• No results found

Självupplevd oral hälsa hos individer med psykisk ohälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Självupplevd oral hälsa hos individer med psykisk ohälsa"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete för Kandidatexamen i Oral hälsa 15 hp, OD8361

VT 2020

Fakulteten för hälsovetenskap

Självupplevd oral hälsa hos individer

med psykisk ohälsa

Self-perceived oral health in individuals

with mental illness

Josefin Berggren och Matilda Holmberg

(2)

Författare

Josefin Berggren och Matilda Holmberg

Titel

Självupplevd oral hälsa hos individer med psykisk ohälsa

Engelsk titel

Self-perceived oral health in individuals with mental illness

Handledare

Carina Mårtensson

Examinator

Pia Andersson

Sammanfattning

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer med psykisk ohälsa upplever sin orala hälsa och

vilka faktorer som kan påverka den. Metod: Studien utfördes på en psykiatrisk mottagning i södra Sverige där tio individer deltog och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Materialet

analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat var ”Den orala hälsan – ett dilemma vid psykisk ohälsa”. Majoriteten av individerna upplevde muntorrhet, det fanns de som upplevde smärta i den orala regionen, svårigheter med att tugga och upplevde sociala begränsningar. Ekonomiska svårigheter samt otillräckligt med energi för att orka utföra basala hygienrutiner var faktorer som påverkade den orala hälsan till det sämre. Slutsats: Psykisk ohälsa påverkar den orala hälsan hos de individer som deltog i denna studie.

Ämnesord

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ...1

Allmän hälsa ...1

Psykisk hälsa ...1

Behandling och läkemedel ...3

Oral hälsa ...3 Orala tillstånd ...3 Karies...3 Muntorrhet ...4 Oral halitosis...4 Gingivit ...4 Parodontit ...4 Självupplevd hälsa ...5

Självupplevd oral hälsa samt oral hälsorelaterad livskvalitet ...5

SYFTE ...7

MATERIAL OCH METOD ...7

Design ...7

Urval och genomförande ...7

Pilotstudie ...8

Individer ...8

Datainsamling ...9

Bearbetning och analys ...9

Trovärdighet ... 10

Etiska aspekter ... 11

Förförståelse ... 11

RESULTAT ... 12

Oral hälsa ... 12

God oral hälsa ... 13

Orala besvär ... 14

Psykisk ohälsa... 16

Begränsningar hos individen ... 16

(4)

Metoddiskussion ... 18

Metod ... 18

Datainsamling, analys och bearbetning ... 19

Urval ... 20 Resultatdiskussion ... 20 SLUTSATS ... 25 REFERENSER ... 26 Bilaga 1 - Informationsblad Bilaga 2 - Samtyckesblankett Bilaga 3 - Intervjuguide

(5)

1

INTRODUKTION

Allmän hälsa

År 1946 definierade Världshälsoorganisationen (WHO) att en fullgod hälsa inte endast innebär frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det psykiska, fysiska och sociala måendet spelar också en viktig roll för människans välbefinnande. En individ behöver inte vara drabbad av någon sjukdom för att må dåligt utan en fullt frisk individ kan också uppleva en försämrad hälsa medan en sjuk individ istället kan uppleva sig som frisk (WHO 2019).

Den allmänna hälsan kan påverkas om individen har en funktionsnedsättning eller ett funktionshinder. Funktionsnedsättning innebär en nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga medan funktionshinder begränsar individen att fungera och delta normalt i samhället på grund av sitt funktionshinder (Socialstyrelsen 2017). Faktorer som kan påverka

allmänhälsan är försämrad livskvalitet som avsaknad av sociala kontakter, ekonomiska otrygghet och brist på tillgänglighet. Individer med funktionsnedsättning kan också ha en ökad sårbarhet för den fysiska ohälsan med problem som diabetes, hjärtbesvär, hudbesvär och allergier (Folkhälsomyndigheten 2016)

Psykisk hälsa

Både psykiska besvär och psykisk sjukdom går under begreppet psykisk ohälsa.

Uppskattningsvis har fem procent i en population psykisk ohälsa. Detta innebär globalt sett att 300 till 400 miljoner människor är drabbade (Patel 2014). Psykiska besvär innefattar någon form av psykisk obalans så som nedstämdhet, ångest eller oro. Vid dessa tillstånd utfärdas ingen psykisk diagnos utan de ses som en normal reaktion om individen utsätts för en påfrestande livssituation (WHO 2019). Utöver psykiska påfrestningar från omgivande miljö kan också ärftliga faktorer spela in för det psykiska måendet (Yang et al. 2015). Psykiska besvär kan utvecklas till en psykisk sjukdom om besvären pågår under en längre tid och om individen kan diagnostiseras utifrån olika kriterier som används inom den psykiatriska vården (Socialstyrelsen 2013). Depression är det vanligaste psykiska besväret och drabbar 16% av befolkningen världen över. Fler kvinnor än män drabbas och depressionen kan pågå under en längre tid eller vara återkommande i perioder. Depressionen utgör ett hinder för individen att fungera normalt i det vardagliga livet och kan resultera i minskad prestation på exempelvis jobbet eller i skolan (WHO 2019).

(6)

2 Depression som pågår under en längre tid kan diagnostiseras utifrån olika svårighetsgrader, mild, moderat eller svår (Klein 2008). Ett typiskt symtom för depression är att inte längre känna något intresse för saker som tidigare varit intressant. Symtom utöver detta kan vara irritation, trötthet, ångest, socialt tillbakadragande, låg självkänsla, värdelöshet och en känsla av skuld. Negativa tankar om sig själv i det förflutna och i framtiden är också vanligt. Vid svår depression kan självmordstankar och även försök till självmord förekomma (Barbosa et al. 2018).

Ätstörning är en psykisk sjukdom som skadar individen både fysiskt och psykiskt (Pallier et at. 2019). En ätstörning kännetecknas av en osund attityd till vikt, kroppsform och matintag. De fyra vanligaste formerna av ätstörning är anorexi, bulimi, hetsätningsstörning och atypisk ätstörning (Garrido-Martínez et al. 2019). Bulimi är en ätstörning som kännetecknas av återkommande hetsätning där individen kan uppleva en brist på kontroll över sitt matintag. På grund av rädslan för att öka i vikt kompenserar individen hetsätandet med att framkalla kräkningar, påskyndad provocerad tarmtömning eller ohälsosam träning (Pallier et al. 2019, Leslie et al. 2020).

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en ångeststörning och kan drabba individer som tidigare i livet upplevt en traumatisk händelse, exempelvis i form av våld eller övergrepp. Sjukdomen kan medföra förändrat beteende, rädsla eller leda till missbruk. En mer komplex form av PTSD är DESNOS (Disorder of Extreme Stress not Otherwise Specified) som kännetecknas av extrem stress och ofta förekommer denna sjukdom om individen utsatts för upprepande och långvariga trauman (Ford et al. 2006).

Bipolär sjukdom kan beskrivas som återkommande maniska och depressiva episoder. Mellan dessa perioder är ofta individen frisk och mår relativt bra. Varaktigheten mellan de olika perioderna kan skilja sig mellan olika individer men oftast varar de depressiva perioderna längre än de maniska perioderna (Tondo et al. 2017).

Vid öppenvårdsmottagningarna i Sverige var det vanligaste psykiska besväret hos kvinnor ångest och hos männen ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) (Socialstyrelsen 2013). ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta medför psykiska besvär (Bron et al. 2016, Sharma & Couture 2014).

(7)

3

Behandling och läkemedel

Behandling av psykiska problem hos individer över 18 år sker på vuxenpsykiatriska mottagningar runtom i Sverige. År 2011 behandlades 10% kvinnor och 7% män i åldersgruppen 18–24 år på grund av psykiska besvär (Socialstyrelsen 2013).

De vanligaste läkemedel som skrivs ut vid de psykiatriska mottagningarna är antidepressiva mediciner, lugnande medel samt sömnmedel (Socialstyrelsen 2013). Många antidepressiva preparat kan påverka den orala hälsan och en vanlig biverkning av dessa läkemedel är muntorrhet (Kisely et al. 2016, Cockburn et al. 2017).

Oral hälsa

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar den orala hälsan som ett välbefinnande och avsaknad av kronisk smärta eller sjukdom i den orala regionen. En begränsad förmåga att tugga, le, prata och bita påverkar livskvaliteten och den psykosociala hälsan negativt (WHO 2019). År 2016 utökades definitionen av World Dental Federation (FDI) där en

tillfredställande oral hälsa även definierades som en grundläggande mänsklig rättighet men också där individens uppfattningar och värderingar om den orala hälsan vävdes in (FDI 2019). Karies, orala infektioner och tandköttssjukdomar, som gingivit och parodontit är exempel på sjukdomar som kan uppstå i munhålan (WHO 2019).

Orala tillstånd

Karies

Den vanligaste orala sjukdomen är karies (Al-Maliky et al. 2019). Karies är en multifaktoriell infektionssjukdom som drabbar 50% av världens befolkning. Orsaken till uppkomsten av karies är bakterier som finns i det dentala placket på tandytan. De bakterier som främst är inblandade i kariesutvecklingen är mutansstreptokocker och laktobaciller (Javaid et al. 2016, Al-Maliky et al. 2019). Karies kan uppstå vid ett frekvent intag av kolhydrater och en

bristande munhygien (Struzycka 2014, Gao et al. 2016). En ytterligare riskfaktor vid uppkomsten av karies är muntorrhet (Arakelyan et al. 2019).

(8)

4 Muntorrhet

Muntorrhet är ett växande problem och kan orsakas av både lokala och systemiska faktorer. Lokala faktorer kan innefatta livsstil, strålbehandling mot huvudet och mediciner (Millsop et al. 2017). Många mediciner för behandling av exempelvis depression, ångest och

sömnsvårigheter har just muntorrhet som en vanlig biverkan (Costa et al. 2013, Kawashita et al. 2018, FASS 2019). Systemiska faktorer inkluderar autoimmuna-, endokrina- och

infektionssjukdomar, exempelvis diabetes, Sjögrens syndrom och Reumatoid artrit (Millsop et al. 2017). Vid nedsatt salivsekretion kan individen få svårigheter att svälja, prata och äta vilket kan påverka livskvalitén negativt. Muntorrhet kan också leda till en dålig andedräkt (Arakelyan et al. 2019).

Oral halitosis

Oral halitosis innebär dålig andedräkt och för 25% av befolkningen är tillståndet kroniskt medan 50% av befolkningen någon gång har upplevt en tillfällig dålig andedräkt. Orsaker som kan påverka andedräkten negativt är bristande munhygien, kost, alkohol och rökning. Det kan också finnas bakomliggande, inflammatoriska orala sjukdomar som kan orsaka dålig andedräkt som gingivit och parodontit (Settineri et al. 2010).

Gingivit

Gingivit är en reversibel inflammation i tandköttet som uppstår av bakterier som finns i det dentala placket (Brown et al. 2019). Vid bristande munhygien samlas placket vid

tandköttskanten och skapar då en irritation (Kistler et al. 2013). Denna reaktion yttrar sig kliniskt genom lättblödande, svullet och rodnat tandkött (Sofrata et al 2011). Daglig

tandborstning och approximal (mellan tänderna) rengöring rekommenderas för att förhindra att gingivit uppstår (Kistler et al. 2013). En långvarig obehandlad gingivit kan leda till parodontit (Bartold & Van Dyke, 2018).

Parodontit

Parodontit är en kronisk tandköttsinflammation och är en av de vanligaste sjukdomarna i världen (Nascimento et al. 2018). Vid parodontit tar bakterierna sig ner i tandköttsfickan, orsakar en fästeförlust runt tanden och en nedbrytning av det alveolära benet (Usher & Stockley 2013, Bartold & Van Dyke 2018).

(9)

5 Bristande munhygien, ålder, rökning, diabetes mellitus och socioekonomiska faktorer har visat sig vara riskfaktorer för utveckling av parodontit (Helmi et al. 2019, Alqobaly & Sabbah 2019). Sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvalitén då den kan orsaka tandförlust och nedsatt tuggförmåga vilket i sin tur kan leda till sämre födointag (Nascimento et al. 2018).

Självupplevd hälsa

Den självupplevda hälsan mäts genom en subjektiv värdering av den enskilda individen. En klinisk bedömning kan inte avgöra hur olika individer uppfattar sin hälsa (Croezen et al. 2016, Couto et al. 2018, Piko 2007, Ueno et al. 2015). Den självupplevda hälsan är beroende av olika faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status. Dessa faktorer kan i sin tur påverka individens välbefinnande och livskvalité (Piko 2007, Ueno et al. 2015). Hälsorelaterad livskvalité (HRQoL) började diskuteras på 1980-talet och mäter fysiska, kognitiva, emotionella och sociala aspekter (Zucoloto et al. 2016). Livskvalité är en individuell uppfattning som baseras på var individen befinner sig i livet i förhållande till sin hälsa, kultur och olika värderingar (WHO 2019). Obalans i individens hälsa kan påverka livskvalitén, det kan exempelvis vara sjukdomar eller skador (Zucoloto et al. 2016). Oftast upplevs den självupplevda hälsan sämre hos individer med psykisk ohälsa och dessa individer har även en ökad benägenhet till att utveckla orala sjukdomar (Taghat et al. 2019, Torales et al. 2017). Självupplevd oral hälsa samt oral hälsorelaterad livskvalitet

Precis som den självupplevda hälsan upplevs också den orala hälsan olika och hur den påverkar välbefinnande och livskvalitet (Couto et. al 2018, Ueno et al. 2015). Den orala hälsan har tidigare varit begränsad till munhålan men under de senaste decennierna har detta förändrats och munnen ses idag som en del av en individs hälsa. Utifrån detta skapades begreppet ”oral hälsorelaterad livskvalitet” (OHRQoL). Oral hälsorelaterad livskvalitet innebär ett mått på effekterna av olika orala sjukdomar och dess påverkan på de fyra komponenterna fysiologisk funktion, smärta/obehag, psykologiska och sociala faktorer (Figur 1) (Fuentes-Garcia et al. 2012, Spanemberg et al. 2019, Locker 2004). Det finns ett stort antal instrument för att mäta OHRQOL där de vanligaste är utformade som frågeformulär. Syftet med att mäta den självupplevda orala hälsan är att fånga individers uppfattning om faktorer som är betydelsefulla i deras liv (Bennadi & Reddy, 2013).

(10)

6 Oral hälsorelaterad livskvalitet Psykologiska aspekter: Självkänsla, utseende Funktion:

Tugga, bita, svälja, tala Sociala aspekter: Kommunikation, socialt samspel, förtrolighet Smärta/obehag: Akut Kronisk

Figur 1. Oral hälsorelaterad livskvalitet (Locker 2004).

Orala tillstånd kan påverka självförtroendet, leda till problem med den allmänna hälsan, begränsa socialt umgänge och påverka arbetslivet eller skolgången negativt (Bennadi & Reddy, 2013). Det sociala livet kan påverkas negativt av tandförlust eller dålig andedräkt (Gallego et al. 2017). Hur den självupplevda orala hälsan upplevs beror främst på hur de orala funktionerna värderas i förhållande till livssituationen. Bristande munvård kan leda till en försämrad självkänsla och det sociala livet kan påverkas negativt eftersom munnen är en central del av individen (Kisely et al. 2016, Oancea et al. 2020). En annan orsak till hur självupplevd oral hälsa upplevs kan vara inkomst och utbildningsnivå (Kim et al. 2018).

Många individer idag lider av psykisk sjukdom vilket kan påverka den orala hälsan negativt (Socialstyrelsen 2013, Azodo et al. 2012). Det finns ett samband mellan psykiska besvär och oral hälsa, risken för karies och tandlossning ökar hos individer med psykisk ohälsa. Det är viktigt att munhälsan inkluderas i vården av individer med psykisk ohälsa eftersom mediciner kan medföra biverkningar i munhålan (Kisely et al. 2016). Det är också av stor vikt att tillräckligt med resurser inom vården ges för att uppnå en optimal munvård hos individer med psykisk sjukdom (Aljabri et al. 2018).

(11)

7 Tandvårdspersonal kommer att träffa individer med psykisk ohälsa och det är betydelsefullt att få en ökad förståelse för deras livssituation och en eventuell påverkan på den orala hälsan.

SYFTE

Syftet med studien var att beskriva hur individer med psykisk ohälsa upplever sin orala hälsa och vilka faktorer som kan påverka den.

MATERIAL OCH METOD

Design

För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ design. En kvalitativ design baseras på upplevelser, uppfattningar eller beskrivningar. Datainsamlingen skedde i form av

semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera, bryta ner och skapa teman utifrån innehållet i det insamlade materialet (Kristensson 2014).

Urval och genomförande

En psykiatrisk vårdmottagning i södra Sverige kontaktades för att genomföra studien.

Mottagningen är en öppen psykiatrisk mottagning som årligen tar emot drygt 2000 patienter. Dessa patienter är återkommande och besöker mottagningen flera gånger per år. Individerna som kommer hit klassificeras som specialistpsykiatripatienter och tillhör därför inte

primärvården. På denna mottagning arbetar kuratorer, läkare, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Ett möte bokades med mottagningens verksamhetsutvecklare/patientsäkerhetssamordnare för att presentera studiens syfte som sedan förde informationen vidare till verksamhetschefen. Verksamhetschefen önskade en preliminär projektplan som skickades via mail. Efter att verksamhetschefen godkänt den preliminära projektplanen skrevs ett sekretessavtal mellan verksamhetschefen och de båda författarna. Författarna tilldelades två kontaktpersoner, sjuksköterskor, som arbetar på den aktuella mottagningen. Ytterligare ett möte ägde rum tillsammans med författarna, en av de två sjuksköterskorna och

verksamhetsutvecklare/patientsäkerhetssamordnaren. Under detta möte lämnades muntlig och skriftlig information angående studien till den medverkande sjuksköterskan. Informationsblad och samtyckesblanketter skickades sedan till en av sjuksköterskorna via mail (Bilaga 1 & 2).

(12)

8 Urvalet för studien utfördes genom ett avsiktligt urval. Individer med psykisk ohälsa som är patienter på mottagningen informerades och tillfrågades att delta i studien av de båda sjuksköterskorna. Patienterna kommer till mottagningen regelbundet för behandlingar samt för att hämta sina mediciner. De tillfrågade fick information om studien i form av

informationsblankett (Bilaga 1). De individer som tillfrågades valdes ut av sjuksköterskorna utifrån deras lämplighet till att deltaga i studien. De som tillfrågades ansågs av

sjuksköterskorna vara kapabla till att kunna deltaga i studien och bedömning gjordes av dem att risken för ett sämre psykiskt mående efter intervjun var liten. Deltagande individer i studien lider av någon form av psykisk ohälsa och är över 18 år.

De tillfrågade individerna som var intresserade av att delta i studien tog själv kontakt med sjuksköterskorna om deltagande i studien. I samband med detta skrev individerna på en samtyckesblankett (Bilaga 2). Sjuksköterskorna meddelade vilka individer som var intresserade att deltaga till studiens författare med namn och telefonnummer via mail.

Samtliga frivilligt anmälda kontaktades via telefon av författarna för ytterligare information om studien samt för att boka tid för intervju. Sammanlagt anmälde elva individer sitt intresse till att deltaga i studien.

Pilotstudie

En pilotstudie utfördes före studiens start för att testa frågorna och minska risken för bias. Den första individen som frivilligt tackade ja till att medverka i studien deltog i pilotstudien. Pilotstudien inkluderas i studien då intervjufrågorna gav svar på studiens syfte.

Individer

Individerna som deltog i studien bestod av tio kvinnor och en man i åldrarna 19–55 år. Två av individerna hade sökt sig till psykiatrin på grund av depression, fyra hade bipolär sjukdom, två hade bulimi/ätstörning, en hade ADHD, PTSD och DESNOS och en individ hade ADHD och depression. En av individerna hade endast varit inom psykiatrin i tre månader och hade därför ingen fastställd diagnos. Samtliga individer medicinerade med en eller flera läkemedel. De läkemedel som användes var för att behandla ADHD, bipolär sjukdom, depression, ångest, tvångssyndrom och sömnsvårigheter. Det läkemedel som förekom hos flera av individerna var Lamotrigin för bipolär sjukdom. Individerna hade varit inskrivna på vuxenpsykiatrisk

(13)

9

Datainsamling

Sammanlagt intervjuades elva individer. Sju av intervjuerna ägde rum i ett avskilt, ostört rum på den psykiatriska mottagningen där individen och de båda författarna medverkade. Fyra intervjuer utfördes som telefonintervjuer enligt önskemål från individerna.

Telefonintervjuerna hade samma tillvägagångssätt som de övriga intervjuerna. Intervjuerna varade mellan 10–30 minuter.

Före intervjuernas start informerades individerna muntligt om deras rättigheter utifrån etiska aspekter. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide med följdfrågor (Bilaga 3). Båda

författarna deltog vid intervjutillfället och ställde frågor till individerna. Samma frågor ställdes av samma författare vid samtliga intervjuer. Samtliga responderande individer fick besvara samma frågor, i samma följd och fick möjligheten att berätta fritt. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon där materialet sedan överfördes till ett USB-minne och förvarades inlåst.

En intervju exkluderades eftersom intervjun var otydlig då frågorna inte besvarades och därmed inte kunde användas till resultatet. Sammanlagt inkluderades tio intervjuer i resultatet.

Bearbetning och analys

En kvalitativ innehållsanalys valdes att användas som metod vilket innebär en

förutsättningslös analys av materialet (Lundman & Graneheim 2008). Samtliga intervjuer avidentifierades och transkriberades ordagrant med pauser och känsloyttringar. När den första intervjun var genomförd transkriberades den gemensamt av författarna för att vara samspelta i transkriberingen. Resterande intervjuer delades upp där hälften av intervjuerna

transkriberades av den ena författaren medan resterande hälft transkriberades av den andra författaren. Det egna transkriberade materialet lyssnades och lästes igenom flera gånger och därefter skiftade författarna material för att lyssna och läsa igenom varandras

material. Gemensamt påbörjades sedan processen med att välja ut meningsbärande enheter ur det insamlade materialet som svarade på studiens syfte. Därefter skedde en kodning vilket innebär en sammanfattning av en meningsbärande enhet (Kristensson 2014). Kodningen genomfördes gemensamt av författarna och meningsbärande enheter med liknande innehåll fick samma kod. Därefter formades underkategorier och kategorier.

(14)

10 Texten reducerades och de två kategorierna “Oral hälsa” och “Psykisk ohälsa” skapades. Utifrån kategorierna skapades sedan ett övergripande tema (Figur 2) (Granskär & Höglund-Nielsen 2012).

Tema Övergripande betydelse av kategorierna

Kategori Liknande koder sammanfattas till en kategori

Underkategori Sammanfattning av koder med samma innebörd

Kod Klassificering av meningsbärande enheter

Figur 2. Analysprocessens arbetsgång (Granskär & Höglund-Nielsen 2012).

För att analysera innehållet i texterna användes manifest och latent innehållsanalys. Manifest innehållsanalys inriktar sig på att hitta skillnader och likheter som är synliga i texten. Citat som “I och med att jag har tappat så har jag inget bett, jag kan inte tugga utan jag får liksom tugga med framtänderna” och “Jag måste hela tiden tänka på hur jag tuggar saker i

munnen.. vilket är lite drygt” bildade koden “Tuggsvårigheter” som sedan kopplades till underkategorin “Orala besvär”. Latent innehållsanalys fokuserar på att tolka det som finns under ytan (Kristensson 2014). Ett exempel på citat “Jag är alltid rädd att jag ska gå runt och lukta kräk eller vad man ska säga så jag går ju och borstar tänderna hela tiden” tolkades därför till koden “Social begränsning” och underkategorin ”Begränsningar hos individen”.

Trovärdighet

Trovärdighet i studien innefattar fyra komponenter, tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet och verifierbarhet (Andersson 2007, Graneheim & Lundman 2004, Lincoln & Guba 1984).

Tillförlitligheten ökar om analysprocessen görs av två eller flera personer, så kallad

triangulering (Kristensson 2014). I denna studie analyserades allt insamlat material av båda författarna för att resultatet inte skulle präglas av en enskild individs upplevelse och tidigare erfarenhet. Tillförlitligheten kan också öka om urvalet i studien är varierat (Graneheim & Lundman 2004). Intervjupersonerna i denna studie hade varierande psykiska diagnoser och valdes medvetet ut av sjuksköterskor på mottagningen. Detta innebar att de deltagande individerna bidrog med olika uppfattningar till studiens syfte.

(15)

11 Överförbarhet innebär att resultatet ska kunna användas inom annan forskning med liknande syfte. I denna studie styrks överförbarheten utifrån en noggrann beskrivning av

intervjupersonerna. De är beskrivna efter kön, ålder, psykisk sjukdom/besvär, hur lång tid de varit inom psykiatrin samt vilka läkemedel de intar. För att stärka giltigheten i studien användes en intervjuguide (Bilaga 3). Verifierbarheten stärktes genom att använda citat från intervjuerna i resultatdelen.

Etiska aspekter

De deltagande individerna omfattade en sårbar grupp och därför lades stor vikt på de etiska aspekterna. Studien utfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2013) och de fyra forskningsetiska principerna. Principerna som beaktades var samtyckeskravet,

informationskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Deltagandet i studien var frivilligt genom att individerna fick information om studien och fick själva sedan ta beslut om att deltaga. Samtyckeskravet innebär att individerna själva bestämmer över sin medverkan. Individerna som deltog i studien informerades om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan anledning. De informerades också om studien och dess tillvägagångssätt innan intervjuerna ägde rum. Informationskravet innebär att intervjupersonerna informerades grundligt om deras uppgift i projektet och studiens syfte tydligt framgick. De två författarna återgav samma information till samtliga individer och samlade därefter in individernas frivilligt lämnade samtycke till att delta både muntligt och skriftligt. Samtyckesblanketten (Bilaga 2) signerades av de deltagande individerna i närtid till intervjuerna. Nyttjandekravet innebär att samtliga uppgifter som samlades in enbart har använts i studien och inte i något annat syfte. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga uppgifter som insamlats har förvarats inlåsta under studiens gång så att inga obehöriga personer har kunnat ta del av innehållet. Det är enbart de två författarna till studien som har analyserat materialet. Resultatet redovisades på ett sådant sätt så att inga individer kunde identifierats. All patientinformation har

behandlats konfidentiellt och individernas fysiska och psykiska välmående beaktades under studiens gång. Efter att uppsatsen är examinerad och godkänd i juni 2020 kommer samtligt material att förstöras (Helsingforsdeklarationen 2013, SRAT 2017).

Förförståelse

Förförståelse är ett hermeneutiskt begrepp som innebär medvetenhet, tidigare erfarenheter och värderingar som finns hos författarna innan studien startar.

(16)

12 Förförståelsen ligger till grund för hur resultatet tolkas och individer med skilda bakgrunder och erfarenheter kan därför förstå och tolka intervjuerna på olika sätt (Henricson 2017).

Författarna till denna studie har förförståelse och kunskap inom oral hälsa och hur antidepressiva läkemedel och dess biverkningar kan påverka munhålan. Det finns ingen tidigare erfarenhet av att arbeta inom området psykisk ohälsa eller psykiatriska mottagningar hos någon av författarna.

RESULTAT

Resultatet baseras på tio intervjuer och det manifesta och latenta innehållet från analysprocessen och temat ”Den orala hälsan – ett dilemma vid psykisk ohälsa”. Huvudkategorierna ”Oral hälsa” samt ”Psykisk ohälsa” skapades och därefter tre underkategorier och efterföljande koder (Figur 3).

Tema Den orala hälsan – ett dilemma vid psykiska ohälsa

Kategorier Oral hälsa Psykisk ohälsa

Underkategorier God oral hälsa Orala besvär Begränsningar hos individen

Koder Fräsch i munnen -

egenvårdsrutiner Inte röka

Intag av föda och dryck utan hinder

Känslan av muntorrhet Dålig andedräkt Orala sjukdomar Smärta i orala regionen Tuggsvårigheter

Oregelbundna tandvårdsbesök – erfarenhet och ekonomi Social begränsning Brist på ork och munhygienrutiner Avsaknad av kontroll

Figur 3. Översikt och sammanfattning av tema, kategorier, underkategorier och koder.

Oral hälsa

Kategorin oral hälsa beskriver individernas uppfattning om orala hälsan och har kategoriserats till två underkategorier, god oral hälsa samt orala besvär.

(17)

13 Underkategorin god oral hälsa innebär vad individerna anser är en god munhälsa medan underkategorin orala besvär beskriver upplevelsen av individernas egna orala hälsa.

God oral hälsa

Majoriteten uppgav att en god oral hälsa värderades högt. Flertalet individer uppgav att en fräsch mun ansågs vara viktig för munhälsan. För att upprätthålla en god munhälsa framkom att egenvårdsrutiner, som tandborstning och att använda approximala hjälpmedel var

betydelsefulla.

“Eh, men munhälsa för mig är lite som att ja, du har fina tänder och du luktar inte illa i munnen. Men jag ser det mest såhär, jag borstar tänderna främst för att tänderna ska se fina ut om jag ska träffa folk och att jag inte ska lukta illa i munnen” (Kod 108).

“Det innebär ju att först och främst att jag ska känna mig fräsch i munnen” (Kod 109). “Munhälsa.. ja men det är väl bara att borsta tänderna höll jag på att säga” (Kod 105). “Vad tandvård är .. ja, det är ju att man borstar tänderna och sköljer med fluor och allt det här då va, och tandtråd och hela det här och det har ju alltid varit väldigt viktigt” (Kod 101). De flesta uppgav att en god munhälsa var viktig för att kunna äta utan svårigheter. Det

framkom även att en god munhälsa var betydande för den allmänna hälsan och individens välbefinnande. Även undvikande av rökning ansågs leda till en god oral hälsa.

“...och att jag kan äta utan att jag känner några problem och ja det är väl framförallt det” (Kod 109).

“Ja alltså, munnen den är ju så viktig och sen är vi ju, alltså, vi är ju orala, vi pratar, vi äter, vi dricker, alltså. Utan munnen så gör vi ju inte så mycket” (Kod 102).

“Ja, men det är väl att inte röka” (Kod 107).

“... men det klart, funkar inte tänderna och man har dåliga tänder så påverkar det ju mat och intaget av mat och sen till slut så får man ju ingen energi i kroppen heller så det är väldigt viktigt ändå med tänderna” (Kod 105).

(18)

14 Orala besvär

Denna underkategori beskriver hur individerna upplevde den egna orala hälsan.

Flertalet individer besvärades av muntorrhet och majoriteten uppgav att de kände till att muntorrhet var en vanlig biverkning av antidepressiva läkemedel. Den främsta åtgärden som nämndes för att minska muntorrheten var att de kände ett behov av att dricka vatten ofta. Fluorsköljning och att tugga tuggummi var andra åtgärder för att motverka muntorrheten. “Nej, det är ingen bra medicin och den medicinen gör att muntorrheten tar ett snäpp till så när jag har borstat tänderna så fastnar kinderna mot tänderna, så torrt blir det” (Kod 102).

“Jag är alltid torr i munnen, alltid torr” (Kod 106).

Det fanns också individer som inte upplevde muntorrhet. Några av dem uppgav att de kände till att medicineringen kunde leda till muntorrhet medan andra inte kände till att det var en förekommande biverkning.

“Jag tror inte den påverkar så, jag vill inte tro det iallafall. Jag vet ju att vissa mediciner påverkar, att man kan bli muntorr och allt sånt där men jag har inte känt av någonting” (Kod 103).

“Jag vet inte faktiskt, jag har ju hört att man ska ha muntorrhet eller att man kan få det men jag har faktiskt inte känt av det” (Kod 109).

Några av individerna kopplade samman muntorrhet med dålig andedräkt. Någon individ uppgav att de hade upplevt dålig andedräkt medan någon uttryckte oro över att möjligen ha en dålig andedräkt på grund av muntorrhet.

“Det är en så här konstig känsla jag har och det är att när man är så torr i munnen så man känner att det nästan klibbar va, så tänker man, usch, då har man nog dålig andedräkt med, så jag sköljer sån här fluor med ja” (Kod 101).

“Nej, men mina mediciner gör att jag, eh.. har väldigt, ja, men jag blir väldigt torr i munnen, eh.. och vaknar och på morgonen känner att jag behöver dricka mycket och ja men på så sätt dålig andedräkt och sådant för att jag är så torr i munnen” (Kod 104).

(19)

15 Några av individerna uppgav att de besvärades av orala sjukdomar. Det framkom att deras tänder försämrats under åren och att detta då har resulterat i både karies och inflammationer i munnen. De var väl medvetna om deras upplevda orala besvär och kunde beskriva dess symtom.

“Jag har hål i tänderna, jag har aldrig haft så dåliga tänder i hela mitt liv” (Kod 102). “När jag var hos tandläkaren sa han att jag hade bra munhygien, ingen tandsten eller nånting sånt men jag har hål” (Kod 107).

“Äh ja! Jag har kraftiga inflammationer i munnen. Jag har ju nästan inga tänder, eller rättare sagt, jag har väl bara stumpar eller rötter kvar” (Kod 110).

“Det blöder alltid när jag borstar mina tänder för jag har inflammation i munnen” (Kod 106).

Majoriteten av individerna har eller har haft smärta i de orala regionerna. Flera uppgav att de spänner käkarna på grund av stress och att det orsakade smärta. Några av individerna beskrev besvär med bruxism (tandpressning) på nätterna vilket ledde till bland annat frakturerade tänder och förstörda bettskenor. Vid intag av sura drycker upplevdes sveda i munnen på grund av orala sår. Hos vissa individer beskrevs smärtan som outhärdlig.

“Sen så har jag haft problem med det här att käkarna låser sig va. Jag har känt det på kvällarna med att även om jag försöker slappna av i käkarna på kvällen när jag ska sova så kan det göra ont liksom i käkarna så man får ligga och vända och vrida på huvudet för att hur man än ligger då så är det liksom ömt i käkarna” (Kod 101).

“Mm, jag upplever smärta i munnen på grund av alla sår. Jag kan inte äta för starka grejer, alltså, jag kan bara äta mjukt, som skorpor och sånt kan jag ju inte äta för det gör ju mer ont” (Kod 106).

“Mycket var när den tanden var som värst för då gjorde det ju svinont” (Kod 104). “Jag tror fan inte jag lever så länge för det gör fruktansvärt ont i käften” (Kod 102). Några av individerna upplevde tuggsvårigheter på grund av få antal kvarvarande tänder och smärta. Detta begränsade individerna i deras vardag och gjorde att de både fick avstå från viss typ av mat samt att de behövde lära sig att tugga på ett annat sätt än tidigare.

(20)

16 “Jag kan inte äta vad som helst, det är mest flytande eller puréaktigt” (Kod 110).

“Jag kan inte riktigt tugga, jag har lärt mig att tugga på ett väldigt konstigt sätt som inte, jag måste hela tiden tänka på det för det kan fortfarande göra ont när jag tuggar på den sidan och där har jag ett hål så det.. “(Kod 104).

“Jag kan inte tugga utan jag får liksom tugga med framtänderna, det kan ni ju prova med en seg kotlett. Äta morötter och äpplen, det kan jag ju bara fetglömma för tillfället, och

knäckemacka, nej! Så att ja, det är inget kul” (Kod 102).

Psykisk ohälsa

Kategorin beskriver den psykiska ohälsan och här formades underkategorin begränsningar hos individen. I denna kategori beskrivs hur individen upplever att den psykiska ohälsan påverkar munhälsan.

Begränsningar hos individen

Flera av individerna uppgav att de sällan besökte tandvården. Det framkom att det fanns en vilja hos individerna till regelbundna tandvårdsbesök men att ekonomin begränsade besöken. Flertalet av individerna upplevde tandvården som dyr. Individerna upplevde en försämrad munhälsa och ansåg att de sporadiska tandvårdsbesöken kunde vara en anledning till detta. “Jag har fortfarande tänder som behöver lagas men går endast när det blir akut på grund av att jag har dålig ekonomi. Då kan jag bara gå till tandläkaren när det är akut, när det

verkligen gör ont och då blir det ju oftast dyrare” (Kod 105).

“Ja, men jag har ju alltså haft tid till att laga dom här hålen men det är ju en kostnadsfråga. Har aldrig pengar när det ska vara så. Så nu tänker jag att det får bli akut så jag kan gå till tandläkaren. Så illa är det, nej, det är inte kul” (Kod 107).

“Jag önskar att jag hade haft råd med den här tandvårdsförsäkringen, eh, vad är det den kostar, 180 eller någonting skulle jag hamna på, men det har jag inte och tyvärr så har mina tänder rasat det sista året” (Kod 102).

(21)

17 Ett par av individerna gick inte på regelbundna tandvårdsbesök på grund av tidigare

erfarenheter. Brist på tillit till tandvården och misslyckade behandlingar var orsaker som också framkom som orsak till oregelbundna tandvårdsbesök.

“Jag vill helst inte gå till tandläkaren, nej jag gillar inte tandläkare, tycker dom är hårdhänta” (Kod 103).

“Eh, jag är ju inte jättetaggad på att gå till tandläkaren på grund av hur dom har förstört mina tänder. Så då har jag förlorat ganska mycket både respekt och tillit till tandläkaren jag har just nu och jag ska byta, jag har bara inte orkat” (Kod 104).

Ett par av individerna upplevde sociala begränsningar på grund av sin munhälsa. De uppgav att det fanns svårigheter att vistas i sociala sammanhang, både ur estetiska och funktionella aspekter. Den nedsatta orala funktionen begränsade individerna till att utföra aktiviteter som för andra är självklara.

“Äh, ja det är jobbigt att liksom se alla andra kunna sitta och äta en köttbit så äter jag bara typ potatis och sås” (Kod 110).

“Ja alltså, det är ju inte roligt när man tittar och ser att man har liksom 2–3 tänder som är utdragna eller att man har ojämna tänder, det är väl ingen som har perfekta tänder ändå men.. alltså just dom här små hålen som jag vet om att jag måste ta tag i men det.. så man kan ju inte le så väldigt ofta och så undrar folk varför man ser så sur ut” (Kod 105).

Många upplevde att den psykiska ohälsan inverkade på vardagslivet och det fanns ingen energi till basala rutiner. Majoriteten av individerna ansåg att munhälsan ofta blev lidande. Speciellt i depressiva perioder hade de inte ork att sköta sina tänder. En del av individerna uppgav att de behövde få rutin på sina munhygienvanor och ansåg att detta var nödvändigt för att lyckas upprätthålla en god munhygien under de depressiva perioderna.

“Under depressiva perioder är det svårt att bara hålla igång hygienen och munhälsan för att man är så fokuserad på att bara ta sig igenom dagen att det är ofta att man inte ens kommer ihåg att borsta tänderna” (Kod 109).

(22)

18 “Eh, jag hade en period där jag inte borstade tänderna mycket, det blev såhär 1–2 gånger i veckan och det var väldigt depressivt då. Det bygger nog mest på disciplin, att jag faktiskt gör det. För tappar man det så blir det oftast, ja, om man har skitit i det i tre dagar då är det lätt att man skiter i det en längre tid” (Kod 108).

“Ehh.. vilket gör att i depressiva perioder så har man inte jättemycket ork till nånting och då är ju särskilt hygienen en sån sak som man inte pallar. Man pallar inte duscha, man pallar inte att ta tag i saker och då pallar man inte heller att borsta tänderna eller hålla det så då påverkar ju det såklart” (Kod 104).

Individer med bipolär sjukdom uppgav att de upplevde episoder där de saknade kontroll över sitt eget agerande.

Detta resulterade i att de inte var medvetna om hur munhälsan sköttes under dessa episoder. Dessa episoder upplevdes olika mellan individerna. Några upplevde denna period som positiv medan andra upplevde den som skrämmande och obehaglig.

“Jag kan inte riktigt säga hur jag sköter munnen när jag är toppad. För jag har ingen koll och det går ju inte så lång tid, det är en vecka och under den veckan har man hunnit att hitta på en hel del som man inte är medveten om själv och det är fruktansvärt” (Kod 107). “Sen kan jag känna också när man är riktigt uppåt då bryr man sig inte om man luktar illa i munnen eller om det ser illa ut. Därför då är man så jävla glad, alla tycker ju om mig liksom” (Kod 108).

“Eh, likadant i höga perioder så har man inte tid och man tänker inte på det, så är det” (Kod 104).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Metod

En kvalitativ studie i form av intervjuer valdes som metod för att undersöka upplevelsen av den orala hälsan hos individer med psykisk ohälsa. Metoden ansågs lämplig för att kunna svara på studiens syfte då författarna ville få fram individernas upplevelser. Fördelen med intervju var att författarna ställde öppna frågor och fick möjligheten att ställa följdfrågor.

(23)

19 En annan fördel var att författarna kunde bedöma om individen förstått frågorna korrekt eller om det fanns behov av omformulering för att få en ökad förståelse av frågorna. På så sätt minskades risken för att frågorna misstolkades. En nackdel med intervjustudier kan vara att det är svårt att begränsa och på så sätt hålla sig till studiens syfte (Kristensson 2014). En annan metod som hade kunnat användas är en enkät. En enkätstudie innebär en kvantitativ metod där ett frågeformulär besvaras av studiens deltagare. En nackdel med enkätstudie kan vara att frågorna bestäms innan studien startar och kan inte korrigeras under studiens gång (Kristensson 2014). Ytterligare en nackdel är att det saknas utrymme för följdfrågor. En fördel med en enkätstudie kan vara en större undersökningsgrupp.

Datainsamling, analys och bearbetning

Datainsamling, analys och bearbetningsprocessen genomfördes gemensamt av båda

författarna. Sju av intervjuerna utfördes i ett avskilt rum på den psykiatriska mottagningen. Detta ansåg författarna vara en trygghet för intervjupersonerna då det är en plats de ofta besöker. Tre intervjuer gjordes över telefon. Författarna upplevde att svaren blev mer utförliga vid de intervjuer som ägde rum på mottagningen. Det var enklare att skapa kontakt och avläsa intervjupersonernas kroppsspråk vid dessa intervjuer än med de individer som intervjuades via telefon. Vid telefonintervjuerna fanns en risk för bias i form av att

individerna möjligen inte var ensamma under intervjun vilket på så sätt kunde påverka svaren på intervjufrågorna. Önskvärt hade varit om samtliga intervjuer hade kunnat genomföras med samma tillvägagångssätt.

En del av intervjuerna utfördes under samma dag eftersom de genomfördes i samband med att individerna hade inbokade besök på mottagningen. Detta kan ha varit en nackdel eftersom författarna inte hade möjlighet att reflektera över intryck och känslor innan nästa intervju ägde rum (Kristensson 2014).

Under samtliga intervjuer medverkade båda författarna och samma frågor ställdes av samma författare vid varje tillfälle vilket ökade tryggheten och underlättade förmågan att bemöta svaren som intervjupersonerna gav. Detta ansågs öka studiens tillförlitlighet. Ingen av författarna hade tidigare erfarenhet av att intervjua. Det är möjligt att tidigare erfarenheter kunde ha gett mer utförliga svar och följdfrågorna kunde ha ställts vid rätt tillfälle. På så sätt kunde intervjuerna blivit längre, men framförallt mer djupgående.

(24)

20 Med tanke på studiens urvalsgrupp upplevde författarna att det var svårt att inte lägga in värderande ord i följdfrågorna då individerna ofta berättade traumatiska händelser från sitt liv. En erfaren intervjuare hade kunnat bemöta individernas svar mer objektivt.

Både intervjuerna på mottagningen och telefonintervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon för att författarna skulle kunna bemöta individen och vara mer närvarande vid intervjuerna utan att behöva anteckna under tiden. Inspelningen av materialet kan ha

begränsat individernas svar men var nödvändigt för att inte riskera att tappa något som sades vid intervjuerna.

En del av studiens frågor svarade inte direkt på syftet utan ansågs viktiga att ha med för att få ett annat djup i följande frågor. Det kan vara lämpligt med en inledningsfråga som ger ett långt berättande svar för att författarna ska kunna tolka de nästkommande svaren med en ökad förståelse (Henricson 2012). Författarna till studien anser att första frågan “Vill du berätta varför du sökt dig till psykiatrimottagningen”? gav ett berättande svar från samtliga individer och detta underlättade för nästkommande frågor och öppnade upp till en fortsatt dialog. Under analysprocessens gång visade det sig att en del intervjufrågor kunde formulerats annorlunda bland annat för att få djupare svar på negativa påföljder som den psykiska ohälsan kunde medföra. Ett exempel är frågan “Hur upplever du din munhälsa idag?” som hade kunnat omformuleras för att få ett mer omfattande svar om den orala hälsan begränsade individerna i deras liv både funktionellt, socialt och estetiskt. Detta framkom inte under pilotstudien.

Urval

Ett avsiktligt urval användes i studien. Detta är en styrka för att få en större variation mellan intervjupersonerna. Däremot hade det kanske gett en mer rättvis bild av upplevelsen om samtliga individer hade varit inom psykiatrin en längre tid. Upplevelsen av orala tillstånd kan variera beroende på hur länge de varit inom psykiatrin och medicinerats för psykisk ohälsa.

Resultatdiskussion

Resultatet visar att individer med psykisk ohälsa upplever en påverkan på den orala hälsan. Detta stämmer överens med flera studier av Persson (2009) där resultatet visar att individer med psykisk ohälsa har en sämre munhygien, muntorrhet och är i stort behov av

(25)

21 Resultatet visade att individerna ansåg att en fräsch mun var betydelsefullt för en god

munhälsa. För att uppnå detta uppgav de att munhygienrutiner var av stor vikt. Individer med psykiska besvär betraktade munhygienvanor som viktiga (Ho et al. 2018). En fräsch mun anses viktig ur flera perspektiv såsom tändernas utseende, den upplevda andedräkten och det sociala livet (Johansson & Östberg 2015).

Upplevelsen av en fräsch mun kan också stärka individens självkänsla och munhygienen är av betydelse för att uppnå en fräsch mun men också för att upprätthålla en god munhälsa. Goda munhygienrutiner förebygger utvecklingen av vanliga infektioner som karies, gingivit och parodontit (Melo et al. 2017, Gorska & Gorski 2018). Individernas uppfattning om att god munhygien var betydelsefullt för en god munhälsa kan eventuellt förklaras genom att den svenska tandvården har arbetat preventivt under lång tid. I en studie av Jensen et al. (2011) visade det sig att svenska individer hade en mycket god kunskap om tandborstning och dess goda inverkan på munhälsan.

Även om individen har en god kunskap om munvård så kan munhälsan vara bristfällig på grund av yttre faktorer. Faktorer som skulle kunna påverka är psykiska, fysiska sjukdomar eller tidigare erfarenheter. Dessa faktorer kan leda till att den funktionella förmågan försämras eller att munvården inte prioriteras.

Resultatet visade att flertalet individer ansåg att det var viktigt att kunna äta och dricka utan svårigheter. Det är möjligt att födointaget kopplas till gemenskap och njutning och inte endast som ett sätt att få i sig näring. Det finns också psykologiska och sociala funktioner kring ätandet. Den psykologiska funktionen innebär att kunna njuta av maten medan den sociala handlar om att dela måltiden med andra individer (Meiselman 2008). En del av individerna uppgav att de upplevde tuggsvårigheter på grund av få antal kvarvarande tänder. En optimal tuggfunktion är beroende av antal tänder, tunga, saliv och muskler. Individer med få antal tänder kan uppleva tuggandet som ett stort problem (Ngom et al. 2007). En minskad tuggförmåga kan leda till en begränsad kost vilket i sin tur skulle kunna påverka

näringsintaget. En begränsad kost kan också påverka livskvaliteten genom att individen möjligen får avstå från att inte kunna inta all sorts mat vilket kan medföra att individen undviker sociala sammanhang med rädsla att inte kunna äta samma mat som andra. (Bortoluzzi et al. 2012, Kimura et al. 2012).

(26)

22 Resultatet visade att flertalet individer upplevde muntorrhet och att de kände till att det var en vanlig biverkning av deras medicinering. Ökad muntorrhet hos individer med psykisk ohälsa kan bero på både medicinering och en konsekvens av den psykiska ohälsan. Det har visat sig att majoriteten av antidepressiva mediciner och intag av dessa mediciner ger muntorrhet (Capetta et al. 2018). En annan orsak till muntorrhet kan vara att koncentrationen och

salivflödeshastigheten kan minska om individer utsätts för psykisk stress (Matos-Gomes et al. 2010). Muntorrhet är vanligt förekommande hos individer med psykisk sjukdom som indirekt kan leda till en dålig andedräkt (Torsten et al. 2017). Det har visat sig att individer som upplevde sig torra i munnen även upplevde att de hade en dålig andedräkt (Milanesi et al. 2016).

Resultatet visade också att några av individerna upplevde att de besvärades av dålig

andedräkt. Dålig andedräkt kan påverka sociala interaktioner, eftersom andra människor kan uppfatta andedräkten som stötande och innebära att få sociala kontakter knyts. Det kan möjligen påverka individernas psykiska mående negativt då relationer med andra människor kan vara viktigt för ett ökat välbefinnande och god livskvalitet. Individer med en självupplevd dålig andedräkt håller avstånd till andra människor eller till och med undviker social kontakt (de Jongh et al. 2016). Individer kan också uppleva att andra människor tar avstånd från dem på grund av den dåliga andedräkten (Alshehri 2016).

Smärta i de orala regionerna var vanligt förekommande hos individerna. Det framkom att anledningen till smärtan berodde på tandpressning, spända käkar eller sår i munhålan. Stress och ångest är vanliga symtom vid psykisk ohälsa kan resultera i spända käkar vilket i sin tur kan leda till tandpressning och orofacial smärta (Przystanska et al. 2019, Bäck et al. 2020).

Psykisk ohälsa kan också påverka hur individen upplever smärta samtidigt som smärtan kan generera till ett sämre psykiskt mående (Bäck et al. 2020). De båda tillstånden påverkar varandra negativt, och det kan vara svårt att veta om individerna upplever en ökad oral smärta på grund av den psykiska ohälsan. Den hälsorelaterade livskvaliteten kan påverkas negativt av både akut och kronisk oral smärta genom att smärtan begränsar individen och tar över det vardagliga livet (Shueb et al. 2015). Detta kan resultera i färre aktiviteter och sociala kontakter.

(27)

23 Resultatet visade att den psykiska ohälsan inverkade på individerna genom att de besökte tandvården oregelbundet. Individer med psykiska besvär besöker tandvården mer sällan även om de oftare är i större behov av tandvård än individer utan psykiska besvär (Anttila et al. 2006). En av orsakerna till oregelbundna tandvårdsbesök var en begränsad ekonomi. Individer med psykiska besvär upplever ofta finansiella svårigheter när det gäller att kunna besöka tandvården (Ho et al. 2018). Den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige är psykisk ohälsa (Lidwall 2015). Därför kan den ekonomiska begränsningen bero på lägre inkomst och sjukskrivning.

Resultatet visade också att tidigare tandvårdserfarenhet hade betydelse för oregelbundna tandvårdsbesök. Det kan bero på brist på tillit till tandvårdspersonal eller andra dåliga upplevelser (Lewis & Loverich 2019, Kebede 2012) vilket möjligtvis kan leda till att individen fortsättningsvis undviker tandvårdsbesök. Det är därför viktigt med individuell behandling och god kommunikation. Detta är viktigt för att individerna ska känna sig sedda både som individer men också i sin psykiska ohälsa och på så sätt känna ett förtroende

gentemot tandvårdspersonalen. Kommunikationen är viktig då individer med psykiska besvär kan uppfatta tandvårdspersonalens information som komplicerad och förvirrande (Ho et al. 2018). På grund av oregelbundna tandvårdsbesök kan den orala hälsan försämras och påverka såväl funktion som utseende.

Resultatet visade att några av individerna upplevde sociala begränsningar på grund av en försämrad oral estetik eller funktion. Detta skulle kunna innebära att individer som upplever en missnöjdhet med tändernas utseende kan isolera sig från omgivningen på grund av rädslan att bli bedömd för sitt utseende. Både utseende och nedsatt oral funktion kan eventuellt resultera i social avskärmning vilket kan minska möjligheterna till att leva ett normalt liv. Lente et al. (2011) beskriver att ett socialt välbefinnande kan kopplas samman med en positiv mental hälsa vilket innebär att ett socialt begränsat liv kan påverka hälsan negativt.

Majoriteten av individerna upplevde brist på energi till att utföra en regelbunden munvård. Individer med depression prioriterade bort munhygienen i de svåra depressiva perioderna. Depressiva symtom som bristande motivation och trötthet kan försämra individers

munhygienrutiner (Anttila et al. 2006). Vid bipolär sjukdom förekommer både depressiva och maniska episoder. De individer som led av bipolär sjukdom uppgav att de inte visste hur munhygienen sköttes under de maniska episoderna då de upplevde en avsaknad av kontroll.

(28)

24 Frekvensen av tandborstning och användning av approximala hjälpmedel kan öka markant under maniska episoder (Clark 2003). Förmodligen är det så att individer med bipolär sjukdom har svårigheter med att upprätthålla munhygienen på grund av sjukdomen och de pendlande episoderna. Individer med bipolär sjukdom har generellt en sämre oral hälsa än individer med andra psykiska sjukdomar (Tang et al. 2014). En individ med bipolär sjukdom kräver möjligen olika råd och lösningar från tandvården beroende på vilken episod de

befinner sig i. De råd som är tillämpbara i den depressiva episoden fungerar kanske inte under den maniska. Därför är det av extra stor vikt att individanpassa munhygienråd till dessa individer.

Den psykiska ohälsan kan hindra individer från att prioritera och förbättra sin munhälsa (Ho et al. 2018). Det är möjligt att all kraft går åt till att bara existera och att munhygienrutinerna bortprioriteras. Det är viktigt med samarbete mellan tandvården och hälso- och sjukvården för att kunna ge individer med psykisk ohälsa individanpassade råd angående munhälsa efter individens kapacitet och behov. Ytterligare forskning är av stor vikt för att få en ökad

förståelse och bredare bild inom ämnet. Vidare forskning skulle kunna vara en intervjustudie som även inkluderar kliniska studier. Detta kan resultera i en jämförelse mellan den

(29)

25

SLUTSATS

Slutsatsen är att individerna upplever att den psykiska ohälsan påverkar den orala hälsan. De främsta orsakerna är muntorrhet, oregelbundna tandvårdsbesök och munhygienrutiner. Majoriteten av individerna tycks dock förstå innebörden av en god munhälsa och hur den kan uppnås men på grund av deras psykiska ohälsa kan det vara problematiskt för dem att

(30)

26

REFERENSER

Aljabri MK, Gadibalbarn IZ, Karlboush AM, Sadek HS, Abed HH (2018). Barriers to special care patients with mental illness receiving oral health care. A cross sectional study in the Holy city of Makkah, Saudi Arabia. Saudi Medical Journal 39 (4), sid. 419–423.

Al-Maliky MA, Fretzen M, Meister J (2019). Artificial caries resistance in enamel after topical fluoride irradiation. BioMed Research International, sid. 1–11.

Alshehri FA (2016). Knowledge and attitude of Saudi individuals toward self-perceived halitosis. The Saudi Journal for Dental Research 7 (2), sid. 91–95.

Alqobaly L & Sabbah W (2019). The association between periodontal disease and root/coronal caries. International Journal of Dental Hygiene, sid. 1–8.

Andersson M (2007). Äldre personers sista tid i livet. Livskvalitet, vård, omsorg och närståendes situation. Lund: Lunds universitet.

Anttila S, Knuuttila M, Ylöstalo P, Joukamaa M (2006). Symptoms of depression and anxiety in relation to dental health behavior and self-perceived dental treatment need. European Journal of Oral Sciences 114 (2), sid. 109–114.

Arakelyan MG, Polyakova MA, Babina KS, Novozhilova NE, Margaryan EG, Doroshina VY, Arzukanyan AV, Makeeva MK(2019). Qualitative and quantitative evaluation of the efficiency of the application of foams with false xerostomia. Journal of International Society of Preventive & Community Dentistry 9 (4), s. 403–408.

Azodo CC, Ezeja EB, Omoaregba JO, James BO (2012). Oral health of psychiatric patients: the nurse's perspective. International Journal of Dental Hygiene 10 (4), sid. 245–249.

Barbosa ACDS, Pinho RCM, Vasconcelos MMVB, Magalhães BG, Dos Santos MTBR, de França Caldas Júnior A (2018). Association between symptoms of depression and oral health conditions. Special Care in Dentistry 38 (2), sid. 65–72.

(31)

27 Bartold PM & Van Dyke TE (2018). An appraisal of the role of specific bacteria in the initial pathogenesis of periodontitis. Journal of Clinical Periodontology 46 (1), sid. 6–11.

Bennadi D & Reddy CVK (2013). Oral health related quality of life. Journal of International Society of Preventive & Community Dentistry 3 (1), sid. 1–6.

Bortoluzzi MC, Traebert J, Lasta R, Da Rosa TN, Capella DL, Presta AA (2012). Tooth loss, chewing ability and quality of life. Contemporary Clinical Dentistry 3 (4), sid 393–397.

Bron TI, Bijlenga D, Verduijn J, Penninx BW, Beekman AT, Kooij JJ (2016). Prevalence of ADHD symptoms across clinical stages of major depressive disorder. Journal of Affective Disorders 197, sid. 29–35.

Brown JL, Johnston W, Delaney C, Rajendran R, Butcher J, Khan S, Bradshaw D, Ramage G, Culshaw S (2019). Biofilm-stimulated epithelium modulate the inflammatory responses in co-cultured immune cells. Scientific Reports 9, sid. 1–14.

Bäck K, Hackeberg M, Wide U, Hange D, Dahlström L (2020). Orofacial pain and its relationship with oral health-related quality of life and psychological distress in middle-aged women. Acta Odontologica Scandinavia 78 (1), sid. 74–80.

Cappetta K, Beyer C, Johnson JA, Bloch MH (2018). Meta-analysis: Risk of dry mouth with second generation antidepressants. Progress in Neuro-psychopharmacology & Biological Psychiatry 84, sid. 282–293.

Clark DB (2003). Dental care for the patient with bipolar disorder. Journal Canadian Dental Assosiation 69 (1), sid. 20–24.

Cockburn N, Pradhan A, Taing MW, Kisely S, Ford PJ (2017). Oral health impacts of medications used to treat mental illness. Journal of Affective Disorders 223, sid. 184–193.

Costa A-C, Pereira C-A, Junqueira J-C, Jorge A-OC (2013). Recent mouse and rat methods for the study of experimental oral candidiasis. Virulence 4 (5), sid. 391–399.

(32)

28 Couto P, Pereira PA, Nunes M, Mendes RA (2018). Oral health-related quality of life of Portuguese adults with mild intellectual disabilities. PLoS One 13 (3), sid. 1–14.

Croezen S, Burdorf A, Van Lenthe FJ (2016). Self-perceived health in older Europeans: Does the choice of survey matter? The European Journal of Oral Health 26 (4), sid. 686–692.

De Jongh A, Van Wijk AJ, Horstman M, De Baat C (2016). Self-perceived halitosis influences social interactions. BMC Oral Health 16 (31), sid. 1–17.

Folkhälsomyndigheten (2016). Hälsan hos personer med funktionsnedsättning (Elektronisk). Tillgänglig: www.folkhalsomyndigheten.se (Läst 2020-05-29).

Ford JD, Stockton P, Kaltman S, Green BL (2006). Disorders of extreme stress (DESNOS) symptoms are associated with type and severity of interpersonal trauma exposure in a sample of healthy young women. Journal of Interpersonal Violence 21 (11), sid. 1399–1416.

Fuentes-garcia A, Lera L, Sanchez H, Albala C (2012). Oral health - related quaility of life of older people from three South American cities. Gerodonology 30 (1), sid. 67–75.

Gallego F, Larroulet C, Palomer L, Repetto A, Verdugo D (2017). Socioeconomic inequalities in self-perceived oral health among adults in Chile. International Journal for Equity in Health 16 (23), sid. 1–13.

Gao X, Jiang S, Koh D, Hsu CY (2016). Salivary biomarkers for dental caries. Periodontology 2000, 70, sid. 128–141.

Garrido-Martinez P, Dominguez-Gordillo A, Zerero-Lapiedra R, Burguen-Garcia M, Martinez-Ramirez MJ, Gomez-Candela C, Cebrian-Carretero JL, Esparza-Gomez G (2019). Oral and dental health status in patients with eating disorders in Madrid, Spain. Medicina Oral, Patologia Oral y Cirugiabucal 24 (5), sid 595–602.

(33)

29 Gorska R & Gorski B (2018). Self-reported oral status and habits related to oral care in adult Poles: A questionnaire study. Dental and Medical Problems 55 (3), sid. 313–320.

Graneheim UH & Lundman B (2004). Qualitative content analysis in nursing research, concepts, prosedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24 (2), sid. 105–112.

Granskär M & Höglund-Nielsen B (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, sid. 190-191.

Helmi MF, Huang H, Goodson JM, Hasturk H, Tavares M, Natto ZS (2019). Prevalence of periodontitis and alveolar bone loss in a patient population at Harvard school of dental medicine. BMC Oral health 19 (1), sid. 1–11.

Helsingforsdeklarationen (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. (Elektronisk). Tillgänglig: www.wma.net (Läst 2019-10-10).

Henricson M (2012). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 1: a utg. Lund: studentlitteratur AB, sid. 167.

Henricson M (2017). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2: a utg. Lund: studentlitteratur AB, sid. 38, 307.

Ho HD, Satur J, Meldrum R (2018). Perceptions of oral health by those living with mental illnesses in the Victorian community - the consumer's perspective. International Journal of Dental Hygiene 16 (2), sid. 10–16.

Javaid MA, Ahmed AS, Durand R, Tran SD (2016). Saliva as diagnostic tool for oral and systemic diseases. Journal Oral Biology and Craniofacial Research 6 (1), sid. 66–75.

(34)

30 Jensen O, Sköld UM, Gabre P, Birkhed D (2011). Is the use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dentistry and Oral Epidemiology 40 (2), sid. 175– 184.

Johansson G & Östberg AL (2015). Oral health-related quality of life in Swedish young adults. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 10, sid. 1–23.

Kawashita Y, Funahara M, Yoshimatsu M, Nakao N, Soutome S, Saito T, Umeda M (2018). A retrospective study of factors associated with the development of oral candidiasis in patients receiving radiotherapy for head and neck cancer. Medicine 97 (44), sid. 1–8.

Kebede B, Kemal T, Abera S (2012). Oral health status of patients with mental disorders in South West Ethiopia. PloS One 7 (6), sid. 1–12.

Kim SY, Kim JE, Kim HN, Jun EJ, Lee JH, Kim JS, Kim JB (2018). Association of self-perceived oral health and function with clinically determined oral health status among adults aged 35–54 years: A cross-sectional study. International Journal of Environmental Research and Public Health 15 (8), sid. 1–11.

Kimura Y, Ogawa H, Yoshihara A, Yamaga T, Takiguchi T, Wada T, Sakamoto R, Ishimoto Y, Fukutomi E, Chen W, Fujisawa M, Okumiya K, Otsuka K, Miyazaki H, Matsubayashi K (2012). Evaluation of chewing ability and its relationship with activities of daily living, depression, cognitive status and food intake in the community-dwelling elderly. Geriatrics & Gerontology International 13 (3), sid. 718–725.

Kisely S, Sawyer E, Siskind D, Lalloo R (2016). The oral health of people with anxiety and depressive disorders - a systematic review and meta-analysis. Journal of Affective Disorders 200, sid. 119–132.

Kistler J-O, Booth V, Bradshaw DJ, Wade W-G (2013). Bacterial community development in experimental gingivitis. Public Library of Science ONE 8(8), sid. 1–42.

(35)

31 Klein D (2008). Classification of depressive disorders in DSM-V: Proposal for a two-dimension system. Journal of Abnormal Psychology 117 (3), sid. 552–560.

Kristensson J (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1: a utg. Stockholm: Natur & Kultur, sid. 80, 118–119, 125, 128, 138–139, 142, 144.

Lente EV, Barry MM, Molcho M, Morgan K, Watson D, Harrington J, McGee H (2011). Measuring population mental health and social well-being. International Journal of Public Health 57 (2), sid. 421–430.

Leslie M, Leppanen J, Paloyelis Y, Treasure J (2020). A pilot study investigating the influence of oxytocin on attentional bias to food images in women with bulimia nervosa or binge eating disorder. Journal of Neuroendocrinol 32 (5), sid 1–9.

Lewis MM & Loverich TM (2019). Measuring experiential avoidance and posttraumatic stress in families. Behavioral Sciences 9 (10), sid. 1–16.

Lidwall U (2015). Sick leave diagnoses and return to work: a Swedish register study. Disability and Rehabilitation 37 (5), sid. 396–410.

Lincoln YS & Guba EG (1984). Naturalistic inquiry. Newbury Park: sage publications. Locker D (2004). Oral health and quality of life. Oral Health and Preventive Dentistry 2 (1), sid. 247–253.

Lundman B & Graneheim UH (2008). Kvalitativ innehållsanalys. IM Granskär & B Högund- Nilsen (red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Matos-Gomes N, Katsurayama M, Makimoto FH, Santana LL, Paredes-Garcia E, Becker MA, Dos-Santos MC (2010). Psychological stress and its influence on salivary flow rate, total protein concentration an IgA, IgG and IgM titers. Neuroimmunomodulation 17 (6), sid. 396– 404.

(36)

32 Meiselman HL (2008). Dimensions of the meal. Journal of Foodservice 19, sid. 13–21.

Melo P, Marques S, Silva OM (2017). Portuguese self-reported oral-hygiene habits and oral status. International Dental Journal 67 (3), sid. 139–147.

Milanesi FC, Kauer B, Wagner TP, Daudt LD, Haas AN (2016). Self-reported halitosis and associated demographic and behavioral factors. Brazilian Oral Research 30 (1), sid. 1–8.

Millsop JW, Wang EA, Fazel N (2017). Etiology, evaluation, and management of xerostomia. Clinics in Dermatology 35 (5), sid. 468–476.

Nascimento GG, Leite FRM, Vestergaard P, Scheutz F, López R (2018). Does diabetes increase the risk of periodontitis? A systematic review and meta-regression analysis of longitudinal prospective studies. Acta Diabetologica 55 (7), sid. 653–667.

Ngom PI, Diagne F, Aidara-Tamba AW, Sene A (2007). Relationship between orthodontic anomalies and masticatory function in adults. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 131 (2), sid. 216–222.

Oancea R, Timar B, Papava I, Cristina BA, Ilie AC, Dehelean L (2020). Influence of depression and self-esteem on oral health-related quality of life in students. The Journal of International Medical Research 48 (2), sid. 1–15.

Pallier A, Karimova A, Boillot A, Colon P, Ringuenet D, Bouchard P, Range H (2019). Dental and periodontal health in adults with eating disorders: A case-control study. Journal of Dentistry 84, sid. 55–59.

Patel V (2014). Why mental health matters to global health. Transcultural Psychiatry 51 (6), sid. 777–789.

Persson K (2009). Oral health in an outpatient psychiatric population – oral status, life satisfaction and support. Thesis. Malmö högskola, Malmö.

(37)

33 Piko BF (2007). Self-perceived health among adolescents: the role of gender and psychosocial factors. European Journal of Pediatrics 166 (7), sid. 701–708.

Przystanska A, Jasielska A, Ziarko M, Pobudek-Radzikowska M, Maciejewska-Szaniec Z, Prylinska-Czyzewska A, Wierbik-Stronska M, Gorajska M, Czajka-Jakubowska A (2019). Psychosocial predictors of bruxism. BioMed Research International 13, sid. 1–17.

Setterini S, Mento C, Gugliotta SC, Saitta A, Terranova A, Trimarchi G, Mallamace D (2010). Self-reported halitosis and emotional state: Impact on oral conditions and treatments. Health and Quality of Life Outcomes 26, sid. 1–13.

Sharma A & Couture J (2014). A review of the pathophysiology, etiology, and treatment of attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). The Annals of Pharmacotherapy 48 (2), sid. 209–225.

Shueb SS, Nixdorf DR, John MT, Fonseca Alonso B, Durham J (2015). What is the impact of acute and chronic orofacial pain on quality of life? Journal of Dentistry 43 (10), sid. 1203– 1210.

Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se (Läst: 2019-10-03).

Socialstyrelsen (2017). Funktionshinder (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se (Läst: 2019-11-25).

Sofrata A, Brito F, Al-Otaibi M, Gustafsson A (2011). Short term clinical effect of active and inactive Salvadora persica miswak on dental plaque and gingivitis. Journal of Ethnopharmacology 137 (3), sid. 1130–1134.

Spanemberg JC, Cardoso JA, Slob EMGB, Lopez-Lopez J (2019). Quality of life related to oral health and its impact in adults. Journal of Stomatology, Oral and Maxillofacial Surgery 120 (3), sid. 234–239.

References

Related documents

Samtidigt som det är tydligt att de olika kapitalformarna hänger ihop anser vi att utifrån resultaten så har det sociala kapitalet större betydelse än det ekonomiska, för

Att bedöma karies- prevalensen, paro- dontala hälsan och munhygienen samt behandlingsbehovet hos patienter med psykisk ohälsa på psykiatrisk slutenvård i Goa, Indien 129

Kanske är det så att färre av de förskolor med ute- inriktning anser att de inte kan ge barnen möjlighet till rörelse inomhus just därför att rörelse och fysisk aktivitet innebär

All signers in the database used for our experiments are man- ually assigned a legibility label and a type label. One of three different legibility labels is assigned: i) name

Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och

Man skall inte blunda för att Gérard strävar efter att bidraga till upp­ rättelse för romantikerna efter den nedvärde­ ring som de i engelsk kritik ett bra

Det andra syftet var att öka kunskapen om vilken roll nocebo har i BRO, vilket undersöktes via Modern Health Worries (MHWS) och Somatosensory Amplification

Vi tror att denna studie kommer kunna bidra till djupare förståelse för skolsköterskans arbete att främja hälsa och identifiera psykisk ohälsa hos ungdomar i tidigt skede.