KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 07-83.021 Styrelseärende 2008-05-23 Till Förbundsstyrelsen
Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2007
Omsättningen i GR uppgick under 2007 till 179,2 mkr, varav 35,3 mkrfinansierats genom medlemsavgifter till GRs verksamhet, 24,6 mkr i
medlemsavgifter för vidaretransfererade bidrag och 119,3 kkr i övriga intäkter. Verksamheten har under året genererat ett överskott om 4 160 tkr. Enligt beslut i GRs styrelse den 22 februari 2008 angående disposition av GRs överskott för år 2007 avsätts 600 tkr till Strukturbild – arbete med ÖP-översikt och
erfarenhetsutbyte i GIS-frågor; samt 500 tkr som en förstärkning av arbete inom det sociala området.
Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2007, daterat 2008-04-21, överlämnats.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
a) att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2007 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys,
b) att fastställa styrelsens förslag till disposition av årets resultat, samt c) att översända årsredovisning till medlemskommunerna för kännedom.
Göteborg den 21 april 2008
Nils-Gunnar Ernstson
/Minja Bengtsson
Dnr: 07-109.026 Styrelseärende
2008-05-23 Till
Förbundsstyrelsen
Revisionsberättelse angående förbundsstyrelsens
räkenskaper och förvaltning för år 2007
Från revisorerna har inkommit revisionsberättelse, daterad 2008-04-17, med rapport angående revisionen av räkenskapsåret 2007. Inga anmärkningar har gjorts.
I bokslutsgranskningsrapporten från revisorerna, daterad 2008-04-21, påpekas behovet av att klargöra vilken momsmässig status de avgifter som erhålls från medlemskommunerna har. Revisorerna förordar att frågan utreds.
Revisorerna har även till förbundsdirektören lyft fram behovet av att se över struktur och disposition av budgetunderlaget i samband med samråd inför budget 2010 i syfte att få en tydligare fokus på mål och måluppfyllelse. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att överlämna revisionsberättelsen till förbundsfullmäktige,
att uppdra åt förbundsdirektören att i samverkan med skatteverket utreda hur den momsmässiga hanteringen av medlemsavgifter och bidrag inom GR ska tillgå, samt
att uppdra åt förbundsdirektören att i samband med samråd inför budget 2010 se över struktur och disposition av budgetunderlaget.
Göteborg den 5 maj 2008
Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 08-19.021 Styrelseärende 23 maj 2008 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till verksamhetsinriktning och budget för
GR år 2009
Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2008-02-22 att översända förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 till
medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast 2008-04-04. Bifogade handling innehåller de olika styrgruppernas förslag till
verksamhetsinriktning och budget för år 2009. Förslaget innebär en oförändrad avgift per invånare för året jämfört med budget för år 2007 och 2008. Förslaget innehåller inte önskemål om någon kapitalförstärkning.
De yttranden som inkommit från medlemskommunerna tillstyrker förslag till budget. En sammanfattning av kommunernas ställningstaganden bifogas. Från Göteborgs Stad och Partille kommun har sammanfattningsvis framlyfts att GR under 2009 bör initiera en diskussion kring nästa utvecklingssteg för GR, särskilt kring rollfördelning mellan de olika beslutsnivåerna kommun, kommunalförbund och region liksom kring förtydligande av GRs egen
organisation med undergrupper och mandat. Dessa synpunkter har inarbetats i föreliggande förslag, sid. 6.
Förbundsstyrelsen bör i övrigt beakta de synpunkter som framkommit från kommunerna i den fortsatta verksamheten inom GR.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
a) att fastställa föreliggande verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009, b) att fastställa kommunernas avgift till GR för år 2009 till 68,11 kr per
invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till befolkningsunderlaget per 2007-12-31, samt
c) att uppdra åt förbundsstyrelsen att i den fortsatta verksamheten beakta de synpunkter som kommunerna framfört under budgetsamrådet.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Göteborg den 7 maj 2008
Nils-Gunnar Ernstson
Medlemskommunernas yttranden rörande
budgetsamrådet inför 2009
Kommun Ställningstaganden
Ale kommun Kommunstyrelsen ställer sig positiv till förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 samt till föreslagen medlemsavgift. Alingsås kommun Kommunstyrelsen tillstyrker förslag till
verksamhets inriktning och budget för GR 2009.
Göteborgs stad Kommunstyrelsen tillstyrker förslag till
verksamhetsinriktning och budget för GR 2009, med hemställan om att GR under kommande verksamhetsår initierar en diskussion om hur rollfördelningen ska se ut mellan olika nivåer – kommun, kommunalförbund, region - vad gäller ansvar och befogenheter.
Härryda kommun Kommunens budgetberedning lämnar inga invändningar mot förslaget.
Kungsbacka kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009. Förslaget inarbetas i budget 2009. Lerums kommun Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till budget
och avgiftsnivå för GR år 2009.
Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun har inget att erinra mot budgetförslaget som är väl avvägt, enligt kommunstyrelsen.
Mölndals stad Kommunstyrelsen tillstyrker GRs
samrådsunderlag avseende budget för år 2009.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
för GR samt att GR under tiden fram till dess bör förtydliga sin organisation med undergrupper, mandat, roller m.m. I övrigt har kommunen inget att erinra mot förslaget.
Stenungsunds kommun Kommunstyrelsen har inget att erinra mot GRs förslag avseende budget för år 2009.
Tjörns kommun Kommunstyrelsen kommenterar att det är viktigt att det skapas en gemensam grundsyn i
kulturfrågor inom GR och att man bör diskutera hur man skapar ett hållbart samhälle med hjälp av kultur. Kommunen menar att dessa frågor bör lyftas fram och tydliggöras i
verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009. I övrigt har kommunen inget att erinra. Öckerö kommun Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslag till
Dnr: 05-179.10 Styrelseärende 2008-05-22 Till Förbundsstyrelsen
Strukturbild för Göteborgsregionen.
En överenskommelse om att vi gemensamt tar
ansvar för att den regionala strukturen är
långsiktigt hållbar.
Förbundsstyrelsen antog 16 maj 2006 mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Syftet är att lägga en stabil grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla
Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo och verka i, samt besöka. I samband med antagandet gavs förbundsdirektören i uppdrag att påbörja arbetet med en strukturbild för
Göteborgsregionen.
Vid styrelsemötet 9 februari 2007 ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till inriktning av arbetet samt ett förslag till organisation och process/tidplan. Det innebär att det fortsatta arbetet inriktades på att ta fram en strukturbild med tillhörande överenskommelser för att läggas till grund för utvecklingen av den regionala strukturen i Göteborgsregionen.
Vid styrelsekonferensen 21 maj 2007 presenterades ett första utkast till strukturbild som stöd för en diskussion kring hur en sådan bör se ut.
Förbundsstyrelsen uppdrog åt kansliet att utifrån denna diskussion sammanställa ett arbetsmaterial att läggas till grund för ett rådslag under hösten/vintern 2007-2008.
Under hösten 2007 gjordes flera avstämningar med förbundsstyrelsen angående innehåll och avgränsning i arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”. Förbundsstyrelsen beslöt 14 december 2007 att genomföra rådslag med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar kring detta arbetsmaterial (daterat november 2007).
Under perioden 30 januari till 1 april 2008 genomfördes tretton rådslag med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Sammantaget gavs ca 1100
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
förtroendevalda möjlighet att delta i rådslaget. Följande frågor låg till grund för diskussionen:
• Kan vi med stöd av en strukturbild och överenskommelser tillsammans verka för att nå målen i Uthållig tillväxt?
• Hur ska en sådan bild se ut och vad bör överenskommelserna omfatta? • Kan vi utforma dem så att vi samtidigt visar att vi tar ett gemensamt
ansvar för att säkra ett framgångsrikt genomförande av projektet K2020? Resultatet från Rådslag 4 har sammanställts i en samrådsredogörelse (bifogas). Utifrån denna har arbetsmaterialet ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar” reviderats (bifogas).
I bilaga illustreras behovet av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur – sekundära strukturer. De sekundära strukturerna är inte en del av
överenskommelsen, men ingår som en del i det fortsatta gemensamma arbetet kring transportinfrastrukturfrågor i Göteborgsregionen.
Genom rådslag 4 har många av de frågor som förts fram under rådslag 1-3 avhandlats. Från rådslag 2 och 3 kvarstår dock några frågor. Förbundsdirektören fick16 maj 2006 i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa frågor kan tas om hand och arbetas vidare med. Det är frågor som berör den sociala dimensionen. Dessa frågor har även lyfts fram i diskussionerna i fullmäktigeförsamlingarna under denna rådslagsomgång men är av sådan art att de inte helt och fullt kunnat tas om hand i förslaget till strukturbild.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna samrådsredogörelse Rådslag 4, daterad 2008-05-05,
att godkänna ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, daterad maj 2008, samt
att uppdra åt presidiet att finna former för återkoppling av resultatet från Rådslag 4 till medlemskommunerna.
Göteborg 2008-05-05
Nils-Gunnar Ernstsson
2008-05-05 Pia Arnesson Kerstin Elias
Samrådsredogörelse Rådslag 4
Strukturbild för Göteborgsregionen – nu tar vi ett
gemensamt ansvar
Det är förbundsstyrelsens avsikt att med rådslagen som arbetsform föra en konstruktiv dialog som grund för arbetet med att utveckla Göteborgsregionen på ett sätt som säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling.
Diskussionerna i rådslag 4 har inriktats på hur en framtida strukturbild för Göteborgsregionen ska se ut, samt vilka övergripande politiska
ställningstaganden som måste till för att målen i Uthållig tillväxt ska nås. Följande frågor har legat till grund för diskussionen
• Kan vi med stöd av en strukturbild och överenskommelser tillsammans verka för att nå målen i Uthållig tillväxt?
• Hur ska en sådan bild se ut och vad bör överenskommelserna omfatta? • Kan vi utforma dem så att vi samtidigt visar att vi tar ett gemensamt
ansvar för att säkra ett framgångsrikt genomförande av projektet K2020?
Under perioden 30 januari till 1 april 2008 har tretton rådslag genomförts med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Sammantaget har ca 1100 förtroendevalda getts möjlighet att delta i rådslaget.
Arbetsmaterialet Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar har varit utgångspunkt för diskussionerna. Materialet har inte utgjort någon begränsning för diskussionerna, men den begränsade tiden under själva rådslagen har ändå gjort att det i huvudsak är den föreslagna strukturbilden som har diskuterats.
I det följande redovisas rådslagsdiskussionerna, sammanfattat under två rubriker; ”Stor samstämmighet kring strukturbilden” och ”Rådslagen – en arbetsform som har kommit för att stanna”. Redogörelsen är en översiktlig beskrivning utifrån de minnesanteckningar som förts vid rådslagen. Notera att när ordet ”vi” används i texten nedan syftar detta på vad de förtroendevalda har uttryckt.
Kommunalförbundet GR
Stor samstämmighet kring strukturbilden
Den fjärde rådslagsrundan visar tydligt att det finns en stor samstämmighet kring den presenterade strukturbilden. Huvudintrycket är att kommunerna ställer sig bakom förslaget till överenskommelser. Det finns en stark insikt om att gemensam planering är nödvändigt – vi måste tänka region! Vi behöver så långt som möjligt bortse från administrativa gränser. I rådslagen har ett ökat samarbete över kommungränssnitt efterfrågats, t ex vid planering av
förskola/grundskola, hemtjänst, verksamhetsområden, handel,
bostadsbyggande, kollektivtrafik och service. Alla kommuner måste på olika sätt samt i olika konstellationer samverka med varandra och inte enbart med Göteborg.
…men det finns ett behov av att identifiera den egna kommunen i strukturbilden
Rådslagen upplevs öka insikten om den egna kommunens roll i regionen. Vi har alla något att vinna, men måste även vara beredda på att göra uppoffringar. Överenskommelser måste hållas, men ansvar och förväntningar behöver tydliggöras. Relationen mellan kärna och omland, men också balansen nord-syd bör utvecklas och förtydligas. Det finns en osäkerhet om hur kommuner utanför huvudstråken ska anslutas, men överlag en vilja att ta ett lokalt ansvar för strukturbilden.
Strukturbild och överenskommelser på rätt nivå
Det konstateras att strukturbilden som presenteras i arbetsmaterialet ligger på en hög, men rimlig abstraktionsnivå. Det finns en stor enighet kring
huvudstrukturen, men i vissa delar kan materialet behöva revideras eller kompletteras. Det som starkast påtalats är behovet av tvärförbindelser mellan huvudstråken samt en utveckling av kustzonens roll. Det finns en önskan om att materialet tydligare ska visa kompletterande strukturer – sekundära strukturer.
Vid flertalet rådslag har ett tydligare tidsperspektiv efterfrågats. Kan vi ha tydliga och tidsatta delmål? Hinner vi till 2020? Är strukturbilden giltig i det riktigt långa perspektivet?
Landvettermålet ifrågasätts
Vid flertalet rådslag ifrågasätts volymmålet i Uthållig tillväxt att Landvetter flygplats 2020 ska ha minst 6 000 000 resande/år. Här krävs först och främst ett klargörande kring dels vilken typ av resande (inrikes/utrikes) som avses, men också kring flygplatsens betydelse för godstransporter. Som komplement har även ett motsvarande volymmål för antalet inrikes tågpassagerare
Stort stöd för K2020 och Västlänken
K2020 har tagit stort utrymme i rådslagsdiskussionerna och det finns ett starkt engagemang för att nå målet om ökat kollektivresande. Även Västlänken har lyfts fram som ett för hela regionen prioriterat projekt.
Diskussionen om kollektivtrafik har varit bred och med många olika infallsvinklar, bl a har kvalitetssäkring, miljövänlig transportteknik samt attityd- och trygghetsfrågor lyfts. Taxe- och betalsystem samt ägarförhållandet i Västtrafik har i hög grad ifrågasatts.
Vilket ansvar medför strukturbilden och överenskommelserna i praktiken? Kommunen kan i kontakten med allmänheten behöva förklara svåra
avvägningar – där kan strukturbilden och överenskommelserna vara ett stöd. Här kanske någon form av lokal strukturbild skulle kunna vara till hjälp? Hur definieras vad som är av regional betydelse? Här urskiljs dels rena
gränssnittsfrågor, men också strukturfrågor som berör flera kommuner. Sådana strukturfrågor är t ex åtgärder i infrastrukturen som påverkar flera kommuner, såsom Västlänken och hamnbanan.
Strukturbildens olika delar – kommentarer och inspel
Huvudstrukturen
I rådslagen bekräftas att ”Vision Västra Götaland. Det goda livet” ligger till grund för strukturbilden och därför efterfrågas konsekvensbeskrivningar utifrån denna gemensamma värdegrund. Det är viktigt att kunna se
strukturbilden i ett större sammanhang. Begreppet ”över-översiktsplan”, som kom upp i rådslagsrunda 3, har i flera rådslag aktualiserats. Ett viktigt steg här är den pågående sammanläggningen av översiktsplanerna i regionen.
Kärnan och det sammanhängande stadsområdet
Rådslagen bekräftar att kärnan är viktig som motor för hela regionen. Hur kan kärnans kvaliteter stärkas och bevaras? Kan överenskommelserna fördjupas så att kvalitativa bebyggelsekrav kan ställas?
Det som främst tagits upp som viktigt att beakta är grönstrukturen; allt från gröna lungor till gröna innergårdar samt lokaliseringsstrategier för
arbetsplatser, bostäder, handel och service. Behovet av samverkan rörande bostadsbyggande – inte minst på det politiska planet – har påtalats.
Kommunalförbundet GR
diskuterats. Detta är några av de frågor som diskuteras i det tjänstemannanätverk – bostadsnätverket – som finns inom GR. Huvudstråken
Järnvägens betydelse betonas och man framhåller att spår är strukturerande. Det finns ett starkt stöd för huvudstrukturen, men Göteborgs hamn och Landvetter flygplats bör integreras i strukturen. Flertalet kommuner har uppmärksammat att en fungerande hamnbana är viktig, inte bara för regionen utan också i ett nordiskt perspektiv. Specifika spårförbindelser som anses viktiga är Götalandsbanan (men också att nyttja ”gamla” Boråsbanan), en utbyggd Västra Stambana samt spår till Amhult på Hisingen. Några kommuner har konstaterat, ibland kritiskt, att vägar inte uppmärksammas tillräckligt i materialet.
Som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken ser man cykeln. Det har kommit fram många förslag som kan öka möjligheterna att kombinera cykel och kollektivtrafik; t ex ta med cykeln på tåget, pendelparkering för cykel samt cykelbanor fram till pendelstationer. Dessutom efterfrågas en
samman-hängande cykelvägstruktur, både i och mellan tätorter. Tvärförbindelser efterlyses
Alla kommuner har påtalat att tvärförbindelser mellan huvudstråken saknas och måste läggas till i materialet. För att binda samman regionen har både en ringled i det sammanhängande stadsområdet och tvärförbindelser mellan stråken längre ut efterfrågats. Många kommuner har framhållit behovet av en kompletterande struktur för kollektivtrafikresande.
Kustzonen
Kusten är en tillgång för hela regionen året om, och ska vara tillgänglig för alla – såväl regioninvånare som turister. Strandskyddet är viktigt, men en varsam och medveten exploatering kan också öka tillgängligheten.
En viktig fråga för kustzonen är hur man anknyter till huvudstråken. Är det möjligt att nyttja vattenvägar i högre grad?
Kustzonen bör på ett tydligare sätt visualiseras i strukturbilden. Gröna kilarna
En fördjupad diskussion om de gröna kilarnas betydelse och nyttjande
efterlyses. Här har framförallt jord- och skogsbrukets behov jämte turism- och rekreationsvärdet lyfts fram – hur kan vi bevara en levande landsbygd?
I detta sammanhang har påtalats att kollektivtrafik inte bara är till för
arbetspendling. Det är angeläget att skapa en god tillgänglighet till regionens viktiga rekreationsområden – för alla.
Göta älv
Det konstateras att älven har många olika funktioner som är viktiga att utveckla; bl a som dricksvattentäkt, transportled och rekreationsområde. Men älven ger också barriäreffekter. I flertalet rådslag har behovet av fler
älvförbindelser lyfts fram, inte minst ur ett sårbarhetsperspektiv.
Övriga inspel
Kan vi öka samarbetet kring klimat och sårbarhet?
Klimatfrågan har lyfts ur framförallt två perspektiv. Det finns en oro för och osäkerhet kring hur klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna samt hur man hanterar sårbarhetsaspekten. Men det finns också ett
engagemang för att minska regionens klimatpåverkan globalt – vad kan vi göra regionalt? I rådslagen har allt ifrån närproducerad energi och närproducerad mat till bilpooler och trängselavgifter diskuterats. I frågan om trängselavgifter görs inga ställningstaganden, men det ses som angeläget att frågan diskuteras regionalt.
De sociala frågorna stannar inte vid kommungränserna Vid samtliga rådslag har de sociala frågorna berörts, men då
förbundsstyrelsens presidium har presenterat detta som ett möjligt ämne för kommande rådslag har diskussionen inte fördjupats. Det har uttryckts både en förväntan och ett intresse för att fortsätta en sådan diskussion. På olika sätt har ändå ett antal sociala frågor lyfts i anknytning till diskussionen om
strukturbilden och överenskommelserna.
Infrastruktursatsningar har framställts som ett sätt att bryta segregationen; integrationsproblematiken har särskilt lyfts som en av regionen största utmaningar.
Det finns ett behov av att diskutera hur vi gemensamt kan hantera sociala svårigheter, t ex ett utökat samarbete kring speciella boenden eller
flyktingmottagande. Man ser också fördelar med att samverka kring social service; såsom barnomsorg, grundskola och äldreomsorg.
Trygghetsfrågor har uppmärksammats i många avseenden, när det gäller t ex kollektivtrafik, gängkriminalitet och utformning av bebyggelse.
Kommunalförbundet GR
Det finns en insikt om att det samhälle vi planerar för är till för kommande generationer. Vad tänker unga människor om sitt framtida boende och arbete? Vilka res- och konsumtionsmönster grundläggs idag? Attitydfrågor är viktiga att fundera vidare kring.
När det gäller regionförstoring finns en osäkerhet kring dess konsekvenser. En större region skapar förutsättningar för många specialiserade branscher och bejakar på så sätt entreprenörskap som ger Göteborgsregionen
konkurrensfördelar. Men mer arbetspendling kan också bli en familjefälla, förstärka ojämlikheten på arbetsmarknaden och skapa ökad stress. Kan
flexiblare pendling och distansarbete vara en lösning? Vid flera rådslag har en fördjupad analys av regionförstoringens konsekvenser efterfrågats.
I en växande lokal arbetsmarknad med fler branscher ställs också ökade krav på kompetensförsörjning. Utbildning och det livslånga lärandet ses som en förutsättning för uthållig tillväxt. Gymnasiesamarbetet lyfts fram som ett föredöme att ta efter.
Gemensamt agerande mot andra aktörer
I samband med diskussionen kring infrastruktursatsningar har frågan om finansiering kommit upp. Ett gemensamt agerande gentemot statliga aktörer ses som en förutsättning för att få större del av statliga medel. Det finns också en vilja till medfinansiering över kommungränserna, men hur motivera för medborgarna att man använder kommunala skattepengar regionalt? Flera kommuner har berört relationen mellan kommunerna, GR och Västra Götalandsregionen (VGR). Vid Göteborgs rådslag fördjupades diskussionen kring ansvarsfrågan: Hur hanterar vi att de olika kommunförbunden har kommit olika långt? Detta riskerar att skapa en obalans inom VGR.
Rådslagen – en arbetsform som har kommit för att
stanna
Vid flera tillfällen har förtroendevalda uttryckt att det är roligt och inspirerande att diskutera framtidsfrågor över partigränser. Rådslagen ses som ett utmärkt sätt att föra fram och diskutera för regionen viktiga gemensamma frågor. I diskussionerna har getts möjlighet att kommentera hur den egna kommunen påverkar och påverkas av regionala processer, vilket ökat insikten om den egna kommunens roll i regionen. Rådslagen har skapat en tillit som det är viktigt att vårda – processen behöver fortsätta.
Förbundsstyrelsens presidium har vid samtliga rådslag bekräftat det stora intresse och engagemang som visats. Kommunernas fullmäktigeförsamlingar har olika arbetssätt och rådslagen ger presidiet möjlighet att få inblick i detta.
Rådslag 4 – strukturbilden
I rådslag 4 bekräftas att den fysiska strukturen kräver en kommunövergripande diskussion. Med stöd av en sammanfattande strukturbild, som visar
huvuddragen i regionens fysiska struktur, har aktuella frågor diskuterats. Det har konstaterats att fler frågor kräver en fokuserad diskussion på en regional nivå. Som nämnts ovan har framförallt den sociala dimensionen berörts och kan bli aktuell att diskutera i ett kommande rådslag.
Rådslagen skapar förväntningar; på kommunerna och på GR. Hur återkopplas rådslag 4? Fullmäktigeförsamlingarna efterlyser tydlig respons på det som lyfts fram i diskussionerna och hur arbetet med strukturbilden fortsätter.
Kan vi vidareutveckla rådslagen som arbetsform?
Såväl från förbundsstyrelsens presidium som i fullmäktigeförsamlingarna har uttryckts att rådslagen som arbetsform har kommit för att stanna. Vi behöver rådslag oftare, men hur går formen att utveckla? Kan vi ha rådslag över kommungränser? Kan vi samla alla fullmäktige för en stor regional kongress? Kan själva rådslaget genomföras på annat sätt?
Informera och involvera medborgarna
I denna rådslagsrunda har frågan om relationen till medborgarna lyfts – man vill vidga diskussionerna. Det handlar om att informera kommuninvånarna om regionala sammanhang för att skapa förståelse för svåra avvägningar.
Det handlar också om att involvera fler – om att ta vara på medborgarkraften – och utveckla kommunernas regionala dialog med medborgarna. Här finns en förväntan på GR att bistå i detta arbete.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 05-163.10 Styrelseärende 2008-05-23 Till Förbundsstyrelsen
K2020 – kollektivtrafikprogram för
Göteborgsregionen
Förbundsstyrelsen satte med sitt beslut 2006-05-16 avseende ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” en tydlig riktning för det gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Bland de mål och strategier som redovisas i nyss nämnda dokument är kollektivtrafik-projektet K2020 särskilt angivet. Det framhålls att ”med en ökande befolkning och en fortsatt regionförstoring ökar
resandebehovet och därmed trycket på regionens transportinfrastruktur och miljö.” Vidare sägs att ”utan kraftfulla åtgärder kan den önskade tillväxten komma att hämmas. Det behövs därför betydande strategiska investeringar i transportinfrastrukturen och i kollektivtrafiksystemen”. Andelen
kollektivtrafikresor av den totala andelen resor ska, enligt angivet mål, uppgå till 40 % år 2025.
Arbetet med K2020 bedrivs, enligt en särskild överenskommelse daterad 2006-11-10, i samverkan mellan sex parter: GR, VGR, Göteborgs Stad, Banverket, Vägverket och Västtrafik. Enligt överenskommelsen har parterna accepterat att GR är ägare av projektet med förbundsstyrelsen som styrgrupp, samt att varje part ansvarar för rapportering till och eventuell förankring hos egna politiska nämnder/styrelser eller motsvarande.
I projektet medverkar tjänstemän från samtliga samverkande organisationer. Från GRs sida sker medverkan genom tjänstemän från GRs kansli samt även från några av medlemskommunerna. Göteborgs Stad deltar i arbetet som samverkande part enligt ovan nämnd överenskommelse. GRs övriga medlemskommuner har knutits till arbetet bl.a. genom arbetet med ”K2020 lokalt”, dvs. program för kollektivtrafiken i den egna kommunen. Vidare har projektet kunnat följas genom medverkan i en referensgrupp.
K2020 har även varit en viktig del i det under vintern genomförda rådslaget kring en strukturbild för Göteborgsregionen. En av de frågeställningar som där diskuterats har varit: kan vi utforma en strukturbild och överenskommelser så att vi samtidigt visar att vi tar ett gemensamt ansvar för att säkra ett
framgångsrikt genomförande av projektet K2020?
I enlighet med det uppdrag förbundsstyrelsen lämnade 2007-05-23 kommer ett förslag till kollektivtrafikprogram i konceptform att föreläggas förbunds-styrelsen vid styrelsekonferensen den 22-23 maj. Avsikten är att då ge möjlighet till en grundläggande belysning av vad programmet innehåller och vilka konsekvenser det kan få. Förslaget är baserat på den målbild, ”K2020 – målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen”, som förbundsstyrelsen antog 2007-09-14. Vid ledningsgruppens möte 2008-05-07 konstaterades att en del arbete kvarstår innan ledningsgruppen är beredd att slutligt överlämna programmet till förbundsstyrelsen. Tidsutrymme för en bearbetning önskas därför under perioden juni-augusti.
Arbetet med programmet har underhand redovisats och diskuterats vid
förbundsstyrelsens möten under hösten/vintern 2007-08. Förbundsstyrelsen har lämnat direktiv till stöd för arbetet, bl a avseende prioriteringar i fråga om stadsmiljö kontra utrymme för kollektivtrafik och/eller personbilstrafik, samt även beträffande behov av kunskapsunderlag för att kunna pröva frågan om finansiering.
Det slutliga förslag till kollektivtrafikprogram, som i september bör kunna föreläggas förbundsstyrelsen, är avsett att vara den gemensamma framtidsbild, som ska utgöra underlag för planering och beslut inom respektive samverkande organisation. Detta i syfte att nå målet om att 40 % av antalet resor i
Göteborgsregionen ska ske med kollektivtrafik 2025. Förbundsstyrelsen föreslås besluta:
att till protokollet anteckna den förda diskussionen,
att uppdra åt projektet att bearbeta förslaget till kollektivtrafikprogram med stöd av den vid styrelsekonferensen förda diskussionen,
att bearbetningen ska utföras så att förbundsstyrelsen ska ha möjlighet att behandla ett förslag till kollektivtrafikprogram den 19 september 2008.
Göteborg 2008-05-07
Nils-Gunnar Ernstson
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 08-7.20 Styrelseärende 2008-05-23 Till Förbundsstyrelsen
Investeringsplaner – fortsatt samverkan
Regeringen har erbjudit Västra Götalandsregionen att inleda arbetet med att ta fram åtgärdsförslag för kommande investeringsplan 2010-20120.
Erbjudandet innebär att genomföra en regional transportslagsövergripande analys av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov Denna regionala systemanalys ska avrapporteras till regeringen 2008-09-30. De fyra kommunalförbunden i Västra Götaland ansvarar för att ta fram var sin delregional systemanalys. Dessa kommer att sammanställas och
resultera i en regional systemanalys för hela Västra Götaland. Arbetet bedrivs i form av workshops och i workshop 1, som genomfördes i mars, utgick man från dagens politiskt förankrade målsättningar och diskuterade transportsystemets funktioner. Det sammanvägda resultatet presenterades för BRU den 1 april som godkände beslutshandlingen som en delleverans i arbetet med den regionala systemanalysen (bilaga).
Andra omgången workshops genomförs under maj (för GR den 8 maj). Fokus kommer att ligga på att diskutera åtgärder utifrån redan framtagna funktioner. Ett 50-tal funktioner finns framtagna på Västra Götalands nivå och respektive kommunalförbund har ansvarat för att välja ut de viktigaste funktionerna (8-10 stycken) inför workshop 2. För GR:s del har detta arbetet genomförts av nätverket för infrastruktur. Resultaten från workshop 2 kommer att vägas samman och behandlas av BRU den 3 juni. Ytterligare information i ärendet kommer att lämnas muntligen vid
styrelsekonferensen.
Förbundstyrelsen föreslås besluta
att till protokollet anteckna lämnad information; samt
att uppdra åt GRs politiker inom BRU att föra fram medlemskommunernas position i frågan på BRUs möte den 3 juni.
Göteborg 2008-05-07
Bo Aronsson
2008-03-25 Kommunikationsenheten
Ingrid Winblad
_______________________________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Telefon Telefax
Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 05 00 031-63 09 70
Delrapport angående regional systemanalys för Västra Götalandsregionen Ärendet
Västra Götalandsregionen har 08-01-17 av regeringen fått erbjudande om att utarbeta en regional systemanalys som ska inrapporteras 30 september 2008.
Det inriktningsunderlag ”Ökad tillväxt och en bättre miljö” som fullmäktige fastställde i juni 2007 utgör en av Västra Götalands förutsättningar för den regionala systemanalysen. Redan i inriktningsplaneringen genomfördes en omfattande kartläggning och bedömning av mål, funktionskrav och behov av åtgärder i transportsystemet särskilt vad gäller natio-nell transportinfrastruktur.
I januari i år påbörjades diskussionerna i regionen i anledning av regeringens erbjudande och Beredningsgruppen för regionutveckling tog ställning till konkreta mål och upplägg av arbetet den 12 februari. Trafikverken ska stödja arbetet bl a med en metodbeskrivning. Denna var klar först den 19 mars i sin slutversion. Där anges att arbetet successivt ska av-rapporteras till trafikverken med en delleverans 19 juni.
Regionen har valt att med denna PM göra en första delrapport av arbetet.
Hur arbetet organiseras
Högsta beslutande organ i Västra Götalandsregionen är Regionfullmäktige som i septem-ber i år tar slutlig ställning till den regionala systemanalysen efter förslag av Regionstyrel-sen.
Operativt ansvarig för arbetet med systemanalysen är Beredningsgruppen för regionut-veckling. Beredningsgruppen består av politiker som företräder regionen respektive kom-munerna i Västra Götaland.
Till stöd för Beredningsgruppen finns en strategisk infrastrukturgrupp. Den leds av kom-munikationsenheten vid Västra Götalandsregionen och i gruppen ingår tjänstemän från vägverket, banverket, luftfartsstyrelsen, sjöfartsverket, länsstyrelsen, Västtrafik och de fyra kommunalförbunden.
Dialogmöten med näringslivet och intresseorganisationer anordnas dels av Västra Göta-landsregionen, dels av resp kommunalförbund. Dessutom har varje kommunalförbund i mars genomfört en workshop 1 avseende mål – funktion/funktionskrav och i maj planeras en workshop 2 avseende funktion/funktionskrav - åtgärder. Detta för att säkerställa att funktionerna får tillräckligt utrymme i processen. Deltagare i workshopparna är huvudsak-ligen politiker och tjänstemän i kommunalförbundet och kommunerna samt trafikverken och Västtrafik.
2
Mål i den regionala systemanalysen
De övergripande politiskt fastställda målen för Västra Götalandsregionen är, förutom de nationellt fastställda transportpolitiska målen, ”Vision Västra Götaland - Det goda livet” och det inriktningsunderlag regionfullmäktige fastställde i juni 2007 ”Ökad tillväxt och en bättre miljö”.
Utifrån de övergripande målen diskuterade Beredningsgruppen en gemensam målstruktur för arbetet med den regionala systemanalysen. Efter att deltagarna i den strategiska grup-pen lämnat synpunkter fastställde beredningsgrupgrup-pen målstrukturen och identifierade po-tentiella målkonflikter den 12 februari.
Målen i sin helhet återfinns i bilaga till denna PM och är sammanfattningsvis: • Begränsa klimatpåverkan mm
• Goda möjligheter till arbetspendling och resor för studier • Nationell och internationell tillgänglighet
• Effektiva godstransporter • Minskad sårbarhet • Förbättrad trafiksäkerhet • Jämlikt transportsystem1
Målen Goda möjligheter till arbetspendling mm, Nationell och internationell tillgänglighet samt Effektiva godtransporter har direkt bäring på transportsystemets funktion och uppgift. De övriga målen har mer karaktären av villkor. Sammantaget utgör målen en viljeinrikt-ning där alla målen är likvärdiga. På det sättet garanteras att samtliga mål blir behandlade var för sig och tillsammans.
I workshop 1 gjordes också en avstämning av målen, dels som helhet och dels mot delregi-onala mål. Det innebar bland annat fördjupade diskussioner om vissa frågor som lyfts fram inom respektive kommunalförbund men utfallet av diskussionerna kunde väl inpassas i den övergripande målstrukturen.
Strategisk miljöbedömning
Miljöaspekterna har lyfts fram som ett styrande mål bland övriga mål. Beträffande klimat-påverkan finns i skrivande stund inget fastlagt nationellt mål. Vi arbetar tills vidare med att transportsystemets klimatpåverkan ska minska med 20% netto, dvs efter att förbättrade miljöegenskaper hos fordon och bränslen beaktats och en fortsatt trafiktillväxt balanserats. Detta innebär att vi måste tänka i termer av tunga och mer än marginella systempåverkan-de förändringar.
Förutom klimatpåverkan finns andra viktiga utpekade miljömål med direkt bäring på transportsystemet och som innebär att trafikens påverkan på människors hälsa samt om-givningen i övrigt kontinuerligt ska minska. Medan klimatfrågan påverkar hela samhälls-systemet bedöms frågorna kring buller, vattentäkter och intrång ha en mer begränsad
geo-gor om luftkvalitet (NOX, partiklar mm) behöver däremot uppmärksammas också i ett
sy-stemperspektiv.
De nationella miljökvalitetsmålen har varit styrande vid utformningen av miljömålet. Mil-jömålet har avgränsats till klimatfrågan, luftkvaliteten samt buller, vattentäkter och intrång. Omfattningen och inriktningen av målet har diskuterats och stämts av med de fyra trafik-verken, västtrafik, länsstyrelsen, de fyra kommunalförbunden och kommunerna i Västra Götaland.
Vi bedömer sammanfattningsvis att vi i steget om mål har identifierat och samrått om må-len i enlighet med miljöbalkens bestämmelser och trafikverkens metodanvisning.
Jämställdhet
Jämställdheten har lyfts fram i regionens gemensamma målstruktur på följande sätt: ”Transportsystemet påverkar direkt och indirekt på flera sätt människors vardag. Det är viktigt att transportsystemet utformas så att det tillgodoser både kvinnors och mäns behov på ett likvärdigt sätt. Det kan t ex handla om att kollektivtrafikens utbud ska motsvara olika resbehov, att kvinnor och män har samma möjlighet att påverka planering och beslutsfat-tande, att beakta skillnader i värderingar beträffande behovet av förändringar och utbygg-nader av infrastrukturen eller att kunna förutsäga konsekvenserna av olika åtgärder från ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer att särskilt uppmärksamma jämställdhetsfrågorna un-der genomförandet av den regionala systemanalysen och som förberedelse för åtgärdspla-neringen. Diskussionen bör vidgas till att gälla jämlikheten i transportsystemet, dvs i vad mån alla medborgargruppers intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionshinder etc tillgodoses.”
I de fyra workshopparna uppmärksammades jämställdhetsfrågorna genom den särskilda PM om jämställdhet som tagits fram och sänts ut inför workshopen. Promemorian bilägges detta tjänsteutlåtande. I flera fall gjordes särskilda föredragningar om jämställdheten i workshopen. Jämställdhetsmålet behandlades dessutom tillsammans med övriga mål.
Workshop om Mål – Funktioner/Funktionskrav
I mars genomfördes i varje kommunalförbund workshop 1 avseende
Mål-Funktioner/Funktionskrav. Totalt deltog cirka 180 deltagare varav drygt 30 % eller cirka 60 deltagare var kvinnor.
Som ovan nämnts inleddes varje workshop med ett grupparbete kring målen. Därefter genomfördes ett större grupparbete som handlade om att utifrån målen diskutera hur trans-portsystemet ska utformas för att målen ska uppnås. I varje grupp inleddes diskussionen med ett mål med direkt bäring på transportsystemets uppgift (arbetspendling, tillgänglighet eller godstransporter). Här noterades också synergieffekter eller konflikter med andra mål. Därefter diskuterade gruppen ett eller flera av målen som hade karaktären av villkor (mil-jömålet, sårbarheten, trafiksäkerheten och jämställdheten) – också här noterades synergief-fekter och konflikter med andra mål.
mål-4
Funktioner/Funktionskrav
Övergripande
Ett mål har oftast bäring på flera funktioner. En funktion kan också ha bäring på flera mål t ex kortare restider med kollektivtrafik, vilket kan underlätta arbetspendling, minska kli-matpåverkan samt öka tillgängligheten nationellt och internationellt.
Dokumentationen från workshopparna utgör ett rikt material som kommer att bearbetas i den fortsatta processen. Dokumentationen bilägges detta PM.
Identifierade funktioner
Följande funktioner har identifierats som tämligen genomgående teman från samtliga workshops för respektive mål. Funktionerna redovisas och sammanfattas enligt följande modell:
Begränsa klimatpåverkan m m
1 Mer gods- och persontransporter på järnväg genom ökad kapacitet m m
Ökad samordning av godstransporter, kombi, marknadsanpassade terminaler etc
2 Öka nuvarande mycket låga andel kollektivt resande genom ökat utbud och högre standard. (K2020 siktar till fördubblat antal kollektivresande i Göteborgsregionen) Ökade möjligheter för cykel- och gångtrafik
3 Bebyggelseplanering, tillgänglighet till alternativa drivmedel, bredband med hög kapacitet, ekonomiska styrmedel, upphandlingspolicys för samhällets transporter, utbildning i Eco-körning
Goda möjligheter till arbetspendling och resor för studier 1
En attraktiv, bekväm, prisvärd och funktionell kollektivtrafik
Korta restider med kollektivtrafik – de flesta centralorter inom VGR ska kunna nå Göteborg inom 60 minuter och tex Gbg-Uddevalla/Vänersborg/Trollhättan inom 30 à 45 min
1. Särskilt betydelsefulla funktioner som framförts mycket frekvent 2. Betydelsefulla funktioner av mer regional/delregional karaktär 3. Betydelsefulla funktioner av karaktären Steg 1 i fyrstegsprincipen
Öka tillgängligheten även mellan huvudorterna och mot Varberg, Jönköping, Öre-bro, Karlstad och Östfold utanför VGR
Exempel:
- Gbg-Jönköping 60 min - Uddevalla-Skövde 60 min - Gbg-Karlstad 1,5 tim
Huvudorterna Uddevalla/Vänersborg/Trollhättan, Skövde och Borås ska nås inom max 45 min från sitt omland
2 Mer lokal pendling inom 30, max 45 minuter i första hand med kollektivtrafik där förutsättningar finns
Exempel på viktigt regionalt stråk: Lysekil-Uddevalla-Trollhättan-Lidköping-Skövde-Karlsborg
Huvudorter med högskola, max 45 min från kommunala centralorter Kortväga resor bör i större utsträckning ske med gång/cykel
Knutpunkts- och terminalfunktioner behöver utvecklas i Hela-resanperspektivet
3 Anpassa samhällsplaneringen mer till transportbehoven, samordna taxesystem
Nationell och internationell tillgänglighet
1 Förbättrad tillgänglighet med kollektiva färdmedel till och från Landvetter Hög tillgänglighet med tåg till och från Stockholm
Hög tillgänglighet med tåg till och från Oslo och Öresundsregionen
Möjligt att resa t o r över dagen med tjänsteärende till större städer i Europa
2 Förbättrad tillgänglighet genom kortare restider till och från Jönköping, Örebro, Karlstad, Varberg, Östfold för såväl bil som kollektiva färdmedel
3 Bättre kundanpassning av tidtabeller
Effektivare gränsövergångar avseende tullregler, infrastruktur, tidtabellsplanering etc
Effektiva godstransporter
1 Ökad kapacitet på väg och järnväg mot Gbg hamn och Torslanda (flaskhalsar i Gbg påverkar hela transportkedjan)
6
minalstruktur (kombiterminaler)
Hög framkomlighet, säkerhet och tillförlitlighet i stråken Oslo,
Värmland/Bergslagen, Stockholm/Mälardalen, Jönköping/Småland, Gbg-Öresundsregionen och Trollhättan/Vbg/Ua- Stockholm/Mälardalen
2 Hög framkomlighet, säkerhet och tillförlitlighet i stråken
Jönköping-Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla-Oslo samt mellan Sjuhärad och Skaraborg och hamnarna i Varberg, Uddevalla, övriga kusthamnar samt Vänerhamn
Förbättrad tillgänglighet för transport av skogsråvaror
3 Neutral prissättning mellan transportslagen
Hastighetskontroller, förbud för lastbilar att göra omkörningar på vissa vägtyper Effektiva gränsövergångar avseende tullregler, infrastruktur
Minskad sårbarhet
1 Ökad kapacitet i järnvägsnätet och huvudvägnätet i Göteborgsregionen, särskilt i snittet över Göta älv
Skapa möjligheter till alternativa transportvägar vid oväntade störningar. Exempel på sårbara vägstråk utanför Gbg är delar av E6 norr om Kungälv, E20 vid Lerum och norr om Mariestad samt stora delar av väg 40.
Minskat väderberoende för framkomlighet och punktlighet
2 Ökad bärighet på vägnät i anslutning till skogsbruk och annan verksamhet med mycket transporter
3 Ökad beredskap genom samhällsplanering och störningsplanering.
Förbättrad trafiksäkerhet
1 Öka andelen vägar med mötesfrihet
Förändra förarbeteendet genom vägutformning, hastighetsanpassning, övervakning etc
Prioritera oskyddade trafikanters/barns säkerhetskrav, särskilt i tätorter och vid busshållplatser
3 Utbildning, upphandlingspolicys för samhällets transporter, tekniska krav på fordon
Jämlikt transportsystem
1 Högre resstandard (attraktivitet) inom kollektivtrafiken Ökad trygghet och säkerhet inom transportsystemet
Anpassning till funktionshindrades behov, tillgänglighet/kapacitet, informationsin-hämtning etc
2 Trygga och säkra terminaler och pendelparkeringar Möjligheter till biljettköp vid stationer och i kommuner Samordnad tidtabell mellan olika operatörer
3 Attitydpåverkan, bättre information om kollektivtrafik, stimulera fler kvinnor att medverka i trafikplaneringen
Fortsatt process
I maj genomförs workshop 2 i respektive kommunalförbund. Workshopen kommer att be-handla Funktion/Funktionskrav - Åtgärder.
Efter analys, bearbetning och förädling av materialet presenteras sedan ett förslag till regi-onal systemanalys till Beredningsgruppen den 3 juni i år.
Förslag till beslut i Beredningsgruppen för regionutveckling
De ställningstaganden fullmäktige gjorde i juni 2007 i inriktningsunderlaget ”Ökad tillväxt och en bättre miljö” skall utgöra en förutsättning för det fortsatta arbetet med den regionala systemanalysen.
I inriktningsunderlaget konstaterades att en utökad satsning på transportsystemet nationellt och regionalt är nödvändig. Behoven att bygga ut redan beslutade projekt kvarstår och de måste genomföras. Dessutom angavs att E20 behöver byggas ut till mv/fyrfältsväg genom hela Västra Götaland, att minst en ny älvförbindelse behövs i Göteborg, att E45 behöver byggas om väster om Vänern till s k 2+1 väg samt att åtgärder behövs för resterande delar mellan Trollhättan och Göteborg som inte inrymdes i ”Trollhättepaketet”. Inom järnvägs-sektorn angavs att det är särskilt viktigt att bygga Västlänken i Göteborg och att Hamnba-nan i Göteborg behöver byggas i ny sträckning med dubbelspår och med en kompletteran-de broförbinkompletteran-delse i Marieholm. Det är kompletteran-dessutom viktigt att fullfölja järnvägsutbyggnakompletteran-den
8
utom behövs fortsatta satsningar på stationer, terminaler, tåginköp, spårvägssystemet i Gö-teborg samt den sjöburna kollektivtrafiken. En prioritering av kollektivtrafikens infra-struktur med bl a separata busskörfält och terminaler, inte minst inom storstadsområdet, är nödvändig. Projekt K2020 indikerar mycket stora investeringsbehov. Stora investeringsbe-hov finns också i den regionala vägtransportinfrastrukturen med strategiska länkar, sats-ningar på tjälsäkring samt bärighetshöjande åtgärder.
Beredningsgruppen föreslås godkänna denna promemoria som en delleverans till trafikver-ken och som ett inspel i det fortsatta arbetet med den regionala systemanalysen i Västra Götaland.
Regionutvecklingssekretariatet föreslås få i uppdrag att ta fram underlag till Workshop 2 i kommunalförbunden.
Dnr: 08-76.30 Styrelseärende 2008-05-23 Till
Förbundsstyrelsen
Angående samverkan för FoU-medel från
MISTRA – hållbar stadsutveckling
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Chalmers och Göteborgs Universitet, daterad 2008-04-10, fått en framställan om stöd för samverkan för FoU-medel från MISTRA (Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning).
MISTRA kommer 2008-05-15 att göra en utlysning om hållbar
stadsutveckling. Utlysningen avser en större satsning (15-20 mkr/år för en period på upp till 12 år) i syfte att bygga upp en världsledande miljö i Sverige för kunskapsutveckling och kunskapshantering för praktisk tillämpning inom området hållbar stadsutveckling.
GR har efter medverkan vid ett seminarium 2007-04-18 beretts möjlighet att delta i en arbetsgrupp för att diskutera möjliga former och inriktningar för en gemensam MISTRA-ansökan. I gruppen har, förutom GR, medverkat
företrädare för Chalmers, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen (VGR) och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De tankar som gruppen sammanställt (lägesrapport, januari 2008; bilaga) stämmer väl överens med de intentioner som MISTRA nu presenterat.
I ovan nämnd skrivelse framhålls att en framgångsrik ansökan kräver ett starkt stöd hos ledningen för medverkande organisationer. Särskilt noteras att
MISTRA förutsätter en medfinansiering i motsvarande storlek som det
beviljade anslaget (pengar och/eller material, lokaler, utrustning och arbetstid). I skrivelsen framhålls att MISTRAs utlysning är en fantastisk möjlighet av ömsesidigt intresse. Kansliet instämmer i denna bedömning och vill peka på hur väl intentionerna i MISTRAs inriktning (Mistra Pre-research project, Sustainable Urban Development, Final Report, november 2007;
sammanfattning biläggs) överensstämmer med det arbete som bedrivs utifrån de mål och strategier som förbundsstyrelsen formulerat för
Göteborgsregionens utveckling samt de arbetsformer som förbundsstyrelsen utvecklat. I mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt anges specifikt behovet av att utveckla hållbarhetsmodellen och att stärka analysen och
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
verktyg som används av stadskansliet för att visualisera sociala aspekter på utvecklingen över tid i Västra Götaland och Göteborgs stad.
• Integrerad kustzonsplanering och landsbygdutveckling i Norra Bohuslän är ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner i Norra Bohuslän med stöd av representanter från Lst. VG och Kommunförbundet Fyrbodal och som
utvecklar gemensamma strukturbilder för hållbar utveckling i Norra Bohuslän, med särskilt fokus på framtida markanvändning.
STADSUTVECKLING, januari 2008. (utkast 20080130, BM)
I maj 2007 inbjöd GMV till ett informations- och diskussionsmöte med anledning av ett uppdrag till Henrik Nolmark från MISTRAs styrelse att utreda förutsättningar för en större satsning på forskning om hållbar stadsutveckling. Vid mötet deltog politiker och tjänstemän från Gbg, GR och VGR samt forskare från Chalmers och GU. MISTRA stödjer forskning som kan förena hög vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta, med avsikt att resultaten skall kunna tillämpas i praktiken. Slutsatsen från mötet var att det finns både stort intresse och goda förutsättningar för forskningssamverkan om hållbar stadsutveckling i Västsverige. Med avsikt att förbereda en eventuell utlysning från MISTRA bildades en arbetsgrupp med representanter för de närvarande organisationerna för att diskutera möjliga former och inriktning för en sådan samverkan. Arbetsgruppen som har träffats 4 gånger sedan dess består av:
Lars Berggrund, ordförande i GMV, Anne-Marie Ramnerö, Gbg, Bo Aronsson, GR, Tomas Ekberg, VGR, Dick Hedman, Lst. VG, Merritt Polk, GU och Björn Malbert Chalmers.
Bakgrund
I Västra Götaland pågår flera projekt och aktiviteter med syfte att stödja hållbar utveckling i regionen. Detta sker inom ramarna för två övergripande och långsiktiga politiska processer för att förverkliga visionerna om det Goda Livet i Västra Götaland (VGR) och om Uthållig
Tillväxt i Göteborgsregionen (GR). Den senare är en lokal anpassning av den förra för att hantera Göteborgsregionens speciella förutsättningar som storstadsregion. Båda processerna är långsiktiga och unika i ett nationellt, troligen även internationellt, perspektiv inte minst p.g.a. de former för politisk samverkan mellan region och kommuner, respektive mellan kommuner, som har etablerats och utvecklas i arbetet. Västsverige är också starkt på forskningssidan. Ca 40 % av landets miljö- och hållbarhetsrelaterade forskning bedrivs på universitet och högskolor i regionen. Forskningen har en stark internationell position, dock hittills med begränsad direkt koppling och tillämpning i Västra Götaland. I Göteborgs stad pågår med utgångspunkt i stadens budget flera aktiviteter med syfte att stödja hållbar utveckling såväl i staden som i regionen.
Utgångsläget
Arbetsgruppen startade förutsättningslöst för att klarlägga aktuella aktiviteter och intressen inom respektive organisation. Vi kunde snart konstatera att det pågår olika innovativa processer på alla nivåer i regionen och som på olika sätt försöker hantera utmaningarna förknippade med hållbar utveckling. I flera fall är forskare från Chalmers och/eller GU
inblandade i olika roller, dock mer sällan med stöd av större forskningsanslag. Vi kunde också konstatera att den pågående kunskapsutvecklingen i regionen pågår parallellt på olika arenor med mer eller mindre begränsade kontaktytor. Vi anser därför att det finns en stor potential att effektivisera kunskapsutvecklingen i regionen och en MISTRA-utlysning som ett viktigt incitament för en sådan satsning, även om, som Bo Aronsson konstaterade, ’detta borde vi göra oavsett vad MISTRA säger’.
Den preliminära kartläggningen av etablerade arenor och pågående processer redovisas i bilaga 1. Det finns säkert fler pågående initiativ av intresse i
sammanhanget, som skulle kunna identifieras i en mer omfattande kartläggning. Sammantaget är det dock stora satsningar som pågår i VG regionen för att tackla utmaningarna för hållbar utveckling. Gemensamt för dessa initiativ är att nya
eller andra initiativ utvecklar tvärvetenskapliga samarbetsformer. Aktuella exempel är den nya forskarskolan om Hälsa och Miljö, som är ett samarbete mellan GU och VGR, och ’Urban Futures’, ett initiativ på Chalmers som också kan innehålla en
ämnesövergripande forskarskola om Hållbar Stadsutveckling. ’Urban Futures’ avser en samverkan för långsiktig hållbar stadsutveckling mellan universitet/högskolor, offentliga och privata organisationer i Västra Götaland för transdisciplinär
kunskapsutveckling, dvs. säga en kunskapsutveckling inriktad på ömsesidigt lärande och innovationer över etablerade disciplin- och sektorsgränser. För tillfället pågår kartläggning av forskning och utvecklingsarbete med relevans i sammanhanget både på Chalmers och GU. En aktuell sammanställning kommer att redovisas i
slutrapporten.
Preliminära slutsatser
Det finns behov av en gemensam plattform för kunskapsutveckling och ömsesidigt lärande för hållbar stadsutveckling i Västsverige, där kunskaper från olika vetenskapliga discipliner och samhällssektorer kan mötas kring konkreta utvecklingsproblem och på så sätt öka
kunskapsutbytet och samverkan mellan olika pågående processer i regionen. En sådan
plattform för urban utveckling i Västra Götaland skulle kunna utgöra en mötesplats forskning och praktik för kunskapshantering och ömsesidigt lärande, som kan stimulera forskning och utbildning och stödja förändringsprocesser och folkbildning i regionen. Hur en sådan plattform, som inte skall konkurrera med etablerade arenor utan istället utveckla och
effektivisera samverkan dem emellan, kan utformas är en utmaning för det fortsatta arbetet. Det är inte givet att en ny centrumbildning av traditionellt slag är den bästa lösningen. Vi behöver skapa ett regionalt innovationssystem för kunskapsutveckling och kunskapshantering med kopplingar till omvärlden, som är öppet och inkluderande och som kan användas av olika parter efter de behov som generas i pågående utvecklingsprocesser över tid. Ett sådant
innovationssystem kan behöva en neutral mötesplats för överblick, informations- och
kunskapshantering, samordning, och för olika typer av processtöd. Det senare kommer också att krävas för effektiv styrning och samordning av det planerade MISTRA-projektet. Kan vi redovisa hur detta kan/skall organiseras i en ansökan har vi en mycket stark position i konkurrensen om dessa medel.
Avseende inriktningen på MISTRA-ansökan ser arbetsgruppen ett antal intressanta (preliminära) teman av gemensamt intresse:
• Hur den globala politiska visionen om hållbar utveckling kan tolkas och förstås för att kunna omsättas i konkreta handlingar på lokal nivå i olika sammanhang.
• Former och metoder för integrerad utvecklingsplanering, som kan samtidigt kan hantera den hållbara utvecklingens olika dimensioner (helhetssyn), och som stödjer nödvändig samverkan mellan olika parter i samhället (deltagandeplanering,
partnerskap, dialogprocesser).
• Positiv social utveckling är målet för allt politiskt arbete. I flera pågående processer framhålls särskilt behovet av att utveckla förhållningssätt och metoder som kan
synliggöra och bättre hantera den sociala dimensionen i utvecklingsarbetet. Frågan om hur de nya svenskarna, med olika kulturell och etnisk bakgrund, kan delta aktivt i
• Teknik och metoder för visualisering, analys och simulering av komplexa system, inklusive metoder för kommunikation och lärande (pedagogik för hantering av komplexitet).
• Hur kan transdisciplinär kunskapsutveckling skapas och stödjas? Hur kan sådan kunskapsutveckling göras till en kontinuerlig och självklar del av
samhällsutvecklingen?
Dessa och ev. andra teman behöver preciseras och omformuleras till konkreta forskningsfrågor av gemensamt intresse i det fortsatta arbetet.
Nuläge
Den 7:e december 2007 beslöt MISTRAs styrelse att gå vidare med en utlysning om hållbar stadsutveckling i princip enligt utredningens förslag (Henrik Nolmark). Rapporten blir offentlig i samband med inbjudan enligt punkt 1, men processen nedan kommer troligen att följas (enligt erfarenhet från tidigare utlysningar):
1. MISTRA inbjuder rektorer från landets universitet och högskolor för information om satsningen på hållbar stadsutveckling den 21 februari 2008.
2. MISTRA öppnar utlysningen under våren 2008, troligen 15 maj eller 1 juni. 3. Steg 1 blir en kortare intresseanmälan (8-10s.) med idéer om forskningens
uppläggning och innehåll, samt beskrivning av partners nationellt och internationellt. Inlämning i september 2008.
4. MISTRA granskar inkomna förslag med hjälp av internationella experter och väljer ut ett antal av dem för utveckling av idéerna till ett fullständigt forskningsprogram (beslut av MISTRAs styrelse troligen i december 2008).
5. Programarbete med visst ekonomiskt stöd (ca 100s, 5-6 månaders arbete)
6. Utvärdering av programförslagen med stöd av internationella experter och beslut av MISTRAs styrelse (troligen hösten 2009)
7. Programstart i januari 2010.
MISTRAs syfte är att med en stor och långsiktig satsning skapa en ’världsledande’ forskningsmiljö. Det kan handla om upp till 12 års varaktighet, med 2 år för
uppbyggnadsarbete, och 5+5 års verksamhet (efter halvtidsutvärdering). Typisk för MISTRAs handläggning är regelbundna kontakter och avstämningar med MISTRAs kansli under såväl program- som verksamhetsskedet. Kontakten och samarbetet mellan forskargrupperna och deras partners i praktiken är då en mycket viktig fråga. Håller forskningen hög kvalitet, dvs. kan resultaten publiceras i ledande internationella tidskrifter och kan resultaten tillämpas med framgång i praktiken? Förutsättningarna för detta är bl.a. ett nära samarbete i tidigt skede för problemformulering och programskrivning.
Förslag till fortsatt arbete:
Arbetsgruppen är enig om att vi bör gå vidare med förberedelser för att anta utmaningen att få denna satsning till Västsverige. Ett medel för detta, som kan passa in väl i ovanstående tidplan är en gemensam seminarieserie med 3-4 möten under våren 2008, där aktuella projekt, eller processer, hos de olika parterna presenteras och diskuteras mer detaljerat. Syftet skulle vara att hitta gemensamma frågeställningar och teman, som skulle kunna ligga till grund för en ansökan till MISTRA, och att diskutera på vilket sätt befintliga eller nyskapade arenor/centra
Förslag till seminariedagar, innehåll och form: tisdag 8/4 em. GR och GBG
presenterar arb.gr. + 1-2 delt. från resp. org. diskuterar sem. rum GMV måndag 14/4 fm. VGR och Lst. VG presenterar arb.gr. + 1-2 delt. från resp. org. diskuterar sem.rum GMV måndag 19/5 hela dagen Forskare från Chalmers och GU presenterar
öppet sem. delt. från resp.org. diskuterar, arb.gr. summerar
Fakultetsvillan
Principen för presentationerna kan vara att besvara följande frågor: Vad gör vi, vad vill vi veta, och vilka är de största utmaningarna i framtiden?
Vi tar tacksamt emot synpunkter på detta förslag och hoppas på fortsatt förtroende att arbeta vidare för att kunna redovisa våra slutsatser när utlysningstexten är offentlig (i bästa fall den 19/5).
Arbetsgruppen för MISTRA hållbar utveckling Genom Merritt Polk och Björn Malbert
Bilaga 1: Etablerade arenor och pågående processer
Exempel på etablerade arenor för samverkan och pågående processer med inriktning på hållbar utveckling i regionen är (obs utan inbördes ordning):
Arenor:
• Göteborg Action for Management of the Environment (GAME) som är ett västsvenskt samarbete forskning – politik – näringsliv för att initiera projekt och aktiviteter som kräver samverkan mellan flera olika aktörer. Det gemensamma temat är hållbar utveckling.
• Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV) som är ett samarbete mellan Chalmers och GU för att initiera, koordinera och stödja forskningssamverkan inom området miljö och hållbar utveckling.
• Panelen kopplad till visionen om det Goda Livet i Västra Götaland, som är ett uppdrag från VGR att utvärdera och stödja VGRs arbete för att genomföra visionen. Panelen består av representanter för forskning, politik och näringsliv i Västsverige. Panelen lämnar sin rapport under våren. Panelens ev. fortsatta roll och inriktning är en öppen fråga.
• Hållbar utveckling i regionen 2050 (HUR 2050), som är ett nätverk av representanter för 14 offentliga bolag eller förvaltningar i Göteborgsregionen, inklusive Banverket, Vägverket och Landvetter flygplats, med syfte att ta fram ett gemensamt
kunskapsunderlag och stärka samarbetet för hållbar utveckling i regionen. Chalmers och GU har representanter som följer arbetet i ledningsgruppen.
• Överenskommelsen mellan Göteborgs stad, Chalmers och GU (2005-10-07) om samverkan mellan praktik och forskning för hållbar utveckling. Med hållbar
utveckling avses en samhällsutveckling miljö, social och ekonomisk i ett integrerat och långsiktigt perspektiv. Samverkan har för tillfället har två huvudinriktningar: 1)
kunskapsutveckling för olika kategorier av stadens förtroendevalda och tjänstemän, och 2) utredning om de ömsesidiga relationerna mellan staden och universiteten med inspiration och stöd från Stratclyde i Glascow.
• Urban Laboratory Göteborg (ULG) är en gemensam plattform för Göteborgs stad och Chalmers inom ramen för ovanstående överenskommelse för samverkan om undervisning, forskning och praktik rörande olika stadsutvecklingsfrågor. (Förutsättningarna för att utvidga och utveckla ULGs uppdrag som grund för en gemensam arena för urban utveckling i Västra Götaland bör kunna diskuteras bland berörda parter, som då även omfattar GU, GR, VGR och Lst. VG.)
• Stenakademin i Norra Bohuslän är en intresseförening för samverkan mellan stenindustrin, fem kommuner (Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum), Chalmers Arkitektur och Bergens Arkitektskola om undervisning, forskning och praktik för hållbar samhällsutveckling.
• Da Capo i Mariestad är en del av inst. för Bebyggelsevård, GU. Verksamheten är inriktad på hantverkets teori och praktik för renovering och underhåll av kulturarvets konstruktioner, inredningar och trädgårdar och drivs i samarbete med Mariestads kommun, Fastighetsverket och Chalmers Arkitektur
Processer:
• Arbetet att genomföra visionen om det Goda Livet i Västra Götaland är en långsiktig process som leds av regionstyrelsen för Västra Götaland. Arbetet innehåller ett flertal delprocesser med olika varaktighet, t.ex. Smart Energi, Biogas Väst, Passivhuscentrum i Alingsås (samarbete med Alingsås kommun), Design med omtanke, Hållbar
produktion och konsumtion (centrum på GU), Hälsa och Miljö (forskarskola på GU), Corporate Social Responsiblity (CSR Väst).
• Arbetet att genomföra visionen om Hållbar Tillväxt i Göteborgsregionen är en
långsiktig process som leds av GRs styrelse. Arbetet bedrivs bl.a. genom Rådslag som är en politisk dialogprocess för handlingsinriktad samverkan i regionen. Ett exempel på en pågående delprocess är Kollektivtrafik 2020 (K 2020), med rötter i HUR 2050, som innebär nära samarbeten mellan tjänstemän i GRs medlemskommuner om den framtida kollektivtrafiken i regionen som stöd till de politiska dialogprocesserna för beslut om ansvarsfördelning och genomförande. På liknande sätt drivs ett arbete för att skapa gemensamma strukturbilder för regionens framtida utveckling.
• Arbetet med att genomföra visionen om hållbar tillväxt och att bryta segregationen i Göteborgs stad utgår ifrån kommunfullmäktiges budget. Stadens 70-tal enheter d.v.s. nämnder och bolag har uppdraget att vidta åtgärder som syftar till att uppnå visionen. Visionen och projektet K2020 är t.ex. utgångspunkter för pågående arbete med översiktsplan för Göteborg. Projektet Miljökvalitetsmål Göteborg konkretiserar den ekologiska dimensionen i stadens budget och tar fram förslag till miljökvalitetsmål med tidshorisonten 2020. Till stöd för nämndernas och bolagens arbete finns ett antal nätverk och stödprocesser. Exempel på sådana nätverk är: Trygg och vacker stad, Ung och trygg, Tryggare Mänskligare Göteborg och uppdraget S 2020 som haratt utveckla den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett arbete som kan vara intressant att vidareutveckla för hela GR.
• Inom ramen för ovan nämnda ramavtal har Göteborgs stadskansli, Chalmers och GU inlett diskussioner om ett utvecklat samarbete för ömsesidigt lärande om teknik och metoder för visualisering, analys och simulering av olika aspekter på hållbar
stadsutveckling. Ett exempel är Go-Trend, som är ett verktyg som används av stadskansliet för att visualisera sociala aspekter på utvecklingen över tid i Västra Götaland och Göteborgs stad.
• Integrerad kustzonsplanering och landsbygdutveckling i Norra Bohuslän är ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner i Norra Bohuslän med stöd av representanter från Lst. VG och Kommunförbundet Fyrbodal och som utvecklar gemensamma strukturbilder för hållbar utveckling i Norra Bohuslän, med särskilt fokus på framtida markanvändning.
Dnr: 06-74.39 Styrelseärende 2008-05-23 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till regional gruspolicy
I ett nationellt perspektiv är förekomsterna av naturgrus i Göteborgsregionen små. Det krävs därför direkta åtgärder för att säkra den långsiktiga
försörjningen av naturgrus. Förbundsstyrelsen beslutade 2004-05-13 att uppdra åt kansliet att genomföra ett åtgärdsprogram för regional grusförsörjning. Enligt programmet ska en regional gruspolicy utarbetas för att användas av medlemskommunerna vid upphandling och planering.
Förslag till regional gruspolicy: ”Strategi för långsiktig hushållning av berg, grus och sand – en förutsättning för samhällsbyggande i Göteborgsregionen” har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade 2006-11-16 remittera föreslagen gruspolicy till medlemskommunerna och
länsstyrelserna. En samrådsredogörelse för remissförfarandet har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad kommer att informeras om ärendet vid styrgruppsmöte 2008-04-25.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna samrådsredogörelsen, daterad 2008-04-21, att anta förslag till regional gruspolicy, daterad april 2008,
att rekommendera medlemskommunerna att lägga policyn till grund för det lokala planeringsarbetet samt vid upphandlingar, samt
att ge kansliet i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ta fram en regional materialförsörjningsplan samt i övrigt verka för att gemensamma arbetsformer utvecklas.
Göteborg 2008-04-21 Bo Aronsson
