• No results found

Yttrande över betänkandet vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yttrande över betänkandet vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Besöksadress: Skogsbovägen 9–11, 134 81 Gustavsberg • Postadress: Värmdö kommun, 134 81 Gustavsberg Växel 08-570 470 00 • varmdo.kommun@varmdo.se • www.varmdo.se • Org.nr. 01-212000-0035

Yttrande

2020-04-17

Handläggare Diarienummer

Fredrik Segersteén & Christina Wikberger Utredningsenheten & hållbarhets- och näringslivsavdelningen

2020KS/0226 M2020/00166/Kl

Miljödepartementet

Yttrande över betänkandet vägen till en klimatpositiv

framtid (SOU 2020:4)

Värmdö kommun har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4).

Allmänna synpunkter

Det är positivt att regeringen har tillsatt en utredning om hur Sverige kan få till stånd negativa utsläpp. De ställningstaganden som utredningen landar i och den strategi som presenteras är också överlag positiva.

I Värmdö kommun, liksom i många av Sveriges kommuner, står klimatomställningen högt på agendan med ambitiösa klimatmål och ett strategiskt, genomgripande arbete med den samhällsomställning som måste ske om det klimatpolitiska ramverket ska uppnås. Kommunernas verktyg i det arbetet är framförallt samhällsplanering,

markförvaltning och upphandling. För detta behöver kommunerna hjälp och stöd från staten och kommunernas roll och ansvar behöver förtydligas.

Flera initiativ på lokal nivå pågår redan idag, till exempel med biokol. För att stimulera lokala initiativ behöver kommuner kunna följa upp åtgärdernas effekt och kunna tillgodoräkna sig de utsläppsminskningar åtgärderna genererar. Sverige saknar idag system för att samla in data, beräkna och redovisa negativa utsläpp. För att kommunerna ska kunna bidra behöver de få statistik uppdelat på lokal nivå för att kunna bidra i arbetet med att skapa negativa utsläpp.

Åtgärder inom jord- och skogsbruk (LULUCF)

Flera av åtgärderna kräver noggranna avvägningar för att inte påverka andra

naturvärden. Värmdö kommun anser att det är viktigt att prioritera åtgärder som har flera positiva effekter, det vill säga bidrar till flera värden och målsättningar, och att undvika åtgärder som riskerar att få negativa effekter på till exempel biologisk mångfald. För att säkerställa att andra värden inte påverkas negativt bör konsekvensanalys med ett helhetsperspektiv göras för varje enskild åtgärd.

Utredningen föreslår flera åtgärder för att öka den skogbeklädda ytan. Värmdö kommun anser att det är viktigt att jordbruksmark som tagits ur bruk i första hand används till livsmedelsproduktion om behovet uppstår. Olika strategier, exempelvis

Livsmedelsstrategin och Vägen till en klimatpositiv framtid, behöver stärka varandra, inte konkurrera. Beskogning behöver vägas mot befintliga naturvärden. Ängs- och hagmarker är ofta livsmiljö för hotade arter och kan därför vara olämpliga för

(2)

Yttrande

Diarienummer

M2020/00166/Kl Sid 2(2)

skogsplantering. Lämplig myndighet bör få i uppdrag att ta fram riktlinjer för detta.

Åtgärder för avskiljning och lagring av biogen koldioxid

(bio-CCS)

Utredningen föreslår att lagliga hinder undanröjs för att skapa incitament för fullskalig CCS och att Energimyndigheten får ansvaret för att genomföra en ”omvänd

auktionering”. De föreslagna styrmedlen, investeringsstöd och auktionering, syftar till att få igång bio-CCS i Sverige.

Värmdö kommun anser att det är viktigt att kommuner involveras i Energimyndighetens arbete med att ta fram ett förfarande eftersom kommunerna ansvarar för

energiförsörjning och dessutom ofta är ägare av energibolag. För att säkra långsiktig finansiering är det viktigt att Sverige driver på inom EU att bio-CCS bör ingå i såväl the European Green Deal och de förändringar av statsstödsreglerna som är på gång.

Andra tekniska åtgärder för negativa utsläpp av

växthusgaser

För andra tekniska lösningar bedömer utredningen biokol som mest intressant i dagsläget. Värmdö kommun vill lyfta vikten av att stöd för biokolsanläggningar finns kvar. Det är positivt att utredningens förslag är att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att söka stöd för biokolsanläggningar från Klimatklivet och

Landsbygdsprogrammet. Framöver bör det även bli möjligt att söka stöd för användningen av biokol.

Deshira Flankör Cecilia Lejon

References

Related documents

Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag på uppdrag till Jordbruksverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen om att utforma kriterier för vilken mark som är lämplig

En fortsatt finansiering till länsstyrelserna för denna utveckling av underlaget inom grön infrastruktur vore då välkommen. Skapa en långsiktig marknad

Länsstyrelsen är dock kritisk till bedömningen att agroforestry skulle kunna ökas upp till cirka 50 000 hektar för att ge en ökad kolinlagring på cirka 0,03 miljoner ton koldioxid

-Länsstyrelsen anser att jordbruksmarken i Jämtlands län är viktig att bevara för att uppnå klimatmål som för livsmedelsproduktion, liksom för att uppnå andra miljömål, och

”Jordbruksverket bör, i samråd med länsstyrelserna och Naturvårdsverket, få i uppdrag att utforma kriterier för vilken mark som är lämplig för agroforestry av olika slag och

Den realiserbara potentialen för andra tekniker för negativa utsläpp utöver ökad kolsänka samt avskiljning, transport och lagring av koldioxid av biogent ursprung (bio-CCS) är

Målkonflikten med livsmedelsproduktion behöver tas på allvar. Dels med anledning av de samhällsmål som finns rörande livsmedelsproduktion, krisberedskap, klimatanpassning m.m.

Länsstyrelserna föreslås vara delaktiga i flera åtgärder, till exempel inom skog- och jordbruk samt som samrådspart, vilket också innebär att det bör finnas finansiering för