Pedagogens deltagande i barns fria lek
En intervjustudie om hur förskollärare och barn uppfattar pedagogens deltagande i lek
Författare: Ellen Samuelsson & Emmie Samuelsson
Handledare: Mergim Krasniqi
Självständigt arbete i
förskollärarutbildningen, 15hp
Abstrakt
Svensk titel; Pedagogens deltagande i barns fria lek – En intervjustudie om hur förskollärare och barn uppfattar pedagogens deltagande i lek
English title; The educator's participation in children's free play - An interview study about how preschool teachers and children perceive the educator's participation in play
Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget
deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”.
Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförs med tre
förskollärare och tre barn från en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. I resultatet framkom det att barnen tycker det är roligt när vuxna är med i leken, men de vill även leka själva med sina kompisar. Förskollärarna kan välja att delta i fri lek på olika sätt samt med olika målsättningar, bland annat för att inspirera, undervisa eller ge barnen stöd.
Barnen ger uttryck för att vuxna håller koll eller pratar med varandra när barnen leker själva. Förskollärarna väljer ibland att avvakta sitt deltagande i fri lek på grund av en vilja att inte störa eller förstöra leken. Utifrån studiens empiri synliggörs det att förskollärarna är medvetna om att sitt deltagande i leken både kan främja och hindra barns lek. Alla förskollärarna upplever att de någon gång har stört barns lek när de ta klivet in i den. Avslutningsvis diskuteras det att pedagogen behöver delta i barns lek på barnens villkor samt att pedagogens deltagande i leken är betydelsefull.
Nyckelord
Fri lek, förskola, deltagande, förskollärare, pedagog, barns perspektiv, uppfattningar, undervisning
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till förskollärarna och barnen som kunde ställa upp i vår studie, utan dem hade det inte varit möjligt att genomföra arbetet. Vi vill också tacka vår handledare för vägledning under arbetets gång. Även ett stort tack till oss själva som har lagt ner tid, engagemang och tålamod i arbetet. Vi är stolta och glada att vi valde att utbilda oss till förskollärare. Bra jobbat!
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställningar 2
3 Centrala begrepp 3
3.1 Fri lek. 3
3.2 Deltagande 3
3.3 Undervisning 3
3.4 Barns perspektiv och barnperspektiv 3
4 Bakgrund och tidigare forskning 4
4.1 Pedagogers deltagande i fri lek 4
4.2 Interagera undervisning i leken 5
4.3 Barns uppfattningar om pedagogens deltagande 6
4.4 Medvetet förhållningssätt till fri lek 6
4.5 Litteratursammanfattning 7
5 Metod 8
5.1 Val av metod 8
5.2 Teoretiskt perspektiv 8
5.3 Urval 9
5.4 Genomförande 9
5.5 Bearbetning och analys 10
5.6 Etiska ställningstagande 11
5.7 Metoddiskussion 12
6 Resultat och analys 14
6.1 Förskollärarnas uppfattningar om sitt deltagande i barns fria lek 14
6.1.1 Förskollärarna deltar i fri lek 14
6.1.2 Förskollärarens deltagande sker på avstånd 16 6.1.3 Förskollärarnas fokus på undervisning i fri lek 17 6.1.4 Sammanfattning av förskollärarnas intervjusvar 18 6.2 Barnens uppfattningar om pedagogens deltagande i sin lek 18
6.2.1 Vad vuxna gör när barnen leker 18
6.2.2 Barnen vill leka själva 19
6.2.3 Vuxna deltar i fri lek 20
6.2.4 Sammanfattning av barnens intervjusvar 21
7 Diskussion 22
7.1 Resultatdiskussion 22
7.2 Fortsatt forskning 25
8 Referenslista 26
9 Bilagor 1
9.1 Bilaga A Intervjuguide förskollärare 1
9.2 Bilaga B Intervjuguide barn 1
9.3 Bilaga C Samtyckesblankett vårdnadshavare 2
9.4 Bilaga D Samtyckesblankett förskollärare 3
1 Inledning
Pedagoger möter dagligen utmaningen om de ska delta i fri lek eller hålla sig på avstånd. Vi vill med denna studie skapa förståelse för förskollärares uppfattningar om sitt deltagande i barns fria lek samt hur barn uppfattar pedagogers deltagande i sin lek. Fri lek kopplas ofta samman med lek utan vuxnas deltagande vilket enligt Knutsdotter Olofsson (2017) inte är en korrekt uppfattning. Författaren menar att pedagogens deltagande i barns lek är betydelsefull för att leken ska utvecklas. I förskolans läroplan betonas att “Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar” (Lpfö18, s. 8).
Vidare lyfter läroplanen att arbetslaget ska leda och följa leken på ett lämpligt sätt, genom att följa leken på nära håll eller delta i leken. Enligt våra erfarenheter deltar pedagoger sällan i leken, detta trots att leken har en betydande roll i förskolans läroplan (a.a.). Vi upplever att pedagoger undviker särskilda lekar som befinner sig för långt bort från vuxenvärlden samt att det finns en rädsla av att störa barnen i deras lek. Öhman (2019) framför att det är en konst att vara med i barns lek eftersom pedagogen behöver hitta en balans mellan att vara närvarande och lämna leken ifred. Forskare uttrycker att det krävs en försiktighet när pedagogen deltar i barns lek, eftersom det annars finns en risk att leken störs eller avbryts (Tigistu Weldemariam 2014; Tsai 2015).
Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi uppmärksammat att pedagoger deltar i barns fria lek olika mycket och på olika sätt. Vi upplever att barn uppskattar när pedagogen deltar i deras lek, eftersom vi sett att det lockar fler barn till att delta.
Tidigare forskning visar även att leken pågår längre när pedagogen är engagerad i det barnen gör (Løndal & Greve 2015). Pedagogen kan också välja att inte delta i barns lek, vilket vi sett då de i stället gör andra saker som administrativt arbete eller samtalar med sina kollegor. Vi anser att pedagogen går miste om värdefull tid med barnen, bland annat tid till att bygga upp relationer, fånga spontana lärtillfällen samt ta reda på barnens intresse. Studien är aktuell eftersom vi behöver kunskap om förskollärares och barns uppfattningar för att kunna utveckla förskolans verksamhet.
När vi undersöker hur förskollärare uppfattar sitt deltagande kan vi reflektera över varför de väljer att delta respektive inte delta i barns fria lek. När vi undersöker barnens uppfattningar om pedagogens deltagande synliggörs värdefull information om hur vi ska förhålla oss till barns fria lek.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek.
Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar:
• Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?
• Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?
3 Centrala begrepp
I kapitlet definieras centrala begrepp för studien, vilket är fri lek, deltagande, undervisning och barns perspektiv och barnperspektiv.
3.1 Fri lek.
Det finns olika definitioner av fri lek vilket gör det nödvändigt att beskriva studiens definition av begreppet. Knutsdotter Olofsson (2017) menar att fri lek är motsatsen till styrd lek. Författaren anser att fri lek ska ske på barnens villkor och att leken ska vara lustfyllt där barnen kommer med egna idéer om vad de vill leka. Fri lek betyder inte lek utan vuxna, utan leken kräver en pedagog för att leken ska bli givande för barnen, bland annat genom att pedagogen uppmuntra och iscensätter lek menar Knutsdotter Olofsson. I studien definieras fri lek utifrån uppfattningen om att leken ska vara något frivilligt där barnen kan påverka lekens riktning. En pedagog kan starta en lek eller delta i den fria leken genom att ta vara på barnens villkor.
3.2 Deltagande
I denna studie innebär deltagande både att pedagogen är med i barns lek och även när pedagogen deltar på avstånd genom att observera fri lek. Pedagogen kan ge barnen stöd i leken genom att observera eller genom att själv vara med i barns fria lek. Deltagande kan vara när pedagogen bjuder in sig själv i leken men också när barnen bjuder in pedagogen. Öhman (2019) förklarar att pedagoger behöver delta i barns lek på ett lämpligt sätt genom en aktiv närvaro. Författaren förklarar även att pedagogens uppdrag är att ta vara på barns initiativ i lek och bör stötta och
uppmuntra den pågående leken.
3.3 Undervisning
Anledningen till att vi har undervisning som centralt begrepp beror på att förskollärarna i studien ser sitt deltagande i fri lek som betydelsefull för barns lärande och utveckling. “Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen” (Lpfö18, s. 7). Undervisning är när förskolläraren är aktiv med en avsikt att påverka barnen, till exempel genom att peka ut eller uppmärksamma något för barnen.
3.4 Barns perspektiv och barnperspektiv
Begreppen är centrala i studien eftersom vi undersöker både förskollärares och barns uppfattningar om pedagogens deltagande i fri lek. “Då man talar om barns perspektiv är det således barns egna föreställningar om sina liv det handlar om, hur barn ser tillvaron ur sin synvinkel, hur barn ser med sina ögon” (Arnér 2009, s. 30).
Barns perspektiv kan bli synligt genom att prata med barnen för att på så vis kunna få kunskap om hur barnen ser på pedagogen i leken. En definition av
barnperspektivet handlar om att vuxna medvetet går in med inställningen att försöka se världen ur barns egen synvinkel (Arne 2009). I vår studie kan vi inte med
säkerhet veta hur barnen tänker utan med hjälp av barnperspektivet kan vi försöka förstå barns perspektiv.
4 Bakgrund och tidigare forskning
I detta kapitel presenteras aktuell litteratur och tidigare forskning för studiens syfte och frågeställningar. Avsnittet är uppdelat i följande rubriker, pedagogers
deltagande i fri lek, interagera undervisning i leken, barns uppfattningar om pedagogens deltagande i lek och medvetet förhållningssätt till fri lek. Därefter redovisas en sammanfattning av den litteratur och forskning som presenterats.
4.1 Pedagogers deltagande i fri lek
Knutsdotter Olofsson (2017) framför att fri lek traditionellt i svensk förskola har varit barnens ensak och som exkludera vuxnas deltagande. Författaren betonar att pedagoger behöver finnas med i leken och ge barnen stöd och förutsättningar till att utveckla leken. Det är viktigt att pedagogen inte styr leken utan i stället kommer med förslag på nya infallsvinklar eller material. Knutsdotter Olofsson (2009) menar att pedagogen ska inspirera barnen till att genomföra sina idéer i leken. När leken kör fast och det uppstår oro kan det förlösande ordet, som innebär att pedagogen sticker in ett ord eller replik, inspirera barnen och ge dem en skjuts in i lekens fantasi. Öhman (2019) förklarar att när pedagogen finns nära leken eller delta i leken kan de få en inblick i hur barnen samspela med varandra, vad barnen är intresserade av, vad barnen undersöker och vad som väcker deras engagemang.
Öhman betonar att pedagogen kan använda informationen för att främja och stötta barnen i leken här och nu samt i andra sammanhang. Det kan vara att pedagogen tar reda på vad som kan tas upp i kommande projekt eller temaarbeten. När pedagogen befinner sig i barns lek kan konflikter minskas vilket gör att leken kan fortgå utan avbrott (Løndal & Greve 2015; Tsai 2015). Om pedagogerna däremot passar på att göra annat när barn leker och endast går in i leken när konflikter eller bråk uppstår, leder ofta medlingen till att leken upphör (Knutsdotter Olofsson 2009).
Ellneby (2019) framför att alla barn inte kan leka, vilket innebär att pedagogen behöver fånga upp dessa barn innan de får stämpeln som stökiga. Författaren menar att det är pedagogens roll att hjälpa dessa barn genom att leka tillsammans med dem. För att barnet ska våga ta kontakt med andra barn och pröva nya saker behöver de uppleva trygghet, vilket sker när barnen förstår lekens grundregler som är
turtagning, samförstånd och ömsesidighet. Vidare förklarar Öhman (2019) att vissa barn har svårt att få en plats i lek tillsammans med andra barn. Dessa barn får inte samma chans att utveckla sin lekstyrka samt sitt språk, kommunikation och samspel.
Det är inte många pedagoger som engagerar sig i barns lek, trots att fri lek är ett stående inslag i förskolan (Knutsdotter Olofsson 2009). I en studie av Aras (2016) undersöks med hjälp av observationer och intervjuer vad pedagoger gör när barnen leker samt hur pedagoger tänker om sin roll i barns lek. Det framkom att pedagogen passar på att göra administrativt arbete under fri lek. Pedagogerna känner att de inte alltid har tid att delta i fri lek, eftersom de behöver hinna med andra saker under tiden barnen leker. Karlsen och Lekhals (2019) studie visar att när pedagogerna väl är närvarande i leken för att stödja och berika leken är stödet de ger av låg kvalité.
Forskarna drar slutsatsen att det är på grund av begränsade öppna frågeställningar eller brist på ett genuint stöd, vilket påverkar lärandet och kvalitén i fri lek.
I en studie av Løndal och Greve (2015) undersöks vilka roller pedagogen tar i fri lek med hjälp av observationer. Författarna fann tre dominanta förhållningssätt som pedagogen tar: Övervakning, initierande och inspirerande förhållningssätt och ett deltagande och interaktionellt förhållningssätt. Resultatet visar att pedagogen ofta tar den övervakande rollen när barngruppen är för stor. Pedagogen befinner sig på avstånd till barns lek och säkerställer att regler följs samt att inga skador inträffar. I den övervakande rollen ägnade pedagogen mer uppmärksamhet åt andra vuxna på bekostnad av uppmärksamheten på barnen. Pedagogen tar den initierande och inspirerande förhållningssättet i syfte att inspirera och uppmuntra barns lek utan att direkt delta i aktiviteten, genom att bland annat komma med förslag och idéer för att utveckla leken. När barngruppen är liten hinner pedagogen integrera och se alla barn. Om det däremot anländer fler barn eller pedagoger, tycks pedagogens engagemang förändras till en mer övervakande roll för att ha kontroll, vilket kan begränsa barnens lust att leka. I den deltagande rollen kan pedagogen vara
kontrollerande genom att ställa frågor eller vara mer tillbakadragen genom att följa barnens initiativ. Pedagogen kan kommentera, ställa frågor, uppmuntra samt förebygga konflikter. Det framkom även att leken pågår längre när pedagogen är engagerad i det barnen gör, eftersom pedagogen kan uppmuntra, stödja och förhindra konflikter.
4.2 Interagera undervisning i leken
Björklund och Palmér (2019) framför utifrån läroplanen att lek är grunden för barns utveckling, lärande och välbefinnande, vilket enligt författarna innebär att lek och undervisning är nödvändig för förskoledidaktik. Eidevald och Engdahl (2018) förklarar att leken prioriteras lågt i förskolan eftersom fokuset riktas mot lärandet.
Pedagoger skiljer på lek och lärande, ”[...] genom att planera för lärande som något som är skilt från lek” (Eidevald & Engdahl 2018, s. 122). I Fleers (2015) studie undersöks vilka roller pedagoger tar i barns fria lek. Det framkom att pedagogen försöker smyga in kunskap i leken i stället för att agera som en lekpartner. Fleer drar slutsatsen utifrån sin studie att pedagogen deltar i barns lek i syfte att lära ut något i stället för att utveckla leken. Det kan leda till att pedagogens fokus inte
överensstämmer med barnens fokus i leken. Pedagogens medverkan i lek har ofta en tendens att ta över leken i syfte för lärandet, det leder till att barnen antingen
protesterar eller anpassar sig och omtolka situationen (Öhman 2019). Ellneby (2019) lyfter fram att barn ska få tid till att leka och att det behöver finnas en balans mellan fri lek och styrt lärande. Författaren menar att om pedagogen går in i barns lek med målsättningen att undervisa barnen, kommer barns egen lek får mindre plats i förskolan. Ur barns perspektiv kan lärande förstås som underordnat i leken, då barnen kommer till förskolan för att leka och har roligt (Eidevald & Engdahl 2018).
Eidevald och Engdahl (2018) betonar att det inte finns utrymme till att se fri lek som lek utan vuxna eftersom pedagogen har ansvar för hela utbildningen och därmed den fria leken. Författarna upplyser att pedagogen kan få in undervisning i alla former av lek. Det är barnen som bestämmer om de uppfattar situationen som lek eller som en styrd aktivitet, eftersom barnen själva kan svara på frågan om de leker eller inte.
Björklund och Palmér (2019) undersöker i sin studie om förskollärare kan integrera lärande i lek utan att förstöra barns lek. I resultatet framkom att leken kan avbrytas eller förstöras när förskollärarna fokusera på lärandet och inte på leken. Dock
framkom det att lekens intentioner inte nödvändigtvis förändras av att pedagogen går in i barns lek med en didaktisk avsikt, det vill säga ett innehåll som barnet förväntas utveckla sitt kunnande om. Resultatet visar även att förskollärarna kan integrera lärandet i leken om förskollärarna är lyhörda och uppmärksamma på barnens initiativ. Förskolläraren behöver ha förmågan att tolka vad barnen leker för att kunna utvidga lekens innehåll samtidigt som leken inte ska tappa sin mening för barnet. När förskolläraren integrerar lärande i lek behöver det ske ett växelspel, från ett mål till ett annat för att lyckas möta barns initiativ. Pedagogers deltagande i leken kan driva leken framåt samt hjälpa barnen att utveckla kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för leken. Barnen och pedagogen kan tillsammans utveckla leken, samtidigt som pedagogen försöker rikta barns fokus mot ett visst innehåll för vidare utveckling och lärande (Björklund & Palmér 2019).
4.3 Barns uppfattningar om pedagogens deltagande
Pramling Samuelsson och Johansson (2009) undersöker med hjälp av videoobservationer varför barn involverar pedagogen i sin lek. I resultatet identifierades följande fem anledningar: barnen söker stöd eller hjälp, barnen vill visa upp något de har gjort, barnen vill uppmärksamma vuxna på att andra barn bryter mot regler, barnen söker bekräftelse samt barnen vill bjuda in de vuxna till lek. Det framkom i studien att barnen försöker bjuda in pedagoger till sin lek, men att de ignorerar inbjudan. Enligt forskarna kan det bero på att leken inte går hand i hand med pedagogens fokus. Barnen i undersökningen väljer ofta de aktiviteter som de klarar på egen hand, för att slippa ta kontakt med pedagogen. Forskarna dra slutsatsen att det kan bero på att barnen vill skydda sin lek från pedagogerna, för att inte riskera att leken hotas.
I en artikel av Einarsdottir (2014) undersöks barns uppfattningar om pedagogens roller i förskolan. Resultatet visar att barnen ser pedagogen som en person som bestämmer och fattar beslut i förskolan. Barnen förklarar även att pedagogen tröstar, hjälper, observera samt se till att barnen följer regler. Enligt barnen i
undersökningen deltar pedagogen sällan i leken, utan barnen får leka själva utan pedagogens närvaro, ibland finns pedagogen med i bakgrunden. Barnen nämner att pedagogerna i stället gör annat som att dricka kaffe, kontrollera vem som har kommit eller prata med varandra under tiden barnen leker. Barnen i studien
uppskattar när pedagogen leker med dem, men pedagogerna är upptagna med annat.
Även Løndal och Greve (2015) redogör för att barnen i deras undersökning uppskattar när pedagogen startar lekar. Resultatet visar att när pedagogen hjälper barnen att starta en lek eller ger stöd från sidan kan barns lek fortgå på deras egna initiativ.
4.4 Medvetet förhållningssätt till fri lek
I Fleers (2015) studie framkom det att den vanligaste rollen som pedagoger tar i barns lek är att befinna sig utanför leken genom att övervaka och observera barnen i stället för att själva delta. Det leder enligt forskaren till att pedagogen inte kan främja och stödja barns lärande. Anledningen till att pedagogen väljer att sällan delta i barns lek kan handla om osäkerhet kring hur man går med i barns lek samt rädsla för att förstöra leken (Aras 2016; Pramling Samuelsson & Johansson 2009).
Öhman (2019) framför att det är en konst att vara en medlekare eftersom pedagogen behöver hitta en balans mellan att vara närvarande och lämna leken ifred.
Pedagogen ska lägga fokus på hur man gör för att bli delaktig i leken. Om pedagogen inte är medveten om sitt förhållningssätt kan inte leken bekräftas, stimuleras och främjas. Det viktigaste är att pedagogen är medveten om sitt sätt att närma sig barns lek eftersom vi hela tiden förhåller oss till barns lek både medvetet och omedvetet. Tsai (2015) och Tigistu Weldemariam (2014) framför att
pedagogens sätt att närma sig barns lek kommer avgöra om leken förstörs eller inte.
Pedagogen behöver vara lyhörd och delta på ett lämpligt sätt för att inte avbryta eller störa barns lek. Det kan exempelvis sker genom att pedagogen först observera det barnen leker för att skapa en förståelse för leken och därefter anpassa sitt deltagande. Pedagogen behöver vara medveten om sitt förhållningssätt, för att klara av utmaningen att överväga när och hur man ska ingripa i barns lek (Løndal &
Greve 2015).
Knutsdotter Olofsson (2009) upplyser att pedagoger är potentiella förebilder som behöver stimulera leken samt ge barnen stöd i sin lek. Pedagogen behöver förhålla sig till tre olika principer för att stimulera den fria leken. Den första principen är att barnen behöver få ostörd tid för lek genom att pedagogen inte avbryter barns lek utan låter dem leka färdigt. För att leken ska kunna utvecklas behöver barnen tillräckligt med sammanhängande tid. Den andra principen är att pedagogen ska se till att barnen inte stör varandra. Det är viktigt att barnen som leker får hålla på ostört. Den tredje principen är att pedagogen deltar i barns lek på barnens villkor.
Det kan handla om att vara en medlekare som stödjer barns lek eller att sitta med för att ge barnen trygghet.
4.5 Litteratursammanfattning
Sammanfattningsvis belyser bakgrund och tidigare forskning olika förhållningssätt som pedagogen tar i fri lek. Den vanligaste rollen som pedagogen tar är att vara passiv och befinna sig på avstånd från leken. Det innebär att pedagogen har en övervakande blick över barnen. Forskning visar att barn bjuder in pedagogen till sin lek av olika anledningar, bland annat för att få hjälp eller för att få bekräftelse. Det finns studie som lyfter fram att barn uppskattar att pedagogen är delaktig i deras lek.
Flera forskare anser att leken skapar möjlighet för pedagogen att sammanföra undervisning med lek, men samtidigt finns det en risk att pedagogen blir för styrande i leken vilket kan förstöra barns lek. Pedagogen behöver därmed vara medveten om sitt förhållningssätt för att inte störa leken. Pedagogens engagemang och vilja att utgå från barnens villkor lyfts fram som en betydelsefull faktor för leken. Utifrån bakgrund och tidigare forskning vill vi fördjupa oss i förskollärare och barns uppfattning om pedagogens deltagande i fri lek.
5 Metod
I följande avsnitt redogörs val av metod följt av teoretiskt perspektiv, urval, genomförande, bearbetning och analys samt etiska ställningstagande. Avsnittet avslutas med en diskussion som berör metodkritiska aspekter.
5.1 Val av metod
Studien har utgått från kvalitativ metod eftersom semistrukturerade intervjuer har genomförts. Denscombe (2018) förklarar att kvalitativ metod bygger på en mindre mängd data som vanligtvis riktar in sig på att samla in data i form av ord. Bryman (2018) menar att val av instrument för att samla in data bör utgå från
forskningsfrågorna, annars kan det leda till att det insamlade materialet inte belyser frågorna. Vi valde att genomföra intervjuer eftersom det är en lämplig metod för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor. Enligt Denscombe (2018) är
intervjuer en lämplig metod för att få en djupare förståelse av människors erfarenheter, känslor, åsikter och uppfattningar. Kihlström (2007) berättar att intervjusvaren blir mer tillförlitliga när respondenten kan berätta om verkliga händelser som inträffat. Svaren kan innehålla mer än endast åsikter eller synpunkter utan även händelser grundade i egna erfarenheter. Det givna frågeställningarna i studien krävde förskollärares och barns egna upplevelser, vilket vi fick fram genom semistrukturerade intervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer förklarar Denscombe (2018) att intervjufrågorna inte behöver ställas i en specifik ordning, vilket ger respondenten större chans att utveckla sina tankar samt ge en mer utvecklad bild av ämnet. Vi valde att intervjua förskollärarna enskilt eftersom vi ville få fram deras egna uppfattningar. Med barnen valde vi att göra gruppintervjuer för att få dialoger mellan barnen samt skapa ett tryggt klimat eftersom vi inte kände barnen. Vi var medvetna om att barnens svar kunde påverkas av varandra men vi ansåg att fördelarna med gruppintervjuer övervägde nackdelarna.
5.2 Teoretiskt perspektiv
Studiens kunskapsintresse var att undersöka barns och förskollärares uppfattningar om pedagogens deltagande i fri lek. För att undersöka studiens syfte och
frågeställningar tog vi inspiration från fenomenografin och genomförde kvalitativa intervjuer. Dahlgren och Johansson (2019) redogör att det fenomenografiska perspektivet används för att beskriva och analysera människors tankar om olika fenomen. Ett av det mest centrala begreppet inom fenomenografin är uppfattning, som är ” […] ett sätt att förstå något eller ett sätt att erfara något […]” (Dahlgren
& Johansson 2019, s. 179).Vår avsikt var att identifiera förskollärares och barns uppfattningar, vilket gjorde fenomenografi till ett ändamålsenligt
forskningsperspektiv.
Förskollärarna i studien arbetade på samma avdelning vilket innebar att
respondenternas uppfattningar kunde vara liknande, men innebörden behövde inte vara densamma eftersom de är olika individer. Barnen i studien hade även sina egna uppfattningar som vi har analyserat i denna studie. Dahlgren och Johansson (2019) framför att en fenomenografisk tanke är att ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av olika människor och därmed ges olika innehåll. Varje människa har sin
uppfattning av verkligheten, vilket innebär att om man fråga fler antal människor kan det bidra till ett flertal olika uppfattningar. I vår studie kunde vi inte med säkerhet finna alla uppfattningar, om vi hade intervjuat flera respondenter hade nya uppfattningar upptäckts.
5.3 Urval
Studien genomfördes under en begränsad tid vilket gjorde det nödvändigt att begränsa mängden respondenter till tre förskollärare och tre barn. Respondenterna befann sig på en förskola i södra Sverige. Studien intervjuade enbart förskollärare eftersom de har en högskoleutbildning inom förskolepedagogik. Därmed hade förskollärarna både teoretisk kunskap från utbildningen samt praktiska erfarenheter från sina yrkesverksamma år. Förskollärarna arbetade på samma avdelning med barn i åldrarna tre till fem år. Totalt intervjuades tre barn från samma förskola i åldrarna fyra till fem år. Två av barnen befann sig på samma avdelning som förskollärarna i studien och det tredje barnet gick på en annan avdelning.
Anledningen till att vi valde de äldre barnen är för att de kommit längre i sin språkutveckling än yngre barn.
Vi utgick från bekvämlighetsurvalet som Denscombe (2018) beskriver bygger på forskarens bekvämlighet. Det innebär att forskaren väljer de första respondenterna som finns till hands. Vi valde respondenter utifrån vårt kontaktnät och som var lättillgängliga för oss, för att enkelt komma i kontakt med dem.
Bekvämlighetsurvalet tillämpades då studiens ämne inte specificerat till enskilda förskolor utan gäller alla förskolor. Det innebar att fri lek är en naturlig del i förskolans vardag, barn leker oavsett förskola och pedagoger möter lek varje dag.
5.4 Genomförande
Först kontaktade vi rektorn för förskolan genom mejl och telefon och berättade att vi ville göra vår studie på en förskola hon har ansvar för. Rektorn gav sitt samtycke till att vi kunde kontakta den valda förskolan. Vi kontaktade den valda avdelningen och frågade tre förskollärare om de ville delta i vår studie. Innan intervjun besökte vi förskolan för att ge information om studien samt ge ut samtyckesblanketter (se bilaga C) som förskollärarna gav ut till barnens vårdnadshavare. Vi bestämde i samband med besöket vilka dagar intervjuerna kunde genomföras med
förskollärarna. Vi kontaktade sedan förskolan igen för att bestämma tid och dag att intervjua barnen.
På grund av Corona genomfördes intervjuerna utomhus på förskolans utegård, vilket innebar ett flertal störande moment. Vi tror att det hade varit lugnare och mer bekvämt om intervjuerna hade skett inomhus. Om intervjuerna genomförts inomhus hade vi kunnat sätta oss i ett enskilt rum i lugn och ro. Samtliga intervjuer
genomfördes under tre dagar vid olika tillfällen och vi båda var närvarande under alla intervjutillfällen. Innan intervjuerna genomfördes förbereddes två intervjuguider som skulle ligga till grund inför intervjuerna med förskollärarna och barnen (se bilaga A & B). När vi skrev ner intervjufrågorna tänkte vi på att inte ställa ledande frågor vilket Kihlström (2007) anser viktigt för att inte styra respondenterna svar.
Intervjuguiderna användes sedan som stöd för att veta vilka frågor som skulle behandlas. Frågorna ställdes inte i exakt den ordningsföljd som skrivs fram i
intervjuguiden utan följdfrågor ställdes beroende på respondenternas svar. Under intervjuerna framför Davidsson (2007) att intervjuaren behöver klara av tystnaden som kan uppstå under intervjun, för att inte ingripa för tidigt och därav påverka svaren. I vår studie var det extra viktigt att få fram respondenternas egna uppfattningar vilket innebar att respondenterna behövde får tid att tänka.
Innan intervjuerna genomfördes med förskollärarna fick de skriva på en blankett (se bilaga D) för att ge samtycke till att delta i studien. Intervjuerna genomfördes med en förskollärare i taget för att respondenterna inte skulle ha möjlighet att påverka varandras svar. Intervjun började med inledande frågor för att respondenterna skulle känna sig bekväma i situationen. Vid intervjuerna med barnen genomfördes två gruppintervjuer med två barn i varje grupp. Ett av barnen fick delta vid båda gruppintervjuerna då resterande barn som fått samtycke från vårdnadshavarna var sjuka. Vi ville inte intervjua barnet själv på grund av att barnet inte kände oss. Innan intervjun frågade vi barnen om det ville hjälpa oss att svara på några frågor som handlar om lek för att få deras samtycke till studien. Vi frågade barnen om de ville rita samtidigt som vi ställde frågor vilket de ville. Barnen blev mer bekväma när de fick rita samtidigt som intervjun genomfördes.
Samtliga intervjuer spelades in med ljudupptagning på mobilen för att kunna fokusera på samtalet samt undvika att missa värdefull information. Kihlström (2007) tar upp flera fördelar med att spela in intervjun, bland annat för att få med allt som sagts under intervjutillfället. Författaren upplyser även att ljudinspelning synliggör om ledande frågor ställs. Dessutom framför Denscombe (2018) att ljudupptagning ger en närmast fullständig dokumentation av det som sagts.
5.5 Bearbetning och analys
Vi har tagit inspiration från den fenomenografiska analysmodellen som Dahlgren och Johansson (2019) redogör för. Analysmodellen innehåller sju olika steg: att bekanta sig med materialet, kondensation, jämförelse, gruppering, artikulera kategorierna, namnge kategorierna samt kontrastiv fas (Dahlgren & Johansson 2019). Det insamlade materialet transkriberades efter varje avslutad intervju och skrevs sedan ut för att bearbetas. Att bekanta sig med materialet innebar att vi läste igenom materialet flertal gånger för att skapa oss en förståelse för respondenternas uppfattningar. Kondensation innebar att finna det mest väsentliga i materialet. Vi undersökte materialet för att få fram det allra viktigaste och intressanta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Vi valde därefter att göra färgkodningar på intervjusvaren som vi uppfattade som extra betydelsefulla för studien. Vidare gjordes en jämförelse mellan intervjusvaren för att hitta likheter och skillnader i uppfattningar. Gruppering innebar att vi delade in skillnaderna och likheterna i olika kategorier. Med hjälp av färgkodning markerade vi de intervjusvar med samma färg som berörde samma område. Syftet med färgkodningen var att lättare kunna ha en överblick över svarens innehåll. Nästa steg artikulera kategorierna innebar att vi försökte hitta likheter i de olika kategorierna i syfte att skapa kategorier där respondenternas intervjusvar berörde samma område. Vi gick därmed igenom kategorierna igen för att se att respondenternas uppfattningar tillhörde rätt kategori.
I detta steg innebar det även att vi både förde samma vissa kategorier med liknade innehåll samt tog bort vissa som vi ansåg irrelevanta för studien. Nästa steg var att
namnge kategorierna i syfte att få läsaren att förstå vad varje kategori kommer lyfta fram. Det sista steg är kontrastiv fas som innebar att vi gjorde en slutlig överblick av materialet för att se om kategorierna hör ihop med varandra. Kategorierna grundar sig i förskollärarnas och barnens uppfattningar. Utifrån förskollärarnas intervjuer fann vi följande tre kategorier: förskollärarna deltar i fri lek, förskollärarens deltagande sker på avstånd och förskollärarnas fokus på undervisning i fri lek.
Utifrån barnens intervjuer kom vi fram till följande kategorier, vad vuxna gör när barnen leker, barnen vill leka själva och vuxna deltar i fri lek. Under varje kategori kunde förskollärarna och barnen ha olika uppfattningar om ämnet.
5.6 Etiska ställningstagande
Studien har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska
huvudprinciper som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet: Informationskravet handlade om att respondenterna skulle informeras om studiens syfte och innehåll. Vi informerade rektorn, förskollärarna, vårdnadshavarna och barnen om vad, hur och varför studien genomförs. Samtliga medverkande informerades om att det är frivilligt att delta och att de kan avbryta sin medverkan när som helst. När vi besökte förskolan första gången gav vi ut ett informationsbrev om oss själva, om studiens syfte, hur studien skulle genomföras och även information om de forskningsetiska principerna som studien utgick ifrån.
Informationen lämnades ut både skriftligt och muntligt till rektorn och
förskollärarna. Barnens vårdnadshavare fick en samtyckesblankett som innehöll information om studien (se bilaga C).
Samtyckeskravet: Samtyckeskravet innebar att respondenterna hade rätt att själva bestämma över sin medverkan i undersökningen. Vi tog samtycke från
förskollärarna både muntligt och skriftligt (se bilaga D). Barnen som medverkade i studien är under 15 år, vilket därmed krävde vårdnadshavarnas samtycke om att deras barn fick delta i studien. Barnens vårdnadshavare skrev under en
samtyckesblankett där de gav sitt samtycke (se bilaga C). Även barnen gav sitt samtycke till att delta i studien vid intervjutillfället. När vi fått in samtycke av samtliga inblandade började vi med intervjuerna. Eftersom intervjuerna skulle spelas in frågade vi förskollärarna i förväg om lov att spela in intervjun. Barnen tillfrågades vid intervjutillfället och samtliga sa att det gick bra.
Konfidentialitetskravet: Konfidentialitetskravet handlade om att avidentifiera respondenterna för att inte obehöriga och utomstående personer ska kunna
identifiera eller få tag på respondenternas uppgifter. Förskolan och respondenterna är anonyma och förskollärarna fick fiktiva namn. Vi valde att inte ge barnen fiktiva namn utan endast benämna dem som barn.
Nyttjandekravet: Nyttjandekravet handlade om att det insamlade materialet endast användes i vår studie och inte i andra sammanhang. Vi meddelade samtliga inblandade att det inspelade materialet endast kommer användas i vår studie.
Materialet som vi samlat in har beaktats med försiktighet och har endast använts i denna studie.
5.7 Metoddiskussion
Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer som gjort att studien syfte och frågeställningar besvarats. Vi valde att göra intervjuer på grund av att vi är intresserade av att få fram barns och förskollärares uppfattningar.
Denscombe (2018) menar att intervjuer ger respondenterna större möjlighet att direkt förmedla sina tankar om ett specifikt ämne. Forskaren får även större möjlighet att vara flexibel med ordningsföljden på frågorna samt får respondenten möjlighet att utveckla sina idéer mer utförligt. Intervjuerna gav oss en större bild av hur pedagogens deltagande i fri lek kan uppfattas både ur barns perspektiv och förskollärares perspektiv. Förskollärarna gav oss utförliga svar medan det var svårare att intervjua barnen. Svårigheten kunde bero på att vi inte övat tillräckligt mycket på att göra barnintervjuer tidigare och vi märkte att barnen hade svårt att sätta ord på sina uppfattningar när vi ställde frågorna. Vi försökte undvika att ställa slutna frågor, dock märkte vi att barnen inte alltid förstod frågan vilket gjorde att vi omedvetet ställde slutna frågor, vilket vi reflekterade över när vi lyssnade på det insamlade materialet. Om vi hade övat på att göra barnintervjuer innan hade resultatet förmodligen blivit annorlunda.
En kritisk aspekt var att vi inte fick ut lika mycket data från barnen som planerats.
Från början var avsikten att intervjua sex barn, men på grund av sjukdomar blev det bortfall bland barnen. På grund av tidsbrist kunde vi inte vänta tills barnen blev friska eftersom studien pågick under en begränsad tid. Detta gav oss brist på data från barnens perspektiv eftersom vi inte kunde genomföra lika många intervjuer som planerats. Denscombe (2018) förklarar att fler individer i en studie ge en större variation av erfarenheter och åsikter av det som undersöks. Därmed hade fler gruppintervjuer kunnat ge oss mer synpunkter och åsikter från barnen. En annan kritisk aspekt med intervjuer är om alla respondenter verkligen talar sanning.
Denscombe (2018) framför att det inte med säkerhet går att veta om det som sägs i intervjuerna återspeglar sanningen om hur de gör i praktiken. Om vi hade
kombinerat intervjuer och observationer hade vi fått fram både förskollärares och barns uppfattningar och handlingar. Observationer hade kunnat ge oss information om hur förskollärare förhåller sig i barns fria lek samt hur barnen integrerar med förskollärarna under fri lek, vilket förmodligen hade gett ett annat resultat.
Vi har funderat på vad en enkätundersökning kunnat ge oss i jämförelse med intervjuer. Fördelen med intervjuer är att de går in mer på djupet, däremot är det är svårare att generalisera resultatet eftersom intervjuer inte uppnå samma bredd som enkäter (Denscombe 2018). Vi valde att göra intervjuer för att få fram en djupare bild av förskollärares och barns uppfattningar. Intervju som metod gjorde det möjligt att ställa följdfrågor utefter respondenternas svar vilket hade varit svårt med enkäter. Vi var medvetna om att fem intervjuer inte kunde generaliseras till alla förskolor vilket gjorde resultatet begränsat. Däremot ansåg vi att vårt resultat är aktuellt för andra förskolor eftersom alla förskolor arbetar utifrån läroplanens mål där leken skrivs fram som betydelsefull.
Studien utfördes under Corona vilket gjorde att vi fick utföra intervjuerna utomhus, vilket vi såg som en nackdel. När vi genomförde intervjuerna blåste det mycket och barnlek hördes i bakgrunden. Det gjorde oss nervösa för att vi inte skulle höra vad
respondenterna sa i inspelningen. Vi tror det hade varit lugnt och mer avslappnat om intervjuerna genomförts inomhus, eftersom störningar i intervjun skulle kunna undvikas. Trots störande ljud vid intervjutillfällena var det bara enstaka ord som inte hördes på ljudinspelningen.
Studiens teoretiska perspektiv fenomenografi gick som en röd tråd genom hela studien. När vi bearbetade intervjufrågorna hade vi i syfte att få fram förskollärarnas och barnens uppfattningar. Fenomenografin användes för att analysera det
insamlade materialet i syfte att få svar på studiens syfte och frågeställningar.
Resultatet är uppdelat i rubriker som synliggör respondenternas olika uppfattningar, vilket möjliggjorde en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i fri lek samt hur barnen ser på pedagogen i sin lek. Därmed har vi kunnat synliggöra både olika och liknande uppfattningar som ligger till grund för när, hur och om förskollärarna deltar i fri lek. Vi har även till följd av detta kunnat se att barnen både vill leka själva och tillsammans med vuxna.
6 Resultat och analys
Resultatavsnittet är uppdelat i två huvudkapitel som besvarar studiens
forskningsfrågor. Analysen genomförs ur ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att förskollärarnas och barnens uppfattningar analyseras. Vi redovisar förskollärarnas och barnens intervjusvar i separata delar.
6.1 Förskollärarnas uppfattningar om sitt deltagande i barns fria lek
Förskollärarna ser på sitt deltagande på olika sätt beroende på vad som sker i leken, vilket påverkar i vilken utsträckning förskollärarna väljer att delta respektive inte delta i fri lek. I detta avsnitt redovisas hur förskollärarna uppfattar sitt deltagande i fri lek med hjälp av följande rubriker, förskollärarna deltar i fri lek, förskollärarens deltagande ske på avstånd och förskollärarnas fokus på undervisning i fri lek.
Därefter kommer en avslutande sammanfattning av förskollärarnas intervjusvar. Vi kommer ha citat från förskollärarna för att stärka resultatet.
6.1.1 Förskollärarna deltar i fri lek
I intervjun beskriver förskollärarna att fri lek innebär lek på barnens villkor och att det är barnen som styr lekens innehåll och riktning. Av empirin framstår det som att förskollärarna inte vill ta över leken utan barnen ska känna att de ha äganderätt över leken. Anna har uppfattningen att barnen vill att pedagogerna ska delta i leken.
Så nu är det väldigt spontant, dem vill gärna har med oss. […] Barnen tycker det är ganska roligt, dem få göra väldigt mycket med mig, så det brukar de tycka är roligt. (Anna)
Anna har lagt märke till att hennes deltagande i leken uppskattas av barnen. Anna nämner senare i intervjun att det beror på att barnen märkt att vuxna kan leka, eftersom hon gärna bjuder in sig själv till barnens lek. Förskollärarna är noga med att endast delta om barnen accepterar deltagandet. De upplever att barnen ibland vill leka själva eftersom barnen ibland ger uttryck för det. Om förskollärarens
deltagande inte accepteras av barnen backar förskollärarna direkt ut från leken. För att förskollärarens deltagande ska accepteras av barnen använder de sig av olika strategier för att komma in i leken. Lotta har uppfattningen att det är barnen som ska bjuda in pedagogen till leken.
Då observerar jag leken på avstånd och bli jag inbjuden så går jag med i leken. [...] Ska man vara med i leken, då ska man inta en roll som barnen ger en, om dem säger du kan vara mamma eller du kan vara hund, då få man vara hund. (Lotta)
Citatet ovan synliggör att Lotta låter barnen leka själva men finns nära till hands om barnen behöver stöd eller hjälp. När Lotta deltar i fri lek är hon noga med att det ska vara på barnens villkor och hon går in i leken när barnen bjuder in henne.
Samtliga förskollärare anser att det är viktigt att deras deltagande accepteras av barnen, vilket kan ske genom att barnen bjuder in pedagogen till leken. Anna och Eva förklarar dessutom att förskolläraren kan bjuda in sig själv genom att fråga om de får vara med i leken. Därefter ta de en roll som barnen tilldelat dem.
Förskollärarna är överens om att deras deltagande kan gynna fri lek. I intervjuerna framkom det att förskollärarna deltar på olika sätt beroende på vad som sker i leken.
Förskollärarna lyfter fram vikten av att vara närvarande i fri lek eftersom olika händelse i leken kräver olika sätt att delta på. Förskollärarna är eniga om att deras deltagande är extra viktigt när leken håller på att avbrytas.
Jag ser att leken håller på att haverera då kan jag ta på mig en liten roll.
(Eva)
Ibland går man in för att man känner att barnen nog inte klarar ut det här, jag behöver nog gå in och styra upp det här lite grann och hjälpa dem framåt i leken. (Lotta)
Ibland få jag sätta mig när jag märker att det kanske inte är så mycket lek, då är det ganska bra att sätta sig på golvet för då brukar barnen komma till en och då kan man få igång en lek genom det. (Anna)
Citaten ovan visar att förskollärarna går in i leken när barnen behöver stöd. Av empirin framstår det som att förskollärarna försöker undvika större avbrott i leken med hjälp av sitt deltagande. Förskollärarna kan välja att hjälpa barnen i deras pågående lek eller starta en ny lek tillsammans med barnen.
I intervjuerna nämner alla förskollärare att leken kan vidareutvecklas med hjälp av förskollärarens deltagande. Förskolläraren kan gå in i leken med målet att inspirera barnen till att utveckla leken på barnens villkor, genom att tillföra nytt material. En annan uppfattning som Eva uttrycker är att förskollärarens deltagande är extra viktigt för de barn som har svårt att delta i sociala lekar tillsammans med andra barn. Barn som har svårt att leka går miste om betydelsefulla diskussioner med andra barn menar Eva.
Vi pratar om lekkoder man ser ju barn som alltid blir stående, då måste vi, det är vårt uppdrag att se till att dem få sociala samspel med andra barn och utveckla sitt språk och sina tankar. (Eva)
Citatet ovan visar att förskolläraren ser sitt deltagande som något positivt för de barn som behöver extra stöd. Eva anser att leken påverkas positivt när förskolläraren deltar eftersom alla barn inte kan alla lekkoder. I intervjun pratar hon om att det är pedagogens uppgift att lära barnet att leka, vilket kan ske genom att först leka med barnet själv och därefter hjälpa barnet att leka med andra barn.
Överlag är samtliga förskollärare positiva till att delta i barns fria lek, däremot har alla uppfattningen att leken kan bli sårbar genom att förskolläraren deltar.
Förskollärarna beskriver olika situationer där leken kan avbrytas genom att de försöker delta i leken eller endast bara titta in för att se hur leken fungerar. Alla förskollärarna lyfter fram svårigheten med att veta när man ska gå in i barns lek och när man ska lämna leken ifred. De menar att som pedagog behöver man reflektera över vilket deltagande som är lämpligt i leken, vilket inte alltid är lätt. Eva uttrycker att det krävs en fingertoppskänsla som innebär att pedagogen behöver läsa av om det är lämpligt att delta eller inte i fri lek. Av empirin framkom det att
förskollärarna ibland väljer att inte delta i leken för att inte riskerar att förstöra den.
6.1.2 Förskollärarens deltagande sker på avstånd
I tidigare avsnitt framgår det att förskollärarna deltar i fri lek med olika avsikter och att det krävs en medvetenhet för att avgöra om det är lämpligt att delta. I
intervjuerna framgår det att förskolläraren medvetet väljer att delta på avstånd och inta en observerande roll under barns fria lek. Förskollärarna har uppfattningen om att deras deltagande kan störa barns lek och väljer därmed att inte gå in i leken.
Nedan framgår anledningen till att förskolläraren väljer att inte delta i fri lek.
När leken fungerar bra. När man ser att barnen har ett flow, det är glädje, alla har roller som de trivs med, ingen stå utanför. [...] För då tror jag det är farligt att gå in och börjar vara med i leken. Ska man vara med i leken, då ska man inta en roll som barnen ger en. (Lotta) Jag kunde valt att gå in i leken, jag kunde gått in och diskutera vilken bil som körde snabbast och vilken som inte körde snabbast eller så, nä då backade jag. För då var dem i ett samtal med varandra, jag hade inte där och göra. (Eva)
Citaten ovan synliggör att förskollärarna aktivt väljer att inte delta i fri lek utan deltagandet sker på avstånd för att inte störa leken. Förskollärarna menar att om det sker en väl fungerande lek där barnen samspelar med varandra gynnas inte leken av förskollärarens deltagande. Av empirin framstår det som att förskollärarnas
deltagande inte alltid är aktuellt eftersom barnen är inne i sin lek. Förskollärarna ger även uttryck för att det är viktigt att barnen får möjlighet att leka utan att pedagogen aktivt närvara i leken, vilket framstår som att förskollärarna vill värna om barns lek.
Utifrån intervjuerna framkom det att förskollärarna uppfattar att det finns fördelar med att delta på avstånd. Förskollärarna menar att man kan upptäcka mycket genom att sitta bredvid och observera när barnen leker.
Man ser mönster, vilka barnen leker med och vilka som eventuellt är utanför så ser man det. Man ser också vad man kan tillföra i leken för att föra den framåt. (Lotta)
Då ser jag vad barnen prata om, deras intresse. Då har jag möjlighet att, nu är dem inne i det här, hur kan vi då utveckla miljön för att vi kan få ut, leka ut sig mer. Då kan man ändra miljön. (Anna)
Citaten belyser att förskollärarna ser den observerade rollen som en möjlighet att utveckla verksamheten samt skapa en förståelse för barns perspektiv. Lotta framför även senare i intervjun att leken gör det möjligt för förskollärarna att reflektera över var barnen befinner sig i sin utveckling. Hon menar att förskollärarna kan använda leken för att bli medveten om vilka strävansmål barnen har uppmärksammat.
Det framgår även att förskollärarna inte alltid har möjlighet att delta i fri lek. Anna beskriver att det inte alltid finns möjlighet att delta i fri lek på grund av
administrativt arbete. När förskolläraren inte har möjlighet att delta framför Lotta och Eva att barnen ska få en förklaring till varför pedagogen väljer att inte delta samt få en bekräftelse på att förskolläraren kan delta vid ett senare tillfälle istället.
En annan uppfattning som Lotta framför är att det händer mycket runt omkring leken och att hon behöver ha en överblick över barnen, vilket innebär att hon inte deltar aktivt i barns lek.
6.1.3 Förskollärarnas fokus på undervisning i fri lek
Förskollärarna har som nämnt tidigare uppfattningen om att det är viktigt att barn får tid till att leka själva utan deras inblandning. Samtidigt framförs uppfattningar om att det också är betydelsefullt med en pedagogs stöttning i leken, för att främja barns lärande. Två av förskollärarna i studien kopplar samman sitt deltagande i fri lek med undervisning. Det uttrycks att barns lärande sker genom leken och med stöd av en pedagog kan barnet utvecklas och lära på ett lekfullt sätt. Eva använder lek som ett verktyg för lärande och förklarar att lek är den viktigaste
undervisningsmetoden i förskolan. I citatet nedan framgår det att leken är en metod för att främja och utmana barns tänkande.
Om man ser leken som ett pedagogiskt redskap och jag är med i leken då ställer jag de här didaktiska frågorna, när? var? hur? Fast jag ställer ju inte frågorna så att barnen känner sig kontrollerade, utan man få vara lite teaterapa. [...] det är mitt uppdrag och leken är ju
undervisningsmetod. (Eva)
I citatet ovan uttrycks uppfattningen att det är förskollärarens ansvar att främja barns lärande i leken. Utifrån empirin framstår det som att förskolläraren uppfattar sitt deltagande i fri lek som viktig för att stötta barnet i sin utveckling. Förskolläraren kan därmed uppmuntra barnen till att tänka samt få nya perspektiv på saker som annars inte hade synliggjorts utan pedagogens deltagande. Vidare betonar Eva att när hon deltar i leken försöker hon medvetet hitta ord och begrepp att synliggöra för barnen. Hon anser att begreppen blir till ett redskap i fri lek och har även sett hur barnen tagit med sig den kunskapen in i leken tillsammans med andra barn. På ett liknande sätt poängtera Anna att fri lek skapa möjlighet till undervisning.
Personligen kan jag ju se att jag kan flika in ett lärande eller undervisning i leken. “Men hur brukar hundar göra? “Jama dem verkligen eller hur låter en hund egentligen?” Man kan flika in och då får man barnet att tänka till, hur är det egentligen? (Anna)
Både Evas och Annas citat synliggör att förskollärarna ibland deltar med ett medvetet förhållningssätt genom att förmedla kunskap eller uppmuntra barnen till att tänka genom att ställa utmanande frågor. Förskolläraren träder då in i leken för att undervisa barnen. Dock framkom en annan uppfattning om att pedagogen inte ska gå in i leken och göra det till ett undervisningstillfälle.
Man kan inte gå in, tycker jag och börja göra det till en
lärandesituation för då förstör man flowet för barnen. Bara man säger kan du hämta den gröna koppen, man börjar tänka som en pedagog i leken, det är livsfarligt för då försvinner flowet på en gång. Det ska vara på barnens villkor, det är inte där och då som jag ska lära dem färgerna eller räkna utan då är det bara sociala saker som man kanske behöver ingripa med, eller styra upp. Barnen märker direkt för då blir det ett krav för dem, då måste barnen börja tänka, liksom att jag ställer ett krav på dem, att dem ska kunna någonting, och det är ju inte den fria leken. Den ska komma från barnen. (Lotta)
I det här citatet menar Lotta att barnen märker direkt om pedagogen ställer för många utmanande frågor. Hon menar att det kan leda till att lekens flow försvinner,
vilket förstås som att leken blir sämre. Den fria leken ska komma från barnet enligt Lotta, vilket kan förstås som att förskolläraren behöver vara följsam och visa respekt för barnens lek.
6.1.4 Sammanfattning av förskollärarnas intervjusvar
I resultatet framkom vilka uppfattningar förskollärarna har av sitt deltagande i fri lek. Även fast förskollärarna beskriver fri lek som lek på barnens villkor, väljer de ibland att delta i leken på olika sätt samt med olika målsättningar. Förskollärarna väljer att delta i leken av olika anledningar, bland annat för att styra upp eller för att barnen bjudit in dem i deras lek. Förskollärarna väljer ofta att träda in i leken eller starta en ny lek när de uppfattar att barns egen lek inte fungerar eller barnen inte kommer till ro i leken. Två förskollärare ser den fria leken som en möjlighet att sammanföra lek med undervisning medan den tredje förskolläraren anser att pedagogen inte ska gå in i barns lek och göra det till ett undervisningstillfälle.
Förskollärarna kan se fördelarna med hur deras deltagande kan gynna leken, bland annat att de kan utveckla leken samt få information om barnens kunskaper och intresse. Ibland väljer förskollärarna att inte gå in i leken med anledningen att de inte vill störa barns pågående lek. Det framgår även att förskollärarna inte alltid har möjlighet att delta i leken på grund av andra sysslor samt stora barngrupper.
Förskollärarna känner en osäkerhet kring sitt deltagande i fri lek. Osäkerheten grundar sig i när det är läge att delta och när det inte är det. Det är en balansgång som kräver en fingertoppskänsla.
6.2 Barnens uppfattningar om pedagogens deltagande i sin lek
I detta avsnitt redovisas hur barnen uppfattar pedagogens deltagande i sin lek.
Barnen framför att det finns både fördelar och nackdelar med att pedagogen deltar.
Avsnittet är uppdelat i följande rubriker, vad vuxna gör när barnen leker, barnen vill leka själva och vuxna deltar i fri lek. Därefter kommer en avslutande
sammanfattning av barnens intervjusvar. Vi har valt att skriva ut hela
konversationen med barnen för att sätta barnens svar i ett större sammanhang.
6.2.1 Vad vuxna gör när barnen leker
I intervjun blir barnen tillfrågade om de vuxna brukar vara med i leken vilket resulterade i varierande svar. Barnen berättar att vuxna är med ibland men även att vuxna aldrig är med i leken. Att barnen gav varierande svar kan innebära att barnen ibland leker själva och ibland tillsammans med en vuxen. Ett barn i studien verkar inte ha reflekterat över om pedagogen är med i leken eftersom hen uttrycker, de har aldrig varit med tror jag. Det kan innebära att barnet inte tänkt på om de vuxna brukar vara med eftersom barnet är inne i sin lek. I intervjun framkom barnens uppfattningar om vad vuxna gör när barnen leker.
Vad gör fröken när ni leker?
Dom håller koll.
Vad tror du de vuxna gör när du leker den här leken?
Dom bara står och pratar.
Av citaten ovan synliggörs att barnen har uppfattningen att vuxna observera leken för att se att allt går rätt till. Enligt barnen tar vuxna en observerande roll när barnen leker själva och iakttar barnen.
I intervjun berättar ett barn att de ibland behöver saker i sin lek som de inte når på egen hand. Barnet uttrycker att förskolläraren kan fixa material till leken.
Kan det vara bra att ha vuxna med i leken?
Mm när man ska ha den saken som man behöver i leken. […] Vi försöker först nå, men om vi inte kan nå så blir det hjälp.
Barnet förklarar att de får hjälp av en vuxen när de behöver material i sin lek. Vi ser att leken kan utvecklas med hjälp av en vuxens stöd. När pedagogen bidrar med material kan det leda till att leken utvecklas. Under intervjuerna nämner barnen särskilda lekar där de vuxna är med, vilket kan förstås som att barnen uppskattar pedagogens deltagande i just dessa specifika lekar. Barnen förklarar att de gillar när de vuxna jagar dem samt när de får jaga de vuxna, men även att leka kurragömma och sommarskuggan. Ett barn uttrycker att förskollärare tar klivet in i leken när någon gjort fel.
Varför tror du att dem hade blivit arga?
För dem kan vara jättearga.
Varför blir dom arga tror du?
Om nån har gjort något fel och den andra blir puttad så kan den bli lite arg på den som puttade den andra.
I citatet berättar barnet att vuxna kan bli väldigt arga när det uppstår bråk. Det kan bero på att barnet upplever att förskollärarna väljer att gå in i leken när konflikter uppstår.
6.2.2 Barnen vill leka själva
Alla barn i intervjun ger någon gång uttryck för att de vill leka själva utan en pedagog. Ett barn uttrycker att hen aldrig vill att de vuxna ska vara med i leken utan vill hellre leka med sina kompisar. När de vill vara själva uttrycker ett barn att de brukar tala om det för en vuxen.
När ni leker inne, brukar de vuxna vara med i byggrummet och leka med er?
Nej.
Varför tror du att dem inte är med i byggrummet?
För att vi säger nej.
Citaten ovan visar att barnet ibland vill leka själv utan en vuxens närvaro i leken.
Två av barnen uttrycker följande när de vill leka själva.
När vill ni leka själva utan en vuxen?
När vi ska leka roliga lekar.
Varför vill ni leka själva?
Liksom man får vara lite ifred och inte få så mycket prat.
Barnen förklarar att de ibland vill leka utan att vuxna deltar. Dessutom sker det för mycket “prat” när vuxna är med i leken. Vi kopplar det till att barnen märker av när förskollärarna försöker väva in undervisning i leken, vilket inte verkar uppskattas.
Av empirin framstår det som att barnen inte leker för att lära utan för att det är kul.
Dessutom framkom det att barnen upplever att vuxna inte alltid kan vara med i leken vilket framkommer i citaten nedan.
Vill vuxna vara med tror du?
Ja, men dem vill inte ändå.
Varför tror du att dem inte vill?
För dem har ju massa att göra.
Vill du leka med någon vuxen?
Nej.
Varför vill du inte leka med någon vuxen?
För dom är så stora.
Kan man inte leka när man är stor?
Eh man behöver lite jobb och lite lek tror jag.
Varför tror ni barn kan leka, kan inte de vuxna leka?
Eh lite… jo men de vill leka men de måste också jobba för att dem ska få pengar, och köpa varma tröjor och mat.
I citatet ovan synliggörs att barnen upplevt att de vuxna inte alltid kan delta på grund av att de behöver göra annat. Utifrån barnens tankar framgår det att barnen anser att vuxna kan leka, men att de inte alltid har tid på grund av andra
arbetsuppgifter. Barnen har möjligtvis erfarenheten av att vuxna ibland försvinner ur leken för att de behöver jobba. Barnens uttalande kan förstås som att barnen inte uppskattar när vuxna försvinner ur leken vilket medverka till att barnen vill leka med andra barn i stället.
6.2.3 Vuxna deltar i fri lek
Som nämnt tidigare vill barnen ibland leka själva utan pedagogens deltagande, däremot framkom det även att barnen vill har med de vuxna i leken. Utifrån empirin framstår det som att pedagogen behöver har balans mellan att delta och inte i leken.
Barnen berättar att vuxna kan leka och de nämner specifika vuxna som de gärna leker med. Ett barn nämner vid flera tillfällen under intervjun samma vuxen som gärna är med och leker. Det kan bero på att barnen märker vilken pedagog som passar bäst till den specifika leken och bjuder då in den pedagog som barnet vet kan leka. Sommarskuggan är en populär lek som barnen vill leka och som barnen anser att de vuxna kan leka. Barnen ger även uttryck för att leken blir rolig när vuxna är med.
Varför vill du att de vuxna ska vara med i leken?
För då tycker jag ändå att det blir roligt
Citatet ovan visar att barnet vill leka med vuxna. Två av barnen uttrycker att vuxna tycker det är kul att vara med i leken, barnen uttrycker följande.
Brukar de vuxna vara med och leka kurragömma?
Japp. Ibland när vi gömmer oss och dom ska leta efter oss och dem går fel så säger vi “Buu”.
Är det bra när de vuxna är med och leker kurragömma?
Ja
Varför tycker ni att det är bra?
För då får dem också lite kul
Citaten ovan visar att barnen anser att vuxna också behöver har kul genom att leka.
För barnen är det viktigt att få leka och de kopplar samman lek med något roligt och
lustfyllt. Ett av barnen uttrycker sin uppfattning om varför hen tror att de vuxna deltar i fri lek, barnet uttrycker, för hon är nog leksugen. Barnen beskriver flera anledningar till att de vuxna deltar i leken.
Är vuxnas jobb att leka med er?
Nej, men ibland vill de lite för att göra oss glad. När vi inte har någon att leka med så brukar vi leka med de vuxna.
Utifrån citatet menar barnet att de vuxna leker med de barn som inte har någon att leka med. Anledningen till att vuxna deltar är för att göra barnen glada. Vi kan se att barnet verkar uppskatta att leka med en vuxen när det inte finns någon annan att leka med.
6.2.4 Sammanfattning av barnens intervjusvar
Barnen symboliserar lek med något roligt och menar att pedagogerna också har roligt när de leker. Enligt barnen är vuxna ibland med och leker och ibland inte. När pedagogen är med i leken tycker barnen att det är roligt. Det finns särskilda lekar som barnen uppskattar pedagogens deltagande extra mycket. Barnen uppskattar även att leka med sina kompisar eftersom de gärna vill leka själva. Barnen ger även uttryck för att de vill leka själva på grund av att de tycker att vuxna pratar för mycket i leken. Vidare berättar barnen att pedagogerna inte alltid har möjlighet att vara med i leken eftersom de måste jobba och göra annat. I stället brukar
pedagogerna hålla koll på barnen eller prata med kollegorna menar barnen. Barnen ser fördelar med pedagogens deltagande i leken, bland annat att de vuxna kan bidra med material, hjälpa till vid konflikter samt leka med dem när de inte har någon att leka med.
7 Diskussion
Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek.
Studiens frågeställningar, ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”, har besvarats i resultatdelen och kommer i detta avsnitt att jämföras och diskuteras utifrån den forskning och litteratur som presenterats tidigare. I diskussionen redogörs även några implikationer för den pedagogiska verksamheten. Avslutningsvis redovisas förslag på fortsatt forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Likt Knutsdotter Olofsson (2017) betraktar förskollärarna i vår studie fri lek som barnstyrd och något som sker på barnens villkor. Det framkom att förskollärarna väljer att delta i leken på olika sätt beroende på situation. En möjlig tanke med att förskollärarna väljer att delta i fri lek är att två av förskollärarna anser att sitt deltagande kan främja barns utveckling och lärande, vilket är något som även Fleer (2015) betonar. Förskollärarna kan gå in i barns fria lek med avsikten att rikta barnens fokus mot ett specifikt innehåll i syfte att främja barns lärande. En förskollärare var dock kritisk mot att delta i fri lek med syftet att integrera undervisning på grund av att det finns en risk att barns lek påverkas negativt.
Förskollärarens uppfattning kan bero på att hon ser fri lek som lek utan vuxna, vilket Knutsdotter Olofsson (2017) menar är en vanlig uppfattning. Eidevald och Engdahl (2018) argumentera för att det inte går att se fri lek som lek utan vuxna eftersom fri lek är en del av utbildningen som pedagogen har ansvar för. Björklund och Palmér (2019) betonar i sin studie att pedagoger kan integrera undervisning i leken om pedagogen har förmågan att tolka barns lek samt är följsam mot barns initiativ för att fånga deras intresse. Vår uppfattning går hand i hand med
förskollärarnas i studien som menar att barnen i fri lek kan utvecklas och lära med stöd och utmaning från pedagogen. Ellneby (2019) beskriver att det behövs en balans mellan fri lek och styrt lärande för att inte riskera att barns egen lek får mindre plats i förskolan. Vi tänker i enlighet med Ellneby att barnens intresse kan hamna i skymundan när pedagogen endast fokusera på lärandet.
Fri lek som nämnt tidigare ska ske på barns villkor (Knutsdotter Olofsson 2017), däremot visar forskning att pedagoger många gånger styr barns lek (Fleer 2015;
Løndal & Greve 2015). I vårt resultat framkom det att barnen uppfattar att vuxna pratar mycket i leken. Vi reflekterar över om barnen märker att vuxna deltar i leken för att undervisa och att barnen därmed väljer att leka själva för att inte bli störda.
Även i Pramling Samuelsson och Johanssons (2009) studie drar forskarna slutsatsen att barnen väljer aktiviteter de klarar på egen hand för att skydda sin lek från
pedagogerna. Vi reflekterar över om barnen känner sig kontrollerade när
förskollärarna ställer för många utmanande frågor. Förskollärarna lyckas då inte inta barnens perspektiv utan går i stället in i leken och tar över, vilket gör att barnen kan känna sig kontrollerade. Detta är även något som forskning visar är vanligt
förekommande, bland annat menar Løndal och Greve (2015) att pedagogen kan delta i barns lek genom att ställa kontrollerande frågor. Även i Fleers (2015) studie försökte pedagogen smyga in kunskap i leken. Förskollärarna i vår studie är
