Att vilja förändra. Om samhällsengagerat arbete. Malin Roux och Åsa Helg

Full text

(1)

Att viljA förändrA

Om samhällsengagerat arbete

Elever för rät tvisa och håll

barhet

(2)

Att viljA förändrA

Om samhällsengagerat arbete

Har du någon gång funderat på att engagera dig i en ideell organisation och för en god sak? Kanske tillhör du redan en av alla de svenskar som ger av sin tid för att förbättra för andra och för samhället. Sverige ligger nämligen i topp vad gäller andelen människor och antalet timmar som vi ägnar oss åt ideellt arbete.

Samhällsengagerat arbete kan innebära många olika saker. Det kan handla om att du några timmar i veckan hjälper en organisation som arbetar med att stödja barn som behö- ver någon att prata med. Det kan också handla om att resa utomlands för att hjälpa till att starta skolor eller bygga brunnar. Möjligheterna är många och vi vinner alla på att hjälpas åt för en bättre värld.

Materialet du håller i din hand är tänkt att ge inspiration och vägledning till samhällsen- gagerat arbete och vad det kan innebära i praktiken.

2012-05-14 (001)

(3)

SAmhällSengAgerAt Arbete Så ser det ut

Vi är många i Sverige som lägger ner ett stort antal timmar på ideellt arbete. Trenden är uppåtgående för volontärarbete och fler människor väljer också att starta företag med samhällsförändrande mål i fokus, så kallat samhällsentreprenörskap.

För politiska partier och föreningar har det däremot blivit svårare att rekrytera människor till samhällsförändrande arbete. Många, speciellt unga människor, väljer idag andra kana- ler för sitt samhällsengagemang.

48 procent av alla svenskar är engagerade i något ideellt arbete. Totalt utförs ca 400 000 heltidsarbeten på ideell basis varje år. Omkring 20 procent av alla svenska medborgare är engagerade inom idrottsrörelsen och 15 procent verkar inom socialt inriktade organisationer.

Många unga engagerar sig. Visste du att det är så många som 50 procent av unga i åldern 16 – 18 år som har utfört någon form av volontärt arbete?

mer fAktA

Det mesta som görs är direkta hjälpinsatser som stödsamtal, hembesök eller telefonjour (45 procent) och praktiska insatser som matlagning, renovering och kulturaktiviteter (28 procent). Det som intresserar de som arbetar volontärt är framförallt arbete med barn och ungdomar (50 procent), följt av socialt arbete (29 procent) och arbete med kvinnor (25 procent)1.

Att vOlOnterA på ArbetStid eller fritid

Idag finns det många arbetsgivare som låter sina anställda arbeta samhällsengagerat på betald arbetstid. Detta kan ske exempelvis genom att företaget samarbetar med en ideell organisation som har behov av volontärinsatser. Många gånger är det en del av företagens program för Corporate Social Responsibility (CSR). Skandia, Banco och Green Cargo är alla exempel på företag i Sverige som har volontärprogram. Men det vanligaste är att man som privatperson arbetar ideellt, och då på sin fritid.

I Sverige finns organisationer som förmedlar volontärarbete, exempelvis Volontärbyrån2. Volontärbyrån har funnits sedan 2002 och är en del av Forum för Frivilligt Socialt Arbete3. Volontärbyrån hjälper bland annat arbetsgivare så att deras anställda kan volontärarbeta under arbetstid4.

1 www.esh.se/nr68).

2 Volontärbyrån är en ideell verksamhet som via www.volontarbyran.org gör det enkelt för volontärer och ideella organi- sationer att hitta varandra. Organisationen förmedlar volontäruppdrag i hela Sverige och utbildar frivilligorganisationer i volontärsamordning. Förmedlingstjänsten gör det enkelt att söka, bevaka och registrera volontäruppdrag och är gratis för både volontärer och organisationer.

3 Forum för Frivilligt Socialt Arbete är en intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer i Sverige. Genom politisk påverkan, opinionsbildning, kunskapsutbyte och verksamhetsutveckling arbetar man för att förbättra förutsättnin- garna för ideella organisationer och det ideella engagemanget.

4 www.volontärbyrån.org

(4)

därför vill vi engAgerA OSS

Vad är det då som gör att människor väljer att arbeta samhällsengagerat t.ex. genom vo- lontärarbete? Volontärbyrån har tagit fram skriften »Drivkrafter – Att stimulera och stödja ideellt engagemang« där man beskriver vad som driver människor till samhällsengagerat arbete. Det gemensamma är att man vill göra skillnad.

De flesta som söker sig till volontärarbete har redan ett stort engagemang och som volon- tärsamordnare behöver man vanligtvis inte arbeta speciellt mycket för att väcka engage- mang och motivation hos personerna som söker. En del vill få trevliga kamrater. Andra vill lära sig nytt. Många svarar också att det är betydelsefullt att ha roligt.

Vad som motiverar människor är bland annat de tre inre drivkrafterna: självstyre, mäster- skap och mening. Självstyre handlar om möjligheten att kunna styra sitt liv och arbete.

Mästerskap handlar om vår vilja att utvecklas och ständigt bli bättre på det vi upplever som viktigt. I volontäruppdragen blir det därför viktigt att ge konstruktiv feedback på arbetet som görs. Mening handlar om människans behov av att känna mening med livet.

I volontärarbetet blir arbetet med att tydliggöra meningen med de olika insatserna extra viktigt.5

den typiSke vOlOntären

Vem är då den typiske volontären som söker sig till en volontärbyrå för att engagera sig? Nedan beskrivs några karaktärsdrag utifrån undersökningen Volontärbarometern 2011.

• 76 procent av volontärerna är mellan 18–35 år

• 66 procent volonterar för första gången

• 75 procent arbetar eller studerar

• 70 procent har högskole- eller universitetsutbildning

• 80 procent är kvinnor och 20 procent är män

5 Källa: Daniel Pink förtydligar i sin bok ”Drivkrafter – eller Den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”, 2009

(5)

vOlOntärArbete i bengtSfOrS

Två av eleverna på Strömkullegymnasiet i Bengtsfors har gjort ett projektarbete om volontärarbete. Ta del av Alicia Åkessons och Lovisa Frids arbete och erfarenheter.

1. Vad kom det sig att ni valde volontärarbete som projektarbete?

Eftersom vi ändå skulle göra projektarbete med skolan kände vi att vi ville göra någonting »nyttigt« med våra hundra timmar. Det var så vi kom fram till att göra volontärarbete. Sedan har vi alltid varit lite intresserade av volon- tärarbete och såg detta som en chans.

2. Vad har ni gjort och hur har ni lagt upp arbetet?

Vilka tips har ni till andra elever?

Vi har hört runt med människor i vår omgivning, kontaktat olika organisa- tioner och mycket sökande på datorn. Först var målet att få arbeta utanför Sveriges gränser. Det gick inte direkt som vi hade tänkt oss, eftersom det kostar alldeles för mycket pengar. Vi hade inte heller tid som krävdes. Vi hittade dock några bra volontärresor från organisationen SIDA som inte krävde stora summor pengar.

Slutligen vände vi oss till en lokal hjälporganisation där vi har jobbat sen dess. Det är Frivilligcentralen i Bengtsfors kommun. Där har vi utfört arbe- ten inom vården, klädinsamling samt bedrivit studiecirklar där man hjälper invandrare med det svenska språket. Ett tips är alltså att vända sig till organi- sationer i ens närhet, hjälp behövs även på hemmaplan.

3. Vad var speciellt roligt?

Har något varit svårt i arbetet?

Det svåra var att hitta en organisation att samarbeta med. Vilket tyvärr tog oss lång tid. Det bästa med projektet har varit mötena med olika människor.

Man har lärt sig otroligt mycket och fått ett nytt perspektiv på livet.

4. Kommer ni att fortsätta arbeta med projektet och volontärinitiativet?

Vi håller fortfarande igång med våra studiecirklar i den mån det går fram till sommaren.

(6)

flerA vinnAre Och mångA vinSter

För arbetsgivare finns det flera vinster med att låta de anställda engagera sig i samhälls- arbete. Några exempel är att företaget får bättre image, mer motiverade medarbetare och förbättrad produktivitet.

För den anställde lyfts utveckling av färdigheter och ökad kompetens. Utveckling av em- pati och självförtroende är andra exempel på vinster för den anställde.

För den idéburna organisationen som tar emot volontärer kan det ge vinster av olika slag, exempelvis kapacitetsbyggande, utveckling av färdigheter, positiva beteendeförändringar i organisationen o.s.v.6

Ett företag har flera skäl för sitt samhällsengagemang. Drivkraften beskrivs ofta som viljan att vara goda samhällsmedborgare och att tillföra samhället något positivt. För de flesta företag är också själva kopplingen till det lokala samhället där man verkar en viktig faktor.

Drivkrafterna för företaget kan handla om att:

• Ge något tillbaka till samhället där man verkar och att lägga grund för goda relationer till samhällsaktörer.

• Få »license to operate« (innebär att företag agerar för att »få tillstånd« att bedriva af- färsverksamhet genom att säkerställa och upprätthålla förtroende i samhället.)

• Bidra till samhällsnytta samt affärsverksamheten.

• Vara en konstruktiv del av det samhälle där man befinner sig.

För en arbetsgivare är det viktigt att kunna påvisa att det samhällsengagerade arbetet inte enbart ger nöjda medarbetare utan att det också lönar sig för företagets verksamhet och utveckling att arbeta samhällsengagerat. Företaget Timberland har i sin årsredovisning från 2005 gjort en uträkning för att visa att det lönar sig att låta de anställda volontera 40 timmar om året på betald arbetstid eftersom de då stannar längre i företaget.

6 (“Measuring the Benefits of Employee Community Engagement – A workbook from Corporate Citizenship”, Business in the Community, 2011).

(7)

SkAndiA engAgerAr SinA medArbetAre

Idéer för livet, som startade redan år 1987, är en verksamhet inom Skandia som har till uppgift att genomföra aktiviteter som stärker barn och ungdomars sociala utveckling.

Idéer för livet samarbetar med ideella organisationer, skolor, föreningar och kommuner. Arbetet sker för barn och ungdomar genom vuxna i deras närhet.

Det kan till exempel handla om projekt som riktar sig till föräldrar, lärare eller idrottsledare.

Alla Skandiamedarbetare har möjlighet att göra en personlig insats för barn och ungdomar. De kallas då ambassadörer och får använda två timmar av sin arbets- tid i månaden för ett ideellt uppdrag. Insatser kan ske hos organisationer, skolor och föreningar men även genom de projekt som Idéer för livet driver.

Man kan som ambassadör till exempel arbeta med följande:

• BRIS mail- och telefonjour

• Läxläsning

• Mentorskap

• Idrottsaktiviteter

• Tjejgrupper

Idéer för livets organisation består av ett antal projektledare som driver nationel- la samarbeten och som samtidigt utgör länken till de drygt 350 ambassadörerna runt om i landet.

Mer information finns på skandia.se/idéer.

(8)

hur får vi fler Att viljA ArbetA med SAmhällSengAgerAt/vOlOntärArbete

I skriften »Ungt Engagemang – Att göra skillnad«7 ges praktiska tips om vad som skulle få unga människor att engagera sig ännu mer än vad de gör idag.

Många blir aktiva genom att de blir direkt tillfrågade och för att de då känner att det är just de som behövs för arbetet. Att erbjuda resurser och stöd, snarare än kontroll och ad- ministration är ett annat förslag. Det personliga mötet lyfts också som viktigt för att skapa engagemang. Vikten av att bli sedd och bekräftad uttrycks. Likaså betonas snabb informa- tion och snabb verksamhet. Unga som vill göra skillnad vill göra det nu. Inte i morgon, eller i övermorgon.

Personer som arbetar som volontärer kommer framförallt från privata arbetsgivare (58 procent) följt av stat, kommun och landsting (29 procent). Det är däremot väldigt få volontärer som är egenföretagare. Det är också få volontärer med utländsk bakgrund samt med låg utbildningsnivå.

7 (www.volontärbyrån.org)

(9)

KaKbanK – möjligheten att förändra med OmedelbAr verkAn

Kakbank startades våren 2007 av Peter Kelly, i Göteborg. Med hjälp av Johanna Rydelius, Marie Lindström, Martina Stroltz, Elisabeth Martinsen, Maud Rangert, Johanna Sjödin och andra engagerade har banken spridit sig till fler städer.

Anledningen till att man startade Kakbank var just att Peter med vänner ville se direkta resultat av sitt samhällsengagerade arbete.

Kakbank är världens godaste bank. Kakbanken är massa vänner som träffas en gång i månaden, äter bullar och investerar i mikrokrediter i utvecklingsländer.

Kakbank är en gör-det-själv-välgörenhet.

En gång i månaden träffas man hemma hos någon och de som vill donerar 50 kr till Kakbanken. De insamlade pengarna lånas ut till människor i utvecklingslän- der som vill försörja sig själva, s.k. mikrokrediter. Projekten hittar man på Kiva.

org. Under Kakbanksträffen, njuter deltagarna av hembakade sötsaker (eller nyt- tigare saker om man så önskar!).

När lånen återbetalats (vilket de i snitt gör i mer än 98 procent av fallen) investe- ras pengarna i nya lån eller doneras till traditionell välgörenhet, t.ex. till Läkare utan gränser.

Kakbank är inte bara bra för människor i fjärran - den är lika välgörande för de som är med i Kakbank. De diskussioner som uppstår, de kakor som slukas och de skratt som delas är en viktig del av vad Kakbank är.

Anledningen till att man startade Kakbank var just att man ville se direkta resul- tat av sitt samhällsengagerade arbete.

(10)

exempel på ArbetSgivAreS SAmhällSengAgerAde Arbete

Många gånger är företags samhällsengagemang nära knutet till den egna verksamheten.

Exempel på detta är »Ericsson Response« som är ett globalt frivilligt initiativ där Erics- sons personal åker ut till katastrofområden för att få igång och upprätta kommunikation under hjälparbetet.

»Vatten åt Alla« har skapats av Atlas Copcos anställda med målet att ge tillgång till rent dricksvatten till människor som lider brist på det. Företaget ger projektstöd till halva insatsen av de belopp som anställda skänkt via lönen för projekt som syftar till att ge rent vatten.

Lindex stödjer olika projekt med syfte att stärka utsatta grupper i samhället, framförallt kvinnor och barn. Under 2008 började Lindex samarbeta med den svenska organisationen Kvinna till Kvinna. Tillsammans med lokala kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade länder stödjer organisationen kvinnor att bli aktörer istället för offer. Tillsammans med Kvinna till Kvinna startade Lindex under 2008 en kampanj för att motverka trafficking.

Kvinna till Kvinna har länge arbetat med flera lokala organisationer i länder där risken för rekrytering är extra stor. Samarbetet engagerar även personalen.

Att diskutera:

• Skulle du kunna tänka dig att arbeta samhällsengagerat, exempelvis som volontär?

• Varför, varför inte?

• Känner du någon som arbetar/ har arbetat som volontär, i Sverige eller utomlands? Vi har i materialet beskrivit den typiska volontären. Stämmer det in på de personer som du eventuellt känner som arbetar eller har arbetat som volontärer?

• Vad tror du måste till för att få fler att arbeta samhällsengagerat, inte minst bland per- soner som vanligtvis inte är aktiva i ideella organisationer eller initiativ?

• Hur viktigt är det för dig att arbeta hos en arbetsgivare som tar ett samhällsansvar och som kanske också låter dig som medarbetare arbeta ideellt på betald arbetstid?

• Hur viktigt är det för ett samhälle att människor ställer upp som volontärer och arbe- tar samhällsengagerat? Vad skulle hända om inte det frivilliga arbetet utfördes?

• Varför är det så stora skillnader mellan olika länder beträffande hur vanligt förekom- mande volontärarbete är?

• Vilka samhällsfunktioner får oftast minskade resurser när svenska välfärdsstaten drar ner på medel?

• Diskutera och ta reda på vilka de sociala samhällsfunktioner är där de ideella organi- sationerna är dominerande. Varför tror du just dessa samhällsfunktioner framförallt drivs av ideella organisationer?

(11)

länktipS

• Business in the Community www.bitc.org.uk

• CSR Europe www.csreurope.org

• CSR i praktiken www.csripraktiken.se

• CSR Sweden www.csrsweden.se

• Föreningen CSR Västsverige www.csrvastsverige.se

• Forum Syd www.forumsyd.org

• Social Forum www.socialforum.se

• Volontärbyrån www.volontärbyran.org

för mer infOrmAtiOn Har ni frågor, kontakta oss gärna.

Lycka till med arbetet!

Malin Roux Åsa Helg

Tel: 070 747 41 87 Tel: 070 668 18 84

E-post: malin@butterfly.se E-post: asa.helg@glaglazo.se

(12)

gränSlöSt äR ett pRojekt Med syfte att Höja MedvetenHeten oM Mänskliga RättigHeteR ocH HÅllbaR utveckling Hos gyMnasieleveR ocH läRaRe.

pRojektet finansieRas av allMänna aRvsfonden. pRojektägaRe äR föRetagaRna i göteboRg i saMveRkan Med föReningen csR västsveRige, kakbanken, ung föRetagsaMHet ocH väRldskultuRMuseet.

SkOlOr SOm vArit med i prOjektet är:

angeRedsgyMnasiet, aRanäsgyMnasiet, globala gyMnasiet, scHilleRska gyMnasiet ocH stRöMkullegyMnasiet

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :