Examensarbete, 15 hp Miljö och hälsoskydd
Vt 2020
Dricksvattenförsörjning och
krisberedskap i Sveriges
kommuner
Drinking water supply and crisis management in
Sweden’s municipalites
Edvin Österlund
Abstract
We may take our access to clean water for granted but recent events in Sweden and Europe have shown that a loss of water supply due to contamination does occur and can have large negative effects on society both financially and health wise. These events may become more frequent as the climate changes. This study investigates different aspects of crisis
management for drinking water supply in municipalities in Sweden. The data was collected in a questionnaire sent out to the municipalities as a web-survey. The questionnaire included questions about the municipality’s ability to handle a failure in the main water supply and if a crisis in the drinking water supply was included in their risk and vulnerability analysis (RSA). The overall response rate was 15 %. The majority of the municipalities answered that
drinking water supply was included in their RSA. Most of the municipalities lacked the ability to connect to a reserve water source, and the majority of those who were able, could not do so within 24 hours. A municipality’s ability to connect to a reserve water source did not vary
with population between small (<20 000) and semi large (>20 000<100 000). The study indicates that there are improvments regarding crisis preparedness in the RSA and the ability to connect to a reserve water source compared to older studies however it also indicates that some municipalities are still not well prepared in case their primary water source of drinking water can not be used.
Innehållsförteckning:
1. Inledning……… 1
1.1 Syfte
……….. 2
1.2 Frågeställningar
……… 2
1.3 Avgränsning
……….. 2
2. Bakgrund……….. 2
2.1 Dricksvattenförsörjning.
……….. 3
2.2 Risk och sårbarhetsanalys
……… 3
3. Metod………. 3
3.1 Enkät
………. 4
3.2 Data
……… 4
4. Resultat………. 5
4.1 Folkmängd och möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt
………. 5
4.2 Kvalitativ frågeställning
……….……….. 5
5 Diskussion………. 6
5.1 Metod och svarsfrekvens
……….………. 9
5.2 Slutsatser
………... 10
6.Referenser……….………... 10
Bilaga: Enkät
1
1. Inledning
Det finns cirka 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten på jorden, men det är endast 3 % av detta som är sötvatten (Svenskt Vatten 2019a). Av dessa 3 % finns två tredjedelar i glaciärer, sjöar och vattendrag och en tredjedel är grundvatten. Nationellt förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn och per år producerar de kommunala vattenverken cirka 900 miljarder liter dricksvatten (Svenskt Vatten 2019a).
I Sverige är dricksvattnet vårt vanligaste livsmedel (SGU 2020). Det vatten som kommer ur kranen ska kunna förtäras och skall enligt 7§ Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) anses vara hälsosamt och rent om det inte innehåller
mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa. Vattnet är också det mest kontrollerade livsmedlet, all produktion av dricksvatten ska nå upp till de kvalitetskrav som Livsmedelverket ställt upp. Vattnet ska provtas och uppfylla de gränsvärden som fastställs för mikroorganismer och kemiska ämnen (Svenskt Vatten 2019a).
Tillgång på rent dricksvatten är något vi tar för givet men ibland inträffar händelser som visar på att det även i Sverige kan det uppstå brist på rent dricksvatten. Ett exempel är Skellefteå 2011, då 18 500 personer drabbades av cryptosporidium kontaminerat
dricksvatten (Bjelkmar et al. 2017). Allmänheten fick information om att koka vattnet och vattentankar kördes ut till skolor, förskolor och äldreboenden (Norran 2016). Även från våra grannländer förekommer det fall som visar på hur allvarliga konsekvenser det kan bli när dricksvattnet kontaminerats. I Nokia i Finland trängde 450 000 liter avloppsvatten in i dricksvattennätet när någon av misstag lämnat en ventil öppen (Riksrevisionen 2008). Detta medförde en kontamination av dricksvattnet med diverse mikrobiella föroreningar som salmonella, campylobakter och e-colibakterier. Tusentals av konsumenterna blev sjuka och flera hundra fick läggas in på sjukhus (Riksrevisionen 2008). Hälsoeffekterna av ett utbrott av cryptosporidum kan vara illamående, magsmärtor, kräkningar, försämrad absorption av föda och diarré (Ryan et al. 2016), hälsoeffekterna av ett e.coli utbrott kan vara allvarlig diarré, infektion i tarmar samt nedsatt funktion av njurarna (Brzuszkiewicz et al. 2011). Effekterna av kontamineringen var så omfattande att skolor och daghem fick stängas och delar av befolkningen lämnade tillfälligt staden. Flertalet veckor efter händelsen pågick fortfarande arbetet för de kommunala myndigheterna att skapa säkra dricksvattenleveranser (Riksrevisionen 2008). De ekonomiskaeffekterna blir också i regel omfattande från en kontaminering av dricksvatten. I Norge insjuknade 2004 cirka 5000 personer i Bergeni magsjuka efter att ha druckit vatten infekterat med giardia (Riksrevisionen), hälsoeffekterna av ett utbrott av giardia kan vara illamående, kräkning samt viktnedgång (Eckman 2003) Kostnaderna endast i form av förlorade arbetsdagar beräknades till cirka 45 miljoner kronor (Riksrevisionen 2008).
Riksrevisionen genomförde 2008 en undersökning vars syfte var att granska krisberedskap specifikt för dricksvattenförsörjningen. Utgångspunkten var att undersöka om regeringen och det statliga myndigheterna genererat förutsättningar för att hantera en allvarlig kris inom dricksvattenförsörjningen (Riksrevisionen 2008). När man undersökte sårbarheten specifikt för stora kommuner tittade man på nio olika parametrar varav risk och
sårbarhetsanalyser (RSA) var en samt möjlighet att ansluta till reservvattentäkt var en annan. Gällande risk och sårbarhetsanalyserna var slutsatsen att detta ännu inte var en etablerad form i krishanteringsarbetet. En annan svaghet som identifierades var bristen på
reservvatten i form av reservvattentäkter som uppgavs vara ett problem i en del kommuner. I slutsatsen för undersökningen skriver man att det går att se positiva aspekter i den pågående utvecklingen, bland annat nämns ökat kommunalt arbete och ökad lokal medvetenhet för krisberedskapsfrågor (Riksrevisionen 2008). Kommuner och regioner ska enligt 2 kap. 1 §
2
om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen.
1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken beredskap Svergies kommuner har för att hantera ett bortfall av dricksvattenförsörjningen samt om det gjorts någon risk och sårbarhetsanalys specifikt för dricksvattenförsörjningen.
1.2 Frågeställningar
Har det gjorts någon form av risk- och sårbarhetsanalys där en kris i dricksvatten-försörjningen har berörts och analyserats?
Finns det möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt?
Inom vilken tidsram kan en reservvattentäkt förväntas tas i bruk? Har reservvattentäkten samma kapacitet som ursprungstäkten?
Är den täkt som ska fungera som en reservvattentäkt en ytvattentäkt eller grundvattentäkt? Kan reservvattentäktens/täkternas vatten beredas med befintliga vattenverk?
Berörs andra alternativ i risk och sårbarhetsanalysen om reservvattentäkt ej inom 48 timmar kan tas i drift?
1.3 Avgränsning
Enkäten är konstruerad för att ta reda på vilken övergripande beredskap kommunerna har och inte de bakomliggande orsakerna varför det saknas möjlighet att ansluta till en
reservvattentäkt eller avsaknaden av en risk och sårbarhetsanalys. Avgränsningen gjordes för att öka sannolikheten för en hög svarsfrekvens genom att enkäten skulle vara lätt att besvara.
2. Bakgrund
Dricksvattenförsörjningen är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål: Grundvatten av god kvalitet. Definitionen för målet är "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag”. I dagsläget når vi ej upp till målet och Naturvårdsverket skriver att ”Skyddet behöver förstärkas för grundvatten som används eller i framtiden förväntas användas till dricksvatten. Ökade insatser inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning är nödvändigt.” (Naturvårdsverket 2019).
Den stora påverkan på samhället till följd av ett längre bortfall av dricksvattnet kan leda till en allvarlig kris och sårbarheten för vår dricksvattenförsörjning kommer troligen öka i takt med att klimatet förändras (Riksrevisionen 2008). En ökning av medeltemperaturen leder till ett varmare klimat och en större mängd nederbörd samt en ökad risk för översvämningar till följd av detta (Hawcroft et al. 2018). Detta medför en förhöjd sårbarhet för vår
dricksvattenförsörjning ur flera perspektiv. Den främsta är ökad risk för tillförsel av oönskade biologiska och kemiska ämnen till råvattnet. En stor mängd nederbörd eller en översvämning kan leda till att föroreningar från närbelägna vägar, jordbruk, industrier, och översvämmade avloppssystem tar sig till vattentäkten eller dess tillrinningsområde
(Riksrevisionen 2008). Föroreningar kan vara av sådan natur att reningsverken ej har kapacitet eller rätt förutsättningar att oskadliggöra dem (Riksrevisionen 2008). Detta blev tydligt under utbrottet av cryptosporidum i Skellefteå 2011 där reningsverket renade vattnet med sedimentation, sandfiltrering, flockning och klorering men det saknades ultraviolett rening som är en föredragen desinfektionsmetod (Bjelkmar et al. 2017). Detta var någon som sedan implementerades (Sveriges Radio 2011).
3
Kostnaderna förknippat med ett varmare klimat och dess påverkan på
dricksvattenförsörjningen uppskattas uppgå till minst 4,5 miljarder kronor mellan 2011– 2041 (Svenskt Vatten 2007). Ett sjukdomsutbrott till följd av mikrobiellt vattenburen smitta kan variera mellan några miljoner till flera 100-tals miljoner kr, beroende på folkmängd och omfattning. Tittar man på kostnader för att ersätta en vattentäkt som kontaminerats i den uträckningen att den ej går att sanera kan det röra sig om allt från 10-tals miljoner kronor till över en miljard kronor för en större vattentäkt. Samhällskostnader för skador på
huvudvattenledningar kan vara mellan 10–50 miljoner per tillfälle och det ger en ökad risk för inläckage och kontamination (Svenskt Vatten 2007).
Andra hot som är aktuella för dricksvattenförsörjningen och kan ha en stor negativ inverkan på dricksvattenproduktionen är elavbrott, tekniska fel i styrsystem, brand och bristen på kemikalier för vattenrening. Den mänskliga faktorn spelar också in med risk för felkopplingar vilket är något som är svårt att helt gardera sig mot (Riksrevisionen 2008). Undertryck i ledningar kan leda till att föroreningar och smittämnen kan ta sig in i ledningarna. Vattentäkter och vattenverk är sårbara mot sabotage, det är svårt att skydda sig helt mot inbrott eller andra sabotagehandlingar genom lås, övervakning och stängsel. Styrsystemen i vattenverken kan också vara sårbara vid intrång eller virusangrepp (Riksrevisionen 2008).
2.1 Dricksvattenförsörjning
Vid ett bortfall av dricksvattenförsörjningen i ett scenario där bortfallet blir långvarigt är en grundläggande förutsättning tillgång till reservvatten (Riksrevisionen 2008). Olika typer av vattenreserver kan vara vattentorn, reservvattentäkter där råvatten kan tas om huvudtäkten slås ut, överföring av dricksvatten genom distributionsnätet från en närliggande kommun eller överföring av dricksvatten via tankbilar. Det bör också övervägas vad för typ av reservattentäkt som finns tillgänglig. Källan till råvattnet kan delas in i
grundvattenförekomster eller öppna vattendrag som sjöar, älvar, åar och benämns då som ytvatten (Svenskt Vatten 2016). Råvattnet kan också vara en kombination av yt- och
grundvatten. Beredningsteknik i respektive vattenverk skiljer sig mellan grund och ytvatten. Grundvattentäkter är i regel svårare att ersätta på grund av att det befintliga vattenverket ej har kapacitet att bereda vattnet från en ytvattentäkt (Riksrevisionen 2008). Råvatten från en grundvattentäkt är generellt av högre kvalité och kräver färre reningssteg (Svenskt Vatten 2016).
2.2 Risk och sårbarhetsanalys
Ett bra sätt att reducera risker, minska sårbarheter, förebygga kriser och extraordinära händelser är utarbetningen av en RSA. Samtliga statliga myndigheter, kommuner och
regioner ska enligt lagar och förordningar göra en risk- och sårbarhetsanalys (MSB 2020). En vital del i arbetet på lokal nivå är att göra en risk och sårbarhetsanalys för de lokala
vattenförsörjningssystemen ur ett klimatperspektiv. Främst bör mikrobiologiska risker, risker för kemiska föroreningar i vattentäkter och beredskap ses över (Svenskt Vatten 2007). Enligt Lag 2 kap. 1 § skall om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) skall kommuner och regioner analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en RSA. Arbetet med kommunernas RSA beskrivs i
myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser där produktion av dricksvatten identifierats som en samhällsviktigt verksamhet.
4
Denna studie rörande krisberedskap i dricksvattenförsörjningen har utförts som en enkätundersökning till Sveriges samtliga kommuner. Dataunderlaget som samlats in har presenterats med både analytisk och beskrivande statistik. Relevanta rapporter och annan litteratur har inhämtats primärt från myndigheter som MSB, Riksrevisionen,
Naturvårdsverket och Livsmedelsverket. Vetenskapliga studier har även inhämtats från databaser som Google Scholar med sökord som ”Web survey response rate ” och ”Climate change drinking water”.
3.1 Enkät
Enkäten konstruerades i Google formulär och utskick skedde med hjälp av denna mjukvara till samtliga Sveriges 290 kommuner, under mars månad 2020. Mail adresserna erhölls från arbetsgivar- och medlemsorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). För att undvika att någon respondent av misstag utelämnades från utskicket konstruerades ett Excel ark med samtliga respondenters mejl adresser som fylldes i och kontrollerades eftersom utskick genomfördes. Enkäten var utformad semi-kvantitativ där samtliga frågeställningar hade färdiga svarsalternativ utom en där respondenterna fick svara fritt. Det fanns möjlighet att lägga till en kommentar på slutet om relevant svarsalternativ saknades på någon av frågorna eller för ytterligare kommentar. Enkäten bestod av sju frågor. Det gick att besvara enkäten anonymt men respondenterna uppmanades att fylla i namn. Enkäten kunde besvaras under sju dagar. Med enkäten i varje mail skickades också instruktioner om att enkäten endast gällde kommunala dricksvattenproducenter, möjlighet till kommentar och hur länge enkäten kunde besvaras. En påminnelse skickades ut till 100 kommuner som ej besvarat enkäten, ytterligare sju dagar gavs för svar.Urvalet gjordes genom att i alfabetisk ordning välja ut 100 kommuner av de som ej besvarat enkäten. Enkäten i sin helhet går att se i bilaga 1.
Anledningen till att tidsramen i en av enkätfrågorna har satts till 48 timmar för att ta i drift en reservvattentäkt bygger på antagandet att det är en rimlig tidsram för att begränsa effekterna på samhället.
3.2 Data och statistiska beräkningar
All data som inkommit importerades från Google formulär till ett Excel ark. Transkribering av den kvalitativa frågeställningen där respondenterna fick besvara fritt skedde genom att dela upp svaren i två kategorier; mindre än 24 timmar (<24) respektive mer än 24 timmar (>24 ). Här klassades svar som ”osäker” och ”okänt” i kategorin >24 timmar då detta kan tolkas som att man rimligtvis ej kan ansluta inom 24 timmar. Indelningen i mindre än respektive mer än 24 timmar valdes utifrån de svar som erhölls och att 24 timmar får anses vara en rimlig gräns för hur stora konsekvenser som kan uppstå på grund av ett avbrott i dricksvattenförsörjningen.
För möjligheten att ansluta till en reservvattentäkt samt inom vilken tidsram en
reservvattentäkt kan tas i bruk undersöktes även om det fanns någon statistiskt signifikant skillnad beroende på folkmängd. Folkmängden i de kommuner som besvarat enkäten varierar inom intervallet <5000 till <100 000. En indelning gjordes där en kommun med färre invånare än 20 000 klassades som småkommun, de med fler än 20 000 men mindre än 100 000 klassades som medelstor kommun och de med fler än 100 000 klassades som stor kommun (Regeringen 2011). Ingen stor kommun besvarade enkäten. Med denna indelning utgör småkommunerna 57,6% av Sveriges kommuner och har 17,6% av landets befolkning. På motsvarande sätt utgör de medelstora kommunerna 36,6% och har 45,0% av landets befolkning (SCB 2020). För att det ej ska gå att identifiera specifika respondenter utifrån folkmängd har folkmängden för varje respondent avrundats till hela tiotusental förutom där populationen understeg 5000. Ex. 94000=90000, 95300=100000 etc.
5
Ett chi2-test i Excel utfördes där signifikansnivån sattes till 5 % som vid en frihetsgrad ger χ2krit =3,84 (Körner och Wahlgren 2015, 203). Är χ 2obs > χ2krit förkastas noll hypotesen.
4. Resultat
Av tillfrågade 290 kommuner besvarade 15% enkäten helt eller delvis. Svarsfrekvensen för respektive frågeställning har sammanställts i tabell 1.
Tabell 1 : Enkätfrågor och svarsfrekvens
Enkätfrågor Svarsfrekvens
Fråga 1: Har det gjorts någon form av risk- och sårbarhetsanalys där en kris i dricksvattenförsörjningen har berörts och analyserats?
93% Fråga 2: Finns det möjlighet att ansluta till en
reservvattentäkt/täkter?
84% Fråga 3: Inom vilken tidsram kan en reservvattentäkt tas i bruk? 52% Fråga 4: Har reservtäkten samma kapacitet som ursprungstäkten? 66% Fråga 5: Är den täkt som ska fungera som en reservtäkt en yt eller
grundvattentäkt?
48% Fråga 6: Kan reservvattentäktens/täkternas vatten beredas med
befintliga vattenverk?
50% Fråga 7: Berörs andra alternativ i risk och sårbarhetsanalysen om
reservvattentäkt ej inom 48 timmar kan tas i drift? (tankbil, möjlighet att ansluta till närliggande ledningsnät i grannkommun)
66%
Totalt svarade 41 respondenter på om det gjorts någon risk och sårbarhetsanalys där dricksvattenförsörjningen berörts. En majoritet (85%) svarade ja, 10% svarade nej och 5% svarade under beredning.
4.1 Folkmängd och möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt
På frågan om det fanns möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt/täkter svarade 37 respondenter varav 57% svarade nej, dvs en majoritet av respondenterna saknade möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt. Av de som besvarade frågan uppgav 28 namn på
kommunen och de svaren redovisas i tabell 2 grupperade ikategorierna småkommuner respektive medelstora kommuner.
Tabell 2: Möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt för medelstora respektive småkommuner.
Typ av kommun Tillgång till reservvattentäkt Ej tillgång till reservvattentäkt Medelstor kommun 5 6
Småkommun 8 9
Totalt 13 Totalt 15
Ett chi2-test enligt denna indelning ger ett χ2obs<0,01 . Det förekom ingen skillnad i möjlighet
att ansluta till en reservvattentäkt mellan små kommuner och medelstora kommuner (χ2obs<0,01 < χ2krit =3,84).
4.2 Kvalitativ frågeställning
Beträffande tidsram för att ta en reservvattentäkt i bruk så fick den frågan besvaras fritt av respektive respondent. En transkribering av svaren redovisas i tabell 3. Svarsfrekvensen var för låg för att undersöka om det finns en statiskt signifikant skillnad beroende på folkmängd beträffande tidsram för ansluta till en reservvattentäkt.Endast 19 svarade på frågan om
6
tidsram med namn på kommunen jämfört med 28 som svarade med namn på frågan om möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt.
Tabell 3: Transkriberat resultat för inom vilken tidsram respondenterna uppgett att en reservvattentäkt kan tas i bruk. De 23 svaren uppdelade i två kategorier inom respektive över 24 timmar.
<24 timmar >24 timmar
Omgående 12 månader
2-30 minuter Ett fåtal av våra vattentäkter har reservvatten. De få som har kan kopplas in på ett dygn cirka.
Omedelbart Finns en täkt men skulle ta väldigt lång tid att ta den i bruk. De är direktanslutna idag 14 dagar
Genast 1 år Omgående 1-14 dagar Vår reservvattentäkt togs i
bruk 2018. År
Omgående Är under projektering rimligen inom 12-18 månader Varierar mellan någon dag till vecka
Förhoppningsvis inom ett år
Osäker, leverans från Stockholm Vatten Okänt
Inget svar kan ges
Vi har ingen reservvattentäkt, men olika vattenverk är ihopkopplade och kan hjälpa varandra
Olika beroende på vilken reservvattentäkt som menas.
Frågan om reservvattentäkten har samma kapacitet som huvudvattentäkten besvarades av 29 respondenter, varav 83% svarade ja och resterande svarade nej, dvs en majoritet uppgav att reservvattentäkten har samma kapacitet.
När det gäller vilken typ av täkt som utgör kommunens reservvattentäkt svarade 21 respondenter på denna frågeställning. Svaren fördelade sig på 67% för ytvattentäkter och 33% för grundvattentäkter. På frågan om vattnet från reservvattentäkten kunde beredas med befintliga vattenverk erhölls svar från 22 respondenter varav 55% uppgav att så var fallet och övriga svarade att det ej gick. På frågan om andra alternativ i risk och sårbarhetsanalysen berörts om man ej inom 48 timmar kan ansluta till en reservvattentäkt svarade 29
respondenter, varav 76% av respondenterna uppgav att andra alternativ hade berörts och resterande svarade att andra alternativ ej berörts. Jämförs svaren på fråga 2 och fråga 7 har en majoritet som ej har möjlighet att ansluta till en reservtäkt berört andra alternativ i sin risk och sårbarhetsanalys men inte alla, 3 respondenter har svarat nej av de 28 som svarat på bägge frågorna.
5. Diskussion
Av de 41 respondenter som svarade på om det gjorts en RSA som inkluderat
dricksvattenförsörjningen uppgav 85% att så var fallet, vilket är en större andel jämfört med en tidigare svensk studie från 2012 där 71% av respondenterna svarade ja på samma fråga. (Helmersson 2012). Antal respondenter var lika stort för bägge studierna vilket kan indikera att det skett en liten ökning av antal kommuner som gjort en RSA där
dricksvattenförsörjningen berörts, även om kommunerna inkluderade inte är identiska i bägge studierna. Resultatet tyder på att en stor majoritet har inkluderat
7
dricksvattenförsörjningen i sin RSA men det är ändå anmärkningsvärt att det fortfarande finns kommuner som ej har gjort det. Underliggande orsaker kan vara svårt att säga och kan variera från kommun till kommun. En större kris i dricksvattenförsörjningen sker inte ofta och har man inte haft något större avbrott i dricksvattenförsörjningen och det finns en vattentäkt levererat rent dricksvatten under lång tid så kanske man inte identifierat detta som ett riskområde. Det kan också vara så att avsaknaden av en reservvattentäkt gjort att man förbisett detta område i vissa kommuner; endast 43 % av respondenterna hade
möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt. Har man ej en reservvattentäkt kan detta vara en indikation på att detta område inte är prioriterat.
Beträffande kommunens möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt angav 57% att det var möjligt. I en tidigare studie från 2007 hade 36 % av de använda vattentäkterna en
reservvattentäkt (Riksrevisionen 2008). En jämförelse av resultaten visar på en tydlig ökning från 2007 med visst förbehåll för att i undersökningen från 2007 var respondenterna 126 st jämfört 37 st i denna studie. Trots en indikation på att möjlighet att ansluta till en
reservvattentäkt har ökat sedan 2007 så är det en förvånansvärt hög andel av Sveriges kommuner som saknar en reservvattentäkt. Ur beredskapssynpunkt är detta negativt då det är vitalt för dricksvattenförsörjningen att det finns reservvattentäkter (Svenskt vatten 2019). Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) ska kommunerna och landsting minska sin sårbarhet och ha en god förmåga att hantera kriser. Förslag på förbättringar som kan avsevärt förbättra krisberedskapen kan vara ökad regional samverkan, då det finns många små kommuner med både grund och ytvattentäkter som ej har en reservvattenförsörjning i den egna kommunen (Söderqvist et al. 2016). Desto fler samhällsviktiga verksamheter och anslutna kunder desto mer nytta ger den redundans som en reservvattentäkt kan innebära om den ordinarie täkten skulle slås ut (Söderqvist et al. 2016). Möjliga orsaker till att en reservtäkt saknas kan röra sig om allt från ekonomiska, geologiska, tekniska och/eller en kombination av förhållanden i respektive kommun till bristande kunskap kring
dricksvattenförsörjningens sårbarhet och en kris som kan uppstå till följd av att denslås ut. I riksrevisionens rapport från 2008 pekas konkurrens från andra sektorer i
samhällsplaneringen ut som en orsak till att det ej finns tillgång till en reservvattentäkt. Länsstyrelsen i Gävleborg uppger att det förekommer kommuner som har en
reservvattentäkt men de saknar tekniska adekvata resurser för att utnyttja dessa
(Riksrevisionen 2008). Att endast 57% hade möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt är också problematiskt utifrån ett hälsoperspektiv då ett större bortfall av
dricksvattenförsörjningen kan leda till omfattande konsekvenser i form av negativa
hälsoeffekter för befolkningen. Om orsaken är mikrobiell kontaminering kan det till exempel handla om magsjuke-epidemier och uttorkning på grund av diarré (Levine et al. 2010) som kan uppstå vid ett utbrott av cryptosporidum (Ryan et al. 2016) och e.coli. Brist på rent dricksvatten kan leda till sämre handhygien; man tvättar inte händerna lika ofta eller så är det vattnet man använder kontaminerat. God handhygien anses vara den viktigaste aspekten när det kommer till att förhindra spridningen av smittoämnen (Larson 1999).
Patientsäkerheten i vården kan också påverkas negativt. Till följd av en skadad ledning uppstod det vattenbrist i dricksvattenförsörjningen i Örnsköldsvik 1999. Sjukhuset fick transportera vissa patientgrupper till andra sjukhus som en direkt konsekvens av detta (Svenskt vatten 2007). I det fall risk för negativa hälsoeffekter kan uppstå på grund av kemisk kontamination av vattentäkten så är det ännu viktigare att ha en reservvattentäkt eftersom det då inte hjälper att koka vattnet.
När det gäller möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt i förhållande till folkmängd visar den statistiska analysen i denna studie att möjligheten att ansluta till en reservvattentäkt är oberoende av folkmängd för små och medelstora kommuner. Av de 37 respondenter som svarade var det 28 som uppgav namn vilket gör att underlaget för denna jämförelse utgör ca 10% av Sveriges små- och medelstora. Här förväntades en skillnad mellan folkmängd och
8
möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt. En större folkmängd gör att fler människor påverkas negativt som en direkt konsekvens av ett bortfall av dricksvatten samt att en folkrikare kommun i regel har mer resurser. En större kommun har vanligtvis mer industri som kan vara beroende av rent dricksvatten och många gånger även regionala
samhällsresurser som exempelvis större sjukhus.
Det gick inte att undersöka om det fanns ett beroende mellan folkmängd och anslutningstid till reservvattentäkt eftersom svarsfrekvensen var för låg för att dra några statistiskt
signifikanta slutsatser. Ett chi2-test kräver att högst 20% av de förväntade frekvenserna ligger under 5 (Körner och Wahlgren 2015, 157). För detta underlag var 75% av värdena under 5. Mellan de 15 respondenter som klassades över 24 timmar fanns det en stor variation inom vilken tidsram en reservväkt kan tas i bruk, i en del fall uppgavs att det skulle ta år och i andra fall okänt. Det var endast 8 stycken respondenter som kunde ansluta inom 24 timmar. Detta tyder på att för en del kommuner är beredskapen för att klara ett långvarigt bortfall av dricksvattnet dålig. Anledningen till att frågeställningen inom vilken tidsram det gick att ansluta till en fick besvaras fritt av kommunerna var att det kan variera stort i
samhällseffekterna om dricksvattnet är borta i timmar eller dagar. Ett bortfall av dricksvatten i ett dygn är i regel något som kan betraktas som en olägenhet för ett hushåll, men ett bortfall av dricksvatten i 1–2 månader är ett större problem och kan slå hårt mot verksamheter inom livsmedelsindustrin och annan processindustri som är beroende av rent dricksvatten i sin dagliga verksamhet (MSB 2007). Med detta underlag är det svårt att dra några mer generella slutsatser för hur det ser ut nationellt. För respondenter som kunde ansluta inom 24 timmar blir de negativa effekterna för samhället mindre, då ett bortfall av ursprungstäkten kan åtgärdas helt eller delvis inom 24 timmar genom att få tillgång till rent dricksvatten via reservattentäkten. Ett abrupt avbrott i ett samhälles förmåga att förse invånarna med rent dricksvatten även om avbrottet bara är kortvarigt blir mer problematiskt om det inte finns några alternativ som diskuteras och det ej finns möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt. Beträffande reservvattentäktens kapacitet i förhållande till ursprungstäkten uppgav 83 % av respondenterna att kapaciteten var densamma som ursprungstäkten. Med kapacitet menas här volym av dricksvatten som kan tas ur respektive täkt. Tidigare studier som tittat på krisberedskap för dricksvattenförsörjningen visar att 38% hade reservvattentäkter med minst medeldygnsbehov (Helmersson 2012). Detta tyder på att det skett en ökning men osäkert i absoluta tal då antalet respondenter var relativt litet i båda studierna, 24 st i båda. Att en så stor andel har reservvattentäkter med samma kapacitet som ursprungstäkten är bra ur beredskapssynpunkt då det minskar risken för begränsningar i samhällets tillgång på dricksvatten vid ett långvarigt bortfall av ursprungstäkten.
Resultatet för vilken typ av reservvattentäkt som kommunerna hade tillgång till visade att 67% av respondenterna hade en ytvattentäkt och resterande en grundvattentäkt. Tittar man hur det ser ut nationellt produceras cirka hälften av allt dricksvatten av ytvattenverk idag (Svenskt Vatten 2016). Gällande beredningskapacitet svarade 55% av respondenterna ja och resterande nej på om det gick att bereda vatten från reservvattentäkten med befintliga vattenverk. Dessa frågor som berör vad för typ av reservvattentäkt som kommunerna har tillgång till om det är en ytvattentäkt- eller grundvattentäkt och om de befintliga
vattenverken har kapacitet att bereda vatten från respektive yt- eller grundvattentäkt är relevanta i förhållande till varandra. Om det finns en reservvattentäkt men de befintliga vattenverken ej har möjlighet att bereda den typ av vatten fördröjs rimligtvis idrifttagningen av reservvattentäkten. Utan rätt reningsteknik blir en reservvattentäkt oanvändbar om det uppstår en akut brist på dricksvatten på grund av ett bortfall av den ursprungliga täkten då enligt föreskrift 3§ Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten vid beredningen av dricksvattnet skall sådana metoder användas som krävs för att säkerställa att det uppfyller kraven i dessa föreskrifter när det når användarna (SLVFS 2001:30).
9
En majoritet (76%) svarade att andra alternativ hade berörts i RSA. Andra alternativ kan vara möjlighet att köra ut dricksvatten med tankbil, möjlighet att ansluta till en grannkommuns ledningsnät mm (Riksrevisionen. 2008). Är vattnet borta i två dygn kanske det kan upplevas som en temporär olägenhet för hushållen men för verksamheter som är beroende av
tillgången på rent vatten kan det innebära stora produktionsbortfall. Den processtekniska industrin, inklusive livsmedelsindustrin, använder ca 25 % av det tillverkade vattnet i Sverige (MSB 2007). Om tillgången på dricksvatten är begränsad för att man saknar eller ej snabbt kan ansluta till en reservvattentäkt har man då diskuterat andra alternativ i sin RSA? Av de 28 som svarade på båda frågeställningarna har de flesta respondenter som ej har möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt berört andra lösningar för
dricksvatten-försörjningen i sin RSA. Dock svarade 11% nej på båda frågorna och för dessa kommuner kan det vara svårt att leva upp till 6§ Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) i händelse av ett större avbrott i dricksvattenförsörjningen.
I Europa är det många länder och vattenproducenter som anammat något som kallas för water saftey plan (WSP) som WHO utvecklat (WHO 2020). Livsmedelsverket skriver i sin rapport ”Risk- och sårbarhetsanalys för vattenförsörjning” från 2008 att det primära målet för water saftey plan är att säkerhetsställa god dricksvattenförsörjning genom att minimera riskerna för kontaminering av bland annat råvattentäkter. WSP skulle kunna vara ett specifikt verktyg för dricksvatten för kommunerna att jobba efter utöver de lagkrav som finns. Det skulle därför vara intressant att göra en studie om, och i vilken utsträckning, metoden kan tillämpas i Sverige.
5.1 Metod och svarsfrekvens
Den primära anledningen till att en enkätstudie valdes är att det är den mest tidseffektiva och enklaste sättet att samla in det underlag som behövdes för studien. Enkäten samt
frågeställningarna var konstruerade för att vara enkla att svara på då längden på en enkät kan negativt påverka svarsfrekvensen (Weimiao et al. 2010). För att öka sannolikheten för hög svarsfrekvens så begränsades enkäten till sju frågor varav sex hade färdiga
svarsalternativ då risken för bortfall är större vid öppna frågor än med frågor med fasta svarsalternativ (Japec et al. 1997). Nackdelar med att använda slutna svarsalternativ kan vara avsaknaden av mer exakt och detaljerad information från respondenterna, samt systematiska avvikelser som har med informationen i svarsalternativen att göra kan lättare uppstå (SCB 2016). När man genomför en studie är bortfallet en indikation på studiens kvalité (Japec et al. 1997), här var bortfallet relativt högt 85%.
Valet att använda Google formulär istället för en mer avancerad mjukvara gjordes på grund av den användarvänliga utformningen av enkäten för respondenten. Avsaknaden av
möjlighet att skapa en maillista och skicka ut mejl i ett massutskick var en nackdel, det gick endast skicka individuella mejl till respektive respondent vilket var tidskrävande och ökar chansen för att misstag görs. För framtida liknande undersökningar hade en mer avancerad mjukvara varit att föredra.
Av de 290 tillfrågade var det endast 44 respondenter som helt eller delvis besvarade enkäten. En svarsfrekvens på 15% får betraktas som en låg andel. En orsak till detta är att frågorna i enkäten kan beröra områden som omfattas av Offentlighet och sekretesslagen (OSL). En del av respondenterna som deltagit i studien har avböjt att besvara vissa frågeställningar med hänvisning till detta. Synen på sekretess skiljer sig dock mellan respondenterna. En del respondenter har i kommentarsfältet gått in i detalj på hur deras krisberedskap gällande vissa avseenden medan andra hänvisat till sekretess. I vilken utsträckning denna aspekt har påverkat svarsfrekvensen är svårt att säga då enkäten gick att besvara anonymt. Men även om man har i åtanke att vissa frågor som ställts i enkäten berör områden som kan anses falla under sekretess så var svarsfrekvensen lägre än förväntat med tanke på enkätens utformning.
10
En anledning till den låga svarsfrekvensen kan vara att efter att respondenterna fått in enkäten och gått igenom den, bedömt att man ej kan svara på samtliga frågor med
hänvisning till sekretess och att man då avstått helt från att delta trots att den gick att besvara anonymt. Fråga 1 bör i teorin samtliga respondenter kunna svara på då det endast fastställer om det gjorts någon RSA eller ej, men avsaknaden av en RSA kan också ha varit en anledning till att vissa respondenter ej valt att svara på fråga 1. En annan orsak till den låga
svarsfrekvensen kan vara att enkäten inte framfördes till rätt person vilket generellt är en stor bidragande faktor till bortfallsfrekvensen vid enkätundersökningar (Baruch och Holtom 2008). Enkäten skickades ut till den allmänna mejlen för varje kommun som gick att hitta på nätet. Mejlet distribueras sen internt av kommunen till den person som anses vara ansvarig eller ha rätt kompetens att besvara enkätfrågorna. Svarsfrekvensen bör ligga på mellan 50– 60% när det kommer till akademiska studier vissa uppger även att den ska ligga 80% (Baruch och Holtom 2008).
5.2 Slutsatser
Utifrån underlaget som utgör 15 % av Sveriges kommuner ser man att det förekommer vissa brister i kommunernas krisberedskap för dricksvatten. Det finns brister i förvaltningen i avseende att det ej har genomförts någon RSA där dricksvattenberedskapen berörts men också praktiska brister som avsaknaden av en reservvattentäkt, osäkerheter kring
anslutningstid till reservvattentäkt och rätt teknik för beredning av dricksvatten. I jämförelse med tidigare studier så indikerar denna studie att krisberedskapen och säkerheten i
dricksvattenförsörjning har ökat inom områden som möjlighet att ansluta till en
reservvattentäkt och utformning av RSA. Generellt har det varit svårt att hitta relevanta vetenskapliga studier och referenser inom området för denna studie. Mycket av den
tillgängliga litteraturen har varit i form av rapporter skrivna för ett årtionde sedan. Eftersom krisberedskap och förmåga till en säker dricksvattenförsörjning är av så fundamental vikt för ett samhälle kan det tyckas anmärkningsvärt att det inte verkar ha gjorts mer undersökningar på detta område och därför kanske något för akademi och myndigheter att titta närmare på, också i ett internationellt perspektiv.
6.Referenser
Baruch, Y. och Holtom, B. C. 2008. Survey response rate levels and trends in organizational research. Humans relations 61(8): 1139-1160.
https://doi.org/10.1177/0018726708094863
Bjelkmar, P., Hansen, A., Schönning, C., Bergström, J., Löfdahl, M., Lebbad, M., Wallensten, A., Allestam, G., Stenmark, S. och Lindh, J. 2017. Early outbreak detection by linking health advice line calls to water distribution areas retrospectively demonstrated in a large waterborne outbreak of cryptosporidiosis in Sweden. BMC Public
Health 17(328). https://doi.org/10.1186/s12889-017-4233-8
Brzuszkiewicz, E., Thürmer, A., Schuldes, J., Leimbach, A., Liesegang, H., Meyer, F., Boelter., Petersen, H., Gottschalk, G. och Daniel, Rolf. 2011. Genome sequence analyses of two isolates from the recent Escherichia coli outbreak in Germany reveal the emergence of a new pathotype: Entero-Aggregative-Haemorrhagic Escherichia
coli (EAHEC). Arch Microbiol (193): 883–891. https://doi.org/10.1007/s00203-011-0725-6
Eckmann, Lars. 2003. Mucosal defences against Giardia. Parasite immunology 25(5): 259-270. https://doi.org/10.1046/j.1365-3024.2003.00634.x
11
Helmersson, A. 2012. Vattenskydd och krisberedskap hos allmän dricksvattenproduktion-
Skydd av täkter, tillgång till reservvattentäkter och andra nödvattenlösningar hos svenska vattenproducenter. Kand., Umeå universitet.urn:nbn:se:umu:diva-60530
Hawcroft, M., Walsh, E., Hodges, K. och Zappa, G. 2018. Significantly increased extreme precipitation expected in Europe and North America from extratropical cyclones.
Environmental Research Letters 13, (12).
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aaed59 (hämtad
2020-04-07)
Japec, L., Ahtiainen, A., Hörngren,J., Lindén,H., Lyberg, L. och Nilsson,P. 1997. Minska
bortfallet. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Körner, S. och Wahlgren, L. 2015. Statistiska metoder. Upplaga 3:2. Lund: Studentlitteratur AB.
Lars, E. 1999. Skin Hygiene and Infection Prevention: More of the Same or Different Approaches? Clinical Infectious Diseases 29(5): 1287–1294.
https://doi.org/10.1086/313468
Levine, C.A., Shah, S.P., Umulisa, I., Manyaneza, R.B., Dushimiyimana, J-E., Stegmann, K,. Musavuli, J., Ngabitsinze, P., Stulac, S., Empino, H.E. och Noble V.E. 2010.
Ultrasound Assessment of Severe Dehydration in Children With Diarrhea and Vomiting. Academic Emerncy Medic 17(10): 1035-1041.
https://doi.org/10.1111/j.1553-2712.2010.00830.x
Livsmedelverket. 2019. Dricksvattenkvalitet.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/dricksvatten/dricksvattenkvalitet (hämtad
2020-04-05)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.2007. Beroende- och konsekvensanalys,
kommunalteknisk försörjning.
https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/krisberedskap-och-
civilt-forsvar/stod-i-att-analysera-beroenden/beroende--och-konsekvensanalys-kommunalteknisk-forsorjning.pdf (hämtad 2020-08-01)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2020. Risk- och sårbarhetsanalyser.
https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/risk--och-sarbarhetsanalyser/ (hämtad 2020-04-29)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2007. Beroende- och konsekvensanalys,
kommunalteknisk försörjning: Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden.
https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/krisberedskap-och-
civilt-forsvar/stod-i-att-analysera-beroenden/beroende--och-konsekvensanalys-kommunalteknisk-forsorjning.pdf (hämtad 2020-07-06)
Natuvårdsverket. 2019. Grundvatten av god kvalitet.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Grundvatten-av-god-kvalitet/ (hämtad 2020-05-01)
Ryan, U., Zahedi, A och Paparini, A. 2016. Cryptosporidium in humans and animals—a one health approach to prophylaxis. Parasite immunology 38(9): 535–547.
https://doi.org/10.1111/pim.12350
Rönngren, Y. 2016. Detta hände dag för dag när cryptosporidium slog till. Norran 15 april.
https://norran.se/nyheter/kommunalt/detta-hande-dag-for-dag-nar-cryptosporidium-slog-till (hämtad 2020-04-06)
Regeringen.2011. Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen
https://www.regeringen.se/48e9fa/contentassets/ea6e518fe95e4f95a11b024bb800d030/lik
vardiga-forutsattningar---oversyn-av-den-kommunala-utjamningen-bilaga-6-11-sou-201139 (hämtad 2020-07-05)
Riksrevisionen. 2008. Dricksvattenförsörjning – beredskap för stora kriser. Stockholm: Riksrevisionen. (Riksrevisionen Rapport, 2008:8)
12
https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e438/1518435
492977/RiR_2008_08.pdf (hämtad 2020-04-28)
Statistiska centralbyrån.2016.Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät och
intervjuundersökningar.https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d6
74ce728e4145f/ov9999_2016a01_br_x08br1601.pdf (hämtad 2020-09-07)
Statistiska centralbyrån. 2020.Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2019 och befolkningsförändringar 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-
och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-riket-lan-och-kommuner-31-december-2019-och-befolkningsforandringar-2019/ (hämtad
2020-07-05)
SFS 2006:412. Lag om allmänna vattentjänster. SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag
SLVFS 2001:30. Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten.
Svenskt Vatten. 2019a. Dricksvattenfakta.
https://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/dricksvattenfakta/ (hämtad 2020-04-05)
Svenskt Vatten. 2019b. Reservvattentäkt.
https://www.svensktvatten.se/vattentjanster/dricksvatten/ravatten/reservvattentak t/ (hämtad 2020-07-05)
Sveriges Radio. 2011. Kommunen har hittat UV-anläggningar.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4485685
(hämtad 2020-08-01)
Sveriges geologiska undersökning. 2020.Vatten. https://www.sgu.se/om-geologi/vatten/
(hämtad 2020-04-05)
Svenskt Vatten. 2016. Produktion av dricksvatten.
https://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/dricksvattenfakta/produktion-av-dricksvatten/ (hämtad 2020-04-22)
Svenskt Vatten. 2007. Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. Östervåla: Svenskt Vatten
AB. (Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen).
https://www.svensktvatten.se/globalassets/dricksvatten/ravatten/m135.pdf
(hämtad 2020-04-28)
Söderqvist, T., Lindhe, A., Rosén, L., Sjöstrand, K., Bergion, V. och Soutukorva, Å. 2016. Dricksvattenutredningens preliminära förslag till åtgärder för trygg och säker dricksvattenförsörjning- Vilka är de samhällsekonomiska nyttorna och vad behövs för att dessa ska bli verklighet? (DRICKS – Centrum för dricksvattenforskning Institutionen för bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Göteborg Rapport 2016:13) Göteborg: Chalmers.
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/244713/local_244713.pdf
Weimiao, F. och Zheng, Yan. 2010.Factors affecting response rates of the web survey: A systematic review.Computers in Human Behavior 26(2): 132-139.
https://doi.org/10.1016/j.chb.2009.10.015
WHO.2020. Water safety plans in the European Region.
13
Bilaga
Enkät krisberedskap dricksvatten-Examensjobb Umeå universitet
Denna enkät rör endast de kommunala dricksvattenproducenterna. Att besvara enkäten tar endast ett fåtal minuter. Längst ner i enkäten finns en ruta för kommentarer. Saknas det ett relevant
svarsalternativ för en frågeställning för situationen i eran respektive kommun besvara den i
kommentarrutan om möjligt. Det går att besvara anonymt på denna enkät men namn på kommun är att föredra. Enkäten går att besvara till den 28/4.
Namn på kommun: Fråga 1.
Har det gjorts någon form av risk- och sårbarhetsanalys där en kris i dricksvattenförsörjningen har berörts och analyserats?
• Ja • Nej
• Under beredning
Fråga 2.
Finns det möjlighet att ansluta till en reservvattentäkt/täkter?
• Ja • Nej
Fråga 3.
Inom vilken tidsram kan en reservvattentäkt tas i bruk?
• Svar:
Fråga 4.
Har reservtäkten samma kapacitet som ursprungstäkten?
• Ja • Nej
Fråga 5.
Är den täkt som ska fungera som en reservtäkt en yt eller grundvattentäkt?
• Yt • Grund
Fråga 6.
Kan reservvattentäktens/täkternas vatten beredas med befintliga vattenverk?
• Ja • Nej
Fråga 7.
Berörs andra alternativ i risk och sårbarhetsanalysen om reservvattentäkt ej inom 48 timmar kan tas i drift? (tankbil, möjlighet att ansluta till närliggande ledningsnät i grannkommun)
• Ja • Nej
Kommentarer: Tack
