Varför krånglar makten till språket och vad får det för effekter?

(1)

1

Varför krånglar makten till språket

och vad får det för effekter?

(2)

2 DOMSTOLSVERKET

Upplägg

• Myndigheternas språk – i grunden en fråga om demokrati

• Från auktoritet till rationalitet

• Hur lär sig jurister att skriva juridiska?

• Hur uppfattas det (krångliga) juristspråket av de berörda?

• Vad krävs för att jurister ska börja skriva klarspråk?

(3)

3

Demokrati

• En fungerande demokrati kräver bl.a. att vi som

arbetar på myndigheter och i domstolar kan förklara - vår roll och uppgift i samhället

- vad vi har beslutat och varför

• Kan vi det?

(4)

4

Demokrati

Folkets fråga: Får Nordkalk fälla träd i Ojnareskogen eller inte?

HD:s svar: ”Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande"

DOMSTOLSVERKET

(5)

5

Från auktoritet till …

• Språket är det enda verktyg juristen har för att nå ut och förmedla sin kunskap

• Juristen använder auktoritetsmarkörer för att visa att hen vet vad hen snackar om

- Invecklade satskonstruktioner - Allvarsam ton

- Stelt språkbruk - Oprydd stil - Substantivsjuka

- Brist på konkretion - Termtäthet

• Skapar ett maktspråk som hindrar förståelse

(6)

6

… rationalitet

• Den auktoritära stilen har funkat fint fram till dess

informaliseringen slog igenom i umgänget mellan myndigheter och medborgare

• Nuförtiden vilar tilltron till rättsväsendet inte på auktoritet utan rationalitet – kräver att jurister formulerar begripliga texter

(7)

Hur lär vi oss att skriva ”juridiska”?

• Tidigare avgöranden fungerar som mallar även för språklig utformning

• Språklig ton, perspektiv i texten och uttryckssätt formade av domstolsjurister för domstolsjurister

• Viktigaste målet med texten är att kollegor förstår

(8)

Vad tycker advokater och åklagare om domskrivningen?

• Domskälen är ofta bristfälliga när det gäller motiveringen

• Domskälen är ofta alltför korta

• Domskälen är enbart skrivna för jurister och överrätter

• Standardfraser och en i övrigt schablonmässig utformning av domskälen är alltför vanligt förekommande

• Domarna är svåra att förstå för parterna – beror lika mycket på språkbruket som på avsaknaden av tydliga motiveringar

• Bättre domskäl skulle leda till färre överklaganden

(9)

Hur ser advokaternas klienter på domskrivningen?

• Klienterna reagerar inte bara på domslut och domskäl utan också på hur utsagor och åberopade dokument har återgetts eller på att de inte har återgetts

• Klienterna har svårt att förstå alltför kortfattade motiveringar

• Klienterna har svårt att förstå vilka delar av domarna som är av störst intresse för dem och var man hittar de delarna

• Advokaterna menar att de ibland måste spekulera i och presentera skäl som domstolen inte förmått uttrycka!

(10)

Vilka problem ser språkexperter i domar?

• Finns problem på flera nivåer i texten –

struktur, överskådlighet, språklig utformning

• Domslut och domskäl kan vara knapphändiga och opedagogiska – framgår inte klart vilket

beslut domstolen fattat och varför det blev just så

• Det saknas ”läsarhjälp” i form av sammanfattningar, innehållsförteckningar, punktlistor och tabeller eller liknande ”bilder”

• Rubrikerna motsvarar ibland inte innehållet och är för få

• Styckena är ibland för långa - ”en tankegång, ett stycke”

• Språket kan vara högtravande, stelt och

svårförståeligt, särskilt när domstolen ”talar”

• Inte sällan en blandning mellan vårdat redigerat talspråk och av föråldrade ord, fackord eller typiskt juristspråkliga uttryckssätt

• Slarvfel förekommer - skrivfel och syftningsfel

(11)

11

Vanliga (bort)förklaringar till varför vi skriver som vi gör

• Jag måste skriva som jag gör för att inte exaktheten ska gå förlorad

• Jag hinner inte skriva klarspråkligt

• Jag vägrar skriva bebisspråk, det är ovärdigt

• Ingen ska väl lägga sig i hur jag utformar mina texter

• Det är inte min utan skolans uppgift att lära människor svenska språket

(12)

Vad krävs för framgång (för myndigheten)?

• Handlar om att ändra beteende (attityder och förhållningssätt)

- kräver systematiskt och ständigt arbete med frågorna

• Varje arbetsplats måste själv återkommande göra grundarbetet

– undersöka hur texterna uppfattas

- ta fram rekommendationer för hur texterna bör utformas - följa upp om rekommendationerna följs

- justera rekommendationerna

• Cheferna nyckelpersoner

(13)

13

Vad krävs för framgång (för individen)?

Insikt Motivation Kompetens Mod