Finansdepartementet Vår referens/dnr: 160-2019 Skatte- och tullavdelningen
Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Jonas Ljungberg 103 33 Stockholm Stockholm Er referens/dnr: Fi 2016/02539/S2 Stockholm, 2020-03-02
Remiss av promemorian Om omvänd skattskyldighet för
mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller
Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och anför följande.Inställning
Svenskt Näringsliv har inget att erinra mot förslaget som sådant då det kan innebära förbättrade regler för skrotföretagen. Svenskt Näringsliv anser det anmärkningsvärt att effekterna för företag som inte direkt ingår i skrotbranschen, men som har
transaktioner med sådana företag, inte har analyserats och beaktats. Vidare saknas även en analys och en argumentation kring gränsdragningen varför just aktuella metaller ska omfattas men inte annat avfall som återfinns EU:s
mervärdesskattedirektiv.
Bakgrund
Vid handel med avfall och skrot av vissa metaller mellan beskattningsbara personer är sedan 2013 den som förvärvar varan skyldig att betala momsen, s.k. omvänd skrotmoms, istället för säljaren. Det bakomliggande syftet med regleringen är att motverka momsbedrägerier. Då förvärvaren har avdragsrätt för ingående moms med samma belopp som den utgående moms som redovisas är systemet tänkt att minska risken för fusk. Samtidigt innebär detta ett avsteg från momssystemets grundläggande principer och funktion.
I föreliggande promemoria föreslås att kopplingen i lagtexten till s.k. KN-nummer slopas. Anledningen till detta är att Skatteverket i en utvärdering av reglerna har funnit att kopplingen till KN-nummer innebär att det är svårt för branschen att förutse reglernas tillämplighet samt att den praktiskatillämpningen av begreppet ”skrot” i bestämmelsen är vidare än vad som egentligen följer av bestämmelsen.
Synpunkter
Svenskt Näringsliv har inget att erinra mot förslaget som sådant då det kan innebära förbättrade regler för skrotföretagen. Svenskt Näringsliv anser det anmärkningsvärt att effekterna för företag som inte direkt ingår i skrotbranschen, men som har transaktioner med sådana företag, inte har analyserats och beaktats. I detta sammanhang hade även en analys och en argumentation behövts kring varför just aktuella metaller ska omfattas men inte annat avfall som återfinns i artikel 199.1 d) och i bilaga VI i EU:s mervärdesskattedirektiv
Svenskt Näringsliv uppmärksammade redan vid reglernas införande att de skulle leda till en ökad administrativ börda.1Den omvända skrotmomsen tillämpas inte
enbart vid handel mellan företag inom skrotbranschen (se grönt område nedan). Utöver dessa företag träffar reglerna även alla företag som erhåller ersättning för skrot och annat avfall (se rött område nedan). Såväl i nu föreliggande promemoria som vid reglernas införande undersöktes inte vilka andra företag som påverkas samt vilka konsekvenser reglerna har på dessa företag. Detta är en stor brist i konsekvensanalysen av reglerna.
Svenskt Näringsliv erfar att skrotmomsen innebär en stor administrativ börda för flera företag som inte ingår i skrotbranschen, men som har transaktioner med s.k. skrot- och avfallsföretag. Detta då det är vanligt att skrotföretag ställer ut en gemensam handling som både är en faktura för försäljningar och självfaktura för ersättning som avser förvärvat avfall och skrot. En del av ersättningen för avfall och skrot kan då omfattas av omvänd moms och en annan del omfattas inte av omvänd moms.
Detta medför en komplex och betungande hantering (kontering, bokföring, redovisning) för icke skrotföretag. Dessa fakturor är svåra att hantera i vanliga flöden då det inte är rena inköps- eller försäljningstransaktioner utan innehåller båda flöden. Dessutom innehåller de transaktioner med och utan omvänd skrotmoms. Det leder detta till en komplex manuell hantering då transaktionerna inte kan hanteras i affärssystemen, vilket medför ökad administration och större risk för oavsiktliga misstag.
