Intellektuell funktionsnedsättning, lokalt habiliteringsprogram, Habilitering vuxenGäller för:

Full text

(1)

Intellektuell funktionsnedsättning, lokalt habiliteringsprogram, Habilitering vuxen

Gäller för: Habiliteringen

Ansvariga: Inger Karlsson, Josefina Johannisson, Eva Johansson

Målgrupp

Utvecklingsstörning, eller intellektuell funktionsnedsättning (IF), är en

funktionsnedsättning som innebär en nedsättning av den intellektuella/kognitiva förmågan. Det är en medfödd eller under utvecklingsperioden förvärvad skada. På senare år används begreppet intellektuell funktionsnedsättning mer och mer istället för utvecklingsstörning. Begreppen är synonyma med varandra, men i lagstiftningen LSS används fortfarande utvecklingsstörning.

Det är inte alltid möjligt att bedöma vad en intellektuell funktionsnedsättning beror på. Möjliga orsaker kan vara genetiska skador, kromosomavvikelser (ex Downs syndrom), fel i ämnesomsättningen, vissa infektionssjukdomar hos modern under graviditeten eller hos barnet i småbarnsåldern, ärftlighet samt förlossningsskador. Det är ganska vanligt att man samtidigt med IF har sjukdomar som till exempel epilepsi, eller andra funktionsnedsättningar som till exempel CP (cerebral pares), nedsatt syn eller autism. Personer med IF kan beskrivas utifrån fyra nivåer - grav, svår, medelsvår och lindrig – beroende på vilken

begåvningsnivå de har och därmed grad av intellektuell funktions-nedsättning. För att beskriva begåvningsnivån vid IF kan den ibland jämföras med den kognitiva utvecklingen hos barn. I mötet med vuxna personer som har en IF är det viktigt att tänka på att det endast är abstraktionsnivån som kan jämföras med det lilla barnet. I övrigt är jämförelser inte möjliga eftersom bland annat kroppsstorlek, hormoner, sinnesorganens utveckling liksom motorik och livserfarenheter är helt annorlunda än det lilla barnets.

Förutom sänkt intellektuell förmåga har personer med IF även en nedsatt adaptiv förmåga, dvs. förmågan att klara sig självständigt utifrån den utvecklingsmässigt och sociokulturellt förväntade nivån. Det kan handla om exempelvis teoretisk förmåga (läsa, skriva, räkna), social förmåga (till exempel hur man kan

umgås/kommunicera med andra) eller praktisk förmåga (hur man klarar

aktiviteter i det dagliga livet som till exempel att äta, tvätta sig, klä sig och städa).

(2)

Grav/Mycket svår

Personer med grav IF uppfattar omvärlden på ett egocentriskt, intuitivt och konkret sätt, i högre grad desto djupare funktionsnedsättningen är. Den kognitiva förmågan motsvarar en normal kognitiv utveckling hos barn 0-2 år.

Svår

Personer med svår IF har en mental ålder motsvarande ungefär den normala utvecklingen hos ett barn som är 3-6 år.

Medelsvår

Vid medelsvår IF är abstraktionsnivån motsvarande barn i ålder 6-9 år. På denna nivå kan det fortfarande vara svårt att sätta sig in i en annans ståndpunkt, se kritiskt på egna normer och handlingssätt och svårt att hitta alternativa sätt att bete sig. På denna abstraktionsnivå kan man lära sig många vardagliga aktiviteter, men personerna behöver ofta längre tid för inlärning och/eller vuxens närvaro för att klara det. Abstrakta saker är svåra att förstå. Det är viktigt att vara så konkret som möjligt

Lindrig

Personer med lindrig IF har en tankeförmåga/abstraktionsnivå som motsvarar den kognitiva förmågan hos barn i 9-12 års ålder. De kan i högre grad reflektera över sig själva, sin framtid och hur andra har det. Vill vara som alla andra i sin ålder.

Resurser, kompetens

Vuxenhabiliteringen är en länsövergripande verksamhet med tvärprofessionella team. Där ingår arbetsterapeut,fysioterapeut, habiliteringsassistent, hälsopedagog, kurator, logoped och psykolog. Dietist kan kopplas in vid behov. Möjlighet finns att konsultera läkare på medicinska habiliteringsenheten. I verksamheten ligger fokus på att ha en helhetssyn där man arbetar med olika kompetenser utifrån personens behov.

Indikationer för insatser

AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET Lärande och att tillämpa kunskap

Förmågan att läsa, skriva, räkna, lyssna, fokusera uppmärksamhet, lösa problem och att fatta beslut kan vara nedsatt. Om den intellektuella

funktionsnedsättningen är lindrig kan det vara förmågan till abstrakt tänkande som utgör hinder i vardagen. Vid svår funktionsnedsättning är personens

tänkande ännu mer konkret, vilket innebär svårigheter att förstå skrift, innebörden av siffror, tid och pengar.

(3)

Allmänna uppgifter och krav

Förmågan att kunna skapa och vidmakthålla rutiner och att hantera stress är ofta nedsatt.

Om den intellektuella funktionsnedsättningen är lindrig så kan svårigheterna handla om planering/organisering av vardagliga aktiviteter, tid, ekonomi och myndighetskontakter. Vid svårare IF är personen beroende av personligt stöd för att genomföra dagliga rutiner.

Kommunikation

Personer med IF kan ha nedsatta röst- och talfunktioner och därmed sakna tillfredställande sätt att uttrycka sig för att tillgodose rätten att kommunicera.

Ytterligare indikationer kan vara svårigheter att förstå och tolka kommunikation samt problembeteenden.

I kommunikationen med myndigheter och andra instanser i samhället kan behov finnas av att ha någon med sig som hjälper personen att förstå/bli förstådd. Detta gäller framför allt vid lindrig/medelsvår funktionsnedsättning.

Vid svår och grav funktionsnedsättning handlar tal och kommunikation främst om det som händer här och nu.

Personer med IF är ofta i behov av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) och annat visualiserat stöd i form av bilder och ritprat.

Förflyttning

Beroende på grad av IF kan varierande svårigheter att förflytta sin kropp och hantera föremål utgöra hinder i vardagen. Vid lindrig/medelsvår IF kan en del självständigt transportera sig med t ex buss, tåg eller cykel. I vissa fall finns vid lindrig IF förmåga att ta körkort med anpassning av teoriundervisningen Vid svår/grav IF är man helt beroende av andra vid förflyttning

Personlig vård

Att sköta sin egen hälsa och upprätthålla goda levnadsvanor innefattar att sköta sin hygien, sina toalettbehov, att klä sig och att äta och dricka. Det kräver såväl motorisk förmåga som planering och omdöme för att sköta sin personliga vård.

(4)

En anledning till nedsatt förmåga att utföra personlig vård kan vara nedsatt muskelfunktion. Även förmågan att äta och svälja kan då vara nedsatt.

Hemliv

Indikation för insats kan vara när personen har svårigheter att vara delaktig eller att självständigt kunna sköta sina hemuppgifter. Hemliv innefattar att skaffa sig bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och att ta hand om personliga och andra hushållsföremål samt att hjälpa andra.

En person med grav, svår IF bor nästan alltid i en bostad med särskild service enl LSS (lagen om stöd och service) där man har stöd av personal dygnet runt.

Personer med lindrig IF bor oftast i egna lägenheter där de kan ansöka om boendestöd enligt socialtjänstlagen. Hemlivet ställer stora krav på personer som har lindrig IF eftersom en av de svårigheter de har är att planera och organisera uppgifter eller olika aktiviteter. Om personen saknar stöd från nätverket kan det leda till överkrav.

Mellanmänskliga interaktioner och relationer

Personer med lindrig IF vill oftast vara som alla andra med pojk/flickvän och kompisar. Relationer är dock ett ganska komplext område för dem att få att fungera. Svårigheten ligger i att få, men också att behålla relationer.

Nedsatt mentaliseringsförmåga gör att de inte alltid förstår vad deras handlande får för konsekvenser för andra. Det kan handla om konflikter med familjen, på arbetsplatsen, att man inte lyckas skaffa vänner eller kontakter på nätet som man inte förstår konsekvenser av. Detta kan i en förlängning leda till utanförskap och ensamhet vilket kan påverka identitet och självbild. För en del kan psykisk ohälsa bli en följd. Den psykiska ohälsan kan yttra sig i problembeteenden.

I gränszonen lindrig IF/svagbegåvning är familjebildning vanligare.

Familjebildning kan vara en indikation för insatser från vuxenhabiliteringen eftersom föräldraskapet ställer krav på att kunna planera, strukturera och bedöma och förutse faror samt att kunna bedöma barnets behov i olika situationer och sätta sina egna behov i andra hand. Här är samverkan med socialtjänsten viktig.

Som förälder förväntas man också så småningom ha kontakter med andra aktörer såsom BVC, förskoleverksamhet, skola, kompisars föräldrar mm. Det är viktigt för omgivningen att beakta barnperspektivet här.

(5)

Övergrepp och utsatthet inom sexuella, ekonomiska och kriminella områden bör uppmärksammas på alla nivåer av intellektuell funktionsnedsättning.

Viktiga livsområden

Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har personer med IF rätt till daglig verksamhet. Personer med grav, svår och medelsvår funktionsnedsättning är på daglig verksamhet i basgrupper som är mer

personaltäta då denna grupp behöver mycket stöd. Personer med lindrig IF är också på daglig verksamhet men oftare på utflyttade verksamheter på vanliga arbetsplatser med stöd av handledare. I vissa fall kan denna grupp ha arbete ute på den öppna arbetsmarknaden och då oftast med en anställning via

arbetsförmedlingen. För vissa är folkhögskolor ett alternativ. Gruppen med lindrig IF är en mer utsatt grupp då en del inte vill vara på daglig verksamhet men där det också kan finnas stora svårigheter med att få ett arbete. Isolering och utanförskap kan bli en konsekvens av detta.

Ekonomiskt får personer som är på daglig verksamhet sin försörjning genom statlig ersättning via försäkringskassa (aktivitets-sjukersättning).

Är man inte inom daglig verksamhet eller lyckats få något arbete är försörjningen ofta försörjningsstöd.

Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Framför allt för personer med lindrig IF finns en strävan efter att leva och fungera som ”alla andra”. Detta kan innefatta fritidssysselsättning och/eller deltagande i organiserat socialt liv utanför familjen. Det kan behövas hjälp att hitta en passande fritidssysselsättning och anpassning för att kunna delta i den.

OMGIVNINGSFAKTORER Produkter och teknik

Behov av utprovning och förskrivning av kommunikationshjälpmedel, ett behov om att förstå sig själv bättre, och för att öka chanserna att bli bemött på ett optimalt sätt av sin omgivning. Kognitionshjälpmedlen kan underlätta för personen att kunna göra egna val, vara delaktiga i aktiviteter och få en bättre överblick på det som ska hända över en dag eller under en vecka.

(6)

Personligt stöd och personliga relationer

För gruppen med lindrig IF är det viktigt med en lyhörd omgivning p g a ökad risk för utsatthet, utanförskap och psykisk ohälsa. Personen kan behöva boendestöd för att klara allmänna uppgifter och krav samt personlig vård och hemliv. När personen klarar av saker som allra bäst betyder det oftast att man är trygg och har rätt nivå på stödet. Vid familjebildning är det sociala nätverket runt familjen viktigt. Barnperspektivet skall alltid finnas med i arbetet med dessa familjer där samverkan behöver finnas med framförallt BVC, socialtjänst och LSS.

Personer med medelsvår IF är beroende av en lyhörd omgivning i många vardagliga situationer. Stödet kan vara såväl personligt som i form av kognitiva hjälpmedel. Vid svår IF behövs ofta mycket stöd av omgivningen, exempelvis vid måltider, på- och avklädning eller hygien. Personer med grav IF är helt beroende av en lyhörd omgivning i alla vardagens situationer då de inte själva med ord kan beskriva vad de känner, förstår eller hur de vill ha det.

Service, tjänster, system och policies.

Indikationer för insatser kan vara behov av information om samhällets stöd och service, information om rättigheter utifrån lagstiftning LSS, men även insatser som ges utifrån socialtjänstlagen (SOL) och hälso-och sjukvårdslagen (HSL). Viss

”lotsning” kan behövas så att individen hamnar rätt i systemet.

Process

Se bilaga.

Habiliteringsinsatser

Habiliteringen är en specialistverksamhet för personer med varaktiga

funktionsnedsättningar. Habiliteringens insatser syftar till att förbättra, bibehålla och kompensera nedsatta funktioner för att ge möjlighet till ökad livskvalitet och delaktighet i samhället samt att stärka närståendes förmåga att möta och klara de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra. Viktigt är

hälsoperspektivet, att öka hälsomedvetenhet och strategier för att förebygga ohälsa och sjukdom. Insatser ges på individ-, familj-/nätverks- och samhällsnivå.

(7)

AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET Lärande och att tillämpa kunskap

Diagnosutredning. Utredning av intellektuell förmåga och eventuell neuropsykiatrisk diagnos.

Demensutredning (samverkan med primärvård och äldrepsykiatri).

Utredningsarbetet är ofta en teaminsats där psykologen är sammankallande.

Logoped kan vara behjälplig vid språkliga svårigheter med kartläggningar/utredningar

Allmänna uppgifter och krav

När det gäller stress, andra psykologiska krav och kriser kan det behövas stöd av kurator eller psykolog. Exempel på vad som kan leda till stress för denna grupp är överkrav, att inte bli förstådd/förstå, utsatthet (ekonomisk, sexuell, social),

ensamhet och relationer. Insatser ges i form av kartläggning, enskilda samtal med individen och anhörigsamtal för att i ett helhetsperspektiv kunna bedöma orsak och verkan samt behov av åtgärd. Det är viktigt att se individen i sitt sammanhang och samordna insatser i personens nätverk. Även handledning till personal är ett viktigt inslag.

Arbetsterapeuten bedömer personens förmåga att påbörja, genomföra och avsluta enstaka uppgifter till mer komplicerade handlingar i dagliga rutiner. För personer med medelsvår, svår och grav IF kan arbetsterapeuten bedöma och träna

personens förmåga, anpassa miljön och prova ut hjälpmedel med målet att personen ska kunna vara delaktig att utföra enkla uppgifter. För personer med lindrig IF kan arbetsterapeuten träna förmåga, anpassa miljön och prova ut hjälpmedel. Målet är att personen ska vara delaktig eller självsjälvständig att utföra enstaka uppgifter till mer komplicerade handlingar i sina dagliga rutiner.

Arbetsterapeuten ger kunskap till nätverket om hur de kan hjälpa till för att öka personens delaktighet.

Oavsett nivå av IF kan det vara aktuellt med behandling i taktil stimulering som är en behandlingsmetod för att minska stressymptom i kroppen. Denna insats samt utbildning till personal i metoden ges av habiliteringsassistent. I gruppen med lindrig IF arbetar fysioterapeuten även med andra metoder för att minska stressymptom som smärta och muskelspänning.

(8)

Kommunikation

Vid behov av specifika insatser för att förbättra kommunikation mellan personen och omgivningen ges insats av logoped. Logopeden kan erbjuda kartläggning av kommunikation, hjälpmedelsförskrivning, direkta och indirekta insatser kring kommunikation. Direkta insatser kan t ex vara kommunikationspass och sociala berättelser. Indirekta insatser kan t ex vara råd kring bemötande och hur man skapar en kommunikativ miljö. Logopeden kan även utreda oralmotorik och frågor kring röstanvändning eller stamning.

Förflyttning

Bedömning och träning av motorisk förmåga samt förmåga att förflytta sig med eller utan hjälpmedel görs av fysioterapeut och arbetsterapeut.

Personlig vård

När det gäller personlig vård behövs en kartläggning av flera yrkeskategorier för att bedöma graden av självständighet. Detta i sin tur påverkar hur man skall bo och hur mycket personligt stöd man behöver.

Arbetsterapeuten bedömer och tränar personens förmåga att sköta sin personliga vård. Målet är att personen ska kunna vara delaktig eller självständig i delar av aktiviteter inom personlig vård. För att det ska bli möjligt anpassar

arbetsterapeuten miljön, provar ut hjälpmedel och förmedlar kunskap till personens nätverk

Fysioterapeuten ger insatser för att förbättra eller upprätthålla den fysiska hälsan beträffande rörlighet, muskelfunktion och fysisk aktivitet. För personer med grav IF handlar det framför allt om egenvårdsplaner och instruktion till nätverk i utförande av egenvård (t ex i bassäng), och uppföljning av motoriskt status.

Samma insatser ges till personer med svår och medelsvår IF men i denna grupp är också stöd i fysisk aktivitet kopplat till vikt och smärta aktuellt. För personer med lindrig IF ges stöd i att komma igång med fysisk aktivitet.

Insatser angående kost vid undervikt kan ges av dietist kopplad till

Vuxenhabiliteringen. Kostrådgivning kan ges individuellt eller till personal av habiliteringsassistent med specifik utbildning. Habiliteringsassistenten arbetar nära personer och ofta över tid med att stötta, stimulera, och informera om olika hälsofrämjande insatser.

Logopeden kan kopplas in för ät- och sväljbedömning, se habiliteringsprogram dysfagi. Logopeden kan också sätta ihop oralmotoriska träningsprogram.

(9)

Hemliv

Arbetsterapeuten bedömer och tränar personens förmåga att sköta hemliv. Målet är att personen ska kunna vara delaktig eller självständig i delar av uppgifter inom hemliv. För att det ska bli möjligt anpassar arbetsterapeuten miljön, provar ut hjälpmedel och förmedlar kunskap till personens nätverk.

Kuratorn kartlägger/bedömer behovet av stöd från samhället så att individen klarar av att sköta sitt hemliv. I detta ingår att individen/nätverket får information om samhället stöd och service samt lotsning till rätt instans i samhället. Kuratorn kan delta i nätverksmöten för att förmedla kunskap om personen och dennes funktionsnedsättning och hur den påverkar förmågan att sköta sitt hemliv

Mellanmänskliga interaktioner och relationer

Behandlande eller stödjande samtal utifrån funktionsnedsättningens inverkan på vardag och livssituation kan ges av psykolog eller kurator. Här ingår även stöd angående önskan om att bli eller att vara förälder. Samtalen kan ske individuellt eller tillsammans med anhörig, familj eller personal. Sociala berättelser och ritprat kan vara användbara redskap. Ett mål med insatsen kan vara att öka förståelsen för varför andra reagerar som de gör samt öka kunskapen om hur man beter sig mot andra.

Vid utåtagerande beteenden såsom att personen slåss, bits, skriker eller slår sig själv, uppvisar andra problemskapande beteenden eller symptom på psykisk ohälsa görs en kartläggning. Därefter görs ställningstagande till insatser som t ex, stöd kring bemötande, kommunikation eller rådgivning till personens nätverk.

Viktiga livsområden

När det gäller unga vuxna mellan 18-25 år är det viktigt att jobba med

transitionsprocessen inom alla livsområden. Specifikt transitionsprogram finns för detta. Samverkan med skola och familj är viktig så att personen får rätt stöd och hjälp under skoltiden.

Vuxenhabiliteringen samverkar med arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun med målet att personen kommer i rätt sammanhang, på rätt kravnivå och med en hållbar försörjning.

(10)

Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Kuratorn kan ge information om möjligheter till personligt stöd enligt lagstiftning för att delta i samhällslivet. Hälsopedagogen arbetar med kartläggning,

fritidsrådgivning samt att samverka med kommunala befattningshavare inom Kultur- och Fritidsförvaltning, LSS-enheter, föreningar, studieförbund, handikappidrott, intresse-föreningar.

OMGIVNINGSFAKTORER Produkter och teknik

Hjälpmedelsförskrivning eller stöd till omgivning och personal i hur man använder olika tekniker som underlättar kommunikation utförs av logoped.

Arbetsterapeuten kan hjälpa personen att kompensera för funktionsnedsättningen genom att prova ut kognitionshjälpmedel. Kognitionshjälpmedlen kan underlätta för personen att göra egna val, vara delaktiga i aktiviteter och få en bättre

överblick på det som ska hända över en dag eller under en vecka.

Fysioterapeuten medverkar vid ordination och uppföljning av träningshjälpmedel respektive ortopedtekniska hjälpmedel.

Personligt stöd och personliga relationer

Kartläggning och bedömning av behov av stöd från andra görs av flera

yrkeskategorier. Vid lindrig IF kan motivationsarbete behövas för att våga prova att ta emot personligt stöd i vardagen.

Samtliga yrkeskategorier kan delta i nätverksarbete och samordnade individuella planer. Kontakt med LSS-handläggare, personal från arbetsförmedling och försäkringskassa, och samverkansmöte är ett vanligt inslag i kuratorns arbete. I vissa fall kontakt med socialtjänsten om behov finns av detta.

Personal och anhöriga kan få stöd i bemötande, förhållningssätt, kravnivå och frigörelse. Kunskap om funktionsnedsättningen kan ge ökad förståelse. Anhöriga kan också behöva stöd i sin föräldraroll i förhållande till personal när det vuxna barnet flyttat hemifrån. Anhörigstöd ges individuellt eller i grupp oftast av kurator men ibland även av psykolog

Vuxenhabiliteringen ingår i SUF (Samverkan Utveckling Föräldraskap) där flera instanser ingår för att hjälpa föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning. SUF:

(11)

samverkan-utveckling-föräldraskap är ett samverkansforum mellan MVC/BVC, LSS, socialtjänst och habilitering. Dit kan man vända sig som professionell om man behöver råd kring arbetet med dessa familjer

Service, tjänster, system och policies.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd och hjälp från flera samhällsfunktioner. Kuratorn har kunskap om samhällets stöd och service enligt gällande lagstiftning och kan vara behjälplig med information och lotsning till rätt myndighet. Vid behov ges stöd i myndighetskontakter. Försörjning är kopplat till detta och här har kurator kunskaper om alla delarna i de

samhällsekonomiska systemen och hur de fungerar. Det kan handla om hjälp att ansöka om bostadstillägg/bidrag, att ekonomi räcker över hela månaden till mat och andra inköp.

Egenvård

Friskvård på recept t ex FAR och andra hälsoinsatser i gym och bassäng är

insatser som kan ges för att underlätta personens möjligheter till en god hälsa. Vid behov av hjälp från annan person för att kunna utföra sin egenvård skrivs

egenvårdsplaner av legitimerad personal.

Mål och mätetal

En individuell plan enligt HSL bör finnas för de allra flesta där det är möjligt när man får habiliteringsinsatser inom Habiliteringen. Planen är en överenskommelse mellan vårdgivare och patient om vilka insatser som skall ges, under vilken tid och vem som ansvarar för insatsen. Mål sätts tillsammans med personen inom det behovsområde som hen upplever som centralt och är motiverad för. Det skall finnas dokumenterat vem som ansvarat för planens upprättande, vilka som närvarat samt när planen skall följas upp.

Uppföljning/avslut

I samband med att den individuella planen följs upp, utvärderas målen som satts utifrån ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Då målen utifrån habiliteringens uppdrag är uppfyllda avslutas ärendet.

En anonym utvärderingsblankett lämnas till patienten eller patientens företrädare en gång om året samt i samband med avslut.

(12)

Dokumentation/diagnoskoder

enligt Socialstyrelsens rekommendationer.

Utvecklingsstörning kan föreligga med eller utan andra psykiska eller fysiska tillstånd. Det är brukligt att mäta graden av psykisk utvecklingsstörning med standardiserade intelligenstest. Diagnosen förutsätter även en helhetsbedömning av den intellektuella funktionsnivån, utförd av en erfaren diagnostiker.

Intellektuell förmåga och social anpassning kan förändras över tid och kan förbättras genom träning och rehabilitering, oavsett individens funktionsnivå.

Diagnoserna ska ställas på aktuell funktionsnivå. Följande

fjärdepositionsindelningar skall användas för kategorierna F70-F79 för att identifiera graden av beteendestörning:

.0 Med uppgift om ingen eller minimal beteendestörning.

.1 Betydande beteendestörning som kräver vård eller behandling.

.8 Andra beteendestörningar

.9 Utan uppgift om beteendestörning

Tilläggskod kan användas för att identifiera associerade tillstånd såsom autism, andra utvecklingsstörningar, epilepsi, beteendestörningar eller svårt fysiskt handikapp. Huvuddiagnos ställs av psykolog eller läkare.

Lindrig psykisk utvecklingsstörning

IQ i området 50-69 (hos vuxna mental ålder från 9 till under 12 år). Medför vanligen inlärningssvårigheter i skolan. Många vuxna kan arbeta, upprätthålla goda sociala relationer och bidra till samhället.

F71 Medelsvår psykisk utvecklingsstörning

IQ i området 35-49 (hos vuxna mental ålder från 6 år till under 9 år). Resulterar i uttalad utvecklingsstörning i barndomen men de flesta kan lära sig en viss grad av oberoende i att klara personliga behov och förvärva adekvata kommunikationsfärdigheter och skolfärdigheter. Vuxna kommer att behöva varierande grad av stöd för att kunna bo och arbeta i samhället.

F72 Svår psykisk utvecklingsstörning

IQ i området 20-34 (hos vuxna, mental ålder från 3 till 6 år). Behöver sannolikt ständigt stöd och hjälp.

F73 Grav psykisk utvecklingsstörning

IQ under 20 (hos vuxna, mental ålder under3 år). Kan inte klara personliga behov, kontinens, kommunikation eller mobilitet.

(13)

F78 Annan psykisk utvecklingsstörning F79 Ospecificerad psykisk utvecklingsstörning

Bidiagnos kan ställas av t ex logoped F 79 .9A, Talsvårigheter hos

utvecklingsstörd, artikulation, F79.9B Talsvårigheter hos utvecklingsstörd, språk samt F.79.9 X Ospecificerade talsvårigheter hos utvecklingsstörd.

Åtgärder kodas med KVÅ-koder utifrån yrkesgrupp och åtgärd.

Hänvisningar

Andersson, K.(2014) Våldsamt osynligt. Brottsofferjouren.

FUB:s forskningsstiftelse ALA (2009). Ninjakoll 1 och 2 (DVD-film). Älv Production.

Furenhed, R. (1997). En gåtfull verklighet. Carlssons bokförlag, Stockholm.

Höstfält Svensson, S & Söderman L (2012). Ohälsa hos personer med utvecklingsstörning. Gothia Förlag, Stockholm.

Heister Trygg, B. (2008) Kommunikativ omvårdnad. Hjälpmedelsinstitutet, SÖK.

Kylén, G. (1981) Begåvning hos utvecklingstörda.

Kåhlin, Ida (2012) Arbetsterapeutiska insatserna förutsättning för ett kvalificerat stöd till personer med utvecklingsstörning. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter och FUB.

Löfgren Mårtensson, L.(2005) ” Får jag lov” Studentlitteratur.

Löfgren-Mårtenson, L. (2009) Hur gör man? Om sex och samlevnadskunskap i särskolan. Varberg: Argument förlag.

Nordeman, M. (2005) När känslan tar över. Carlsson bokförlag.

Nordström Turner, I., Ribba, I. & Strid, G-M. (1998) Från sak till bild.

(14)

Olsson, C. & Granlund, M. (1989). Samspel. Lekar och aktiviteter som utvecklar kommunikation. Stiftelsen ala, Stockholm.

Rätten att kommunicera. Översättning av SÖK, 1998 .Communication Bill of rights.National Joint Committee for the Communicative Needs of Persons with Severe Disabilities. Guidelines for meeting the communication needs of persons with severe disabilities. (1992). ASHA 34, (suppl. 7): 1-8.

Socialstyrelsen (2010) Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – systematisk förteckning (ICD-10-SE).

Socialstyrelsen (2003). ICF – klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

Socialstyrelsen, Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn – vad finns det för kunskap? Rapport 2005.

Winlund, G. & Rosenström Bennhagen, S. (2004) Se mig! Hör mig! Förstå mig!

Stiftelsen ALA, Stockholm.

Åhlund Iren, Fader vår – Om fäder med intellektuella funktionsnedsättningar.

Högskolan Halmstad 2010.

A Andersson, A-K Bolinder, M Eriksson, T Holmberg Bergman, A Iwanson- Öman, K Nilsson, E Warnerbring, B Karlsson, K Sonnander (2014).

Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer.

www.habiliteringisverige.se

Länkar

www.såfunkarsex.se

https://www.regionkronoberg.se/vardgivare/arbetsomraden- processer/funktionsnedsattning/suf-natverket/

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/SUF-Kunskapscentrum/

SUF Uppsalas hemsida - material att ladda ner om checklistor, lättlästa broschyrer om graviditet och förlossning, föräldrar med kognitiva svårigheter – att bryta ny mark mm

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :