u Konferens 1-2 december 2014, Stockholm
Hållbar energieffektivisering i praktiken
Energieffektivisering i miljonprogram
Kostnadseffektiva åtgärder som rustar för framtiden
■
■
Så optimerar vi underhållsrenovering med energi- effektivisering
■
■
Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i miljonprogram
■
■
Energieffektivisering – var börjar man?
■
■
LED-belysning i miljonprogram
■
■
Ventilation som en del av energieffektivisering
■
■
Inspireras av Alingsåshem, mottagare av EU:s hållbarhetspris
www.teknologiskinstitut.se
Talare
KTH ArKiTeKTurSKolAn Erik Stenberg
SvenSK Fjärrvärme Ulrika Jardfelt Svep
Jan-Erik Nowacki SKAnSKA Simon Campbell
CHAlmerS TeKniSKA HögSKolA Pär Johansson
WHiTe ArKiTeKTer Lise-Lott Larsson Kolessar lundS univerSiTeT Thorbjörn Laike
FolKHälSomyndigHeTen Michael Ressner
örebroboSTäder Jonas Tannerstad deSiderATe Tomas Wall eKSTA boSTAdS Ab Christer Kilersjö eKSTA boSTAdS Ab Niklas Christensson AlingSåSHem Ing-Marie Odegren AlingSåSHem Jenny Bengtson
Konferensprogram
Måndag 1 december
9.00 regiSTrering med KAFFe oCH SmörgåS 09.30 KonFerenSen inledS
09.35
Miljonprogrammets möjligheter
En fjärdedel av Sveriges bostadsbestånd byggdes under perioden 1965-1974. När dessa 1 miljon bostäder nu står inför en omfattande energieffektivisering, upprustning och renovering så behövs det mer kunskap om de ursprungliga idéerna och intentionerna, husens byggsystem samt hur man bygger vidare på miljonprogrammets specifika kvaliteter.
■
■ Kort bostadshistorisk överblick
■
■ Miljonprogrammets byggsystem
■
■ Exempel på energieffektivisering
eriK STenberg, Arkitekt SAr/mSA, KTH Arkitekturskolan 10.35
Är mätbart alltid användbart?
Eksta Bostads AB i Kungsbacka arbetar framgångsrikt med energifrågor i nyproduktion och förvaltning, samt strukture- rat med mätning av förbrukad energi. Mätningen gäller både som underlag för debitering till hyresgäster och som en del i beslutsprocessen avseende energiinvesteringar. I över 30 år har det kommunala bostadsbolaget Eksta Bostads AB arbetat målmedvetet med att föra in förnybar energi i sina bostäder, som idag täcker upp till 40% av energibehovet.
■
■ Förvirring i mätandet – vad är det vi mäter? – varför?
■
■ Hur fungerar insamlingen av all mätdata? – teknisk lösning
■
■ Detta använder vi mätdata till
■
■ Fallgropar och meningslöst mätande
■
■ Individuell mätning och debitering i samband med ROT renovering – lösningar utan att det kostar en förmögenhet!
CHriSTer KilerSjö, vd, eksta bostads Ab
niKlAS CHriSTenSSon, energicontroller, eksta bostads Ab 11.30 lunCH
12.30
Energieffektivisering av byggnader med superisolering
Många äldre byggnader uppfyller inte dagens energikrav.
En väg att minska Sveriges energianvändning är att tillägg- isolera klimatskalet. Vakuumisoleringspaneler (VIP) är mer effektiva än konventionella isoleringsmaterial vilket ger nya möjligheter i gamla hus där ytan är begränsad.
Energieffektivisering i miljonprogram
Kostnadseffektiva åtgärder som rustar för framtiden
Hur kan vi rusta miljonprogrammen inför framtiden och samtidigt skapa en attraktiv boendemiljö?
utmaningen att underhållsrenovera i kombination med energieffektivisering ställer stora krav på strategiskt övervägda val.
Miljonprogrammet har nu nått sin tekniska livslängd och därmed finns många utmaningar att möta. Med allt större krav på energieffektivisering av fastigheter står du som fastighetsägare vid ett vägval. Det finns de som hävdar att miljonprogrammen borde rivas så att man istället kan börja om på nytt, men är det verkligen enda vägen att gå?
Under konferensen tas ett helhetsgrepp runt energi- effektiviseringsfrågan. Konkreta åtgärder varvas med vägledning till strategiskt tänkande kring de avgörande besluten.
Varmt välkommen till två dagar som konkretiserar energieffektivisering i miljonprogram!
Sofia Nordell Projektledare Teknologisk Institut 0765-275569
■
■ Vakuumisolering och superisolering v.s. konventionell isolering
■
■ Vad finns det för risker med materialen?
■
■ Hur beter sig långtidsegenskaperna?
■
■ Risker vid invändig och utvändig fasadisolering pär joHAnSSon, Tekn. dr, Chalmers tekniska högskola 13.30
Ventilation som en del av energieffektivisering av miljonprogram
■
■ Olika typer av ventilationssystem – för- och nackdelar
■
■ Hur påverkas äldre system av att inomhustemperaturen sänks?
■
■ Att använda FTX system – utmaningar och möjligheter
miCHAel reSSner, utredare/expert inomhusmiljö, Folkhälsomyndigheten 14.30 FiKA
15.00
Att kombinera lönsam energieffektivisering med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i miljonprogram
■
■ Lönsam energieffektivisering – saga eller verklighet?
■
■ Renoveringshandboken – en hjälp på traven
■
■ Bevarandevärden kontra energieffektivisering
■
■ Sociala aspekter kring energieffektivisering i miljonprogram
■
■ Halvera mera – hur effektivisera energianvändningen med 50 % vid hållbar renovering?
liSe-loTT lArSSon KoleSSAr, Hållbarhetsansvarig Stockholm, White arkitekter Ab
16.00
Energieffektivisering som dragkraft åt underhållsprocessen
Simon Campbell var produktionschef för projekt Brogården som genomfördes i samarbete med Alingsåshem. Hör honom beskriva de tekniska bitarna av processen med fokus på hur underhållsrenovering kan optimeras med hjälp av energief- fektivisering.
■
■ Hur optimeras produktionsprocessen/produktionssättet?
■
■ Olika lösningar – prefabricerade ytterväggar och kvarboende
■
■ Svårigheter vi mötte på vägen – så löste vi dem!
■
■ Vad kan och bör kombineras egentligen?
Simon CAmpbell, produktionschef, Skanska 17.00 KonFerenSenS FörSTA dAg AvSluTAS
Konferensprogram
Tisdag 2 december
09.00
Fjärrvärmens betydelse i energieffektivisering av miljonprogram
■
■ Fjärrvärme som energikälla
■
■ Fjärrvärmens energibesparande effekter
■
■ Miljökonsekvenser vid energieffektivisering av fjärrvärmevärmda byggnader
■
■ Fjärrvärme i miljonprogram
ulriKA jArdFelT, vd, Svensk Fjärrvärme 10.00 FiKA
10.30
Funktionellt och energieffektivt ljus kan gå hand i hand
Vi har idag större möjligheter än någonsin att förbättra belysningssituationen i såväl offentlig miljö som i våra bostäder. Vi måste dock lägga stor vikt vid planering och val av både ljuskällor och styrsystem. Vi behöver också känna till människans behov av ljus för att skapa goda belysnings- lösningar.
■
■ LED-belysning i miljonprogram
■
■ Armaturens betydelse för effektiviteten
■
■ Hur bör belysningen styras?
■
■ Att integrera konstljus och dagsljus för bästa effektivitet
■
■ Vilka behov har vi människor, både visuellt och icke-visuellt?
■
■ Vad upplever människor för skillnader mellan olika ljuskällor?
■
■ Exempel från olika forskningsprojekt
THorbjörn lAiKe, professor i miljöpsykologi, lunds universitet 11.30 lunCH
12.30
Alingsåshems miljonprograms förvandling till passivhus
Uppmärksammade Alingsåshem har lyckats med att förvandla en del av sitt miljonprogramsbestånd till energi- effektiva passivhus. Projektet, som hittills är unikt i Sverige, har tagit emot nästan 1000 studiebesök och belönades nyli- gen med EU:s hållbarhetspris ”Sustainable Energy Europe Awards” i kategorin Living.
■
■ Helhetstänk och hållbarhet
■
■ Energieffektivisering i praktiken
Mottagare av EU:s hållbarhetspris 2014
■
■ Projektets upp- och nedgångar
■
■ Kunskapsöverföring och erfarenhetsåterkoppling ing-mArie odegren, vd, Alingsåshem
jenny bengTSon, Kommunikatör, Alingsåshem
13.30
Energieffektiviseringens kartläggning – vilket område börjar man med?
Här ges en genomgång av hur energieffektivisering till- lämpas, vilket område börjar man med och vilka oväntade vinster ger det?
1. invenTering
■
■ Energideklaration eller energiförbrukning?
■
■ Andra behov som ska lösas samtidigt?
■
■ Ekonomiska resurser – vad får det kosta?
2. åTgärdernA
■
■ Vad sparar olika åtgärder och vad kostar de?
■
■ Exempel värmepump
■
■ Exempel vindsisolering
3. någrA oliKA viKTigA pArAmeTrAr Som oFTA FörSummAS
■
■ Ränta och avskrivningstider
■
■ Energikostnader i framtiden
■
■ Beräkningsmetoder
4. SAmmAnFATTning
jAn-eriK noWACKi, Teknisk expert, Svenska värmepumpföreningen
14.30 FiKA 15.00
Rätt teknik ger energieffektiva miljonprogram
ÖrebroBostäder har med hjälp av strategiska beslut och enkla medel genomfört ett teknikskifte som lett till kost- nadseffektiva energieffektiviseringar i sitt bostadsbestånd.
Desiderate jobbar med framtidsfrågor kring energisystemets omvandling samt energiprojekt inom området hållbar stads- utveckling och smarta städer. Följ med på en resa som inte bara ger inspiration utan även konkreta tips.
■
■ Tekniskt smarta lösningar skapar robusthet inför framtiden
■
■ Leverantörsoberoende – hur då?
■
■ Energimarknadens inverkan på energieffektiviseringen
■
■ Rätt teknik skapar affärsmässiga fördelar i energieffektivisering jonAS TAnnerSTAd, Teknikansvarig, el/tele-styr & regler, örebrobostäder Ab
TomAS WAll, vd, desiderate Ab 16.20 KonFerenSen AvSluTAS
vill du vArA uTSTällAre på KonFerenSen?
Utställarplats erbjuds till dig som vill synas och få branschens bästa möjlighet till marknadsföring mot alla som arbetar med energieffektivisering, underhåll och renovering av fastigheter, samt givande möten med nya och etablerade kunder och kontakter i branschen.
För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Sofia Nordell på telefon 0765-27 55 69 eller via e-post
sno@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket.
lär dig mer om
■
■ Hur du bygger vidare på miljonprogrammets specifika kvaliteter
■
■ Smart teknik inom underhållsrenovering
■
■ Strategiskt lönsamma beslutsprocesser i renoveringsarbeten
■
■ Hur fasadisolering används som energieffektiv åtgärd
■
■ Är mätbart alltid andvändbart
■
■ Energieffektiviseringens kartläggning
Talare
eriK STenberg, Arkitekt SAr/mSA, KTH Arkitekturskolan Erik har under det sista decenniet arbetat praktiskt och politiskt kring ombyggnationen av miljonprogram i Sverige.
Han har varit med och byggt om och anpassat gårdagens lägenheter till dagens behov och står bland annat bakom Tensta Bomässa 2006, KTH i Tensta, samt ”Structural Systems of the Million Program Era”, en katalog över miljonprogrammets byggsystem.
CHriSTer KilerSjö, vd, eksta bostads Ab
Christer började arbeta i verksamheten år 2000 och är sedan 2010 VD för bolaget. På frågan varför just Eksta har kommit så långt svarar han att prestationen sitter i kulturen hos personalen.
niKlAS CHriSTenSSon, energicontroller, eksta bostads Ab Niklas anställdes år 2006 och arbetar dagligen med att spåra och snabbt åtgärda energispill och även hitta nya lösningar för användning av förnybar energi. Han tillträde befattningen som Energicontroller år 2012.
pär joHAnSSon, Tekn. dr, Chalmers tekniska högskola Pär disputerade i mars 2014 på Chalmers med en avhandling om renovering av byggnader med vakuumisoleringspaneler.
Pär arbetar idag med forskning och undervisning i forskar- gruppen byggnadsfysik på Chalmers.
miCHAel reSSner, utredare/expert inomhusmiljö, Folkhälsomyndigheten
Michael är expert på Folkhälsomyndigheten som är en tillsynsvägledande central myndighet enligt miljöbalken för bl.a. ventilationsfrågor. Han har arbetat med inomhus- miljöfrågor enligt lagstiftningen under de senaste 21 åren.
Utbildad inom mikroorganismers och kemiska ämnens påverkan på människor och ventilationsteknik.
liSe-loTT lArSSon KoleSSAr, Hållbarhetsansvarig Stockholm, White arkitekter Ab
Lise-Lott har lång erfarenhet av hållbarhetsfrågor i bygg- och fastighetsbranschen, framför allt inom förnybar energi och effektiv energianvändning. Främst brinner hon för att visa att det är lönsamt att agera hållbart. Hon har tidigare arbetat på bl.a. ÅF, Vattenfall och Energimyndigheten. På Arkitekthögskolan i Stockholm har Lise-Lott föreläst kring energieffektiva byggnader.
Simon CAmpbell, produktionschef, Skanska
Simon Campbell var produktionschef för projekt Brogården som genomfördes i samarbete med Alingsåshem. Han har studerat civilingenjörsprogrammet med väg- och vatten- inriktning på Chalmers och specialiserat sig på att bygga energismarta passivhus.
ulriKA jArdFelT, vd, Svensk Fjärrvärme
Ulrika Jardfelt är VD på Svensk Fjärrvärme och civilingenjör.
Hon har tidigare arbetat som energiexpert på SABO, och brinner för frågor som rör hållbar utveckling.
THorbjörn lAiKe, professor i miljöpsykologi, lunds universitet
Thorbjörn är professor i miljöpsykologi och föreståndare för Ceebel som är ett samverkansprojekt som finansieras inom ramen för Energimyndighetens Program för energieffektivi- sering inom belysningsområdet.
ing-mArie odegren, vd, Alingsåshem
Ing-Marie är VD för Alingsåshem och är byggnadsingenjör i grunden. Hon var första kvinna att motta Stora Energipriset 2010 och har stort engagemang i hållbart samhällsbyggande där energieffektivisering är en viktig del. Både Ing-Marie och Alingsåshem har mottagit en mängd priser för sitt arbete.
jenny bengTSon, Kommunikatör, Alingsåshem Jenny är kommunikatör på Alingsåshem. Hon har stor erfarenhet av arbetet med Alingsåshems passivhusprojekt på Brogården. Jenny är även en av representanterna i EU-projektet Beem-Up som arbetar med erfarenhetsåter- koppling och riktlinjer för energieffektivisering av befintligt bostadsbestånd.
jAn-eriK noWACKi, teknisk expert, Svenska värmepumpföreningen
Jan-Erik har lång erfarenhet inom branschen och har forskat inom energifrågor i 40 år. Han arbetar som forskare på KTH och är teknisk expert hos Svenska Värmepumpföreningen.
jonAS TAnnerSTAd, Teknikansvarig, el/tele-styr & regler, örebrobostäder Ab
Jonas har genomfört ett teknikskifte med fokus på energieffektivisering i ÖBO’s bestånd. Han har strategiskt och systematiskt valt rätt teknik för att skapa de affärs- mässiga fördelarna inom såväl energianvändning, energi- försörjning och energieffektivisering.
TomAS WAll, vd, desiderate Ab
Tomas har en lång erfarenhet från ledande positioner inom den svenska och nordiska kraftindustrin. Han har bl.a.
tidigare arbetat med FOU och affärsutveckling inom Fortum.
Han driver konsultföretaget Desiderate med inriktning på strategi, ledning och affärsutveckling inom området energi och hållbarhet.
Porto betalt
Sverige
Energieffektivisering i miljonprogram
Kostnadseffektiva åtgärder som rustar för framtiden
reTurAdreSS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, 113 57 Stockholm
■
■ Praktisk energieffektivisering
■
■ Diplomerad fastighetstekniker
■
■ Fastighetsekonomi
■
■ Energideklarationer
AndrA uTbildningAr i TeKnologiSK inSTiTuTS regi
Se www.teknologiskinstitut.se för datum och mer information
varför ska du gå på konferensen?
■
■
Ta del av uppdaterad kunskap om fasadisolering som energieffektiv åtgärd
■
■
Förstå miljonprogrammets byggsystem och specifika kvaliteter
■
■
Hör om experternas fallgropar och framgångar kring underhållsrenovering
■
■
Få den senaste forskningen inom ämnet
■
■
Lär dig om vikten av att mäta för att veta
Tre enKlA SäTT ATT AnmälA dig!
www.teknologiskinstitut.se/konferens info@teknologiskinstitut.se
tel 031-350 55 00
dATum oCH plATS
Konferens 1-2 december 2014 (3935-1)
Stockholm, Hotell Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61A
Pris
Konferens 6980 kr/person
övrig inFormATion
På www.teknologiskinstitut.se hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Sofia Nordell på sno@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats.
I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbe- kräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera.
