Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?

Full text

(1)

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i fördjupningsämnet samhällsorientering och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?

Which additional adjustments can teachers make within the frame of regular social studies education in order to include students with autism?

Marija Stevanovic Iman Abdo

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i Examinator: Nils Andersson årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Handledare: Ivar Morgan Självständigt arbete i fördjupningsämnet,

15 högskolepoäng

Datum för slutseminarium: 10/1-2022

(2)

Förord

Följande kunskapsöversikt i kursen självständigt arbete på grundnivå i fördjupningsämnet samhällsorientering och lärande är skrivet av Marija Stevanovic och Iman Abdo. Syftet med arbetet är att undersöka vilka extra anpassningar som lärare kan göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism. Kunskapsöversikten skrivs gemensamt av båda studenterna.Vi vill börja med att ge ett stort tack till vår handledare Ivar Morgan som har både engagerat och stöttat oss under arbetets gång. Vi vill även tacka alla forskare och författare som vi har refererat till. Ert arbete och forskning har inspirerat oss till att vilja bli bättre

pedagoger för alla våra elever, men speciellt för de som behöver extra stöd.

(3)

Abstract

Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en djupare förståelse om neuropsykiska funktionsnedsättningar hos elever med autism och hur vi som lärare kan anpassa den ordinarie undervisningen, med fokus på SO-undervisning, för att inkludera dessa elever och öka deras förutsättningarna för lärande. Frågeställningen blir därför “Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?”Arbetet görs genom att vi granskar och tolkar vetenskaplig forskning och litteratur, för att sedan besvara frågeställningen för denna kunskapsöversikt. Denna studien har behandlat olika strategier som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning för att underlätta för elever med autism.

Dessa strategier är bland annat visuellt stöd, kooperativt lärande mot ett gemensamt mål, rekonstruera olika historiska händelser, exempelvis ett rollspel om vikingatiden, bildstöd, tydlighet och rutiner där man strävar mot strukturerade SO-lektioner. En strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner ger elever med autism ökad förståelse av vad som finns omkring dem vilket ökar deras medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner mer säkerhet både i skolmiljön men även i vardagen.

Nyckelord: autism, autism spectrum disorder, neuropsychiatric disabilities, inclusion, social studies education, clarifying pedagogy. additional adjustments, teaching methods, social science, education.

(4)

Innehållsförteckning

Förord 1

Abstract 2

1. Inledning 4

1.1 Inkludering 4

1.2 Definitionen av autism 5

1.3 Autism 5

1.4 Struktur 6

1.5 Kunskapskraven inom SO-ämnena 6

2. Syfte och fråga 7

3.Metod och material 7

4.Resultat 8

4.1 Extra anpassningar 8

4.2 Guided inquiry 9

4.3 Bildstöd 10

4.4 Rollspel 11

4.5. Kooperativa metoder 11

4.6 Social dysfunktion och olika anpassningsstrategier 11

5. Slutsats och diskussion 12

5.1 Visuellt stöd och bildstöd 12

5.2 Tydlighet och struktur 12

5.3 Sociala interaktioner 13

5.4 Kunskapsöversiktens styrkor och metoddiskussion 14

5.5 Förslag på vidare forskning 15

Referenslista 17

(5)

1.Inledning

I läroplanen för grundskolan och fritidshemmet står det att “Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och

kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Skolverket, 2019, s. 6)

1.1 Inkludering

Den svenska skolan grundar sig på likvärdig utbildning och att alla elever ska vara delaktiga och inkluderade i skolans verksamhet och undervisning. Med inkludering i detta sammanhang menar vi att elever som har autism inte ska undervisas separat, inte utebli från resten av klassen, utan ska vara delaktiga i klassrummet och få det stöd de behöver inom ramen för den ordinarie undervisningen. Alla elever kommer till skolan med sina egna unika förutsättningar, behov, och kompetenser. Inget barn är den andre lik, och det är inget ovanligt att man som elev är bra på vissa saker i skolan och sämre på andra. För vissa elever kan skolan upplevas svårare av andra anledningar än för andra elever, och i de fallen är det viktigt att pedagoger kan anpassa sin undervisning så att även dessa elever får det stöd de behöver för att klara av skolgången och uppnå kraven för de olika ämnena. Ett exempel på elever som kan ha det svårare i skolan är de som har neuropsykiska funktionsnedsättningar, eller NPF. Vi har valt att undersöka närmre situationen för elever som har diagnosen autism eller autismspektrumtillstånd, vilket karakteriseras av svårigheter med social kommunikation och interaktion samt begränsade repetitiva beteenden. Enligt Hjärnfondens hemsida har 1-2% av Sveriges befolkning

diagnostiserats med autismspektrumtillstånd. På grund av detta är det viktigt att man som lärare är beredd att ta extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen för att underlätta

skolgången för dessa elever, om det skulle inträffa att man möter en sådan elev i sin klass. Med extra anpassningar syftar vi på metoder, strategier och lösningar som kan användas inom den ordinarie undervisningen utan behov av en tredje part, exempelvis en elevassistent.

(6)

1.2 Definitionen av autism

American Psychiatric Association [APA] är en världsledande psykiatrisk organisation som har publicerat DSM-5 manualen, eller Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Enligt APA definieras autism som ett komplext utvecklingstillstånd som involverar ständiga utmaningar med social kommunikation, begränsade intressen och ett repetitivt beteende (APA, 2013).

Autism är en medfödd utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning hos barn som påverkar hjärnans sätt att hantera information, men det upptäcks oftast inte förrän i småbarnsåldern.

Symptomen utmärks av ett annorlunda tankesätt, vilket innebär att vid möte med personer eller elever med autism så går det inte att utgå från ens eget sätt att tänka. Därför är det centralt att förstå dessa personer utifrån deras tankesätt och perspektiv menar psykologen Gunilla Carlsson Kendall (2015).

1.3 Autism

Författarna Inga-Lill Jakobsson och Inger Nilsson (2016) skriver att personer med autism har oftast svårt att formulera och uttrycka sig själva. Detta menar de kan bero på att talutvecklingen är försenad eller att tal inte alls är förekommande hos individer med autism. Bland individer som har en mindre utvecklad talförmåga finns det en påtaglig nedsatt förmåga att inleda och

upprätthålla konversationer med andra, vilket leder till att många elever med autism har svårigheter att föra resonemang kring de olika delarna som kunskapskraven kräver.

Redaktören Emma Holmér (2018) skriver på 1177 vårdguiden att personer med autism har både ett annorlunda sätt att tänka på men även en annorlunda inlärningsprocess. De upplever varje sak och situation som unik, och får därför svårigheter att relatera det som händer i stunden med tidigare erfarenheter av liknande situationer. Följden blir därför oftast att barn med autism har svårt för spontana sätt att leka på och tenderar att visa mindre intresse för lek med andra barn, vilket resulterar i att de oftast leker själva. Professorerna Lisa Simpson och Yvonne Bui (2016) förklarar att eftersom personer med autism brister i den sociala interaktionen och

kommunikationen, så uppstår det oftast problem för elever med autism att erhålla vänner i samma ålder. Elever med autism löper större risk att bli socialt exkluderade eftersom deras beteende anses vara underligt och avvikande från normen.

(7)

1.4 Struktur

Holmér (2018) skriver att nya situationer och förändringar i vardagen är svårt för personer med autism. Därför är en strukturerad vardag med rutiner ett sätt att göra dagen lättare att klara av på för individer med denna diagnos. Av omgivningen kan det upplevas att personer med autism beter sig enformigt eftersom de visar upp repetitiva beteenden, alltså att de gör samma saker om och om igen. Exempel på sådana repetitiva beteenden kan vara att vifta med händerna eller att konstant gunga på en stol i klassrummet. Holmér (2018) förklarar att upprepningar oftast har en lugnande effekt för den som har en autismdiagnos.

Journalisten Vanna Beckman, specialläraren Margareta Kärnevik och förskolläraren Helen Schaumann (1994) skriver att den mest väsentliga pedagogiska principen för elever med autism är att ordna och strukturera världen. Genom denna princip får eleverna en ökad förståelse av vad som befinner sig omkring dem, vilket ökar medvetenheten och resulterar i ökad känsla av kontroll och säkerhet. Denna princip styrks av Kendall (2015) som menar att en tydlig struktur och rutin underlättar för elever med autism. Kendall (2015) hävdar att det är essentiellt för pedagoger att fortsätta vara hjälpsamma för elever även under raster, eftersom det oftast är svårare för elever med autism att klara av raster än de strukturerade lektionerna.

1.5 Kunskapskraven inom SO-ämnena

När det kommer till kunskapskraven för de samhällsorienterade ämnena så handlar det till stor del om att eleverna ska kunna föra resonemang kring sina kunskaper inom de olika ämnena.

Detta kan vara problematiskt för elever med autism då de oftast har svårt att uttrycka och formulera sig, som tidigare nämnt av Jakobsson och Nilsson (2016, s. 179).

Logopeden Ulrika Aspeflo (2014) skriver att läroplanens kunskapskrav inte är formade efter de förmågor som elever med autism har. Hon konstaterar att de fem förmågorna som genomsyrar läroplanen; analysförmågan, kommunikativa förmågan, metakognitiva förmågan,

procedurförmågan och begreppsförmågan är just de förmågorna som elever med autism har svårt för. Aspeflo (2014) förklarar att det är viktigt att alla som är verksamma inom skolan är

medvetna om att alla elever bedöms enligt samma styrdokument, även de eleverna som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vidare hävdar hon att samverkan,

(8)

ansvarstagande, pedagogiska strategier, kunskap och reflektion från personalen är grundläggande för att kunna arbeta på ett inkluderande sätt.

2.Syfte och fråga

En stor utmaning för lärare är att anpassa lektionerna för att tillgodose alla elevers särskilda behov, speciellt för de elever som har neuropsykiska funktionsnedsättningar eftersom förutsättningar för dessa elever inte är de samma som för alla andra. Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka hur man som lärare kan anpassa den ordinarie

SO-undervisningen för att inkludera elever med autism. Med extra anpassningar syftar vi till sådant som kan göras inom ramen för ordinarie undervisning i klassrummet utan att behöva ta hjälp av en elevassistent, eller att elever med autism undervisas i annan grupp. Extra

anpassningar ska bidra till att eleven i behov blir inkluderad i undervisningen samtidigt som hen får adekvat stöd och hjälpmedel för att klara av undervisningen enligt sina förmågor.

Frågeställningen blir därför “Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?”

3.Metod och material

Kunskapsöversikten bygger på en textanalys, där vi som skribenter använder oss av vetenskapliga artiklar där vi genom upprepad läsning identifierar det viktigaste för vårt fokusområde. Vi började med att identifiera vilka nyckelbegrepp som var centrala för vårt fokusområde. Målet är att öka kunskapen på vårt fokusområde och att få nya insikter. Tack vare forskning uppnår vi därför en innehållsrik skriftlig analys för vårt fokusområde. Till den här studien har information samlats in genom sökningar med hjälp av nyckelbegreppen som vi tycker är relevanta för vårt fokusområde i databaserna PRIMO, ERIC, DiVA samt söktjänsten Google Scholar. Eftersom den begränsade forskningen inom vårt fokusområde inte varit

tillräcklig har det lett till en kedjesökning då artiklarna refererat till andra relevanta källor för just vårt arbete. Vi har även använt oss av DiVA där vi har läst liknande arbeten som vårt för att se vilka artiklar och källor som kan vara relevanta även för vår studie. Eftersom forskningen inom vårt fokusområde är begränsad så väljer vi att läsa och tolka olika texter för att skapa en

(9)

förståelse för ämnet men även för att besvara vår frågeställning om vilka extra anpassningar som kan göras inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism. Vi har dessutom kombinerat vissa sökord som lett till att vi fått fram mer resultat för vårt fokusområde.

Exempel på sökord som vi har kombinerat är autism och inkludering samt autismspektrumtillstånd och SO-undervisning.

Sökord som har använts är: autism. autismspektrumtillstånd, SO-undervisning, inkludering, extra anpassningar, NPF, tydliggörande pedagogik, additional adjustments, teaching methods, social studies, social science, education.

4.Resultat

4.1 Extra anpassningar

Vicky G.Spencer, Anya S. Evmenova, Richard T. Boon och Laura Hayes-Harris (2014) är speciallärare och professorer som skriver att anpassningar som teknologibaserad undervisning, direkta instruktioner, visuellt stöd, praktiskt material och beteendeinventioner har visat sig vara produktiva för elever med autism inom de samhällsorienterande ämnena. Dessa strategier och anpassningar menar Spencer, Evmenova, Boon, & Hayes- Harris (2014) att lärare kan använda sig av i undervisningen för att hjälpa elever med autism. Vidare i artikeln står det att

teknologibaserad undervisning exempelvis kan innebära att man använder sig av iPad, dator eller annan teknisk material för att i sin tur få instruktioner därifrån.Direkta instruktioner kan

exempelvis vara att eleverna får en lista med uppgifter där det står vad de får göra. Visuellt stöd handlar om att använda sig av bilder eller filmer för att skapa sig kunskap om ämnet. Praktiskt material kan vara sådant som eleverna får se i verkligheten som exempelvis inom

SO-undervisning där man kan arbeta med laborativt material som karta, jordglob eller ett pussel för ämnet. Vi som författare av denna kunskapsöversikt relaterar denna strategin till metoder som vi sett lärare och pedagoger använda i undervisningen under vår verksamhetsförlagda utbildning.

Då användes teknologibaserad undervisning genom exempelvis hemsidan binogi.se med syfte att genom film informera eleverna om Jesus födelse och kristendomens uppkomst. Eleverna

använde sedan iPad i grupper och fick logga in på hemsidan och lösa olika uppgifter

tillsammans. Detta är ett praktiskt exempel av strategin som Spencer et al. beskriver i sin artikel.

(10)

4.2 Guided inquiry

Specialläraren Heather L. Schenning, professorn Victoria Knight och professorn Fred Spooner (2012) skriver att guided inquiry är en sorts anpassning som visat sig ha positiv effekt för bland annat undervisning inom de samhällsorienterande ämnena. Guided inquiry innebär att lärare hjälper eleverna att använda sitt eget språk för att konstruera kunskap genom aktivt lyssnande och ifrågasättande. Medan de utforskar och undersöker ett problem, vägleder lärare eleverna att prata igenom sitt tänkande, vilket stödjer utvecklingen av elevernas kunskaper inom de

samhällsorienterande ämnena. Denna sorts anpassning lär eleverna med bl.a. autism att spekulera rationellt för att i sin tur kunna ha egna val och samverka som medborgare i samhället. Genom tillämpning av guided inquiry i sin undervisning behöver läraren därför ge eleverna mer stöd och vägledning kring vilken ordning de bör följa, hur de ska tänka samt vilken information som är viktig att bearbeta. Guided inquiry är alltså en sorts anpassning där läraren ger stöd till eleverna som kan hjälpa till med problemlösningsprocessen samt med att lära sig att sekvensera och bearbeta information (Schenning, Knight och Spooner, 2012). Till exempel har författarna i den vetenskapliga artikeln genomfört en granskning av användningen av frågeuppgifter som speglar elevernas intressen i tonåren. Författarna betonade vikten av att inkludera verkliga bekymmer och intressen i samhällskunskapsuppgifter. Exempel inkluderar problemlösningsmetoder som tillämpas på situationer där det ytterst viktiga är att utveckla och upprätthålla vänskap, bestämma hur du ska rösta och förespråka för sig själva. På så sätt skulle eleverna lära sig problemlösning genom guided inquiry, potentiellt kunna gynna eleverna både akademiskt och funktionellt. Med tanke på dessa potentiella fördelar är guided inquiry ett exempel på hur pedagoger kan bidra till att främja elevernas förmåga att organisera tankar, att lösa problem och att förstå akademiskt innehåll. Guided inquiry lär eleverna dessutom att lösa problem genom att ställa frågor som kan appliceras på olika lektioner (Schenning, Knight och Spooner, 2012). Schenning et al. (2012) markerar dessutom i sin vetenskapliga artikel att lärare som undervisar elever med

autismspektrum bör använda sig av den så kallade guided inquiry anpassningen med bildstöd och direkta instruktioner.

(11)

4.3 Bildstöd

Speciallärarna Tracie-Lynn Zakas, Diane M. Browder, Lynn Ahlgrim-Delzell & Tina Heafner (2013) skriver att The National Council for the Social Studies [NCSS] är den största

professionella föreningen i USA som endast är engagerade åt utbildning inom de

samhällsorienterade ämnena. Författarna skriver att NCSS framhäver vikten av att allmänt utbilda elever informativt, men framförallt inom de samhällsorienterade ämnena, så att de lär sig att tänka kritiskt och blir därmed ansvarstagande medborgare. Zakas et al. (2013) refererar till NCSS och påstår att en av de främsta utmaningarna när det gäller undervisning inom de

samhällsorienterade ämnena är elevernas förmåga att kunna läsa och förstå texter. Zakas et al.

(2013) har gjort en undersökning om hur man med hjälp av bildstöd kan underlätta för elever med autism att få förståelse för den förklarande texten. Undersökningen omfattade många olika experiment där en av dem gick ut på att en grupp elever med autism skulle svara på frågor som handlade om USA:s historia. Eleverna fick olika kort med ord, definitioner och bilder som hör ihop med varandra för att underlätta förståelsen för det historiska sammanhanget. Resultatet indikerade att alla elever som fått ta del av bildstöd uppvisade en ökad förmåga att enskilt svara på nio läsförståelsefrågor. Vi tolkar detta resultat som ett sätt för elever att kunna visualisera sig den skrivna texten och på så sätt få en bättre förståelse för textens innebörd.

Professorn Josh Harrower och forskaren Glen Dunlap (2001) förklarar att övergången från en aktivitet till en annan kan upplevas vara problematisk för elever med autism. På grund av detta fungerar bildscheman som effektiva signaler för att varna elever med autism för de kommande förändringarna. Schenning, Knight och Spooner (2012) har även gjort en studie som involverar bildstöd för elever med autism inom de samhällsorienterade ämnena. För att stödja eleverna och underlätta vad de läser, så hade de använt bilder ovanför textraderna som innehöll fakta om digerdöden. Detta med avsikt att ge eleverna en bildlig överblick över vad det är de läser. Studien påvisade positivt resultat där eleverna med autism, samt alla andra elever som deltog i studien, gjorde bättre ifrån sig än vanligtvis.

(12)

4.4 Rollspel

Forskarna Mary Jane Weiss och Sandra Lee Harris (2001) skriver i sin artikel att rollspel av elever som använder manus ökar den sociala interaktionen mellan elever med autism och andra elever. De skrev om en grupp på tre elever, varav en hade autism. Rollspel är baserade på manus som utspelar sig i olika sammanhang. Ett exempel kan vara att man som lärare inom SO-ämnena ger eleverna en uppgift som handlar om en historisk händelse som eleverna ska göra ett rollspel om . Eleverna måste utgå från manuset och lära sig olika repliker. Det visade sig att den här typen av sociala dramaövningar ökade den sociala interaktionen mellan de tre eleverna. Det visar sig att autistiska elever förutom rollspel och tilldelade roller också deltar i sociala aktiviteter.

4.5 Kooperativa metoder

Erin Dugan, Debra Kamps, Betsy Leonard, Nancy Watkins, Ann Rheinberger och Jan Stackhaus (1995) redogör betydelsen av inkludering i klassrummet för elever med autism. De anser att genom att använda kooperativa metoder bör eleverna arbeta tillsammans för att uppnå målen. För att anpassa instruktioner som eleverna får i skolan under lektion och arbete kan läraren använda handledning och kooperativt lärande, vilket även förbättrar elevernas förmåga att framställa ett svar eller lösning på uppgiften, men även ökad tid för specifika ämnen och social

kompetensträning i gruppmiljö. Dugan et al. (1995) skriver vidare om kooperativt lärande som en strategi där en liten grupp av elever arbetar tillsammans som ett team för att lösa olika sorters problem, slutföra uppgifter eller uppnå gemensamma mål. Dugan et al. menar att kooperativa metoder med arbete i grupp är viktiga eftersom de bidrar till utveckling av de sociala

kompetenserna, vilket är något som tidigare beskrivits vara en svårighet hos elever med autism.

Ledande experter inom ämnet autism Stuart Powell och Rita Jordan (1998) hävdar också att det är viktigt att koppla ihop klassrumsaktiviteter med familjebeteenden, vilket kan leda till en process av självreflektion och sedan förändra beteendet hos elever med autism.

4.6 Social dysfunktion och olika anpassningsstrategier

Professorn Sally J.Rogers (2000) hävdar att den mest uppenbara egenskapen för elever med autism är social dysfunktion. Elever med autism kan vara mottagliga för att ta emot och acceptera olika former av extra anpassningar som är till för att utöka deras sociala kompetens

(13)

gentemot andra elever och vuxna. Att förbättra den sociala kompetensen hos elever med autism har ansetts vara en av de viktigaste aspekterna sedan starten av forskningen i detta ämne.

Varianter av social intervention och anpassning har designats, empiriskt studerats och publicerats i autismbaserad litteratur. Dessa interventioner och anpassningar ser olika ut eftersom där finns skiftande faktorer såsom beteenden som exponerat sig vid tidig ålder, åldersgruppen på

personerna med autism som var involverade i forskningen samt anpassningsstrategier och typen på den som hjälper till vare sig denne var elev eller vuxen. Rogers (2000) skriver vidare att nästan alla publicerade anpassningar och interventioner baseras på beteendemetodologi.

Skribenten menar att beteendemetodologi innebär att analysera beteendet hos personen i fråga, och sedan dra slutsatser om vilka insatser och anpassningar som behöver göras.

Rogers (2000) påstår att det finns olika anpassningsstrategier som visat sig vara produktiva för elever med autism för att i sin tur öka deras sociala kompetens med andra elever samt även med vuxna. De olika anpassningsstrategier har inkluderat att lära sig sociala färdigheter såsom sociodramatiskt rollspel, självhanteringsstrategier, instruktioner av sociala färdigheter från vuxna, videomodelleringstekniker samt försoning mellan elever och när en annan elev lär ut.

Sammanfattningsvis menar Rogers (2000) i sin artikel att bristerna som visas hos autistiska elever när det gäller sociala förmågor visar dock på förmågan att få svar på olika anpassningar i undervisningen, som syftar till att förstärka denna kapacitet. Rogers (2000) påpekar att forskning inom detta ämne även visar positiva inverkan hos klassrumselever som inte har autism, men är relaterade till arbete kring elever eller elever med autism. Rogers (2000, s. 406) framför att olämpliga klassrumsbeteenden minskar under tiden eleverna tillåts umgås. Social delaktighet måste ses som ett mål och det bör finnas ett aktivt sökande efter effektiva anpassningar i klassrummet menar skribenten.

5.Slutsatser och diskussion

5.1 Visuellt stöd och bildstöd

Studien har behandlat olika strategier som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning för att underlätta för elever med autism. Spencer et al. (2014) skriver att visuellt stöd är en typ av

(14)

anpassning som har visat sig vara effektiv. När man som lärare använde visuellt stöd så bidrar man till att eleverna får en djupare förståelse. Ett exempel på detta är bilder eller filmer. Som blivande lärare har vi fått pröva och ompröva olika sätt att undervisa och filmer är ett

återkommande moment på våra lektioner. Vi båda har de samhällsorienterade ämnena som fördjupningsämne och majoriteten av vår verksamhetsförlagda utbildning går åt att undervisa SO. Vi har märkt att filmer både är ett bra stöd för elever med autism men även för alla andra elever. Filmer ger eleverna en djupare förståelse för det som undervisas muntligt på lektionen och är även ett sätt för eleverna att visualisera innehållet.

Bildstöd är även en anpassning som kan användas på flera olika sätt. Beckman et al. (1994) skriver om att använda bildstöd i syfte att strukturera tiden för elever med autism. Eleverna får då en tydlig bild från början till slutet av dagen och vet vad som förväntas av dem. Bildstöd kan även användas under lektionens gång, exempelvis vid läsning av texter inom de

samhällsorienterade ämnena. Bidrar till att eleverna skapar en tydlig rutin, känner sig trygga och upplever mer kontroll både över sin dag men även över innehållet i undervisningen.

5.2 Tydlighet och struktur

Som det har framkommit i resultatdelen av denna studien så tydlighet är en viktig extra anpassning i ordinarie undervisning som underlättar för elever med autism, se Kendall (2015) samt Beckman et al. (1994). En strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner ger elever med autism ökad förståelse av vad som finns omkring dem vilket ökar deras medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner mer säkerhet. På grund av detta så är det viktigt att man inom de samhällsorienterade ämnena gör det tydligt för eleverna vad som ska göras, när, på vilket sätt, med vem och vad som händer sen.

5.3 Sociala interaktioner

Som tidigare nämnt i resultatdelen så är social dysfunktion det som kännetecknar autism mest.

Se Rogers (2000). En av de viktigaste aspekterna som behöver förbättras är alltså elevernas sociala funktion. Detta kan göras genom exempelvis klassdiskussioner inom de olika samhällsorienterade ämnena, där eleverna fritt får diskutera med varandra och på så sätt

(15)

utvecklas tillsammans. Detta bekräftas och styrks även av Dugan et al. (1995) som skriver att eleverna jobbar genom kooperativt lärande mot ett gemensamt mål. Elever med autism har svårt för sociala interaktioner, och för att öka och förbättra denna förmåga så kan man använda sig av rollspel med skrivet manus i undervisningen (se Weiss och Harris. 2001). Rollspel har visat sig öka den sociala interaktionen mellan eleverna och leder till att elever med autism engagerar sig socialt utöver rollspelet. Ett sätt att applicera detta till de samhällsorienterade ämnena är att rekonstruera olika historiska händelser, exempelvis ett rollspel om vikingatiden, vilket gör att elever både får socialisera sig med varandra, men även inhämtar kunskap som kommer att

“fastna” bättre än om man bara fick läsa det i en bok.

5.4 Kunskapsöversiktens styrkor och metoddiskussion

Styrkorna i studien är att det som kännetecknar autism tydliggörs och förklaras i relation till skolans verksamhet, samt att studien redovisar vad som gör att elever med autism har svårt att nå vissa kunskapskrav inom de samhällsorienterade ämnena. Studien framställer även relevanta anpassningar som lärare kan göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism. Svagheten i studien är att det inte finns stor mängd tidigare forskning som är relevant för att besvara studiens frågeställning. Detta har resulterat i att studien formas från två perspektiv; forskning och vår tolkning av texten, för att sedan komma fram till en slutsats som besvarar frågeställningen.

Till studien har kedjesökningar använts eftersom många artiklar och tidigare forskning behandlar ämnen som refererar till varandra. Majoriteten av artiklar och forskning som vi har använt beskriver tydligt vad autism är men inte hur man som lärare ska gå tillväga i ett klassrum för att undervisa elever med en sådan diagnos. Detta konstaterar vi beror på att ingen elev är den andre lik och det finns inte en generell metod som fungerar på alla elever. Alltså finns det ingen tydlig mall att arbeta utifrån. Studien har däremot resulterat i flertal strategier som lärare kan använda inom ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism. Dock är det ingen garanti att dessa metoder fungerar på alla elever med denna funktionsnedsättning. De strategier som lärare kan använda inom ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism är alltså som det tillkommer i resultatdelen tydlighet och struktur där en strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner kan öka medvetenheten genom att låta autistiska elever lära sig mer om

(16)

vad som finns omkring dem. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner sig säkrare (Kendall, 2015). En annan strategi är beteendemetodologi. Rogers (2000) menar att beteendemetodologi innebär att analysera beteendet hos personen i fråga, och sedan dra slutsatser om vilka insatser och anpassningar som behöver göras. Andra anpassningsstrategier har inkluderat att lära sig sociala färdigheter såsom sociodramatiskt rollspel,

självhanteringsstrategier, instruktioner av sociala färdigheter från vuxna,

videomodelleringstekniker samt försoning mellan elever och när en annan elev lär ut. Guided inquiry är en annan sorts anpassning där läraren ger stöd till eleverna som kan hjälpa till med problemlösningsprocessen samt med att lära sig att sekvensera och bearbeta information

(Schenning, Knight och Spooner, 2012). Utöver dessa strategier finns det även visuellt stöd samt bildstöd. Spencer et al. (2014) skriver att visuellt stöd är en typ av anpassning som har visat sig vara effektiv. När man som lärare använde visuellt stöd så bidrar man till att eleverna får en djupare förståelse. Ett exempel på detta är bilder eller filmer. Bildstöd är en anpassning som kan användas på flera olika sätt. Beckman et al. (1994) skriver om att använda bildstöd i syfte att strukturera tiden för elever med autism. Eleverna får då en tydlig bild från början till slutet av dagen och vet vad som förväntas av dem.

Utöver artiklar så har svenska och engelska böcker som behandlar autism och andra

neuropsykiatriska funktionshinder använts i denna studie. Största problemet som vi har stött på var att hitta konkret forskning som behandlar just vårt ämne och fråga, alltså de

samhällsorienterande ämnenas kunskapskrav för elever med autism, vilka utmaningar som stöts på och hur man som lärare kan arbeta inkluderande för dessa elever. Därför har studien byggts upp baserat på det relevanta materialet som har hittats i generell forskning som berör autism och undervisning inom de samhällsorienterade ämnena.

5.5 Förslag på vidare forskning

Vi anser att en fältstudie krävs för att få en djupare förståelse för vilka extra anpassningar lärare kan göra inom ramen för ordinarie undervisning med syfte att inkludera elever med autism.

Exempel på tillvägagångssätt är att man genomför intervjuer i ett flertal olika skolor med diverse lärare som har elever med autism i sina klasser. Genom en sådan fältstudie får man en tydligare helhetsbild över hur det ser ut i ett klassrum och vilka anpassningar lärare gör. Vi anser att en

(17)

fältstudie hade varit givande för verksamma lärare samt lärarstudenter eftersom man delar med sig av erfarenhet och metoder som behövs vid undervisning av elever med neuropsykiska

funktionsnedsättningar såsom exempelvis autism. En tydlig och konkret studie hade sparat på tid och bidra med tydliga metoder och anpassningar som praktiskt fungerar i ett klassrum.

Efter att ha genomfört denna studie så har en rad olika forskningsfrågor kommit upp. Hur upplever elever med autism undervisningen? Alltså en studie som utgår från elevernas

perspektiv. Finns det flera metoder som lärare kan applicera i klassrummet som vi inte har stött på under vår undersökning? Vi ser fram emot att föra dessa frågor vidare och förhoppningsvis en dag kunna forska oss fram till fler metoder och extra anpassningar som bidrar till att elever med autism blir inkluderade i undervisningen.

Sammanfattningsvis anser vi att ämnet är alldeles för obeforskat och fortsatta studier och forskningar behöver bedrivas. Dessutom anser vi att lärarutbildningen behöver innehålla mer utbildning kring specialpedagogik och undervisning av elever med autism, ADHD och andra förekommande svårigheter som eleverna kan ha i mötet med skolverksamheten. Som snart nyexaminerade lärare önskar vi tydliga och konkreta metoder som vi praktiskt kan tillämpa i våra klassrum för att inkludera alla elever. Med tillräckliga förkunskaper, samt erfarenhet, tror vi att undervisning inom de samhällsorienterade ämnena med elever som har autism kommer att bli en utmaning som utvecklar oss både som pedagoger, men även som medmänniskor.

(18)

Referenslista

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.).

Aspeflo, U. (2014). Stödmaterial för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i grundskolan. Hämtad 21 december 2021 från

https://medlem.foreningssupport.se/RFA/uploads/uc/St%C3%B6dmaterial%20f%C3%B6r%20in kludering%20i%20grundskolan.pdf

Beckman, V., Kärnevik M & Schaumann H. (1994). GÅNG PÅ GÅNG. Borås, Sverige: Natur och Kultur.

Dugan, E., Kamps, D., Leonard, B., Watkins, N., Rheinberger, A & Stackhaus, J. (1995). Effects Of Cooperative Learning Groups During Social Studies For Students With Autism And

Fourth-Grade Peers. Journal Of Applied Behavior Analysis, 28 (2), 175-188.

Harrower, J. & Dunlap, G. (2001). Including Children With Autism in General Education Classrooms. Behavior Modification, 25 (5), 762-784.

Hjärnfonden.se, uppdaterad 2021-08-19. Hämtad den 2021-12-21 från https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/

Holmér, E. (2018). Autism. Hämtad, frånhttps://www.1177.se/sjukdomar-- besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/autism/

Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2016). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm, Sverige:

Natur & Kultur.

Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med Neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför?

Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019.

(19)

Powell, S & Jordan, R. (red.) Degerman, J & Gerland, G. (1998). Autism: leka, lära och leva : en handbok för praktiskt lärande. Stockholm, Sverige: Cura.

Rogers, S. (2000). Interventions That Facilitate Socialization in Children. Journal of Autism and Developmental Disorders, 30 (5), 399-409.

Schenning, H., Knight, V. & Spooner, F. (2012). Effects of structured inquiry and graphic organizers on social studies comprehension by students with autism spectrum disorders.

Research in Autism Spectrum Disorders, 7 (4), 526-540.

Simpson, L. & Bui, Y. (2016). Effect of a Peer-Mediated Intervention on Social Interactions of Students with Low-Functioning Autism and Perceptions of Typical Peers. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities, 51 (2), 162-178.

Spencer, V., Evmenova, S., Boon, R & Hayes-Harris, L. (2014). Review of Research- based Interventions for Students with Autism Spectrum Disorders in Content Area Instruction:

Implications and Considerations for Classroom Practice. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities, 49 (3), 331-353.

Rogers, S. (2000). Interventions That Facilitate Socialization in Children. Journal of Autism and Developmental Disorders, 30 (5), 399-409.

Weiss, M & Harris, S. (2001). Teaching Social Skills to People With Autism. Behavior Modification, 25 (5), 785-802.

Zakas, T., Browder, D., Ahlgrim-Delzell & Heafner, T. (2013). Teaching social studies content to students with autism using a graphic organizer intervention. Research in Autism Spectrum Disorders, 7 (9), 1075-1086.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :