• No results found

Sen sådd – från 0 till 4,8 ton per hektar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sen sådd – från 0 till 4,8 ton per hektar"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

22 Svensk Frötidning 7/09 årets första nummer av

Svensk Frötidning presente­ rade vi 5 olika höstrapsfält från Skåne i söder till Uppland i norr. Gemensamt för fälten var att de etablerats sent på säsong­ en, i samtliga fall kring slutet av augusti till den första dagen i sep­ tember 2008. Detta var för samt­ liga platser ca 2–3 veckor för sent när vi räknar baklänges på tem­ peratursummorna. Fälten i Upp­ land, Väster­ och Östergötland skulle ha behövt etableras första veckan i augusti och i Skåne kring den 20 augusti.

Det möjligas konst

Men att hinna så rapsen i optimal tid är inte alltid det enklaste när man är helt beroende av vädret både för att skörda förfrukten och för att hinna förbereda för såd­ den. Ibland får man tumma på det optimala för att trots allt etablera en gröda och då också vara be­ redd på att man kanske får ge av­ kall på de allra högsta skördenivå­ erna. Ett av hjälpmedlen vi börjat använda oss av är att räkna dag­ grader från uppkomst fram till dess att tillväxten avstannar. Det optimala är att vi når en tempera­ tursumma på 450–500 daggrader innan rapsen går i vintervila. Inte bara daggrader styr I slutet av april besökte vi samtliga lantbrukare och dokumenterade fälten. Och nu har vi fått skörde­ rapporter. Vi kan konstatera att när det gäller de sydligaste fälten klarade de mycket väl den något sena sådden och att inte nå upp i optimal temperatursumma. Av­ kastningsnivåer på 4800 kilo per hektar tyder inte på att plantorna varit för små och dåligt utveck­ lade. Ser vi däremot till de övriga fälten blev skörden låg. Fältet i Uppland kördes t.o.m. upp under våren. Det var dock enligt lantbru­ karna inte enbart orsakat av den sena såtidpunkten, utan en starkt bidragande orsak var den extremt torra våren 2009 som gjorde att grödan inte växte och hade möjlig­ het att ta upp näring i den omfatt­ ning som den borde.

Samma reaktion hos typerna Det finns i Svensk Raps regi en försöksserie där både linje­ och hybridsorter jämförs vid två olika såtidpunkter varav den ena ska betraktas som normal och den andra som sen (10–14 dagar ef­ ter första såtid). Försöken ligger i Öster­ och Västergötland och totalt 5 försök har nu skördats 2008­2009. Man kan konstatera att oavsett om det är linje­ eller hybridsorter blir det en skörde­ sänkning för den sena såtiden. Uppfattningen har ju annars va­ rit att hybridsorterna klarar en sen sådd bättre än linjesorter, men det visar inte försöken. Även dessa försök var ju våren 2009 utsatta för torkan, men trots detta ser vi tydligt att den tidiga så­ tiden gav högst avkastning. Det handlar säkert om att en planta som genom att den hunnit växa lite längre, har bättre möjlighet att klara vårens strapatser. Sträva mot tidig sådd Det kommer naturligtvis alltid att etableras raps under inte helt optimala förhållanden när tiden inte räcker till. Men dessa nerslag i 5 sent sådda höstrapsfält talar ändå ett ganska tydligt språk – det är fortfarande inget som talar för att vi ska senarelägga såtiden. I stället ska man sträva efter en sådd i första halvan av augusti i Mellansverige och kring den 15–20 augusti i landets sydligaste delar om vi vill försäkra oss om de högre skördenivåerna. «

Sen sådd – från 0

till 4,8 ton per hektar

De 5 sent sådda höstrapsfälten tog ut svängarna i skörd. Det nordligaste fältet i Uppland kördes upp

och gav ingen skörd alls, medan de sydligaste i Skåne gav nästan 5 ton per hektar. Allt hänger inte på

temperatursumman på hösten, men daggraderna är viktiga visar nerslagen i de sent sådda fälten.

Text: Gunilla Lindahl Larsson, Svensk raps

Foto: Johan Biärsjö, Albin Gunnarson, Hans Jonsson, Jens Blomquist

För fälten som vi dokumenterade val-des att börja räkna temperatur 4 dagar efter sådd och fram till då tillväxten upphörde. Detta betyder att för fälten i Skåne har vi räknat temperatur fram till den 15 november och för de övriga fälten fram till 1 november.

Temperatursumman beräknades genom SMHIs vädertjänst för lant-bruk, Bizmet, som man hittar på SMHIs webbplats www.smhi.se under produkter och tjänster. På Bizmet kan man förutom väderprognosen leta fram dagliga temperaturdata från olika mätstationer. Det kanske inte finns en mätstation precis där man bor, men då får man välja någon plats i närheten.

Så räknade vi fältens

daggrader

(2)

23 Svensk Frötidning 7/09

Trelleborg, Skåne – 417 daggrader

Odlare: Ebbe Persson, Tågarp Etablering: Plöjt, sått med rapid

Sådatum: 31 augusti 2008 Sort: Catalina, 4,5 kg/ha

Skörd: 4,8 ton/ha

Egen kommentar: ” I år tycks

inte den sena sådden ha påver-kat grödans avkastningsförmå-ga nämnvärt. Att så i

månads-skiftet är inte det optimala och normalt sker sådden kring den 20 augusti. Men vädret kan ju göra att man trots allt tänjer lite på marginalerna.”

»

(3)

Höganäs, Skåne – 375 daggrader

Odlare: Göran Gibrand, Steglinge gård

Etablering: Plöjt, sått med rapid Sådatum: 1 september 2008 Sort: Pr46W31, 50 frön/m2

Skörd: 4,8 ton/ha

Egen kommentar: ”Det går bra att så sent

här. Närheten till havet gör att vi har en lång

höst med förhållandevis höga temperaturer och ingen tidig frost. Vi sår oftast aldrig före månadsskiftet augusti/september. För att tän-ja lite ytterligare på gränserna har vi hösten 2009 testat att handså en mindre yta så sent som den 1 oktober. Den 22 oktober hade dessa plantor örtblad och växte fortfarande. Det ska bli intressant att se hur dessa klarar vintern och i vilket skick de möter våren.”

Skänninge, Östergötland – 260 daggrader

Odlare: Per Erik Jarander, rimstad Etablering: Plöjt, harvat och sått med en Nordstenmaskin

Sådatum: 31 augusti Sort: Excalibur, 2,5–3 kg/ha Skörd: 2,2 ton/ha

Egen kommentar:

”Etableringsförhållan-dena var ganska besvärliga och fältet blev sått drygt 14 dagar senare än normalt och efter en

regnrik period och utsädesmängden blev för låg. Spillrågen efter förfrukten bekämpades med Select + Renol, men tyvärr blev effekten dålig. Rapsen blommade länge och rikligt, men skörden var småfröig. Men jag tror inte att den låga skörden enbart handlar om att fältet var sent sått utan det var mycket en årsmånseffekt. Vi hade en ovanligt lång torrperiod under våren som säkert var viktigaste orsaken till den låga avkastningen.”

Svensk Frötidning 7/09 24

27 april 2009

(4)

25 Svensk Frötidning 7/09

Odlare: Karl-Gustaf Eriksson, Lagmanstorp Etablering: Plöjt, harvat, sått med rapid Sådatum: 26 augusti Sort: Pr46W31, 60 frön/m2 Skörd: 1,9 ton/ha

Egen kommentar: ”Jag är inte nöjd

med avkastningen på årets rapsfält. Tyvärr blev det inte den varma höst vi skulle behövt för att plantorna skulle växa till utan de var ganska små inför vintern, men samtidigt var de jämnt fördelade. I våras fanns det ca 25 plantor/m2, men fortfarande var de jämnt fördelade. Den 28 mars kvävegödslades fältet, men tyvärr började den torra perioden ganska snart härefter. Det kom visserligen lite regn och snö, men det var inte tillräckligt. Om jag lagt kvävegivan i början av mars hade kanske kvävet kommit växten bättre till godo.”

Enköping, Uppland – 298 daggrader

Odlare: Pelle Hedstad, Britehov Etablering: Carrier och rapid Sådatum: 1 september Sort: Status, 40– 50 frön/m2

Skörd: 0 ton/ha

Egen kommentar: ”Helst vill jag så rapsen

kring 10 augusti, men det beror ju helt på när förfrukten skördas och vädret. Normalt sett är jag inte rädd för att så sent, men

smärtgrän-sen går kring månadsskiftet augusti/septem-ber. Även sen sådd ger oftast en skörd kring 3 ton/ha. Normalt sett borde fältet ha klarat sig, men en vår med ovanligt sena nattfroster varvat med värme gav så stora skador på plantorna att det till slut inte gick att hoppas längre. Om det varit stora plantor hade de klarat frostknäppar och skjutit sidoskott. Jag väntade och hoppades verkligen i det längsta, men den 12 maj sådde jag korn på fältet.”

Vara, Västergötland

– 295 daggrader

25 april 2009

References

Related documents

Men där Roth tidigare använt sig av olika jagberättare som fungerat som hans alter egon – främst bland dessa Nathan Zuckerman, som är hu- vudperson i inte mindre än nio av

Svedjedal redovisar ingående för en rad tidigare forskningsinsatser och till saken hör att ingen hittills i samma utsträckning som han har överblickat hela det

Detta är ett uttryck för en djupt upplevd känsla av kris till följd av en ”halv” upplysning, som även markerar ett avstånd mellan Schiller och Leopold, vilken senare står

Både utländska (Dumas, Mar- ryat, Kipling, Collodi och De Amicis) och svenska författare behandlas, de senare av särskilt intresse, då försvinnande lite har skrivits om dem, utöver

Det framgår dock inte vilket år detta var, men det torde vara ett tag sedan eftersom alla texterna (med några undantag) är utdrag ur svenska avhandlingsarbe- ten som idag,

Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är 1 juni 2007 och för recensioner 1 september 2007.. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform

Summan av dessa resonemang blir alltså att de tre första namnen syftar på den blå färgen – och i förlängningen därmed himlen – medan det fjärde syftar på själva

Brodows glädje över att ha vänt åter till Lagerkvist går således inte att ta miste på, men detta betyder inte att hans studie karaktäriseras av ett distanslöst dyrkande, vilket