Folkhögskola
för ensamkommande ungdomar
– ett metodmaterial
Folkhögskolespåret
Folkhögskolespåret är en möjlighet för ensamkommande ungdomar mellan 17–21 år och med uppehållstillstånd att studera och bo på en folkhögskola.
Målet med Folkhögskolespåret är att förkorta ungdomarnas väg mot vidare studier eller arbete och att underlätta integrationen i samhället. Eftersom folkhögskolan är ett alternativ med lägre trösklar och utan övre åldersgräns är Folkhögskolespåret speciellt intressant för ensamkommande ungdomar som kom till Sverige i de sena tonåren.
Läs gärna mer här: www.folkhogskolesparet.se
Instruktioner till metodmaterialet
Detta metodmaterial kan användas för att undersöka behov av alternativa studier eller boendeformer för ensamkommande ungdomar som bor på HVB, stödboende eller familjehem.
Genom att gå igenom kriterierna på sid 4–5 kan personal på boende och skola, handläggare eller socialsekreterare få en uppfattning om vilka ungdo- mar som skulle kunna gynnas i sin utveckling och framtida etablering av att flytta till en folkhögskola.
Resultatet kan användas i större skala för att belysa behovet av Folkhög- skolespåret i en kommun, och kan också fungera som underlag för samtal med enskilda ungdomar kring deras skolgång och etablering.
Vardagsstöd och boende
Folkhögskolorna har en resursperson kopplat till ungdomarna. Det kan vara en kurs- eller internatföreståndare, eller en särskilt anställd resursperson.
Den personen ser till att ungdomen introduceras på folkhögskolan och orienterar sig praktiskt på orten, kan tyda CSN-brev, eller stötta vid tyngre stunder. Resurspersonen sköter även kontakten med kommunen.
Internatboendet ligger i anslutning till skolan, vilket skapar ett tydligt sammanhang för ungdomarna. Frukost och lunch, ibland middag, ingår på vardagar under terminstider. Ungdomarna bor integrerat med andra delta- gare, men får sina egna rum. På internatet är det alltid saker som händer som exempelvis grillkvällar, bakning, temautflykter, idrottsevenemang eller häng i köket.
Fördelar med folkhögskola
• Integrerade studiegrupper
• Svenskan blir ett verktyg i vardagen
• Små klasser och hög lärartäthet
• Nivå och studietakt kan anpassas
• Möjlighet att kombinera grund- och gymnasienivå
• Eget boende året runt
• Stöd i vardagen
• Självständigt liv
• Gemenskap med andra deltagare.
Vilken ungdom kan passa för Folkhögskolespåret?
Det finns kriterier för vem som kan passa för folkhögskola. Det handlar om ungdomarnas ålder, bakgrund, behov, men också deras egen vilja och drivkraft.
17–21 år
Uppehålls- tillstånd
Anländ i
”sen ålder”
16–17 år
Kort skol- bakgrund
Behov av nytt socialt sammanhang
Kommer inte in på gymnasie-
program Få ämnen avklarade på
grundnivå
Behov av stöd i studierna
Självständig i vardagen
Studie- motiverad
Mod och vilja att flytta
Intresse för
folkhögskola
Frågor att ställa kring varje ungdom
1) Är ungdomen 17-21 år? Ja Nej
2) Har ungdomen uppehållstillstånd? Ja Nej
3) Har ungdomen anlänt i ”sen ålder” (16-17 år)? Ja Nej
4) Har ungdomen kort skolbakgrund? Ja Nej
5) Har ungdomen behov av stöd i studierna? Ja Nej 6) Har ungdomen få ämnen avklarade på grundnivå? Ja Nej 7) Har ungdomen svårt att komma in på ett gymnasieprogram? Ja Nej 8) Har ungdomen behov av nytt socialt sammanhang? Ja Nej 9) Är ungdomen självständig i vardagen? Ja Nej
10) Är ungdomen studiemotiverad? Ja Nej
11) Har ungdomen modet och viljan att flytta? Ja Nej 12) Visar ungdomen intresse för folkhögskola? Ja Nej Om alla eller majoriteten av dessa frågor leder till ”Ja” kan det vara läge att ta frågan vidare med de aktuella ungdomarna. Resultatet av undersökning- en bör förslagsvis sammanställas av ansvarig på varje boende.
Hur går vi vidare?
Efter att ungdomen har visat intresse för Folkhögskolespåret, är det dags att hitta en folkhögskola som kan ta emot ungdomen. De flesta ungdomar börjar på folkhögskolan som ligger närmast hemkommunen. Det går också att välja en annan skola, utifrån intresse eller geografisk placering. En lista med alla folkhögskolor som erbjuder Folkhögskolespåret finns på hemsidan www.folkhogskolesparet.se. Nästa steg är att ungdomen och en personal från kommunen gör ett studiebesök på folkhögskolan. Ibland kan ungdomen gå på skolan ”på prov” under en tid. Sedan skrivs ett avtal mellan folkhög- skolan och kommunen.
På hemsidan finns tips, råd och exempel på hur vägen till en folkhögskola kan se ut. Där finns också information om utbildnings alternativ, kostnad liksom kontaktpersoner på de olika folkhögskolorna.
Ta gärna kontakt med oss projektansvariga om ungdomen visar intresse för Folkhögskolespåret.
Det är viktigt att Socialtjänsten, boende och skola samverkar för att göra övergången till folkhögskola så smidig som möjligt.
Aktuella exempel på ungdomar
För att ge en bättre bild av vilka ungdomar som väljer Folkhögskolespåret följer här ett antal fiktiva exempel, men inspirerade av ungdomar som har valt folkhögskola.
”Majid” är 18 år och kommer från Afghanistan. Han kom till Sverige när han var 17 år och har tre års skolgång. Han har tidigare arbetat i hemlandet som skräddare och som servitör på olika restauranger.
Majid börjar på introduktionsprogrammet på gymnasiet. Där läser han på grundnivå. Eftersom Majid har relativt kort studiebakgrund har han svårt att läsa in de åtta ämnen som krävs för att komma in på ett nationellt gymna- sieprogram. Majid behöver därför hitta en annan väg för att komma vidare med sina studier.
Majid har bott på HVB i två år och är mycket självständig på boendet. Han sköter sina hushållssysslor, ekonomi och har inte behov av personal dygnet runt. Han vill gärna flytta till ett eget boende men har ändå behov av stöd i sina studier.
Boendepersonal och socialsekreterare har samtal med ungdomen kring hans framtid och mål och kommer fram till att folkhögskola är ett bra alter- nativ för honom. Där finns möjligheten att läsa in grundläggande ämnen för gymnasiekompetens på Allmän kurs. Folkhögskolan kommer även att passa Majid eftersom han är redo att bli mer självständig men vill dessutom ha social samvaro, vilket han kommer att få genom att bo på internatet.
”Zainab” är 19 år och kommer från Eritrea. Hon kom till Sverige när hon var 16 år och har fyra års skola från sitt hemland. Hon har alltid älskat att dansa och sjunga.
Zainab var från början mycket studiemotiverad med goda studie resultat.
Däremot trivs hon inte på boendet och har svårt att hitta en plats bland de övriga ungdomarna. Hon söker en lugnare miljö.
Detta gör att folkhögskolan är ett bra alternativ för Zainab. Hon får chans att bo tillsammans med andra ungdomar som inte är ensam kommande.
Hon studerar i en klass med färre elever. Många folkhögskolor ligger i en lugn miljö en bit utanför staden och det är något som gynnar Zainab som inte trivs i en storstad. Zainab är även mycket intresserad av dans och musik och kan kombinera sina studier på allmän kurs med danslektioner och sång eftersom skolan har en musikallinje.
”Yousuf” är 19 år och kommer från Syrien. Han kom till Sverige som 17-åring och har elva års studier med sig från hemlandet.
Yousuf börjar på introduktionsprogrammet men märker ganska snabbt att han ligger mycket längre fram än sina klasskamrater. Takten är långsam och Yousuf är otålig att komma vidare med sina studier. Han har som mål att bli läkare och vill läsa naturvetenskapliga ämnen för att sedan söka in på högskola.
Yousuf pratar med sin kontaktperson på boendet som undersöker hur han på snabbaste sätt kan läsa in gymnasiet i Sverige och samtalar med social- sekreteraren om ungdomens möjligheter.
Socialsekreteraren kontaktar i sin tur en folkhögskola och berättar om Yousuf och hans mål och skolan erbjuder naturvetenskaplig linje. Folkhög- skolan lägger upp en individuell planering så att Yousuf kan läsa de ämnen som han behöver för att söka vidare till högskolan. Eftersom folkhögskolan har stor frihet i studieupplägget för sina deltagare så blev detta det bästa alternativet. Dessutom passade folkhögskolans naturvetenskapliga profil Yousufs studiemål.
På folkhögskolan kan man läsa in gymnasie-
kompetens och bli behörig till studier på universitet, högskola och yrkeshögskola
Folkhögskolan ger mer än gymnasiekompetens. Många folkhögskolor har tillval eller profil på sin Allmänna kurs – det kan till exempel vara musik, idrott, teater eller olika former av skapande. Man har också många andra utbildningar där man kan fortsätta när man är klar med Allmän kurs.
Folkhögskolorna har internat, man kan alltså både bo och studera på skolan vilket gör att det är lättare att komma in i en gemenskap och få nya vänner. Studierna är individuellt anpassade, det finns mycket hjälp att få från lärarna och det är små studiegrupper som gör det lättare att lyckas bra med sina studier.
Studiestöd
Man har samma rätt till studiestöd från CSN när man läser på folkhögskola som när man läser på gymnasiet eller KomVux.
Allmän kurs på grundskolenivå
På Allmän kurs på grundskolenivå får deltagarna kunskaper så att de sen kan studera vidare på gymnasienivå. Hur lång tid man behöver läsa på grund skolenivån beror på vad man har för tidigare studier bakom sig och på upplägget av studierna som varje folkhögskola fritt beslutar om. En del folkhögskolor har inte grundskolekurser men på många folkhögskolor kan man blanda kurser på grundskole- och gymnasienivå.
www.folkhogskolesparet.se
Allmän kurs på gymnasienivå
På Allmän kurs på gymnasienivå kan man få grundläggande behörighet för att studera vidare på universitet, högskola och yrkeshögskola. Hur länge man läser beror på förkunskaper och mål med studierna. Man kan studera ett, två, tre eller flera år.
För att få grundläggande behörighet för högskolestudier krävs:
På gymnasiet:
Godkänt i 90 procent av de kurser som ingår i ett nationellt program, det vill säga 2 250 poäng, minst 23 kurser.
På folkhögskola:
Godkänt i tio kurser:
Svenska (SAS), 1,2 och 3; Engelska 5 och 6; Matematik 1; Historia 1;
Samhällskunskap 1; Naturkunskap 1; Religionskunskap 1.
Desutom sammanlagt minst 3 års studier på gymnasienivå eller 2 + 1 års arbete på heltid.
Man kan alltså studera alla tre åren på folkhögskola men man kan också bygga på och tillgodoräkna sig tidigare studier på gymnasienivå eller om man har haft arbete på heltid.
Studier på folkhögskola kräver inte att man ska vara färdig med Språkintroduktion för att kunna
börja. Varje folkhögskola bestämmer själv vilka antagningskrav man har.
Behörighetsintyg
När man har klarat av folkhögskolans Allmänna kurs på gymnasienivå ut- färdas ett intyg som bevis på grundläggande behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan.
Studieomdöme
Folkhögskolan ger inte traditionella betyg, utan utfärdar istället behörighet och sätter studieomdöme. Studieomdömet är en sammanfattande bedöm- ning av studieförmågan och värderar fyra olika områden: Kunskaper och färdigheter samt utveckling av dessa; förmåga till analys, bearbetning och överblick; ambition, uthållighet och förmåga att organisera studierna samt social förmåga i studiesituationen.
Studieomdömet är urvalsgrund till högskolan
Eftersom folkhögskolans studieomdöme inte går att jämföra med betygs- poängen man får när man läser på gymnasiet eller KomVux, så har folkhög- skolan en särskild urvalsgrupp när man söker till universitet och högskola – folkhögskolekvoten – som är en av tre betygs urvalsgrupper. Platserna på högskolornas utbildningar fördelas i proportion till hur många som söker i respektive urvalsgrupp. Eftersom folkhögskolan är en liten skolform jämfört med gymnasiet/KomVux så är antalet sökande till högskolan med folkhög- skolebakgrund inte så stort, men fördelningen mellan grupperna är ändå rättvis.
Fristad folkhögskola
Regionfolkhögskola 14 km från Borås Ca. 250 deltagare
Allmän kurs på grund- och gymnasienivå Allmän kurs med inriktning: digitala medier; hälsa; bild, sång & dans; språk, kultur & identitet m.m.
Särskilda kurser: hälsolinjen, personlig assistent, trädgård m.m.
www.fristads.fhsk.se
Folkhögskolor i Västra Götaland som erbjuder Folkhögskolespåret
Wendelsbergs folkhögskola
Folkhögskolan är knuten till nykterhets rörelsen IOGT-NTO Skolan ligger i Mölnlycke, 15 km från Göteborg
Ca. 200 deltagare
Studierna på allmän kurs är på gymnasienivå under 1 till 3 år, med ämnesstudier i kärnämnen samt möjlighet att ta del av profiler.
Sex olika profiler på allmän linje:
Samhället, Människan, Världen, Natu- ren, Kultur/Drama och Ledarskap Särskild kurs: teater
Främst för ensamkommande med studiebakgrund
Hjälmared folkhögskola
Kristen folkhögskola 4 km från Alingsås Ca. 170 deltagare
Allmän kurs grundskole- och gymnasienivå Allmän kurs: polisprofil, beteendevetarprofil, estetisk profil, allmän fördjupning
Särskilda kurser: hälsocoach, bibel, friluftsguide, grafisk design
Hjo folkhögskola
Kristen folkhögskola som ligger väster om Vättern
Ca. 200 deltagare
Allmän kurs på grundskolenivå (allmän bas) och gymnasienivå
Allmän kurs: integrationsassistent och polisförberedande profil
Särskilda kurser: musiklinje, kyrkomusi- kerutbildning, kultur och samspel m.m.
http://folkhogskolan.com
Helsjöns folkhögskola
Kristen folkhögskola 60 km söder om Göteborg
Ca. 70 deltagare
Allmän kurs på gymnasienivå, möjlig med anpassning för elever på grundskolenivå Allmän kurs: foto och bildbehandling; pop
& rock; konst; psykologi
Särskilda kurser: Musiklinjen, bibelkurs m.m.www.helsjon.fhsk.se
Dalslands folkhögskola
Regionfolkhögskola i Färgelanda och Trollhättan
Ca. 90 deltagare vid enheten i Färgelanda
Driver ett stödboende för ensam- kommande på skolans internat Allmän kurs på grund- och gymnasie- nivå
Allmän kurs med inriktning integrations pedagog Särskild kurs: livslinjen www.dals.fhsk.se
Nordiska folkhögskolan
Drivs av Föreningen Nordiska folkhög- skolan och ligger i Kungälv, 20 km norr om Göteborg
Ca 200 deltagare
Allmän kurs på grund- och gymnasienivå Allmän kurs: natur och samhälle; kultur och samhället; media och samhälle m.m.
Särskilda kurser: teater, musik, media, bild och skrivande
Nordiska tar främst emot ensamkomman- de som har en studiebakgrund med sig http://nordiska.fhsk.se
Kontakt
Folkhögskolespåret i Västra Götaland
Jenny Hennecke Projektledare 031–335 51 85 jenny.hennecke@grkom.se
