et iket ts pe let

(51)

25 D

Et iket ts pe let

(52)

25 E

Et iket ts pe let

(53)

25 F

svans svans horn ben

ben vingar vingar morrhår

öron öron fjäll näbb

stjärt stjärt fena ögon

ögon ögon nos mun

mule tass antenner klövar

sugsnabel

(54)

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. 26

(55)

27

Årstider

Oh, vad jag älskar att det blir tö

när jag har tröttnat på all gammal snö Dags att skaffa en stor påse frö

Oh, vad jag älskar att ta mig ett dopp Jag kastar mig i med ett glädjehopp och vattnet svalkar hela min kropp Oh, vad jag älskar brandgula blad Färgrik och glad blir hela vår stad Mogna små äpplen gör magen glad Oh, vad jag älskar att tända ljus Det lyser så fint i vart endaste hus Göra änglar i snön är ett härligt bus

Av Carin Wirsén

(56)

28 Fr ån m in b alk on g k an j ag s e

en g rö n g räsm at ta s om g ro r o ch

två ska to r s om sk ra tta r. Fr ån m in b alk on g k an j ag s e

fe m f ru sn a f åg la r s om f ly tta r o ch

se x vis sn a vi ole r s om vi la r.

Fr ån m in b alk on g k an j ag s e

tre m ag ra m yg go r s om m um sa r o ch

fy ra b us ig a b ar n s om b ad ar. Fr ån m in b alk on g k an j ag s e

sju h un gr ig a h ar ar s om h op pa r o ch

åt ta v ar m a v an tar s om v ink ar .

(57)

29 A

ÅRE T

I S ve rig e h ar v i f yr a å rst ide r. V i k all ar å rst ide rn a v int er, v år, s om m ar o ch h öst .

Vin te r På v int er n ä r d et s nö o ch k allt . Trä de n h ar in ga l öv o ch s jö ar na ä r t äc kta a v i s. Då k an m an å ka s kid or o ch s kr ids ko r.

Vå r På v år en s m ält er s nö n o ch i se n. Trä de n f år k no pp ar o ch b lom m or na s lår u t.

(58)

29 B

So m m ar På s om m ar en ä r d et v ar m t o ch s olig t. Trä de n ä r g rö na o ch d et b lom m ar ö ve ra llt . Då k an m an b ad a o ch s ola .

Hö st På h öst en ä r d et k allt o ch b lås igt . Trä de ns l öv b lir r öd a o ch g ula . Då k an m an p loc ka b är o ch s va m p. Då k an m an s pe la f otb oll o ch l ek a k ull .

(59)

30 Gör en snögubbe

Rulla en stor, en mellanstor och en liten snöboll.

Sätt snöbollarna på varandra.

Stick in pinnarna i den mellanstora snöbollen, en på var sida.

Gör ögon och mun av stenarna.

Gör näsa av moroten.

Klä snögubben i halsduk och mössa, så att han slipper frysa.

(60)

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.31

Sn ög ubb esp ele t

(61)

32

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning

Fröpåsen

Lägg fröna i vatten ett par timmar.

Häll jord i några krukor.

Så ett frö i varje kruka.

Täck fröna med jord och vattna.

Sätt ut plantorna när det blivit varmt.

Vattna ofta.

Se upp för kaniner!

(62)

33 Äventyr på isen

I november frös vattnet på sjön. Men isen var tunn. Den gick sönder om man knackade på den. Efter tre veckor var isen så tjock att vi kunde åka på den.

Det var roligt att glida fram på den blanka isen, tyckte jag.

Plötsligt åkte jag ihop med Anna och ramlade. Jag slog mig på knäna. Det gjorde ont.

När jag kom hem hittade jag inte min nyckel. Jag ringde till pappa på jobbet och berättade. Han blev arg och skrek:

– Sara, hur kunde du vara så slarvig!

Sen kom pappa hem och vi gick till isen för att leta. Det var mörkt och kallt. Vi letade länge men hittade inte nyckeln.

I mars började solen värma och isen blev tunnare och tunnare. I slutet av april var sjön helt isfri. I maj skulle min klass grilla nere vid sjön.

Jag och mina kompisar kastade frisbee på stranden.

Plötsligt såg jag något som blänkte. Jag böjde mig ner.

Det var en nyckel. Min nyckel!

(63)

34

(64)

35

Det var en gång en liten fink som hittade en rostig hink Hinken hängde på en krok På botten låg en gammal bok Glad blev finken kan du tro för hinken blev ett finfint bo

Det kom en annan liten fink som ville bo i samma hink Den idén var mycket bra

för tänk så mysigt man kan ha De bäddade bland bokens blad Sen kom det ägg, en hel lång rad

Hinken blev helt full av finkar Behövde de ha flera hinkar Nej, det blev snart gott om plats för alla ungarna tog sats

De flög att hitta egna hinkar och bygga bo åt nya finkar

En av ungarna flög långt Ett hinkbo är ju ändå trångt Han ville ha ett litet slott Att bo i slott är mycket flott Så tänkte finken där han flög och fick snart se ett hus som dög

Ett vackert hus med många vrår så jag tror säkert du förstår Att detta hus blev finkens bo Där hände mycket må du tro

Fåglarna Fink

(65)

36 E n m ör k m ör k ...

D et v ar e n g ån g e n m ör k m ör k s ta d.

G en om s ta de n g ic k e n m ör k m ör k g ata .

V id g ata n f an ns e tt m ör kt m ör kt h us .

P å h us et f an ns e n m ör k m ör k d ör r.

B ak om d ör re n f an ns e n mör k mör k h all .

I h all en b ör ja de e n mör k mör k t ra pp a.

V id t ra pp an s s lu t f an ns e n m ör k m ör k s al. I sa le n f an ns e n mör k mör k t avl a.

B red vid ta vl an h än gd e e tt mör kt mör kt t yg .

B ak om t yg et f an ns e tt mör kt mör kt b or d.

U nd er b or de t f an ns e n m ör k m ör k l åd a.

I lådan fan ns e n m ör k m ör k a sk .

I a sk en l åg e n s öt l ite n m as k.

(66)

37 A

bör jad e e n mör k mör k t ra pp a. I hal len fa nn s e n mör k mör k d ör r. På h us et fa nn s e tt mör kt mör kt h us . V id g at an gic k e n mör k mör k g ata . G en om s ta den

fa nn s e n mör k mör k sa l. V id t rap pan s s lut fa nn s e n mör k mör k h all. Ba ko m dö rren

(67)

37 B

fa nns e n m örk m örk ask . I låda n fa nn s e tt mör kt mör kt bor d. Ba kom ty ge t fa nn s e tt mör kt mör kt t yg . Bre dv id t av lan fa nn s e n mör k mör k t avl a. I s al en

låg e n s öt l ite n m as k. I ask en fa nns e n m örk m örk låda . Und er b ord et

(68)

38 A

Jag har en _ _ _ _ _ _ _ _ _ cykel.

Han köper en _ _ _ _ _ _ _ _ _ tröja.

Hunden leker med ett _ _ _ _ _ _ _ _ _ ben.

Ali och Lisa vill ha ett _ _ _ _ _ _ _ _ _ tält.

Byxorna har ett _ _ _ _ _ _ _ _ _ hål.

Adjektivspelet

(69)

38 B

blå blått

stor stort

fin fint

liten litet

ful fult

(70)

39 Ditt drömhus

Till salu!

Härlig villa med stor trädgård i ett trevligt område.

På bottenvåningen finns en trevlig hall, ett mysigt kök och ett lyxigt vardagsrum.

En trappa upp finns tre stora sovrum med vackra tapeter.

Här finns också ett fint badrum och ett litet allrum.

Från allrummet går en smal trappa upp till vinden.

Där finns två små sovrum med snedtak och en liten toalett.

Välkommen på visning!

TID: Torsdagen 14 april, 15.00–16.30

PLATS: Kungsgatan 13, Mörkstad

PRIS: 1 miljon kronor

(71)

40 Familjen Trygg flyttar in

Sassa och Muffe springer in i huset och uppför trapporna. Äntligen ska de flytta in i huset som deras föräldrar har köpt.

Högst upp finns två små rum med snedtak. De rummen ska bli deras.

Hela dagen bär de vuxna in möbler och lådor i huset. Sassa och Muffe undersöker husets alla rum och krypin.

På kvällen stänger Sassa dörren till sitt rum och kryper ner i sängen.

Det är alldeles tyst.

Plötsligt hör hon hur något krafsar. Vad är det? Nu hör hon något som piper under sängen. Vad är det? Hon böjer sig ner och tittar.

Där sitter en liten fågel.

Fågeln blinkar mot Sassa och hoppar fram till dörren. Den vill visst att hon ska följa med.

Sassa smyger sakta efter fågeln. När hon kommer till Muffes dörr stannar hon och viskar:

– Kom!

Fågeln flyger ut genom ett öppet fönster. Sassa och Muffe springer nerför trapporna och ut i trädgården.

– Vart tog den vägen? viskar Sassa.

(72)

41

(73)

42 A

Sassa och Muffe i trädgården

MUFFE: Jag är rädd, Sassa. Vi går in igen.

SASSA: Det finns inget att vara rädd för. Jag tänder ficklampan.

Bättre så här?

Sassa och Muffe tittar sig omkring.

MUFFE: Där är den. I busken.

Fågeln tittar på dem och flyger längre in i trädgården.

MUFFE: Jag tycker att vi ska gå in.

SASSA: Sluta tramsa! Det är spännande.

I den mörka trädgården

(74)

42 B

Sassa snubblar på en stor sten och ramlar.

SASSA: Aj, mitt knä! Men, vad är det ...?

Titta där! Det ser ut som ett litet hus.

MUFFE: Fågeln flyger dit. Kom, vi följer efter den.

SASSA: Det ser ut som ett växthus. Fågeln flyger in.

Den vill visa oss något.

Sassa och Muffe går in i växthuset.

SASSA: Kan du se fågeln?

MUFFE: Nej, men jag hör den pipa. Där är den. På bordet.

De går fram till bordet. Sassa tittar ner i en kruka.

MUFFE: Vad är det?

Muffe hoppar otåligt upp och ner.

SASSA: Ett brev. Ska vi läsa det?

(75)

43 Mörkstad, 5 mars 1957 Hej!

Jag som skriver det här brevet heter Edgar. När jag var sju år flyttade jag in i det här huset tillsammans med min familj. Det började inte så bra.

Första natten gick ett rör sönder i källaren.

Hela golvet blev fullt med vatten.

Andra natten hade vi inbrott i huset.

En tjuv tog alla våra värdefulla saker.

Tredje natten rasade ett träd över huset.

En av grenarna slog sönder fönstret i mitt rum.

På grenen satt en fågel. Jag hade aldrig sett en sådan fågel förut.

Jag byggde ett bo åt fågeln och gav den mat. Då började det hända märkliga saker.

Först försvann vattnet i källaren.

Sen kom alla våra saker tillbaka.

Till sist reste sig trädet och hålet i fönstret försvann.

Du kanske undrar om det var fågeln som ordnade allt. Kanske, kanske inte. Men mitt råd till dig är: Ta väl hand om den magiska fågeln! Det gjorde jag och jag fick ett långt och lyckligt liv i huset.

Vänliga hälsningar

Edgar

(76)

44 Mörkstad, 5 mars 1957 Hej!

Jag som skriver det här brevet heter Edgar. När jag var sju år flyttade jag in i det här huset tillsammans med min familj. Det började inte så bra.

Första natten gick ett rör sönder i källaren. Hela golvet blev fullt med vatten.

Andra natten hade vi inbrott i huset. En tjuv tog alla våra värdefulla saker.

Tredje natten rasade ett träd över huset. En av grenarna slog sönder fönstret i mitt rum. På grenen satt en fågel. Jag hade aldrig sett en sådan fågel förut.

Jag byggde ett bo åt fågeln och gav den mat. Då började det hända märkliga saker.

Först försvann vattnet i källaren.

Sen kom alla våra saker tillbaka.

Till sist reste sig trädet och hålet i fönstret försvann.

Du kanske undrar om det var fågeln som ordnade allt. Kanske, kanske inte. Men mitt råd till dig är: Ta väl hand om den magiska fågeln! Det gjorde jag och jag fick ett långt och lyckligt liv i huset.

Vänliga hälsningar

Edgar

(77)

45 ha de v i i nb ro tt i h us et. Fö rst a n at ten

ko m a lla v år a s ak er t illb ak a. Sen gick e tt r ör s ön der i k ällar en . Tre dje na tten

En t juv t og a lla v år a v är de fu lla s ak er . He la go lve t bl ev f ullt m ed v at ten . ras ad e e tt t räd ö ver h us et. An dr a n at ten

res te s ig t räd et oc h h åle t i f ön str et f örs va nn . Ti ll s ist för sv an n v at tn et i k ällar en . Fö rst

En a v gr en ar na s log s ön der f ön str et i m itt r um .

(78)

46

Färger

Gul som honung gul som glass Gul som solstolen på vår terrass Min nya regnrock är också gul Brorsan säger att den är ful Men gult är bara varmt och gott och mycket snyggt ihop med blått Blå som himlen blå som viol

Blå som vår gamla trädgårdsstol Vår knäppa bil är ju också blå Den startar ibland men vill ofta stå Blåbärssylt är smaskigt och sött och blått är snyggt ihop med rött Röd som smultron rött som blod

Röd som en jordgubbe när den är god Mitt bästa paraply är också rött

Det fäller jag upp när det regnar blött En röd boll som näsa är riktigt kul Röd passar finfint ihop med gul

Tänk, gult och blått kan blandas till grönt Som i bersån där vi har det så skönt Orange kan man få med gult och rött Som aprikosen som smakar så sött Blått och rött kan bli violett

Lätt som en plätt

(79)

47 Holi

Holi är en fest som firas i Indien.

Ibland kallas festivalen för färgfestivalen.

Man firar att våren har kommit.

På kvällen tänder man eldar för att jaga bort vintern.

Sen sjunger och dansar man på gatorna hela natten.

Nästa morgon får alla kasta färg på varandra.

Barn kastar på vuxna och vuxna kastar på barn.

Alla täcks av färg!

(80)

48 Edgar Degas

Edgar Degas var konstnär och levde i Frankrike.

Han föddes för nästan tvåhundra år sedan.

Edgar Degas målade ofta kvinnor medan de gjorde något. Till exempel när de kammade sitt hår, provade hattar eller dansade.

Edgar Degas kom från en rik familj. Därför behövde han inte sälja sina tavlor. En del gav han bort till olika museer, men de flesta behöll han.

När Edgar Degas blev gammal började han se dåligt. Då slutade han måla. Istället började han göra skulpturer.

Edgar Degas dog 1917. Han ligger begravd i Paris.

(81)

(82)

50 Vad är en regnbåge?

En regnbåge är som ett band av olika färger på himlen.

Om det regnar och solen lyser på samma gång, så kan det bli en regnbåge. Det beror på att solens strålar bryts när de träffar regndropparna. Då delar ljuset upp sig i olika färger och det blir en regnbåge.

Regnbågens färger är alltid i samma ordning. Rött är ytterst, därefter kommer orange, gult, grönt, blått, indigo och lila.

Förr trodde en del att regnbågen var en bro till himlen.

Andra trodde att det fanns en skatt vid regnbågens slut.

(83)

51

om det regnar och solen lyser på samma

gång så kan det bli en regnbåge det beror

på att solens strålar bryts när de träffar

regndropparna då delar ljuset upp sig i

olika färger och det blir en regnbåge

(84)

52 En dag med färg

I måndags hade vår klass en ovanlig lektion ute på skolgården.

Först sa vår lärare något konstigt. Hon sa att vi skulle ta av oss strumpor och skor och sätta på oss plastsäckar!

Sen fick vi varsin blomspruta. Det var färg i dem och jag fick grönt. Vi skulle måla med färgsprutorna. På marken låg det jättestora vita papper. Vi började spruta direkt. Det var superkul och blev jättefint.

Jocke råkade spruta på mina fötter. Då sprutade

jag tillbaka. Det var förbjudet att spruta på varann, sa fröken och blev lite arg. Sen tog hon fram en

vattenslang och sprutade iskallt vatten på våra fötter.

Till sist var konstverken färdiga. De såg superhäftiga ut, tyckte vi. När de hade torkat satte vi upp dem på väggen i matsalen. Alla tyckte att de var jättefina.

Längst ner i hörnet kunde man se Jockes gröna fötter

och mina röda.

(85)

53 Tuppen och påfågeln

Det var en gång en tupp och en påfågel som bodde tillsammans på en gård. Tuppen hade fjädrar som lyste i regnbågens alla färger.

Påfågelns fjädrar däremot hade nästan inga färger alls.

En dag gick påfågeln till tuppen och sa:

– Snälla rara tupp! Kan jag få låna dina fjädrar?

– Inte kan man väl låna fjädrar av varandra, sa tuppen.

– Men jag lovar att lämna tillbaka dem, sa påfågeln. Jag ska på fest och vill gärna vara fin.

– Senast i morgon bitti i så fall, sa tuppen. Hönorna skulle skratta ihjäl sig om de fick se mig utan fjädrar.

– Jag lovar, sa påfågeln.

Då gav tuppen med sig.

När solen gick upp hoppade tuppen upp på staketet och ropade så högt han kunde:

– Kuckeliku-u-u! Var är du-u-u? Kom nu-u-u!

Men ingen påfågel svarade. Om och om igen ropade tuppen. Men ingen påfågel kom.

Åren gick och tuppens fjädrar växte ut igen. Men de nya blev aldrig

så fina som de gamla. Tuppen saknar sina fjädrar väldigt mycket. Det

är därför man fortfarande kan höra honom gala varje morgon. Kanske

hör påfågeln hans rop och kommer tillbaka med fjädrarna. Eller vad

tror du?

(86)

54 Checklista (Ljud och bokstäver)

Elev:

Ljud/bokstav Kan identifiera

(höra) ljuden Kan känna igen

(se) bokstäverna Kan identifiera

(säga) ljuden Kan forma

(skriva) bokstäverna

l m s d g p a i o

Kan läsa och skriva ljudenliga enstaviga ord.

j r v k n t e å y

Kan läsa och skriva ljudenliga tvåstaviga ord.

b f h u ä ö c x z q w

Kan läsa och skriva ord med konsonantmöte.

Elev:

Ljud/bokstav Kan identifiera

(höra) ljuden Kan känna igen

(se) bokstäverna Kan identifiera

(säga) ljuden Kan forma

(skriva) bokstäverna l m s

d g p a i o

Kan läsa och skriva ljudenliga enstaviga ord.

j r v k n t e å y

Kan läsa och skriva ljudenliga tvåstaviga ord.

b f h u ä ö c x z q w

Kan läsa och skriva ord med konsonantmöte.

(87)

55

Ljudet i början av ordet Ljudet i slutet av ordet Ljudet inuti ordet

l m s d g p a i o

låslök lövlamm lilalåda läpplampa lejon lakan lärare lastbil laxlilja limlinjal

maskmus macka majsmagasin makaroner målmåne marmelad maskros matta melon mjölk mjölmoln muggmunk myra

saxsil skosnö solsand skalskog spiksten suddsvan säcksäng strumpa skata snögubbe soffa

tandhand bandbord eldröd bladblod brödhund skedsudd träd

taggägg vägtåg mugglugg degrygg skogvägg

toppkopp repnapp läpptupp svamp valpskåp moppapp

vastak vaksal ramval lagmat gamfat

filsil bilvit ris

boklok solnos rotfot

Ljudet i början av ordet Ljudet i slutet av ordet Ljudet inuti ordet

j r v k n t e å y

jultomte jordgubbe jorden jojojärv jaguar jordnöt jacka

rävram rosring räkarök raket rödrödbeta rädisa racket rymdskepp

vante valvinter vasvit vägväska valpvarg vildsvin vattenmelon vatten vulkan

boktak lökrök vakduk krokask ekburk hinkmask spikkök

benugn brungrön stengran molnkran barnmun örnögonbryn

katthäst saftost getbåt fotvit rothatt

degget benrep

måslås tågbåt fårgås hårmål

fyrtyg

Ljudet i början av ordet Ljudet inuti ordet Blandat

b f h u ä ö c x z

bokbanan brevbulle balkong båtbil björn blåblåbär bur

fågel fiskflagga filfluga fjäril fårfot fyrafem fåtölj fiol

hårhus harehäst hundhand hinkhammare huvud halshaj hakahäl

husmus murduk guljul burkub hud

rävnät vägsäd hälbär

köklök röknöt rödlöv fölpöl

citron cykel cirkus cdcirkel

taxkex byxor blixt häxa

zoozebra fezzoom

q w

Förslag på saker eller bilder att använda när klassen arbetar med ZickZack Bokstäver

(88)

56

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. NamnAnvänder bildensom ledtråd Känner igen vanliga ord Gissar ord med hjälp av sammanhang LjudarRättar sig självLäser med rätt interpunktion Läser med rätt betoning Förutsäger(kommer ihåg ord från tidigare) Tolkar texten, ger respons

Text:

______________________________________________________________________________________________________________________________________

Lärare:

Att fokusera på inför nästa lektion:

Ob se rvat ion ss ch ema , l äsn ing

(89)

57 A

LjudarLjudar samman enstaviga ord med ljudenlig stavning. Ljudar samman flerstaviga ord med ljudenlig stavning. Läser med flyt bekanta ord med både ljudenlig och ljudstridig stavning. Läser med flyt och använder automatiskt strategier för att identifiera främmande ord. Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerandesätt.Känner igenvanliga ord och orddelar Känner igen vanliga småord.Känner igen vanliga och bekanta ord. Läser de flesta bekanta ord flytande genom igenkänning. Använder sin kunskap om orddelar för att läsa långa och/eller obekanta ord med flyt.

Tar hjälp av meningsbyggnadoch interpunktion Är medveten om hur interpunktion fungerar, stannar t.ex. upp vid punkt. Tar hänsyn till flera skiljetecken vid läsning. Läser bekanta texter med flyt och intonation. Tar hänsyn till interpunktion. Läser obekanta texter med gott flyt, intonation och självförtroende. Använderinterpunktion för att få kontroll över långa meningar och stycken.Känner igenmönster i texter Känner med stöd igen ord och fraser som upprepas i texten. Läser själv fraser och meningar som upprepas i texten. Läser med flyt och självförtroende fraser ochmeningar som upprepas i texten. Läser självständigt olika texttyper och använder då mönster i texterna för att få flyt i läsningen.

Använderinnehållet för att skapa mening Läser för förståelse. Använder bilder för att förstå och skapa mening. Rättar sig själv. Ersätter misstag vid läsningen med för innehållet troliga alternativ. Använder några olika läsförståelsestrategier och tar hjälp av textens struktur för att skapa mening. Använder automatiskt en rad olika läsförståelsestrategier för att förstå obekanta ord eller obekant innehåll, allt för att skapa mening. BörjarUtvecklarBehärskarUtvidgarKunskapskrav Lgr 11

Läsutvecklingsmatris 1/2