Mötesplats Ungdom 2008

Mötesplats

_Ungdom

₂₀₀₈

Ett

-arrangemang

www.GRkom.se

Mötesplats

_Ungdom

₂₀₀₈

13 mars, Filmstaden Bergakungen, Göteborg

K

unskapssamhället är passé eller befinner sig på andra sidan jordklotet. I västvärlden är det medborgaren som förstår hur allt hänger ihop och kan använda sig av det på ett optimalt sätt, som tar hem segern.

– I framtiden är attityder, förståelse och kommunikation ett viktigare konkurrensmedel än kunskap. Då kan en avgörande egenskap vara förmågan att sms:a i mörker. Samhälls- och framtidsanalytikern Troed Troedson bjöd på många tankeställare när han på ett både humoristiskt och provokativt sätt berättade vad som fordras av mor-gondagens framgångsrika människotyp.

Vad Troedson menade var inte att den som sms:ar nattetid är speciellt utrustad med fingerfärdighet och fotografiskt minne utan att hon förmodligen har den mjukvara bestående av behov, attityder och kontakter som blir avgörande för att kunna kränga mobiltelefoner på en

marknad där allt fler kan konstruera dem. Konferencier Linda Andersson testade publikens kunskaper i filmmusik. Samhällsanalytikern Troed Troedson fram höll attityd och kontakter som framtidens melodi.

Härifrån till framtiden

Troedsons tidsexposé blickade över en värld som gått från långsiktigt till kortsiktigt, från kollektiv till individualiserad, från enkla till komplexa lösningar. Det tvingas vi alla förhålla oss till både som anställda och konsumenter:

– Morgondagens moderna samhälle tvingas ta hänsyn till hur en 15-årings liv ser ut när en stadsdel planeras. 15-åringen är dessutom en illojal och behovsstyrd kund och med inte alltid välgrundade värderingar.

– En 15-åring får en fin mobil och en uppbindningstid på två år hos den stora mobiltelefonoperatören. Han bryr sig inte utan låser upp mobilen så att han kan ringa sina kompisar med den operatör som råkar vara bäst just då. – Och det enda argument han behöver för att tycka att en styrelse ska vara sammansatt av lika delar kvinnor och män, eller att arbetsplatsen ska bestå av folk med olika etnisk bakgrund, är att det rimmar med hans värderingar. Han struntar fullkomligt i om resultatet blir bättre eller schysstare, förutspådde Troed Troedson.

bekymra sig mer för naturen än unga män. Anledningen är att de oftare värdesätter altruism och humanism högre än de jämnåriga killarna. Tje-jerna har också en högre tro på sin egen och andras förmåga att påverka situationen till det bättre. En hög grad av oro är positivt för ett miljö-medvetnare beteende, den bekymrade sopsorterar mer än andra. Vissa mår dåligt av oron, men den som lyckas kombinera oro för omvärlden med att inte låta det påverka välmåendet känner större framtidshopp. Hon ser en mening med livet, litar på miljö-organisationer och känner ilska över klimatproblematiken. Ilskan och de positiva känslorna blir en katalysator för välmåendet.

Slutligen frågade sig Maria Ojala vilken bästa vägen till framtidstro för dessa oroliga ungdomar var. Det visade sig att de som lyckas tänka

H

jälper det miljön att oroa sig för

den? Vad gör unga människor med sitt miljöengagemang? Den som lyckas kombinera sina oroskänslor med hoppfullhet tillhör förmodligen den kategori som gör mest för att rädda världen.

Det är lätt hänt att tappa modet i flödet av rapporter om hur illa ställt det är med klimatet i världen. Men ängslan kan vändas till något konstruktivt och bra om den bara kombineras med hopp.

– Oro över miljöproblematiken har ett nära samband med humanistiska och biosfäriska värderingar. Ju mer oroade ungdomar är, desto högre tilltro har de till att de själva och vetenskapssamhället kan påverka situationen till det bättre, säger Ma-ria Ojala, forskare och psykolog vid örebro universitet.

I sin avhandling har hon tittat på hur morgondagens vuxna tänker om klimatförstörelse, det egna ansvaret och hur oron kan vändas till en po-sitiv kraft. unga kvinnor tenderar att

E

ldsjälarna bakom Club Go Ahead berättade om den spännande ut-vecklingen med sin klubb. från att ha börjat på det lite mindre och trygga Meeths unga Salonger till att idag driva klubben i Sticky fingers lokaler. under föreläsningen visades en film om arbetet kring Club Go Ahead som man har producerat. Jazz, soul, funk, unplugged, hardcore och indiepop är några av de många genrer som har spelat på klubben, variationen är stor. Tjejerna berättade om hur arbetet kring arrangemangen har gett dem nya vänner och kontakter inom musikvärlden. Att själva ha fått ha hand om marknadsföring, bokning, teknik och helt enkelt att ha ansvaret för en klubb är något som helt klart skapat mer självförtroende i gruppen

Linda Eriksson, Jennifer Goodall, Emelie Hallberg, Sofia Shiervani och Anna Kasenova.

Grönt ljus för tjejer i musikvärlden

allt eftersom man sett att man har lyckats. Hur en framtida klubb Go Ahead ska se ut har man inte riktigt

bestämt, eventuellt ska man starta en förening där fler intresserade kan gå med.

TExT OCH fOTO: TED ASp

Hoppfull oro ger framtidstro

Vi behöver inte vara rädda att väcka oro hos unga människor, konstaterade Maria Ojala.

positivt om framtiden och samtidigt tro på sin egen och andras förmåga att faktiskt kunna påverka läget kän-ner hopp och är optimistiska inför framtiden.

– Vi behöver inte vara så rädda att väcka oro hos unga människor om det samtidigt kan väcka känslor av hopp hos dem, sammanfattar Maria Ojala sin undersökning.

TExT: AnnA-LOTTA nySTröM. fOTO: AnnA-KAJSA LunDKVIST

n

u är det inte bara unga män som kan bli hedershjäl-tar. I Göteborg har den första gruppen av Sharaf hjältinnor utbildats.

– Det är lättare för en tjej att tala med andra tjejer, säger Sabrin Ali om varför hon är hjältinna.

– Många tjejer är förtryckta, men de vet inte det själva, säger Shirin Husein, den andra av dagens två hjältinnor. Snart är det dags för de två nyblivna medlemmarna att, liksom Sharaf hjältar, gå ut i skolor, på fritidsgårdar, i föreningar och hålla i dialoggrupper om hederskultur och kvinnors rättigheter i Sverige.

Edison yakob, gruppledare för organisationen Sharaf hjältar i Göteborg, pratar engagerat om hur en attitydför-ändring behöver ske från två håll, både hos de pojkar som växer upp i en hederskultur och i det svenska samhället. – Vi lär ut att samhället tillhör alla. Vi invandrarkillar måste lära oss att alla ska bli integrerade och delaktiga. Men även svenskarna ska integreras. Vi måste kunna mötas, skapa dialog, säger han.

några i publiken ber om råd vad de, som kuratorer, lä-rare och fritidspersonal, kan göra för att hjälpa utsatta flickor.

– Lyssna först och främst. Moralisera inte, gör en be-dömning av situationen och för vidare personen till dina kontakter, som Bris, socialen, Sharaf hjältar. Använd våra resurser.

TExT OCH fOTO: AnnA-LOTTA nySTröM

Edison Yakob, Shirin Husein, Sabrin Ali och Farman Sediq.

”Lyssna först och främst.

Moralisera inte!”

ENKÄT: Vad har gett dig

framtidshopp idag?

Jag tyckte föreläsningen om medling gav en annan syn på hur det som först uppfattas som konflikt faktiskt kan vara en möjlighet till förändring.

Linda Skarpsjö, förebyggare, Torslanda,

Första föreläsningen, det paradigmskifte som är på gång. Hur det som idag uppfattas som ett problem kanske inte är ett problem utan nya möjligheter.

Sven Boge, ungdoms-sekreterare, Tynnered,

Sharaf hjältar, Vi måste bli bättre på att stödja ungdomar som själva tar initiativ. Hos dom finns det mycket hopp inför framtiden.

Ann Sofie Lagerstedt, Vice ordf. SDN Lärjedalen

100 kg kärlek på 30 minuter, bara för att man har ångest och förtvivlan så ska man inte ge upp utan att det kan vända!

Christer Lundberg, processledare Ung och Trygg

TexT: Ted ASp FoTo: AnnA-KAJSA LundKViST

Medling – ett ärligt samtal

mellan brottsling och offer

A

tt medla handlar inte om att skapa en plattform där en brottsling ska be om förlåtelse av sitt offer. Bernard le roux som själv är medlare berättade om vad hans arbete innebär och många av de förutfattade och felaktiga åsikter av vad som medling innebär. Transformativ medling handlar om att lyckas skapa en dialog i vilken man kan föra ett ärligt samtal, för det är först då man verkli-gen kan påverka en människa. Det är därför viktigt att man inte tvingas in i ett möte. Medling handlar om att påverka både brottsling och offer att nå en positiv utveckling genom att skapa trygghet genom att bara prata. Att bara bli sedd och hörd kan påverka en människa mer än vad man tror.

TExT OCH fOTO: TED ASp

”Det handlar om att väcka en dröm”

f

rån att ha varit ”fixare” vill många fritidsledare idag fungera som coacher. Det här innebär, enligt Jonas Agdur ordförande i KEKS, en stor rollförändring och ett nytt sätt att arbeta. Det är viktigt att skapa arenor där ungdomar kan utvecklas och vara med och påverka. Alla har en dröm och det är den coachande fritidsledarens uppgift att väcka den drömmen. Genom att ställa rätt frågor, stötta och komma med idéer ger man ungdomarna en möjlighet att hitta sin dröm och nå sina mål. fritidsledare måste våga lämna över årorna till ungdomarna, inte göra jobbet åt dem eller plocka bort problem.

TExT OCH fOTO: AnnA-KAJSA LunDKVIST

Volontärtjänst – en

färgklick i vardagen

E

fter många år som fritidsledare kände Christina Magnusson-Wallöe, Ale kommun, att hon ville utöka arbetets gränser och lära sig mer om andra kulturella miljöer. Hon började arbeta med Eu:s ungdomsprogram och 1997 tog hon emot sin första volontär. Idag gör två tjejer volontärtjänst i Ale kommun. Bernadette Török från ungern arbetar på fritidsgården och Claudia Donazzan från Italien hjäl-per ungdomar med funktionshinder. Båda tjejerna är väldigt positiva till volontärtjänst och säger att det är en fantastisk möjlighet att komma utomlands, träna sin engelska och skaffa sig nya erfarenheter. Enligt Christina har både anställda och ungdomarna fått lära sig mycket i utbytet mellan olika länder och de har skapat goda kontakter med olika organisationer runt om i Europa.

TExT OCH fOTO: AnnA-KAJSA LunDKVIST

Bernard le Roux.

Bernadette Török, Christina Magnusson-Wallöe och Claudia Donazzan berättade om Europeisk volontärtjänst.

Jonas Agdur är ordförande i KEKS, ett nätverk för fritidsledare.

B

ättre självkännedom och nya verktyg för att leda. I Göteborg finns två möjligheter för unga personer att lära sig ledarskap.

– Det har utvecklat mig jätte-mycket, säger blivande ledaren nilofar Amiri.

Hon har tillsammans med Anna Mårtensson, Sahar Bokharaei och Michael Tamrat Tiruneh gått ut-bildningen ung ledare Göteborg som ges av ungdomssatsningen (för ungdomar mellan 15 och 20 år). Sahar har även gått den vari-ant som Idrott och förening ger (för elever i år 8 och gymnasiet). Alla har sina särskilda specialin-tressen som dans, politik eller en vilja se yngre ungdomar växa i sitt eget engagemang.

– Det handlar om att hjälpa andra, inte om att kunna göra allt själv, säger Sahar Bokharaei och får medhåll av Anna Mår-tensson.

– Jag gillar att leda och att se andras idéer komma igång och bli verkliga.

– Och så får man verktyg för att leda bättre, säger Michael Tamrat Tiruneh.

när ungdomarna är färdigut-bildade kan de leda arrangemang och kurser och ta emot uppdrag från till exempel föreningar i stan som behöver dem. Många är redan engagerade i en fritidsgård och kan genom den slussas in i ledarskap.

– Att vara ledare är inte en titel, utan en egenskap. Vi är ledare hela tiden, avslutar nilofar Amiri.

TExT OCH fOTO: AnnA-LOTTA nySTröM

Ungdomar i dag och igår

H

ur är det att vara tonåring i Sverige finns det några skillnader mot förr? Går det att skapa några generella bilder av ungdomstiden? ung-domsforskaren Mats Trondman från Växjö universitet skisserade samtidens ungdomsvärld och bjöd samtidigt på många skratt.

– när jag var liten var jag bara hemma för att äta och sova. Vi var ute jämt och fostrade varandra, säger han.

Det livet verkar vara raka motsatsen mot hur barn har det i dag. Att vara hemma har blivit den vanligaste fritidsaktiviteten. Barnen berättar allt för såväl mamma och pappa som fröknarna i skolan. Mats Trondman är med-veten om att det är en generaliserande bild han målar upp, men den stämmer på tillräckligt många för att han ska kunna dra slutsatsen. ytterligare en skillnad mot förr är att tonårstiden förlängts åt två håll.

– puberteten sker tidigare i dag än för 150 år sedan. Då blev barnen vuxna i samhället innan de blev det i kroppen. I dag är det tvärtom. De är vuxna i kroppen som 11-12-åringar, men känner sig inte vuxna i samhället förrän runt 30.

Samtidigt som tonårstiden förlängts har de vuxnas roll förändrats. Det är vanligare att ett barn sätts i centrum på ett helt annat sätt än förr. Den vuxne är inte auktoritet per automatik, auktoritet är något som måste för-tjänas och som en vuxen blir genom att vinna förtroende. Samtidigt visar

Mats Trondmans undersökningar att barn ofta förväntar sig traditionella roller hos de vuxna, att ”mamma och pappa bestämmer hemma och fröken i skolan”.

– Att vara ungdom är inte ett problem. Men det är inget idealtillstånd heller, avslutar han sitt föredrag.

TExT: AnnA-LOTTA nySTröM fOTO: AnnA-KAJSA LunDKVIST

Anna Mårtensson, Sahar Bokharaei, Michael Tamrat Tiruneh och Nilofar Amiri.

Ungdomar lär

sig leda inom

sina passioner

Auktoritet är något som måste förtjänas, menar Mats Trondman.

G

år det att bedriva främjande verksamhet för utsatta ungdo-mar? Det har tre forskare från fou i Väst velat ta reda på i en utvär-deringsstudie av mötesplatser för ungdomar.

på ungdomssatsningen Kultur-Atom i Angered Centrum finns några av Sveriges bästa danspedagoger inom streetdance. Där tränar de samtidigt som de fungerar som ledare och förebilder åt yngre. I föreningen Hikari-Kai på mötesplatsen Meeths i centrala Göteborg samlas unga i som är intresserade av japansk kultur vare sig det gäller konst eller dataspel. Hur verksamheten utformas på ung-domsgården är beroende av faktorer som personalens yrkesbakgrund, intressen och erfarenheter, åldrar och intressen hos målgruppen samt olika grundantaganden om hur behoven hos ungdomar ser ut.

forskarna Helen Johansson, Su-sanne Liljeholm Hansson och Tor-björn forkby vid fou i Väst nämner de båda verksamheterna ovan som kvalitativt främjande. främjande i den meningen att de fokuserar på ungdomars möjligheter och läro-processer.

De har vidare valt att dela in ung-domsgården utifrån fyra

grundper-Susanne Liljeholm

Hansson, Torbjörn Forkby och Helen Johansson.

Främjande och förebyggande –

Hur tänker de och vad gör de?

Susanne Liljeholm Hansson talar om det skyddande perspektivet.

spektiv som alla mer eller mindre upp-märksammar utsatta ungdomar. De skyddande och möjliggörande perspektiven utgår från antaganden om att ungdomstiden är en trans-portsträcka mot vuxenblivandet där alla ungdomar är extra utsatta för faror, stress och negativt grupptryck. ungdomsplatsen ska då erbjuda en trygg och riskfri struktur med fokus på socialt samspel och gränssättning. Den ska också erbjuda vila och åter-hämtning genom avstressande och lustfyllda aktiviteter.

för vissa ungdomar är behovet av gränssättning extra viktigt. Det socialiserande perspektivet tar fasta på att vissa ungdomar måste få upp-leva konsekvenser av positivt och negativt beteende för att kunna växa. En fritidsledares roll är här också att få ungdomar själva att föreslå och genomdriva aktiviteter för att öka sin egenmakt.

ungdomsgården ska också måna om rättviseperspektivet och söka vara en motvikt till de sociala orätt-visor som finns i samhället. Den ska dels göra samhället uppmärksammat på de bortglömda och

marginalise-rade barnen, dels möjliggöra en väg ut ur hopplöshet och mindervärdig-het för dem.

TExT: JEnny Lööf fOTO: AnnA-KAJSA LunDKVIST

Tillbaka till lärandet – lokal samverkan

D

en virtuella skolan för avhoppare ställer det traditionella lärandet på sin spets. Den kräver ingen närvaro, inga läxor. Bara uppkoppling. resul-tatet är förbluffande.

Den virtuella skolan där storskolkande ungdomar får all sin pedagogiska undervisning tillgodosedd i ökande doser via chatforum och webbteve hem till sin fullutrustade lånedator, är skolmyndighetens lilla halmstrå för de elever som för länge sedan kapitu-lerat inför skolan.

– utgångspunkten är att lusten till lärande finns även hos den som av olika skäl inte kan eller vill gå i den fysiska skolan och som därför har dålig närvaro och därmed dåliga betyg, säger Sven Wirén, projektledare för den virtuella skolan.

Det gäller att med datorn som pedagogiskt verk-tyg locka fram lusten till lärande vare sig det gäller en smal nisch inom hiphop-kultur eller dataspel. Där kan eleven med hjälp av en duktig mentor och ämnesexperter lockas vidare efter sina intressen och förutsättningar och kanske entusiasmeras till att få in matematik, språk, samhällskunskap och historia bakvägen så att säga.

– Men det är inte det viktiga i det här läget och vi blandar överhuvudtaget inte in begrepp som betyg eller närvaro, säger Sven Wirén.

förlagan till den virtuella skolan finns i

Storbritan-niens – nOT School – där idag 90 procent av eleverna evaluerar sin hemma-utbildning och faktiskt fortsätter vidare till college där de klarar sig precis lika bra som andra elever.

Bara i Göteborg finns uppskattningsvis över 300 storskolkande elever mellan 12-20 år som skulle kunna vara målgruppen för projektet Tillbaka till lärandet.

Stadsdelarna Bergsjön och Gunnared gör nu pilot-försök att införa den alternativa undervisningsformen för de elever som varken lockande eller hot kan få till lektionerna.

projektet startar i liten skala, tidigast från maj. uppåt ett 60-tal elever knyts så småningom upp till en coach/mentor och en samordnare som sköter det praktiska runt honom eller henne, exempelvis kontakt med andra myndigheter som elevhälsan, socialtjänsten och psykiatri.

– Vi förser ungdomarna med bredband och all tek-nisk IT-utrustning de behöver för att sköta kontakten med en mentor upptill tio timmar i veckan. Snabb sup-port är sedan ett måste för att de inte ska tröttna, säger Björn Arnsand, rektor på nya Lövgärdesskolan.

TExT: JEnny Lööf

Mötesplats

_Ungdom

₂₀₀₈

Mötesplats

_Ungdom

₂₀₀₈

Ett

-arrangemang

i samarbete med:

Gecko.nu, Möjliggörarna, Tryggare och Mänskligare Göteborg, Social Resursförvaltning,

Kungälvs kommun och KEKS-nätverket, Ung & Trygg i Göteborg, Härryda kommun

För mer information, kontakta: Anna Bäckman, anna.backman@grkom.se Nicholas Singleton, nicholas.singleton@grkom.se

Mötesplats

_Ungdom

₂₀₀₈

Mötesplats

_Ungdom

₂₀₀₈

Mötesplats

_Ungdom

₂₀₀₈

Layout: Infogruppen GR.

Ett

-arrangemang

i samarbete med:

Gecko.nu, Möjliggörarna, Tryggare och Mänskligare Göteborg, Social Resursförvaltning,

Kungälvs kommun och KEKS-nätverket, Ung & Trygg i Göteborg, Härryda kommun

För mer information, kontakta: Anna Bäckman, anna.backman@grkom.se Nicholas Singleton, nicholas.singleton@grkom.se