Verksamhetsrapport
efter granskning av
förskolans pedagogiska uppdrag
vid förskolan Berget, Orsa kommun
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Orsa kommun och förskolan Berget, ingår i detta ur- val.
Förskolan Berget besöktes den 23-25 februari 2016. Ansvariga inspektörer har varit Lotta Andersson Damberg och Eva Lanteli. I denna rapport redovisar in- spektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redo- görelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till ”utveckling och lärande”.Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, sti-
mulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritids- hemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar så- ledes inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1
Bakgrundsuppgifter om förskolan Berget
Förskolan Berget ligger på en höjd nära naturen i utkanten av centralorten Orsa i Orsa kommun. Förskolan har tre avdelningar, Pingvinen, Delfinen och Sälen.
Sammanlagt finns 40 barn inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan 11-15 barn. En avdelning har barn i åldrarna 1-3 år och två av- delningar har barn i åldrarna 3-5 år. Antalet tjänster i barngrupp varierar mel- lan 2-2.75 tjänster.
Skolinspektionen har besökt avdelningen Pingvinen som har 14 barn i åldrarna 1-3 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola och en barnskötare. En vakant tjänst ersätts tillfälligt av en outbildad vikarie. Förskolan leds tillfälligt av Barn- och utbildningschefen i Orsa kommun, i ansvaret som förskolechef ingår ytterligare en förskola.
Det framkommer vid intervju med arbetslag och förskolechef att det finns en otydlighet kring förskollärarens pedagogiska ansvar. Enligt förskolechefen har förskollärarens förtydligade ansvar, som framgår av läroplanen, inte imple- menterats tillräckligt. Arbetslaget uppger att de tar ett gemensamt och jämlikt ansvar oavsett utbildning. Förskolläraren uppger dock i enskild intervju att hon tar ett stort ansvar för planering av den pedagogiska verksamheten men att det sker utanför den ordinarie arbetstiden.
Förskolan Berget är sammanbyggd med grundskolan Berget, som har förskole- klass och årskurs 1-6. I förskolans lokaler ryms, förutom de tre avdelningarna, även gemensamma utrymmen för personalen. Avdelningen Pingvinen har ett större och ett mindre rum som används för lek och aktivitet. Två andra mindre rum används för skapande lek vid vissa tillfällen. Ytterligare ett rum används som matrum, där barnen även kan ha vissa aktiviteter runt matborden. Avdel- ningen har en egen entré med tambur och skötrum. Förskolans stora gemen- samma gård är avgränsad med staket för avdelningens barn. Förskolan har nära till skog och mark.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Förskolan har ingen måltidspersonal anställd så den pedagogiska personalen sköter allt runt måltiderna. Maten hämtas av förskolans personal från grund- skolans kök.
Undervisning i förskolan
Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning, de använder sig istället av begreppet lärande. ”Egentligen är ju våra samlingar undervisnings- situationer men vi använder inte det begreppet”. Personalen beskriver olika situat- ioner där de utövar undervisning, till exempel när de lägger pussel, bygger med barnen eller arbetar med deg. ”Första gången var det ju bara att äta degen men ju längre vi håller på så kan de till slut göra en boll”. Arbetslaget beskriver det mo- toriska lärandet som sker utomhus, till exempel när barnen lär sig ha kontroll över sin kropp då de klättrar i rutschkanan och sätter sig ned och åker. Arbets- laget beskriver vidare att de försöker sitta med barnen för att handleda och vara medforskande. De uppger dock att de ibland är lite för snabba att hjälpa till, de behöver stanna upp och avvakta lite eftersom ”barnen kan en hel del själva”.
Även förskolechefen uppger att han brukar undvika begreppet undervisning och istället använda lärande som begrepp. ”Använder man begreppet undervis- ning så tenderar många att tänka katederundervisning”. Enligt förskolechefen har de inte diskuterat begreppet undervisning utan mer lärandet, ”vad tycker vi att barnen ska kunna när de går över till avdelningen för de äldre barnen?”. Det pågår nu ett utvecklingsarbete för att synliggöra lärandet inom förskolan, vilket har på- börjats efter Skolinspektionens senaste tillsyn som startade våren 2012 och av- slutades hösten 2015 (Dnr 43–2011:4847).
Förskolläraren uppger att hon saknar stöd från förskolechefen när det gäller att arbeta med undervisning. Förskolläraren ger olika exempel på vad hon anser vara undervisning. Hon nämner olika exempel som att få barnen att ta till sig saker, hur man åker pulka, får på en vante, använder skeden eller att förmedla i samspelet mellan barnen.
Resultat
1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lus- ten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckl- ing. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utma- nande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2
Språklig och kommunikativ interaktion
Arbetslaget uppger i intervju att de försöker ställa öppna frågor så att barnen hinner tänka själva. ”Vi försöker att inte ge svaren så snabbt”. Personalen beskriver att det inte alltid är så lätt att höra vad små barn säger. ”Jag upprepar ofta vad jag tror att de säger, för att bekräfta”. Förskolläraren uttrycker i intervju att hon stöd- jer den språkliga kommunikationen mellan barnen genom att vara med som förmedlare när barnen kommunicerar med varandra.
Förskolechefen uppger att personalen har haft hjälp av en specialpedagog för att jobba med kommunikationsövningar som innebär att personalen lyssnar och väntar in barnen svar. Personalen använder bilder som stöd för barn som inte har ett utvecklat språk. Förskolechefen uppger vidare att mycket av kom- munikativ interaktion sker vid samling och måltidssituationer.
Vid Skolinspektionens observationer uppmärksammas att personalen är närva- rande i mötet med barnen vid lek och olika aktiviteter genom att lyssna, sam- tala och bekräfta barnen. Vid utelek noteras hur personalen ropar uppmunt- rande till barnen, ”vad stark du är! Du fixar det! Nu jobbade du bra, snyggt jobbat!”.
Det förekommer dock även en del förmaningar, ”sitt inte på rumpan, du blir kall!
Nej, inte åka rutschkanan, den går för fort! Nej, en i taget, man får turas om!”. Vid en observerad aktivitet inomhus noteras hur personalen med ord bekräftar vad
2Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Jo- hansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
som sker, ”ja, nu passade den. Nu är alla bitar på plats”. Personalen ställer dock inga frågor till barnet och leder inte heller samtalet vidare.
Observationerna visar att personalens kommunikation varierar beroende på si- tuation. Under den fria leken är kommunikationen mer aktiv medan vid matsi- tuationen och vid på- och avklädning är den språkliga interaktionen begränsad och konversationen mycket sparsam. Vid dessa situationer förekommer frågor, förmaningar och uppmaningar som till exempel, om barnen vill ha hårt bröd, ost på sin smörgås, och om barnen vill ha majs och ärtor.
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
Arbetslaget uppger att de uppmärksammar barnens intressen i olika faser. Om barnen är intresserade av till exempel hammare och spik, ”då fixar vi till en snickarbänk”. Personalen uppger vidare att de ger barnen svårare saker så att de får klara mer själva. ”Barn är kompetenta och man måste se att de klarar mycket själva. [barnets namn] som är duktig, hjälper gärna [barnets namn], det är så man kan utmana henne”. Förskolechefen har under sina besök uppmärksammat att personalen lyfter upp ett korn i en lek eller situation och tänker lärande hos barnen. Han ger exempel från utelek där personalen använder vattenpölar i sanden där de gjorde gångar som ledde vidare till nästa pöl. Enligt förskole- chefen fanns det en tanke med det hos personalen.
Vid utelek i snön observeras hur en personal stödjer ett barn att hitta en lösning och utveckla leken. Personalen plogar en väg i snön men barnet har kört fast,
”jag kan inte åka!”. Personalen frågar, ”kan du inte åka, varför då?”. Barnet svarar,
”sitter fast”. Personalen frågar vidare, ”vad ska du göra då?”. Barnet försöker men kommer inte vidare. Personalen föreslår, ”jag gör en väg runt trädet så kan du åka”. Barnet kör ut på den plogade vägen och kör runt, runt. Vid observation av mat- och på- och avklädningssituationer noteras dock hur barnen ges begrän- sad möjlighet att erövra nya färdigheter och erfarenheter. Det är personalen som lägger upp mat, häller upp dryck och dukar av åt barnen. Vid ett tillfälle får ett barn prova att ta för sig mer av maten själv men personalen hjälper till när det går långsamt. Efter maten då barnen ska sova kläs barnen på av perso- nalen och läggs därefter ned i vagnar som körs ut på gården. Det förekommer begränsat med samtal under påklädningen. Personalen sätter till viss del ord på vad som sker ”andra armen, också mössan, så drar vi på byxorna”. Det förekommer även att personal pratar om sig själv i tredje person, ”så, nu ska [personalens namn] sätta på en tröja”.
Lek, miljö och material för utveckling och lärande
Förskolan har en stor och variationsrik gård. Avdelningen Pingvinen har en egen inhägnad mindre del, som skapar god överblick över de yngsta barnen. På den avskilda delen finns några träd, picknicbord, ett lekhus, utediskbänk, gungor och en rutschkana. Det finns en sandlåda med solskydd och en låda med material för barnen att gräva och ösa i sanden. Det finns en liten kulle där barnen kan åka kana på vintern. Det finns en stor altan under tak med målade körbanor där barnen kan köra cykel och lekbilar. Färgade isblock ligger kvar i snön från ett tidigare experiment där barnen frusit vatten i mjölkkartonger.
Vid Skolinspektionens besök är det vinter och barnen är fullt aktiva i fri lek och samspel över hela gården, de skottar, gräver och öser i snön. Några barn kör med lekbilar runt i en bana som en av personalen har plogat upp. Personalen interagerar och deltar till viss del i barnens lek men till övervägande del så övervakar de barnen och stödjer dem i deras lek genom att samtala om vad som pågår. Personalen är snabbt redo att hjälpa till med vantar som fallit av och trösta när någon trillat av sin lekbil. När en pojke verkar sysslolös är en av personalen genast där och frågar om de ska ta ut en pulka för att åka på kullen.
Enligt arbetslaget är leken viktig för barnens lärande och de menar att leken an- vänds som ett verktyg för att göra lärandet roligt. ”Man får lura på dem lärandet i leken”. De beskriver i intervjun att de arbetar med Praxis genom att lasta bussen med ljud. Praxis är ett material som visualiserar och tränar språkljuden. När de är ute så plockar de kottar, stora kottar och små kottar. Arbetslaget beskriver vidare att de stödjer barnen till exempel så att de har pengar i plånboken när de tar väskan med för att handla i leken. De deltar också i barnens lek. ”Jag sätter mig vid bordet och låstas äta och så bränner jag mig på tungan”. Arbetslaget berät- tar att de har byggt upp lärmiljön med små stationer som barnen kan stanna upp vid istället för att springa runt. Personalen brukar förändra och byta ut material, de har nu skapat ett rum som de är väldigt nöjda med där barnen kan leka med sand, ösa och hälla.
Enligt förskolechefen har pedagogerna anpassat miljö och material inomhus ut- ifrån vad barnen är intresserade av och skapat olika stationer för att stimulera till lek, skapande och lärande. Förskolechefen uppger att miljön är anpassad ut- ifrån barnens ålder förutom de höga matborden som är anpassade för persona- len. Förskolechefen uppger vidare att personalen är duktiga på att plocka upp lärandetillfällen i leken, men ger inga exempel på hur det sker.
Observationerna visar att barnen blandar sig och sysselsätter sig själva och till- sammans i de olika lekmiljöerna. Barnen använder material för bygg och kon- struktion, de leker med bilar, garage och bilbana vid ett lågt bord, där finns även en bondgård med djur. Vid observationerna noteras att personalen inte deltar aktivt i barnens lekar. I en del av rummet finns utklädningskläder och en hemmavrå med bord och stolar, docksäng och dockvagn, där barnen kan leka olika rollekar. I rummet finns även en soffa och en hylla med böcker som är placerade med framsidan ut så att barnen kan se vilka böcker som finns. På en vägg finns teknikmaterial som barnen kan undersöka hur det fungerar. Det finns utrymmen för barn att krypa in i bakom tyg, det finns även kuddar och rutschkana för motorik och balansövningar. Visst material finns på barnens nivå men det finns även material som barnen behöver hjälp av personalen för att få tillgång till. Observationerna visar att förskolans miljö och material an- vänds av barnen för lek och samspel. Vid vissa tillfällen är personalen närva- rande för att stödja och bekräfta barnen i deras lek, ”vad har du byggt [barnets namn]? Ja bygger du så! Går det bra [barnets namn]? Oj, vad många bitar du har satt fast!” Vid andra tillfällen har personalen en mer avvaktande och överva- kande roll.
Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan
Arbetslaget uppger i intervju att de uppmuntrar barnen att försöka, våga och prova. I samlingen skickar de runt en trumma som många av barnen först inte törs ta i men fler och fler vågar. Personalen beskriver olika situationer som de skapar för att barnen ska tycka det är lustfyllt och roligt. De har lekt sagan om Bockarna Bruse i skogen. Vid ett tillfälle så fyllde de mjölkkartonger med vat- ten och gjorde is, de köpte vattensprutor som barnen fick använda till att spruta på snön. ”Det var spännande, några fångar man då och några fångar man senare”.
Arbetslaget uppger vidare att de även försöker att låta barnen prova på att klä av sig själva. ”Man försöker använda tillfällen då det är färre barn, när det är 15 barn är det många att klä på. Men när vi lägger dem så är det ju alla på en gång och då blir det som det blir”. Enligt förskolläraren ”gör man ibland lite för mycket som vuxen för att man vill hinna ut”. Arbetslaget beskriver att de försöker tänka på att hjälpa barnen att ta ansvar för att hjälpas åt och samarbeta till exempel när de ska plocka undan. ”Ibland försöker vi att man ska ta två grejer var och lägga ned i lådorna”.
Förskolechefen uppger i intervju att han sett exempel på att barn får viss möj- lighet att prova att ta för sig mat själva vid frukosten. De äldre barnen får även till viss del försöka klä på sig själva. Förskolechefen uppger vidare att låga hyl- lor där barnen kommer åt materialet stimulerar tilliten till den egna förmågan.
Observation vid lek visar variationer på hur personal uppmuntrar barn att lyckas och känna tillit till den egna förmågan. Vid utelek observeras en pojke som tvekar när han står uppe på kullen, personalen uppmanar honom, ”sätt dig på rumpan, sätt dig ner och åk ner, titta på de andra barnen, du kan också”. Pojken iakttar och med viss tvekan sätter han sig ned och åker sedan kana nerför kul- len. Vid ett annat tillfälle observeras hur ett barn får problem med dockvagnen.
Personalen uppmärksammar detta ”har du stopp?”, ser att bromsen är i och los- sar direkt på bromsen ”så nu går det bra!”. Personalen låter inte barnet vara med och upptäcka orsaken och vara delaktig i att lösa problemet. Observation av en samling visar hur personalen skapar nyfikenhet hos barnen genom att ta fram en låda som barnen får knacka på. ”Vem bor här? Ska vi se om Bibbi är hemma?”.
Barnen får vara delaktiga och de är glada och aktiva under samlingen med Babblarna, som är ett språkstimulerande material.
Observationer av måltid och på- och avklädning visar att barnen ges begrän- sade möjligheter att öva och prova på att klara av olika färdigheter. Matrummet har höga bord och stolar, flera av barnen måste lyftas i och ur stolarna. Persona- len sätter på barnen haklappar, lägger upp mat och häller upp mjölk. Under en observation noteras hur en flicka som blött ned sin tröja själv går och hämtar en torr tröja i sin väska. Flickan går fram till en av personalen som genast drar av flickan den blöta tröjan och sätter på den torra. Flickan uppmuntras inte att klara detta själv.
Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik
Arbetslaget beskriver i intervju att de arbetar med att utveckla barnens finmo- torik genom att använda material som pärlor och pluppar, pensel vid målning och klossar att bygga med. Grovmotoriken utvecklas genom miniröris, vistelse i skogen och utelek med cyklar och bollar, barnen klättrar och gräver i sand. ”Vi låter barnen få kämpa sig upp i rutschkanan, de får utmana sig själva”. Arbetslaget uppger att de stödjer barnens sociala utveckling genom att lära barnen att känna empati med andra. De vill visa barnen att, ”titta nu blev han ledsen när du tog hans bil. Nu har hon vagnen, då får du vänta lite”. Avdelningen har de yngsta barnen som ännu inte har utvecklat språket, vilket de ser som en utmaning. ”Vi har jobbat med en stopphand, det har fungerat väldigt bra”. Med stopphand avses att barnen själva ska markera och tydliggöra när det är något som de inte vill vara med på.
Observationer av olika aktiviteter under dagen visar att barnen klättrar och ka- nar i snön vid utelek, barnen hoppar och dansar vid rörelselek och miniröris.
Barnen ges dock inte samma möjlighet att utveckla motoriken i vardagliga situ- ationer. Vid fri lek utomhus observeras hur barnen får stöd i att vänta på sin tur och ge plats så att alla kan vara med. Däremot utnyttjas inte vardagssituation- erna, som tidigare nämnts, för att stödja barnens självständighetsutveckling.
Arbetslaget uppger i intervju att de använder Babblarna som ett verktyg i arbe- tet inom matematik, språk och kommunikation. Babblarna är olika figurer med skilda egenskaper som knyter an till strävansmålen i förskolans läroplan. Enligt arbetslaget är tanken att Babblarna ska finnas med hela dagarna men de har inte hunnit så långt ännu. Arbetslaget uppger vidare att de arbetar med alfabe- tet, praxis, sånger, munmotoriska övningar, flanosagor och språkpåsar. ”Böcker har vi inte hunnit med. Vi har för lite personalresurs, vi är inte fler och kan inte göra mer än vad vi gör. Det kan bli lite lugn och ro en sen eftermiddag”.
Observation av en samling med Babblarna visar hur barnen tillsammans byg- ger ett torn av legobitar, sedan räknar de legobitarna tillsammans. Barnen får därefter hjälpa en av Babblarna att leta efter sina vantar. Barnen får para ihop vantar som de fått med vantar som finns uppsatta på flanellografen. ”Passar den här vanten till någon på tavlan? Ja, titta de är lika. Vi har hittat ett par vantar!”. Vid observationer av en strukturerad aktivitet i ateljén noteras att barnen får möjlig- het att träna på att benämna färger. Personalen frågar barnen vilka färger de tycker är fina och vilken färg de målar med. I olika situationer observeras hur personalen benämner och bekräftar vad som sker men personalen utnyttjar inte måltiden och på- och avklädning för språklig stimulans.
Vid utevistelsen är barnen själva aktiva med att använda och utforska snö ge- nom att gräva, ösa och kana i snön men observationerna visar inga exempel på att personalen stimulerar barnens intresse för naturvetenskap och teknik eller problematiserar tillsammans med barnen.
Arbetslaget beskriver i intervjun hur de arbetar med att benämna färger i olika aktiviteter, till exempel när de använder pluppar i olika färger och när de målar. ”I julas var det ett barn som sa; här är tomteröd och här är tomteblå. Då märkte jag att hon kunde de färgerna”. Enligt arbetslaget stimuleras barns utveckling inom matematik även när de bygger med barnen, när de räknar, sorterar och parar ihop, ”en sko och den andra skon”. Förskolläraren uppger i intervju att bar- nen har svårt att förstå siffror så därför använder de konkreta saker som till ex- empel legobitar. Förskolläraren beskriver att de benämner cirkel, kvadrat och triangel. ”Sen får man hoppas att de lär sig, man ska inte tro att de inte kan, de kan jättemycket”. Arbetslaget uppger att de under en tid arbetade med naturveten- skap och teknik. Det var efter en heldagsutbildning som de arbetade med
tyngd och hastighet, de hade då en teknikhörna. ”Vi hade de här vattenflaskorna också, allt det här finns men just nu är det inte så aktuellt. Det blir liksom i perioder”.
Arbetslaget reflekterar över att barn har rätt att prova olika tekniker, även den digitala tekniken. De uppger att detta är något som de kan utveckla. ”Vi vet inte riktigt hur vi ska få in den i verksamheten. Vi ska inte säga att vi ska spela spel på den utan mer att använda lärplattan”.
Förskolechefen bekräftar att personalen arbetar med färger, geometriska former och ordningsföljd för att stimulera barnen i den matematiska utvecklingen. För- skolechefen beskriver även att personalen arbetat med att låta barnen spruta färg på snön och de har undersökt vad som händer när de hänger ut engångs- handskar med vatten när det är kallt och vad som händer när de tar in snö. En- ligt förskolechefen har personalen tillgång till naturvetenskapliga lådor men han vet inte om och hur ofta dessa används.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten till viss del genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande.
Personalen använder i varierad omfattning språklig och kommunikativ inter- aktion. Personalen stimulerar nyfikenhet och stärker till viss del barnens in- tresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Tambur- och matsituationer tas dock inte tillvara för att stimulera och utmana barnen. Förskolans miljö och material stödjer i viss mån barnens utveckling och lärande men allt material finns inte åtkomligt för barnen så att de själva kan ta för sig vad de är intresserade av att undersöka och utforska. Personalen stödjer barnens motoriska utveckling men använder sällan leken som ett verktyg för barnens lärande. De stödjer inte alltid barnen att utveckla självständighet och tillit till den egna förmågan, inte heller här används vardagliga situationer som tillfällen till lärande. Personalen stimulerar barnens utveckling inom språk och matematik till viss del men stimulerar inte barnens intresse för naturvetenskap och teknik.
2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas
Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3
Barnens samspel med varandra
Arbetslaget uppger i intervju att de brukar dela in barnen i mindre grupper för att ge förutsättningar till samspel. ”Ibland vill några ha picknic, då får de gå in i samlingsrummet. Man ser att det är lek på gång och då får de vara ifred i sin lek där”.
Personalen uppger att de brukar sitta med på golvet eller vid bordet tillsam- mans med barnen för att leda dem vidare.
Stämningen i barngruppen är lugn och trygg. Observationer visar hur personal stödjer barnens samspel i en situation då alla vill ha den enda bollen genom att föreslå en gemensam bollek så att de kan leka tillsammans. Vid utelek observe- ras ett exempel på hur barn själva bjuder in varandra i lek på ett trälok. Ett barn kör och frågar ett annat barn, ”vill du följa med mig? Ja. Du får sitta där bak”, pla- cerar kompisen bakom sig svänger på ratten. ”Tut, tut, tåget åker!”. Observat- ionerna visar däremot inga konkreta exempel på om barnen stimuleras och uppmuntras till att lära tillsammans eller av varandra.
Personalens samspel med barnen
Arbetslaget beskriver att de försöker hålla sig i bakgrunden och iaktta, ”det är viktigt att inte kliva in och säga eller göra något som blir galet”. Det är viktigt att man är lyhörd och ställer frågor, att man är med i leken och samspelar med barnen på deras villkor”.
Under observationerna noteras att personalen är närvarande och nära barnen både enskilt och i grupp, främst under fri lek och strukturerad aktivitet. Perso- nalen lyssnar till barnen och bekräftar vad som sker. Observationerna visar dock att personalen inte alltid är stödjande i samspelet med barnen. Under en måltid säger ett barn, ”jag är bajsnödig”. Personalen suckar och säger, ”ja, gå då!”. pedagogerna kommenterar, ”idag igen? Ja, varje lunch!”.
3Doverborg, E. Pramling, N. Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspelet mellan personal och barn, samt barnen emellan kan utvecklas. Per- sonalen engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barn- gruppen, men är inte alltid stödjande. Personalen uppmuntrar också barnen att samspela med varandra men barnen stimuleras och uppmuntras inte att lära av varandra och lösa problem tillsammans.
3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs en- ligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur ar- betslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4
Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det ro- ligt och meningsfullt
Förskolläraren kan inte säga att det syns i verksamheten att hon som förskol- lärare tar det utökade ansvar som hon enligt styrdokumenten ska ta. Hon upp- ger att det är svårt att vara ensam förskollärare på avdelningen och att hon inte har mycket kontakt med de andra förskollärarna på förskolan, ”det finns inget forum för det”. Förskolläraren beskriver att hon är osäker i ansvaret som förskol- lärare, ”det är lite svårt för mig att veta vad jag ska göra, de förskollärarna som utbil- das nu är liksom mer kaxiga och tar ett annat ansvar, de ser annorlunda på sin roll.
Många barnskötare har jobbat länge och de är inte så glada över det här”.
Observationerna visar att barnen är glada och trygga i lek och aktivitet. Förs- kolläraren är närvarande i samspel med barnen och leder vissa samlingar och aktiviteter men lika ofta är det någon av de övriga i arbetslaget som ansvarar för att leda en aktivitet.
4Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Enligt förskolläraren är det skillnad i det pedagogiska förhållningssättet bero- ende på utbildning, som förskollärare har hon ”ett mer pedagogiskt tänk”. Förs- kolläraren beskriver att hon utgår från barnens tankar och funderingar, ”man checkar av barngruppen och kollar av mot läroplanen”. Förskolläraren har på eget initiativ gått med i ett digitalt nätverk där hon får bra idéer som hon tar med till arbetslaget. Enligt förskolläraren finns det inte möjlighet till detta under arbets- tid. Förskolechefen bekräftar i intervju att förskolläraren har använt nätverket för idéer men menar att det inte ska vara så att förskollärare ska behöva arbeta med sådant på sin fritid.
Förskolläraren har tagit fram ett material för att arbeta med Babblarna utifrån specialpedagogens rekommendationer. Hon kan se att det har gjort skillnad i språket för vissa barn. Förskolläraren beskriver att hon är med barnen på golvet och har skojigt. Förskolläraren uppger vidare att hon ser till att de går till skogen för att öva motorik och att de övar socialt samspel i den fria leken. Hon uppger dock att hon skulle behöva påfyllning, ”det är så mycket man kan göra med barnen, jag har frågat om att få gå på kurs men det är svårt att hinna kolla”. För- skolläraren anser att arbetslaget måste diskutera mer varför de gör olika saker med barnen, till exempel vad syftet är med att åka pulka. ”Ibland kanske man gör det bara, det är bra att diskutera sådant”.
Arbetslagets samarbete
Arbetslaget uppger att de skulle behöva dela upp sig och sitta med bara två barn i taget för att bättre möta varje barns behov. De har märkt att det kan ge bättre kontakt med barnen och ge ett bättre resultat för lärandet. ”Det är lätt att det blir så kollektivt. Hur gör vi för att alla barn ska få det de behöver utifrån var de be- finner sig”?
Förskolläraren uppger att arbetslaget försöker reflektera med barnen för att kunna utmana barnen vidare i deras lärande. Arbetslaget beskriver att de är i en utvecklingsfas för att följa upp barnens lärande. De beskriver att de har en loggbok för varje barn där de kan skriva och sätta in bilder. ”Vi kan skriva en post-it lapp och sätta in i loggboken. Vi försöker diskutera med varandra men vi hinner inte, vi har väldigt lite planeringstid”. I intervju med förskolechefen framkommer att det inte har funnit så mycket schemalagd planeringstid men att de nu har börjat se över en lösning med planeringstid för alla förskollärare i Orsa kom- mun.
Personalen delar på alla utvecklingssamtal inom arbetslaget. Förskolläraren uppger att ”jag kan inte göra allt, ha alla samtal”. Arbetslaget har en arbetsfördel- ning utifrån vilka arbetstider de har, inte yrkesroll, och de kompletterar
varandra bra. Enligt förskolläraren så är arbetslaget alltid öppna för förslag som hon kommer med.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren ansvarar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lä- rande. Arbetslaget samarbetar och barnen är trygga och glada men barnen ut- manas inte fullt ut i sitt lärande. Förskolechefen har inte tydliggjort förskollära- rens ansvar vilket skapar en otydlighet för ansvarsuppdraget i arbetslaget.
4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens in- tentioner
Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att ar- betet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta in- nefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskole- chefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.
Förskolechefen uppger att han är på förskolan flera gånger varje vecka, bland annat på avdelningsmöten. Enligt förskolechefen har han följt upp arbetet och diskuterat med personalen vad de kan behöva utveckla, till exempel bemötan- det mot utagerande barn och hur personalen kan samordna verksamheten vid öppning och stängning. Förskolechefen uppger vidare att förskolan hade en uppstart för kvalitetsarbetet under hösten och då diskuterades även barns lärande. Enligt förskolechefen har han tillsammans med personalen diskuterat barngruppens behov och vad de ska bygga vidare på för ett livslångt lärande inom till exempel matematik och naturvetenskap. Förskolechefen uppger vi- dare att han har pratat med förskolläraren om att knyta barnens aktiviteter till läroplanen genom ett lotusdiagram. Enligt förskolechefen har han även följt upp att detta sker. Förskolechefen uppger att han har gett förskolläraren stöd i det utökade ansvaret genom regelbundna diskussioner. Enligt förskolechefen har förskolläraren löst detta på ett bra sätt. Förskolechefen uppger dock att han inte har tagit ett tillräckligt ansvar för att tydliggöra och implementera förskol- lärarens ansvar enligt styrdokumenten. Enligt förskolechefen har han pratat med förskollärarna om deras utökade ansvar och ”peppat dem”, men det ändå har varit svårt att övertyga förskollärarna och många barnskötare har tagit detta personligt som att de inte längre behövs. Kommunen har nu påbörjat ett arbete med en arbetsbeskrivning för de olika yrkesrollerna och vilka förutsätt- ningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag. ”Det handlar om att ge förskollärarna mandatet att driva arbetet men det har inte bemötts så positivt av barnskötarna”.
När det gäller ansvar för material och miljö så uppger förskolechefen att förs- kollärarna lämnar in önskemål om inköp som de måste motivera. Förskole- chefen uppger vidare att det har påbörjats ett arbete för kompetensutveckling av förskolans pedagoger. Arbetslaget uppger däremot att de länge har saknat en pedagogisk ledare. Den förskolechef som arbetat under ett år har just slutat och förskolan var tidigare utan chef i sju månader. Enligt arbetslaget har för- skolechefen inte tagit något ansvar för att implementera den nuvarande skolla- gen och läroplanen som reviderades 2010. Arbetslaget har läst läroplanen men de anser att de inte har fått något stöd i att implementera den i det vardagliga arbetet för att stödja barnens utveckling och lärande. Förskolläraren uppger att hon saknar stöd av förskolechefen både när det gäller undervisning och organi- sation. Förskolläraren beskriver hur förskolans personal lämnades själva i dis- kussioner kring barngruppernas organisation vilket skapade osämja bland per- sonalen.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte fullt ut tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Förskolechefen har inte tydliggjort och inte heller skapat förut- sättningar för att förskolläraren ska kunna ta sitt ansvar utifrån riktlinjerna.
Förskolechefen tar inte fullt ut ansvar för att lärandemiljön utformas så att miljö och material stödjer barnens utveckling och lärande, vilket framgår även tidi- gare i rapporten.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i försko- lan.
Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckl- ing och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskole- chef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lä- randet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av
varandra.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
