Delårsrapport. för budgetåret 2003

(1)

Delårsrapport

för budgetåret 2003

(2)

(3)

K r i s b e r e d s k a p s m y n d i g h e t e n ( K B M )har nu varit verksam i drygt ett år och det pågår fortfarande ett omfattande arbete med att etablera myndigheten. Denna fas skall dock vara avslutad i slutet av året då myndigheten skall vara fullt verksam inom alla områden. Etableringen berör både de interna arbetsprocesserna och samarbetet med externa aktörer.

Myndigheten har under våren prioriterat arbetet med planeringssystemet, med att utveckla stödet till de geografiskt områdesansvariga aktörerna och med att utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser.

Arbetet med att skapa ett fungerande planeringssystem har gått bra och arbetet inom samverksansområdena har inletts på ett bra sätt med syftet att kunna analysera bero- endesamband, genomföra gemensam planering och sam- verka i ett helhetsperspektiv. Myndigheten har påbörjat arbetet med att ta fram en planeringsinriktning för 2005.

Inom ramen för detta arbete skall KBM arbeta med att utveckla styrningen av verksamheten. Detta är ett viktigt led i att utveckla planeringsprocessen i syfte att skapa ett effektivt system som leder till att de resurser som KBM för- fogar över utnyttjas på bästa sätt i förhållande till de mål som statsmakterna slagit fast.

samverkansområde

Teknisk infrastruktur

Inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur har grund- förmågan förbättrats genom utbildning, rekommendationer för IT-säkerhet och etablering av ett informations- säkerhetsråd. Vidare har en uppbyggnad av IT-incident- hantering och metoder för evaluering och certifiering påbörjats. Bidrag har lämnats till kommunalteknisk för- sörjning och upprustning av gasturbiner. Testutrustning för ö-drift, dvs möjlighet att driva elnätet i delsystem, har anskaffats, utbildning av civilpliktiga har genomförts och arbetet inom HEL-projektet har fortsatt. Sammantaget innebär åtgärderna inom samverkansområdet att grund- förmågan har förbättrats.

samverkansområde

Transporter

Samverkansområdet Transporter har genomfört investeringar i och skapat robusthet för reservsystem och elför- sörjningen inom Banverkets, Luftfartsverkets, Sjöfartsverkets

och Vägverkets verksamhetsområden. Risk- och sårbar- hetsanalyser har genomförts inom flera områden och investeringar har även gjorts i tele- och IT-system. Detta har lett till att grundförmågan inom samverkansområdet har förbättrats.

samverkansområde

Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

Inom samverkansområdet Spridning av allvarliga smitt- ämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen har stöd lämnats till kommuner för att minska sårbarheten i dricks- vattenförsörjningen. Utbildning och investeringar i utrustning har genomförts för att höja polisens kompetens inom NBC-området. Medel har satsats på kunskapscentra för mikrobiologisk, strålningsmedicinsk och katastroftoxikolo- gisk beredskap liksom för att höja förmågan inom den nationella mät- och laboratorieberedskapen på N-området.

Även inom C-området har utrustning anskaffats och planering för bidrag till mobila saneringsanläggningar påbörjats. Detta innebär sammantaget att grundförmågan inom samverkansområdet har förbättrats.

samverkansområde

Ekonomisk säkerhet

Inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet har utbildning genomförts för att ge ökad möjlighet att motstå informationsoperationer och fysiska attacker inom bank-, värdepappers- och försäkringsmarknaden. En revision har genomförts av företag som beredskapslagrar olja. Arbetet med att skapa ett näringslivsnätverk inom den industriella försörjningen har påbörjats. Sammantaget har grundför- mågan inom samverkansområdet förbättrats genom vidtagna åtgärder.

samverkansområde

Områdesvis samordning, samverkan och information

Inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information har KBM tillsatt ett råd för närings- livssamverkan och ett för NBC-frågor. Arbetet med att

Sammanfattning av

genomförd verksamhet

(4)

utveckla ny kunskap inom krisberedskapsområdet har fortsatt i enlighet med den till regeringen inlämnade forskningsstrategin. Totalförsvarsgemensamt informations- arbete har genomförts liksom seminarier rörande anpass- ningsfrågor och fördjupning av omvärldsexemplen. KBM har vidare tecknat avsiktsförklaringar med trossamfund.

Frivilligorganisationerna har genomfört utbildningar med bidrag från myndigheten. KBM har vidare haft kontakter med ett antal myndigheter i andra länder och har stött Regeringskansliet i det löpande Nato/PFF-arbetet.

Arbetet med att stödja de geografiskt områdesansvariga har i första hand inriktats mot den regionala och den lokala nivån. KBM har genomfört och deltagit i ett stort antal seminarier, utbildningsdagar och konferenser inom området krisberedskap. Medel har betalats ut till landets kommuner och arbetet med att ta fram nya förutsättningar för statens stöd till kommunerna inom krisberedskapsom- rådet pågår. Det tekniska stödet till de områdesansvariga på lokal och regional nivå fortsätter att utvecklas. För- stärkningsåtgärder vid länsstyrelsernas ledningsplatser och beställningar av anslutningar till Försvarets telenät (FTN) har genomförts.

Arbetet med att utveckla metoder för risk- och sårbar- hetsanalyser pågår. När utvecklingen slutförts kommer metoderna att vara ett viktigt redskap för att kunna utveckla krisberedskapen.

Sammantaget har verksamheten inom samverkans- området lett till att grundförmågan har förbättrats.

samverkansområde

Skydd, undsättning och vård

Inom samverkansområdet Skydd, undsättning och vård har Rikspolisstyrelsen påbörjat anskaffningen av ny sambandsutrustning. Ett antal räddningscentrals- och sambandsprojekt pågår inom räddningstjänstområdet. Utbildning av civilpliktiga har genomförts och installation av ett nytt manöversystem för utomhusvarning pågår. När det gäller Socialstyrelsens beredskapslagring har under halvåret inköp, avveckling och destruktion genomförts. En stor del av det som genomförs inom samverkansområdet kommer att få effekt först under andra halvåret 2003. Förmågan har emellertid förbättrats genom de vidtagna åtgärderna.

Ekonomisk prognos

Totalt disponerar KBM drygt 1 697 mnkr, inklusive anslagssparanden från tidigare år. Av detta avser 1 344 mnkr bidrag till andra myndigheter och organisationer och 353 mnkr KBM:s egen verksamhet.

I ändring av KBM:s regleringsbrev för budgetåret 2003 (Fö2003/1344/CIV) har det totalt disponibla beloppet begränsats vad avser möjligheten att använda disponibla medel under anslagen 6:3 Krisberedskapsmyndigheten, med drygt 7 mnkr och 6:5 Civilt försvar, med drygt 72 mnkr.

Denna ändring innebar också att anslagskrediten för dessa anslag togs bort.

KBM bedömer att prognosen totalt sett per anslag inryms inom dessa ramar. Viss osäkerhet råder dock, främst beroende på att Statens räddningsverk (SRV) redovisat ett merbehov om ca 42 mnkr för att täcka ökade kostnader för räddningscentraler vilka färdigställts tidigare än planerat. Dessutom råder det viss osäkerhet om de samverkansansvariga myndigheternas behov av att nyttja anslagssparanden från tidigare år vilka i så fall måste tas inom de limiterade beloppen.

KBM:s slutsats

Sammantaget har verksamheten under det första halv- året lett till att grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats.

(5)

Civilt försvar och svåra påfrestningar

Verksamheten inom samverkansområdena har under första halvåret i huvudsak genomförts i enlighet med förslagen i Överstyrelsen för civil beredskaps (ÖCB) reviderade Plane- ringsunderlag för det civila försvaret 2003 samt de förslag som utarbetades av den särskilda arbetsgruppen NBC inom Regeringskansliet.

Fr.o.m. 2003 disponerar KBM huvuddelen av anslag 6:5 Civilt försvar. Anslaget skall dels finansiera KBM:s egna beredskapsåtgärder inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information och dels finansiera de bidrag som KBM utbe- talar till andra organisationer för beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde. Under första halvåret har KBM utbetalt medel för perioden januari t.o.m. april till huvuddelen av de samverkansansvariga myndigheterna.

Utbetalningarna till länsstyrelserna och kommunerna har avsett hela första halvåret.

Nedan redovisas en kortfattad beskrivning av genomförd verksamhet inom respektive samverkansområde under för- sta halvåret.

samverkansområde

Teknisk infrastruktur

KBM:s Informationssäkerhetsarbete

Under första halvåret har KBM utformat rekommendationer för IT-säkerhet mot bakgrund av det nya krishanteringssystemet. Myndigheten har under perioden lämnat stöd till samtliga länsstyrelser, ett sextiotal kommuner och några landsting i deras arbete med att utforma IT-säkerhets- policy, styrande dokument, instruktioner m.m.

KBM har under våren organiserat arbetet med informa- tionssäkerhetsfrågorna på myndigheten. Som ett resultat av detta arbete bildades den 1 maj 2003 en ny enhet;

informationssäkerhetsenheten. Ett informationssäkerhets- råd med ledamöter från ett antal berörda myndigheter och representanter för näringslivet inrättades den 6 mars 2003.

Rådets uppgifter är att biträda KBM genom att informera om utvecklingstrender, lämna förslag och synpunkter vad gäller inriktning, prioritering och genomförande av arbetet samt föra ut information om KBM:s arbete inom

informationssäkerhetsområdet. Vidare har samverkan genomförts inom den s.k. fyrklövern: KBM – Post och telestyrelsen (PTS) – Försvarets radioanstalt (FRA) – Försvarets materielverk (FMV).

Resultatredovisning

Ekonomiskt utfall samverkansområde Teknisk infrastruktur

Anslags- Resultat- Resultat

belastning påverkande poster (kostnad)

Krisberedskapsmyndigheten: 7 206 - 128 7 078

- varav informationssäkerhet 1 727 - 150 1 577

- varav kommunalteknisk försörjning 5 479 22 5 501

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: 7 858 0 7 858

- varav Affärsverket svenska kraftnät 2 381 0 2 381

- varav Statens energimyndighet 1 000 0 1 000

- varav Försvarets radioanstalt 2 590 0 2 590

- varav Post- och telestyrelsen 1 888 0 1 888

- varav Försvarets materielverk 0 0 0

Totalt samverkansområde Teknisk infrastruktur 15 064 -128 14 936

Varav anslag 6:5:1.1 Teknisk infrastruktur 15 064

(6)

Kommunalteknisk försörjning

KBM har lämnat bidrag till kommuner för att förbättra robustheten i den kommunaltekniska försörjningen.

Verksamheten bedrivs enligt plan och de kommuner som fått bidrag under första halvåret är: Herrljunga, Umeå, Ulricehamn, Sunne, Nykvarn, Rättvik, Leksand, Lysekil, Norrköping, Växjö och Kumla.

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter

Inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde har bidrag lämnats till upprustning och bibehållande av gasturbiner för beredskapsändamål. Affärsverket har även genomfört utbildning av civilpliktiga och utbetalat för- månsmedel till dessa. Därutöver har byggnation av ett beredskapsförråd för inventarier till mobila reparations- styrkor påbörjats. Testutrustning för ö-drift har anskaffats och krisledningsutbildning har genomförts med personal från energiföretag.

Statens energimyndighet har fortsatt arbetet med HEL-projektet och genomfört samverkan med Civilförsvars- förbundet.

Försvarets radioanstalt har under första halvåret 2003 använt medel ur anslag 6:5 till i huvudsak två ändamål:

personal och lokaler. Halvåret har präglats av planering och etablering av verksamheten för att utgöra en teknisk kompetens inom informationssäkerhetsområdet. Befintlig personal har inlett en omställning för att kunna svara upp mot de nya kraven. Samtidigt har flera nyrekryteringar genomförts, bl.a.

en chef och ett tiotal nya medarbetare. Expansionen har också medfört att FRA har behövt skaffa nya lokaler. För detta ändamål har myndigheten låtit ställa upp en kontorspavil- jong som en tillfällig lösning. FRA har under våren genomfört omfattande kompetensutveckling av den egna personalen.

Post- och telestyrelsens verksamhet har främst varit inriktad på uppbyggnad av myndighetens verksamhet inom IT-incidenthanteringsområdet. Rekrytering av personal har genomförts.

Försvarets materielverk har påbörjat arbetet med att bygga upp sin verksamhet avseende evaluering och certifiering inom informationssäkerhetsområdet.

Sammantaget bedömer KBM att genomförd verksamhet inom samverkansområdet har medfört att grundfömågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred har förbättrats.

samverkansområde

Transporter

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter

Inom Banverkets verksamhetsområde har bl.a. investeringar gjorts i förstärkningsåtgärder och reservsystem för elförsörjningen. Även investeringar i reservkraft har genomförts så att drift av signal- och telesystem i järnvägs- anläggningar kan upprätthållas i erforderlig omfattning under störda förhållanden. För att öka robustheten i järnvägsanläggningar har åtgärder i bl.a. telesystem, anskaffning av reservkraft, samt åtgärder vid nybyggnation genomförts. Främst har tekniska åtgärder för att öka den centrala ledningsförmågan genomförts. Även skyddshöj- ande effekter har uppnåtts. Vidare har investeringar och reinvesteringar som syftar till att öka redundansen i tele- och IT-system genomförts. Dessutom har investeringar för Försvarsmaktens behov av transporter vid höjd beredskap, som ej kunnat hänskjutas till en anpassningsperiod, genomförts. Investeringar för att driftsätta en alternativ trafikledningscentral har också skett. Vidare har Banverket genomfört risk- och sårbarhetsanalyser inom sitt verksam- hetsområde. Myndigheten har även följt upp och analyserat utvecklingen inom transportsektorn i allmänhet och järn- vägssektorn i synnerhet. Dessutom har Banverket sam- ordnat planeringsprocessen inom järnvägssektorn. En brostudie har genomförts, krisledningsstöd har anskaffats, driftsatts och övats, driftvärnet har utbildats och övats och

Ekonomiskt utfall samverkansområde Transporter

- varav Banverket 2 719 0 2 719

- varav Luftfartsverket 19 249 0 19 249

- varav Sjöfartsverket 0 0 0

- varav Vägverket 5 200 0 5 200

Totalt samverkansområde Transporter 27 168 0 27 168

Varav anslag 6:5:2 Transporter 27 168

(7)

myndighetens anpassnings- och beredskapsplanering har kvalitetssäkras genom en spelövning. Inom den internationella verksamheten har man deltagit i NATO:s Planning Board for Inland Surface Transport (PBIST) och annan verksamhet inom ramen för PFF, internationell kursverksamhet inom CIMIC samt medverkat i arbetet med att utveckla en internationell transportledningsstab. Banverket har även avvecklat äldre beredskapsmateriel samt dess förråd.

Inom Luftfartsverkets ansvarsområde har omfattande beredskapsåtgärder vidtagits för att öka robustheten inom flygtransportsektorn. Bl.a. har risk- och sårbarhetsanalyser genomförts för hela flygsektorn, och åtgärder för att minska flygsektorns sårbarhet mot störningar i och hot mot gräns- sättande system har vidtagits. Samhällsviktiga IT-system inom Luftfartsverket har certifierats enligt FA22 och metodstöd har lämnats till flygsektorns aktörer för att minska sårbarheten i IT-system och telefonisystem.

Åtgärder för att förbättra redundansen hos flygkontroll- centralerna och åtgärder för att skapa redundans för torn- funktionerna på flygplatserna har vidtagits, skyddade led- ningscentraler för kris- och krigsledning har moderniserats och anpassning har skett på flygplatser för användning av mobil ledningscentral. I samverkan med Försvarsmakten har Luftfartsverket utvecklat tekniska ledningssystem för transportflygledning. Informationsinsatser har genomförts för att beredskapshänsyn skall tas vid planering av ny infrastruktur inom flygsektorn. Beredskapsåtgärder har genomförts för att bibehålla handlingsfriheten avseende gränssättande förmågor för flyg- och helikopterunderhåll och skalskydd vid viktigare luftfartsanläggningar har kom- pletterats. Reservkraft för prioriterade verksamheter har anskaffats. Utvecklingen av det Svenska Nationella Ambu- lansflyget (SNAM) har fortsatt under 2003. Åtgärderna avser ombyggnation av två civila trafikflygplan till en flygande intensivvårdsavdelning. Flygplatsbrandmän och väktare på flygplatser har utbildats i C-skydd. Rekrytering till samt utbildning och övning av driftvärnet har skett under första halvåret. Metoder för att stödja kraftledningsreparationer och för strålskyddsmätning samt lokalisering av strålkällor med helikopter har utvecklats. Utbildning av civilpliktiga flygplatsbrandmän har skett. Även åtgärder för beredskapsplanering och säkerställande av kompetens för grundförmåga hos viktigare privata aktörer inom sektorn har vidtagits. Anpassningsplanering har påbörjats under 2003. Planering, styrning och resurser för säkerställande av ledningsförmåga samt utbildning och övning av denna har genomförts. Luftfartsverket har även deltagit i PFF- samarbetet.

Inom Sjöfartsverkets verksamhetsområde har reservkraft anskaffats till regionala VTS-centraler (Vessel Traffic Systems), då de senaste årens teknikutveckling har inneburit en ökad sårbarhet i systemet. I övrigt har verksamheten kon- centrerats till analyser, beredskapsplaner och uppföljning, samt samverkan med Försvarsmakten och andra aktörer.

Driftvärnet har utbildats och övats.

Vägverket har investerat i alternativa in- och utgångar för telekommunikation och reservkraft till prioriterade anläggningar. Man har även investerat i en reservbro Compact 200 med lanseringsutrustning samt utvecklat och anskaffat materiel för Compact 200 på flytande stöd.

Eftersom den tunga trafiken blir allt tyngre, ställs ökade bärighetskrav på reservbroarna och befintliga reservbroar måste således förstärkas på olika sätt. Detta föranledde anskaffning av förstärkningar i form av ståldäck till Ponton 100-materielen som ingår i sats för reservfärjeläge.

Personal ingående i reservbrogrupper har under tre veckor utbildats och övats i att bygga reservbro på flytande stöd (150 m). Vägverket har även bedrivit utveckling av metoder för risk- och sårbarhetsanalyser avseende landsvägstrans- portsektorn. Myndighetens handlingsberedskap på huvudkontoret och på regionkontoren har stärkts bl.a. genom krisledningsövningar, samverkansträffar och krishante- ringsåtgärder. Planering för svåra påfrestningar och för höjd beredskap har skett. Myndigheten har även deltagit i arbetet inom PBIST.

samverkansområde

Spridning av allvarliga

smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter

Livsmedelsverket har lämnat stöd till 34 kommuner så att dessa kan minska sårbarheten i dricksvattenförsörjningen.

Två temadagar rörande säker dricksvattenförsörjning har också genomförts. Målgruppen för temadagarna var lokala tillsynsmyndigheter, dricksvattenproducenter, kommunala beredskapssamordnare, räddningschefer och säkerhets- skyddschefer.

Rikspolisstyrelsens (RPS) målsättning under 2003 är att genom utbildning och utrustning höja polisens kompetens och förmåga på NBC-området. Målet är att alla poliser i operativ tjänst skall ha genomgått en särskild NBC-utbildning för att kunna lösa sina arbetsuppgifter även i NBC- kontaminerad miljö. Under första halvåret 2003 har ca 40 av 60 resurspersoner utbildats. Dessa kommer att ansvara för att respektive myndighet i landet höjer kompetens och förmåga att hantera NBC-händelser. RPS har även påbörjat en särskild uppgiftsanknuten NBC-utbildning för bl.a.

polisens piketstyrka.

Socialstyrelsen har under första halvåret satsat på kunskapscentra för mikrobiologisk beredskap och för strål- ningsmedicin vid katastrofer. Under våren har medel även använts till det redan etablerade kunskapscentret för kata-

(8)

stroftoxikologi. Kostnader för kunskapscentra har framför- allt använts för långsiktiga forskningsprojekt och utveckling av verksamhetens förmåga och uppgifter. Samverkans- projekt med Rikspolisstyrelsen, Landstingsförbundet, Smittskyddsinstitutet och Totalförsvarets forskningsinstitut har påbörjats och pågår. Dessa projekt har som huvudsyfte att genomföra förbättringar av NBC-beredskapen och KBM har deltagit aktivt. Socialstyrelsen har även påbörjat planerade åtgärder som syftar till att ge rådgivning och ekonomiskt bidrag till landstingen för fasta och mobila saneringsanläggningar samt för utbildning av sjukvårds- personal inom NBC-området.

Statens strålskyddsinstitut har under våren investerat medel i verksamhet som syftat till att höja och rusta upp den nationella mät- och laboratorieberedskapen på N-området. Arbetet påbörjades redan under 2002 och kommer att pågå fram till årsskiftet 2003-2004.

Statens räddningsverk har två stora poster som belastat samverkansområdet. Den ena är kostnader för C-specifik utrustning om 13,6 mnkr som främst avser räntor och avskrivningar. Den andra omfattar kostnader för civil- pliktsutbildning av sanerare, inklusive kostnader för för- månsmedel till dessa, om 28 mnkr. Utbildningen pågår enligt plan och kommer även att omfatta andra halvåret 2003.

samverkansområde

Ekonomisk säkerhet

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter

Finansinspektionen har bl.a. genomfört seminarier och utbildningsinsatser inom bank-, värdepappers- och försäk- ringsmarknaden. Syftet med beredskapsverksamheten har främst varit att stärka de större finansiella institutens förmå- ga att motstå informationsoperationer och fysiska attacker.

Inom Statens energimyndighets ansvarsområde har bl.a. ett två dagars seminarium genomförts med de ansvariga för drivmedelsdistribution under höjd beredskap och krig (de s.k. poolcheferna). Kontakter har tagits med Frivilliga automobilkårernas riksförbund (FAK) och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR) i syfte att utröna möjligheten för dessa frivilliga försvarsorganisationer att utbilda tankbilsförare till poolorganisationen. Dessutom har en informationsbroschyr utgivits om poolorganisationen och oljelagring. Broschyren finns även i engelsk version.

Arbetet med att installera reservkraft vid oljedepåerna i Sundsvall och Västerås har påbörjats. Miljöprövning har påbörjats för att fortsätta att driva Skredsvik som s.k.

malpåseanläggning för motorbensin. Föreläsningar har genomförts inom nätverket för olja och gas (NOG). Dess- utom har omvärldsbevakning bedrivits och revision av tio företag som beredskapslagrar olja har genomförts.

Verket för näringslivsutveckling har bl.a. påbörjat arbetet med att skapa ett näringslivsnätverk för att pro- cessa beredskapsfrågor. Myndigheten har även tagit vissa Ekonomiskt utfall samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen,

giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

- varav Livsmedelsverket 265 0 265

- varav Rikspolisstyrelsen 558 0 558

- varav Socialstyrelsen 2 213 0 2 213

- varav Statens strålskyddsinstitut 1 626 0 1 626

- varav Statens räddningsverk 7 416 0 7 416

- varav Smittskyddsinstitutet 2 748 0 2 748

Totalt samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier

och radioaktiva ämen 14 826 0 14 826

Varav anslag 6:5:3 Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och

radioaktiva ämen 14 826

(9)

kontakter med Försvarsmakten rörande anpassningsplanering. Inom det internationella området har myndigheten medverkat i ett möte med Natokommittén för industriell planering (IPC).

Övriga myndigheter inom samverkansområdet har inte genomfört beredskapsverksamhet som finansieras genom anslag 6:5.

samverkansområde

Områdesvis samordning, samverkan och information

Planering och samordning

Planeringssystemet

Utveckling av planeringssystemet pågår och KBM har exem- pelvis utvecklat en kontaktfunktion med kontaktpersoner inom samtliga samverkansområden. Ett arbete pågår även i syfte att integrera de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs hos aktörer i planeringsprocessen.

Ett planeringsunderlag för samhällets krisberedskap 2004 har, enligt regeringsuppdrag, redovisats till regeringen den 1 mars 2003 med dnr 0501/2002. I planeringsunderlaget lämnar KBM bl.a. förslag till hur det under utgiftsområde 6 uppförda anslaget 6:5 Civilt försvar bör fördelas.

KBM har även utvecklat administrativa rutiner avseende anslag 6:5 Civilt försvar samt föreslagit ekonomiska omför- delningar mellan och omfördelat inom samverkansområ- den. Dessutom har myndigheten betalat ut medel till de samverkansvariga myndigheterna i enlighet med inkomna rekvisitioner.

En förenklad årlig uppföljning av samhällets krisberedskap 2002 har, enligt regeringsuppdrag, redovisats till

regeringen den 1 april 2003 med dnr 0014/2003. Även en metodutveckling av den årliga uppföljningen har redovisats till regeringen den 31 maj 2003 med dnr 0513/2002.

Myndigheten har utarbetat en modell för fördjupade genomgångar av olika områden inom civilt försvar och beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred i enlighet med KBM:s regleringsbrevsuppdrag. Myndigheten har även redovisat hur dessa genomgångar skall integreras i arbetet med planeringsunderlag och årlig uppföljning.

Förslag har även lämnats på områden som är lämpliga för fördjupad genomgång. KBM avrapporterade uppdraget till regeringen den 31 maj 2003 med dnr 0123/2003. Myndig- heten kommer att fortsätta utvecklingsarbetet under hösten 2003.

Arbetet med Planeringsinriktning för samhällets krisberedskap 2005 har påbörjats. Planeringsinriktningen syftar till att inrikta och samordna planering som stärker beredskapen när det gäller krishantering och civilt försvar hos bl.a. samverkansansvariga myndigheter och länsstyrelser.

KBM har genomfört sex seminarier med deltagande från ca 30 myndigheter i syfte att fördjupa de omvärlds- exempel och typsituationer som redovisades till regeringen hösten 2002. Myndigheten har även påbörjat arbetet med regleringsbrevsuppdraget som innebär att myndigheten skall föreslå nya s.k. typsituationer. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 10 december 2003.

Totalförsvarsplanering

Sex seminarier har genomförts med ca 30 samverkansansvariga myndigheter rörande anpassning. En samverkan mellan KBM och Försvarsmakten har påbörjats för att finna framtida samarbetsformer. Medverkan från KBM har skett i Försvarsmaktens studieverksamhet och perspektivplane- ring men detta arbete kommer att utvecklas.

Internationell verksamhet

KBM har genomfört en kartläggning av hur olika EU-organ arbetar med krishanteringsfrågor. Publikationen ”Interna- tional CEP Handbook 2003 - Civil Emergency Planning in Ekonomiskt utfall samverkansområde Ekonomisk säkerhet

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: 679 0 679

- varav Finansinspektionen 29 0 29

- varav Statens energimyndighet 650 0 650

- varav Verket för näringslivsutveckling 0 0 0

Totalt samverkansområde Ekonomisk säkerhet 679 0 679

Varav anslag 6:5:4 Ekonomisk säkerhet 679

(10)

the NATO/EAPC Countries” har utarbetats och distribuerats inom Sverige samt till de övriga 45 Nato/PFF-länderna.

Utvecklingen i Irakkrisen har fortlöpande följts och beredskap har funnits för att ta fram underlag till regeringen rörande eventuella konsekvenser för Sverige av kriget.

NBC-samordning

Ett regleringsbrevsuppdrag som beskriver hur KBM skall arbeta med NBC-frågorna har avrapporterats till regeringen den 26 februari 2003 med dnr 0264/2003. Arbetet har under första halvåret 2003 följt i rapporten angiven plan.

Ett råd med representanter från expertmyndigheter inom NBC-området har inrättats och ett möte har genomförts.

KBM har börjat lämna stöd till utveckling av samarbetsformer inom samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen.

Näringslivssamverkan

Den 1 juni 2003 inrättade KBM ett råd för näringslivssam- verkan i enlighet med myndighetens instruktion. Rådets första sammanträde ägde rum den 5 juni 2003. Dess uppgifter är att bistå med information och kunskap av betydelse för utvecklingen av samarbetet mellan näringsliv och offentlig sektor, att utveckla samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor, att ta initiativ för att hämta in ny kunskap och/eller förmedla aktuell information och värdefulla erfarenheter samt att ta initiativ till forskningsprojekt, utredningsuppdrag, seminarier, konferenser m.m.

I rådet företräder en majoritet av ledamöterna företag och branschorganisationer, men där finns också representanter för såväl myndigheter och kommuner som vetenskapen.

Totalförsvarsinformation

KBM medverkar i totalförsvarsgemensamt informations- arbete tillsammans med Försvarsmakten, Styrelsen för psykologiskt försvar, Pliktverket, Statens räddningsverk, Försvarshögskolan, Folk och Försvar och Frivilligorganisa- tionernas samarbetsorganisation.

KBM har i detta arbete ansvarat för att ta fram en ny broschyr för ungdomar som rycker in med civilplikt (”Lumpen civilplikt”), samt medverkat i framtagningen av nyhetsbrev och grundinformationspaketet (”Lumpen- paketet”) inom ramen för ”Lumpenprojektet”. Myndig- heten har också bidragit ekonomiskt till förvaltning och viss utveckling av Lumpensajten (lumpen.nu) och skol- informationssajten (totalforsvaret.se). Dessutom har KBM medverkat i gemensamma arrangemang inom ramen för denna samordnade informationsverksamhet.

Forskning och analys

En strategi för forskning för samhällets krisberedskap (2003-02-27, dnr 0820/2002) har överlämnats till regeringen i enlighet med uppdrag i regleringsbrev för 2002.

KBM inrättade under 2002 ett vetenskapligt råd, vars uppgift är att biträda KBM bl.a. vad avser den vetenskapliga

kvaliteten i forskningsverksamheten. Därutöver har myndigheten inrättat en referensgrupp för inriktning av forskning, den 1 maj 2003. I denna finns representanter för tio olika samverkans- och områdesansvariga myndigheter samt Svenska kommunförbundet. Referensgruppen skall stödja KBM när det gäller att identifiera angelägna kunskapsbehov och på så sätt verka för uppbyggnad av kunskap och insikter på områden som är relevanta för samhällets krisberedskap.

Den skall också delta i diskussioner om inriktning av olika utlysningar av forskningsmedel och ramforskningsprogram.

En utlysning av forskningsmedel har genomförts med sista ansökningsdag den 5 maj 2003, vilken resulterade i 54 inkomna ansökningar. Beslut kommer att kunna fattas i oktober 2003. Vägledande för besluten i forskningsären- dena är en bedömning av såväl nyttan för krisberedskapen som den vetenskapliga kvaliteten.

I maj 2003 startade arbetet med utvärdering av de ramforskningsprogram som initierats av ÖCB, och som övertagits av KBM. Dessa skall utvärderas både avseende nyttan för krisberedskapen och ur ett kunskapsutvecklings- perspektiv. Det gäller i tur och ordning FOI-programmen Säkring av viktig infrastruktur och Ledningsstudier samt verksamheten vid Försvarshögskolan (FHS) inriktad på omvärldsbevakning beträffande skydd av viktig infrastruktur och informationsoperationer.

Omvärldsanalys

En kartläggning av omvärldsanalys- och -bevakningsområ- den har genomförts under våren 2003. Inriktningen har varit att strukturera analysverksamheten inom sådana områden där underlag kan komma att efterfrågas av aktörer inom krishanteringssystemet. Kartläggningen kommer att upp- dateras kontinuerligt, och berör såväl utvecklingen av för- hållanden i ett antal relevanta länder som förutsättningar för verksamheten inom olika delar av krishanteringssystemet.

Nära samverkan och goda kontakter med omvärlds- bevakande och -analyserande funktioner hos andra aktörer i krishanteringssystemet är en förutsättning för ett ändamålsenligt informationsutbyte. Därför har under våren 2003 en kartläggning av och diskussion om informations- och kunskapsbehov genomförts med främst ett antal företrädare för dessa funktioner hos samverkansansvariga myndigheter. Dessa sammanställs och utgör grunden för fortsatt samverkan på omvärldsanalysområdet.

Under det första halvåret 2003 har en handbok i Crisis Communications publicerats. Studier i källkritik och kris- journalistik har genomförts. Studier av kriskommunika- tionen vid händelserna i Tjeckien (översvämningarna) och Fagersta (bussolycka) har genomförts. Irakkriget har bl.a.

föranlett studier av hur kriget skildrats i bilder.

Krishantering

Mot bakgrund av de stora förändringar som beslutats av riksdag och regering har KBM prioriterat arbetet med att

(11)

stödja de områdesansvariga aktörerna på lokal och regional nivå. Detta stöd har under första halvåret 2003 inriktats mot att tillsammans med de operativt ansvariga förtydliga de nya roller och det ansvar som följer av de av statsmakterna fattade besluten.

I syfte att informera om och diskutera dessa frågor rörande länsstyrelserna har två försvarsdirektörskonferenser genomförts. Samtliga länsstyrelser har varit representerade och Räddningsverket m.fl. aktörer har deltagit. Syftet har varit att samordna länsstyrelsernas arbete i krishanteringssystemet. Arbetet har särskilt inriktats mot att utveckla det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå, risk- och sårbarhetsanalysarbetet samt mot utveckling av kompetens. Samverkansmöten har genomförts i samarbete med länsstyrelserna. Syftet har varit att föra ut krishanteringssystemets grunder till beredskapshandläg- gare på länsstyrelserna.

Andra delen av projektet ”utvecklat stöd till länsstyrel- serna” har slutförts. Syftet med projektet har varit att tydliggöra/konkretisera länsstyrelsens områdesansvar och länsstyrelsens roll i arbetet med regionala risk- och sår- barhetsanalyser samt att ta fram material för utbildning av kommunala förtroendevalda och tjänstemän i krishanteringssystemet.

Risk- och sårbarhetsanalyser

Ett omfattande arbete pågår med deltagande av representanter från lokal och regional nivå, näringslivet och För- svarsdepartementet, för att utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. En vägledning för risk- och sårbarhets- analyser kommer att produceras under hösten.

En temakonferens för risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts med 35 länsstyrelserepresentanter. Syftet var att skapa gemensamma förutsättningar och metoder för att bedriva risk- och sårbarhetsanalyser inom länen.

Övningar

En övningssamordnarkonferens har genomförts med företrädare för centrala myndigheter i syfte att ta fram gemensam övningsmetodik och spelstöd vid övningar.

KBM har lämnat stöd vid genomförandet av samverkans- övningen Linus 03. Övningens syfte var att öva samverkan mellan civila aktörer och Försvarsmakten inom de fyra nordligaste länen. Stöd har lämnats till länsstyrelsen i Kalmar i samband med förberedelser och genomförande av kärnkraftsövningen (totalövning) H-Alvar.

Utbildningar

Inom ramen för myndighetens ansvar har ett stort antal personer deltagit i olika utbildningar inom ämnesområdet krisberedskap. Myndighetens arbete innebär att myndigheten erbjuder dels utbildningar inom angelägna ämnen till samtliga aktörer inom krishanteringssystemet dels utbildningar för beslutsfattare och ledningsgrupper.

Genomförare av utbildningar har under 2003, förutom KBM, varit Försvarshögskolan (FHS) och Röda Korset. De

utvärderingar som myndigheten genomfört visar att utbildningarna väl fyller de uppsatta målen. Här följer en redovisning av utbildningsverksamhet som genomförts under första halvåret 2003:

Metodik (utbildningar i egen regi)

• Fem utbildningar i ledningsmetodik har genomförts.

Syftet har varit att förbereda länsstyrelsernas personal för motsvarande utbildningar av kommunala beredskapssamordnare.

Kriskommunikation (utbildningar i egen regi)

• Vid 29 utbildningstillfällen har KBM bedrivit utbildning i kriskommunikation med sammanlagt 770 deltagare.

• Vid fem tillfällen har kriskommunikationsutbildningar genomförts för Regeringskansliet.

Krisberedskap, försvars- och säkerhetspolitik samt totalförsvar (upphandlade utbildningar)

• Inom ramen för KBM:s samarbete med Försvarshögskolan (FHS) har KBM beställt och FHS genomfört utbildningar med sammanlagt ca 950 deltagare.

Utbildningsstöd har under första halvåret lämnats till Baltic Defence College i form av lärare/handledare under den avslutande delen av utbildningen Civil Servant Course samt civilt expertstöd under planeringsarbetet inför utbildningsåret 2003/2004.

Samverkan med trossamfund

KBM har under första halvåret tecknat avsiktsförklaringar med 16 trossamfund. Tanken med dessa är att skapa en gemensam grund för samarbetet och att de skall utgöra en del i myndighetens arbete för att öka intresset och enga- gemanget för krisberedskapsfrågor hos olika trossamfund.

Trossamfundens krisberedskapsråd har haft två samman- träden.

Tekniskt stöd till

krishanteringssystemets aktörer

Signalskyddsverksamhet

Tilldelningen av kryptonycklar till civila myndigheter har helt övertagits av Sollefteåkontoret och är nu i full drift.

KBM saknar dock fortfarande anslutning till FTN, vilket medför att visst arbete måste utföras i lokaler som lånas av Försvarsmakten.

Ledningsstödssystem

Det existerar ingen efterfrågan på användarstöd för Elvira R2. De resurser som är ansvariga för användarstödet och driften har utnyttjats för kompetensuppbyggnad inom GIS-området och för interna utvecklingsprojekt. Utöver detta arbete avvaktar KBM beslut av regeringen vad avser nytt informationssystem för stöd vid områdesledning.

Avsaknaden av beslut vad avser detta system har även

(12)

inneburit att KBM inte har kunnat ta några externa uppdrag vad gäller förvaltning av externa aktörers IT-system.

Regionala ledningsplatser

Arbetet med att förvalta de regionala ledningsplatserna genomförs enligt av myndigheten fastställd plan. KBM har utarbetat ett inriktningsdokument i syfte att tydlig- göra KBM:s förvaltningsuppdrag och effektivisera för- valtningen.

Telesäkerhetsåtgärder

Anslutningar till FTN sker enligt av myndigheten fastställd plan. Under första halvåret 2003 har inga anslutningar gjorts. KBM har däremot beställt anslutningar hos Försvarets materielverk till myndighetens kontor i Sollefteå samt till länsstyrelserna i Kalmar, Malmö, Jämtlands och Krono- bergs län.

Lokala ledningsplatser

Ansvaret för de tekniska investeringarna i de lokala ledningsplatserna har övertagits från Statens räddningsverk.

Uppbyggnadsarbetet vad avser resurser och rutiner pågår.

Följande kommuner har fått sina framställningar beviljade;

Bromölla, Gagnef, Gävle, Haparanda, Hässleholm, Klippan, Kungsbacka, Laholm, Lycksele, Norberg, Perstorp, Sandviken, Simrishamn, Sollentuna, Söderköping, Trollhättan, Ystad, Ånge, Östersund och Östra Göinge. KBM har besiktigat led- ningsplatsen i Kungsbacka men inte betalat ut bidrag då kommunen inte har lämnat in uppgifter om kostnaderna.

Materielförvaltning

Övertagandet av ansvar för RDS-utrustning för sändande av ”Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA) vid de kommersiella radiostationerna från Styrelsen för psykologiskt försvar till KBM är i ett slutskede och KBM har byggt upp rutiner för att ta över förvaltningen.

Bidrag till länsstyrelserna

I enlighet med KBM:s regleringsbrev för 2003 skall KBM efter rekvisition utbetala högst 29 mnkr till länsstyrelserna i syfte att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå.

Dessa medel skall bl.a. användas till att utveckla samverk- ansformer och till utbildnings- och övningsverksamhet, stöd för kommunerna i deras roll i krishanteringssystemet, risk- och sårbarhetsanalyser samt förberedelser för samverkan över länsgränserna i en krissituation. KBM har även ett uppdrag i regleringsbrevet att lämna förslag på hur fördelning av medel till länsstyrelserna skall utformas.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 2003.

KBM har den 1 juni 2003 lämnat en verksamhetsmässig redovisning till regeringen av vilka åtgärder som genom- förts inom varje länsstyrelse för avdelade medel 2002, samt syftet med genomförda åtgärder (dnr 0829/2002).

Bidrag till GotSam

Regeringen uppdrog den 14 mars 2002 åt Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartsverket att inleda försöksverksam- het på Gotland (Fö2001/990/CIV). Försöksverksamheten, kallad GotSam, avser ett femårigt samverkansprojekt.

KBM skall enligt sitt regleringsbrev för budgetåret 2003 följa och utvärdera den verksamhet som myndigheterna enligt regeringsbeslut den 14 mars 2002 bedriver för samverkan i Gotlands län. En jämförelse skall göras med den samverkansmodell som tillämpas i Uppsala län. Uppdraget skall redovisas senast den 5 november 2003.

Enligt regeringens beslut får högst 16 mnkr utbetalas från KBM till Länsstyrelsen i Gotlands län efter rekvisition.

Uppstarten av verksamheten i Gotlands län har försenats i förhållande till den ursprungliga tidpunkten som angavs i förslaget till försöksverksamhet. Detta har medfört att det även för 2003 endast rekvirerats en mindre summa för för- sta halvåret.

Bidrag till kommunerna

Under första halvåret har KBM utbetalat medel till landets kommuner i enlighet med gällande lagstiftning och överenskommelsen mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet från 1994. Denna håller på att ses över i enlighet med regeringsbeslut den 28 november 2002 (Fö2002/27657CIV).

I förberedelserna för förhandlingarna med Svenska Kommunförbundet har ett omfattande utredningsarbete med deltagande från samtliga berörda aktörer genomförts.

Detta arbete utgör underlag för de förhandlingar som skall vara slutförda och redovisas till regeringen senast den 1 september 2003. Bl.a. har en bakgrundsbeskrivning tagits fram beträffande kommunernas beredskapsupp- gifter inom Civilt försvar och av hur läget i kommunerna ser ut beträffande beredskapsuppgifterna. Vidare har de säkerhetspolitiska utgångspunkterna fastställts liksom kommunens uppgifter i det reviderade krishanteringssystemet. Principer för fördelning av medel, personalens kompetens, annat statligt stöd, uppföljning och tillsyn samt kommunal samverkan är andra frågor som behand- lats. Även översyn av nu gällande lagstiftning och behov av lagreglering kommer att beröras liksom hur överens- kommelsen skall förankras hos berörda aktörer vid genomförandet.

Frivilliga försvarsorganisationer

De frivilliga försvarsorganisationerna har på uppdrag av KBM genomfört utbildningar inom respektive special- områden. Grundutbildning, inklusive totalförsvarsutbild- ning, syftar till allmän totalförsvarskunskap och förmåga till självskydd samt en grundläggande kompetens inom organisationens sakområde. Kompetensen upprätthålls

(13)

över tiden genom repetitionsutbildningar och höjs genom kompletteringsutbildningar. Organisationerna genomför även instruktörsutbildningar. Huvuddelen av utbildningarna genomförs under vår och sommar.

KBM har under våren genomfört dialoger med berörda organisationer i syfte att följa upp årets utbildningsupp- drag och påbörja planeringen inför 2004.

KBM har aktivt verkat för en ökad samordning av utbildningar mellan organisationerna, dels för att göra utbildningarna mer kostnadseffektiva, dels mer allmänt för att stimulera en närmare samverkan mellan de frivilliga försvarsorganisationerna.

I enlighet med uppdrag i KBM:s regleringsbrev för 2002 har myndigheten, den 29 april 2003 med dnr 0011/2003, avrapporterat en första analys av de behov av frivilliga som föreligger inom det civila försvaret utifrån totalförsvarets fyra huvuduppgifter.

KBM har fördelat organisationsstöd (anslag 6:10 ap 2) till de tio frivilliga försvarsorganisationer som löser uppgifter inom krishanteringssystemet. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvars- upplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning.

KBM har genom särskilda projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer skapat möjligheter för organisationerna att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverk- samhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Ryssland. Utbildningarna inom respektive frivillig försvars- organisations specialområde dominerar verksamheten.

Ett aktivt stöd till utvecklandet av ett demokratiskt före- ningsliv är också viktiga delar i arbetet. KBM:s bedömning är att gjorda satsningar är positiva och framgångsrika samt genomförs med god kvalitet.

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter

Under perioden har medel utbetalats till Statens fastighetsverk för investeringar i etermedia.

Ekonomiskt utfall samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information

Krisberedskapsmyndigheten: 54 430 9 457 63 887

- varav planering och samordning 1 731 0 1 731

- varav forskning och analys 26 348 0 26 348

- varav krishantering 9 419 0 9 419

- varav tekniskt stöd till krishanterings-

systemets aktörer 16 932 9 457 26 389

Bidrag till länsstyrelser 14 623 0 14 623

Bidrag till GotSam 2 100 0 2 100

Bidrag till kommuner 90 768 0 90 768

Frivilliga försvarsorganisationer

(inkl. organisationsstöd) 55 554 0 55 554

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: 500 0 500

- varav Statens fastighetsverk 500 0 500

Totalt samverkansområde Områdesvis

samordning, samverkan och information 217 975 9 457 227 432

Varav anslag 6:5:5 Samverkansområde

Områdesvis samordning, samverkan och information 197 817 Varav anslag 6:10:2 Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom Totalförsvaret 20 158

(14)

samverkansområde

Skydd, undsättning och vård

Bidrag till samverkansansvariga myndigheter

Rikspolisstyrelsens beredskapsverksamhet löper enligt plan. Myndigheten har påbörjat anskaffningen av ny sambandsutrustning liksom komplettering av den särskilda beredskapspolisens personliga utrustning. Ett viktigt steg i kompletteringen av utrustningen är att det har beslutats vilken hjälm polisen skall införskaffa. Särskilda beredskapspolisen har tidigare uppnått den numerär som är beslutad, men för att bibehålla denna krävs kontinuerliga nyrekryteringar för att täcka vakanser. Ominriktningen av beredskapspolisen, mot att även kunna användas vid svåra påfrestningar, har fortsatt genom utveckling av inne- hållet i både de grundutbildningar och de repetitionsutbildningar som genomförts.

Inom Statens räddningsverks ansvarsområde pågår ca 50 räddningscentrals- och sambandsprojekt. Det är fler än vad som ursprungligen planerades, vilket innebär att behovet av medel ökat. Utbildningen av civilpliktiga har successivt minskats under senare år. Personal, lokaler, investeringar och övriga resurser som varit direkt hänförbara till civilpliktsutbildningen har avvecklats i takt med att utbildningsvolymerna minskat. KBM har, i avvaktan på en avdömning från regeringens sida huruvida avvecklingskost- nader skall belasta anslaget för civilt försvar eller inte, valt att för 2003 inte betala ut medel för att täcka de kostnader som Räddningsverket redovisat inom detta område. Rädd- ningsverket har till regeringen skriftligen anmält sitt behov av ökade ekonomiska medel. Räddningsverket och KBM avvaktar regeringens ställningstagande till huruvida Rädd- ningsverket skall erhålla täckning för sina ökade kostnader.

Utbildning av 300 räddningsmän, ammunitionsröjare och sanerare under 2003 pågår enligt plan. Detta gäller även

installation av nytt manöversystem för utomhusvarning och besiktning och underhåll av skyddsrum.

En stor del av Socialstyrelsens beredskapsarbete avseende materiell försörjning är löpande verksamhet som inköp, lagring, avveckling och destruktion. Detta arbete följer planerna. Avseende anpassning för väpnat angrepp har bl.a. ett uppdrag lagts ut på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i syfte att ta fram en anpassningsplan för Socialstyrelsen. Detta arbete befinner sig ännu i ett tidigt stadium. Avseende beredskap för svåra påfrestningar utarbetas för närvarande bl.a. en rapport om översväm- ningarna i Polen.

Tullverket har projekterat anslutning till FTN för bl.a.

huvudkontoret. Anslutningen kommer att genomföras under hösten 2003.

En stor del av verksamheten inom samverkansområde Skydd, undsättning och vård kommer att få effekt först under andra halvåret. Sammantaget bedömer KBM dock att genomförd verksamhet under första halvåret resulterat i att grundförmågan att motstå väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred förbättrats.

Förvaltning av KBM

Intern samordning av myndigheten

KBM arbetar med att minska sårbarheten och höja kris- hanteringsförmågan i samhället. Bredden i verksamheten och de stora externa kontaktytorna kräver en omfattande intern samordning för att det externa arbetet skall kunna bedrivas både effektivt och med hög kvalité. Det interna verksamhetsutvecklingsarbetet har därför varit en viktig del i myndighetens arbete med att utveckla styrningen under första halvåret 2003. Myndigheten har bl.a. bedrivit ett projekt för att ta fram en verksamhetsidé.

Ekonomiskt utfall samverkansområde Skydd, undsättning och vård

- varav Rikspolisstyrelsen 1 316 0 1 316

- varav Statens räddningsverk 58 104 0 58 104

- varav Socialstyrelsen 28 702 0 28 702

- varav Tullverket 0 0 0

Totalt samverkansområde

Skydd, undsättning och vård 88 122 0 88 122

Varav anslag 6:5:6 Samverkansområde

Skydd, undsättning och vård 88 122

(15)

Extern och intern kommunikation

Under det första halvåret 2003 har KBM inlett ett arbete med att utveckla myndighetens interna och externa kommunikation. Bl.a. har myndigheten genomfört en analys av KBM:s interna kommunikation och medarbetarnas kommunikationsbehov.

Under första halvåret har KBM gett ut två nummer av magasinet Krisberedskap och 15 nummer (varav tre extra- nummer) av det e-postbaserade nyhetsbrevet Krisbered- skapsnytt. KBM har också arbetat aktivt med intranätet och den externa webbplatsen.

Personal, utbildning och myndighetens etablering

Det under hösten påbörjade arbetet med uppbyggnaden av KBM har fortsatt under våren och målsättningen är att uppbyggnadsarbetet i sin helhet skall vara avslutat i december 2003. Arbetet med färdigställandet av den fysiska miljön, omfattande bl.a. möblering, inredning och utsmyckning, avslutades under första halvåret 2003.

Åtgärder i enlighet med den i årsredovisningen omnämnda handlingsplanen ”En ny myndighet” har genomförts enligt plan avseende utveckling och dokumen- tering av administrativa stödprocesser och gemensamma IT-verktyg samt interna föreskrifter och policys. Bemannings- arbetet har varit prioriterat under våren.

Myndigheten har under våren utfört ett omfattande rekryteringsarbete. Annonsering i dagspress och hos arbetsförmedlingar gav ett större gensvar än väntat och urvalsmöjligheterna av externa sökanden har varit goda.

Även intern rörlighet har uppmuntrats och gett bra gensvar. Som en följd av det senare har ett antal nya vakanser uppstått och kompletterande rekryteringar har lagts till den ursprungliga rekryteringsplanen. Vissa av dessa kommer att tillsättas under det andra halvåret medan andra redan tillsatts.

Under första halvåret har 22 personer rekryterats, varav åtta kommer att påbörja sin anställning under andra halvåret. Den 30 juni hade KBM 148 anställda, varav sex tjänstlediga och åtta föräldralediga.

IT-säkerhet

KBM har genomfört ett arbete med att utforma policy och instruktioner för KBM:s IT-säkerhetsarbete. Det finns nu en IT-säkerhetspolicy och ett antal instruktioner fastställda för myndigheten. Myndigheten har även utarbetat en systemsäkerhetsplan för myndighetens IT-infrastruktur.

Arkivbyggandet för ÖEF och ÖCB

Under våren har planering och projektering av ett arkiv i Sollefteå genomförts. Arkivet skall täcka KBM:s arkivbehov men också inrymma material från de tidigare myndigheterna ÖCB och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF).

Färdigställande av arkivlokaler och flytt från ÖCB:s gamla lokaler i Liljeholmen är planerat att genomföras under kvartal tre.

Ekonomiskt utfall Krisberedskapsmyndighetens förvaltningsanslag

Krisberedskapsmyndigheten: 63 673 2 905 66 578

- varav fasta personalkostnader 33 749 3 127 36 876

- varav lokalhyror (hyror, bevakning, el, städ etc) 5 073 - 492 4 581

- varav räntor och amorteringar 11 725 - 168 11 557

- varav informationsverksamhet 1 990 8 1 998

- varav övrigt 11 136 430 11 566

Totalt Krisberedskapsmyndigheten (anslag 6:3) 63 673 2 905 66 578

(16)

Finansiell redovisning

Resultaträkning

2003-06 Prognos Not

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 117 783 300 350 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 307 500 2

Finansiella intäkter - 5 350 3

Verksamhetens intäkter 118 085 301 200

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal - 39 719 - 86 750 4

Kostnader för lokaler - 11 653 - 26 000 5

Övriga driftskostnader - 64 621 - 182 600 6

Finansiella kostnader - 1 341 - 2 010 7

Avskrivningar - 12 983 - 25 090 8

Verksamhetens kostnader - 130 317 - 322 450

VERKSAMHETSUTFALL - 12 232 - 21 250

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 308 965 1 317 098

Lämnade bidrag - 308 965 - 1 317 098 9

Saldo 0 0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING - 12 232 - 21 250 10

Kommentar till utfall och prognos, resultaträkningen Skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader, d.v.s.

årets kapitalförändring, beror främst på avskrivningar på de anslagsfinansierade anläggningstillgångarna (regionala ledningsplatser och signalskyddsutrustning) och att ledighetsskulden kommer att öka.

Kostnaden för andra halvåret kommer att bli högre än första.

Detta beror bl.a. på att antalet anställda vid KBM kommer att öka men framförallt att de samverkansansvariga myndigheterna kommer att rekvirera ytterligare medel för den verksamhet som genomförs och som KBM finansierar med medel ur anslaget 6:5.

Under första halvåret har de samverkansansvariga myndigheterna rekvirerat medel för perioden januari t.o.m. april.

(17)

Balansräkning

TILLGÅNGAR 2003-06 Not

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 13 415 11

Maskiner, inventarier, installationer m m 20 816 12

Beredskapstillgångar 188 451 13

Summa materiella anläggningstillgångar 222 682

Fordringar

Kundfordringar 168 14

Fordringar hos andra myndigheter 4 906 15

Övriga fordringar 8 16

Summa fordringar 5 082

Periodavgränsningsposter

Förutbetalada kostnader 10 261 17

Summa periodavgränsningsposter 10 261

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 9 916 18

Summa avräkning med statsverket 9 916

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 433 19

Summa kassa och bank 12 433

SUMMA TILLGÅNGAR 260 374

(18)

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital 197 861 20

Balanserad kapitalförändring 263 21

Kapitalförändring enligt resultaträkning - 12 232 10

Summa myndighetskapital 185 892

Skulder

Lån i Riksgäldskontoret 32 500 22

Skulder till andra myndigheter 18 662 23

Leverantörsskulder 13 109 24

Övriga skulder 2 865 25

Summa skulder 67 136

Upplupna kostnader 7 346 26

Summa periodavgränsningsposter 7 346

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 260 374

(19)

Anslagsredovisning

Redovisning

Anslag Not

6:3 6 388 140 048 - 4 393 142 043 - 63 673 - 135 000 7 043 27

6:3 ap 2 (2002) 890 - 890 28

6:4 ap 1 (2002) 1 222 - 281 941 - 941 0 29

6:5 ap 1, dp1 55 071 152 885 - 34 002 173 954 - 15 064 - 152 885 21 069 30

6:5 ap 2 18 369 151 944 - 12 882 157 431 - 27 168 - 151 944 5 487 31

6:5 ap 3 1 374 107 515 4 000 - 534 112 355 - 14 826 - 111 515 840 32

6:5 ap 4 224 11 003 - 40 11 187 - 679 - 11 003 184 33

6:5 ap 5 47 378 539 757 - 4 000 - 43 295 539 840 - 197 817 - 510 000 29 840 34

6:5 ap 6 25 667 515 458 -10 962 530 163 - 88 122 - 515 458 14 705 35

6:7 (2002) 364 364 - 364 0 36

6:10 ap 2 29 020 29 020 - 20 154 - 29 020 0 37

6:10 (2002) 1 000 -1 000 38

6:11 ap 1 (2002) 240 -240 39

6:12 ap 1 (2002) 14 -14 40

Totalt anslag 158 201 1 647 630 0 - 108 533 1 697 298 - 427 503 - 1 618 130 79 168

Ingående över- förings belopp Årets tilldelning enl.regl.brev Omdisp. anslags belopp Indragning Totaltdisponibelt belopp Utgifter Utgifts- prognos Utgående överförings- belopp

Prognos 2003-01-01 – 12-31 mot anslag

kommentar sid 18 p

(20)

Kommentar till utfall och prognos, redovisning mot anslag

6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram)

Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst 135 000 tkr av anslaget 6:3. Prognosen är oför- ändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp.

6:3 ap 2 (2002) Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser (ram)

Indragningen motsvarar ingående överföringsbelopp vilket innebär att KBM inte disponerar några medel inom detta anslag.

6:4 ap 1 (2002) Funktion Försörjning med industrivaror (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1399/EPS disponerar KBM anslags- sparande från 2002 för att finansiera verksamhet inom sam- verkansområde Ekonomisk säkerhet (6:5 ap 4). Beloppet kommer att utbetalas under andra halvåret 2003.

6:5 ap 1, dp1 Samverkansområde Teknisk infrastruktur (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst 152 885 tkr av anslaget 6:5 ap 1, dp1. Prognosen, som till stora delar baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp.

KBM har under första halvåret, efter rekvisition från de samverkansansvariga myndigheterna, utbetalat medel för perioden januari t.o.m. april.

6:5 ap 2 Samverkansområdet Transporter (ram)

Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst 151 944 tkr av anslaget 6:5 ap 2. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp.

6:5 ap 3 Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (ram)

Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst 111 515 tkr av anslaget 6:5 ap 3. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp.

6:5 ap 4 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst 11 003 tkr av anslaget 6:5 ap 4. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp.

6:5 ap 5 Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information (ram)

Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst 510 000 tkr av anslaget 6:5 ap 5. Prognosen är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp.

6:5 ap 6 Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård (ram) Enligt regeringsbeslut Fö2003/1344/CIV får KBM under 2003 använda högst 515 458 tkr av anslaget 6:5 ap 6. Prognosen, som baseras på underlag från övriga samverkansansvariga myndigheter, är oförändrad från tidigare redovisade utgiftsprognoser och motsvarar detta limiterade belopp. viss osäkerhet råder dock, främst beroende på att SRV redovisat ett merbehov om ca 42 mnkr för att täcka ökade kostnader för räddningscentraler.

Detta har ej inkluderats i prognosen.

6:7 (2002) Funktion Ordning och säkerhet (ram)

Enligt regeringsbeslut Fö2003/1399/EPS disponerar KBM anslags- sparande från 2002 för att finansiera verksamhet inom sam- verkansområde Skydd, undsättning och vård (6:5 ap 6). Belop- pet kommer att utbetalas under andra halvåret 2003.

6:10 ap 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (obet) KBM har under första halvåret utbetalat bidrag för de tre första kvartalen till huvuddelen av de frivilliga försvarsorganisationerna.

6:10 (2002) Funktion Postbefordran (ram)

Indragningen motsvarar ingående överföringsbelopp vilket inne- bär att KBM inte disponerar några medel inom detta anslag.

6:11 ap 1 (2002) Sjöfartsverket försvarsuppgifter (ram)

6:12 ap 1 (2002) Handlingsberedskap (ram)

(21)

Bemyndiganden

Anslag 2004 2005 2006 2007-

Anslag 6:5 ap 1 dp1 262 998 159 319 165 486 170 768 164 968 5 800 0 0

- Kommunalteknisk

försörjning 25 000 28 200 35 200 24 700 18 900 5 800

- Beredskapsanpassa

driftcentraler 40 000 40 000 40 000 15 000 15 000

- Radio- & telekommunika-

tionssystem 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000

- Fullträffskyddade

teleanläggningar 4 051 0 0 1 000 1 000

- Ny infrastruktur och

övriga nätåtgärder 67 710 36 119 35 286 58 068 58 068

- Säker elförsörjning 62 754 0 0 15 000 15 000

- Prioritet för

samhällsviktiga funktioner 8 483 0 0 2 000 2 000

Anslag 6:5 ap 2 15 000 33 500 19 400 15 000 13 000 2 000 0 0

- Svenska Nationella

Ambulansflyget 4 000 12 000 4 000 4 000 4 000

- Flygtrafikledningssystem 2 500 12 500 11 900 2 500 2 500 - Underhåll av tidigare

investeringar 3 500 4 000 3 500 3 500 1 500 2 000

- Reservbroar 5 000 5 000 0 5 000 5 000

Anslag 6:5 ap 5 20 000 8 500 31 000 22 000 20 000 2 000 0 0

- Telesäkerhetsåtgärder 3 000 8 500 5 000 2 000 2 000

- Kommunala ledningsplatser 17 000 0 21 000 17 000 15 000 2 000

- FTN 0 0 5 000 3 000 3 000

Anslag 6:5 ap 6 106 000 95 273 83 327 104 000 54 000 40 000 10 000 0

- Sjukvårdens tekniska

försörjningsenhet 4 000 1 357 1 357 4 000 4 000

- Skyddsrum 0 2 950 1 362 0

- Ledningsplatser 102 000 90 966 80 608 100 000 50 000 40 000 10 000

Totalt anslag 6:5 403 998 296 592 299 213 311 768 251 968 49 800 10 000 0 Tilldelad/överens- kommen bemyndiganderam Ingående åtaganden Utestående åtaganden per den 30 juni 2003 Prognos uteståen- de åtaganden per 31 december 2003

Utestående åtagandenas fördelning per år

Kommentar till bemyndiganden

KBM har totalt tilldelats 405 mnkr i bemyndiganderam för anslaget 6:5 under 2003. Av denna ram avser 45 mnkr KBM:s egen verksamhet. För övriga delar av ramen har KBM i särskilda överenskom- melser med Post- och telestyrelsen (143 mnkr), Affärsverket svenska kraftnät (95 mnkr), Luftfartsverket (10 mnkr), Vägverket (5 mnkr), Socialstyrelsen (4 mnkr) och Statens räddningsverk (102 mnkr) reglerat rätten att ingå förpliktelser med betalningsutfall efter 2003.

Prognosen, som baseras på underlag från respektive myndighet, visar på att de utestående åtagandena vid årets slut kommer att vara lägre än tilldelad ram, främst beroende på en sänkning inom anslag 6:5 ap 1 dp 1.

PTS har redovisat att myndigheten numera arbetar över ett bredare arbetsfält än tidigare, i enlighet med den strategi som redovisats till regeringen den 1 april 2003. PTS ansvarsområde har utökats bl.a. på grund av den nya lagen om elektronisk kommunikation som trädde ikraft den 25 juli 2003. Detta har resulterat i att planeringsarbetet för att stärka de elektroniska kommunikatio- nerna förskjutits framåt i tiden och att prognosen sänkts.

(22)

Finansieringsanalys

2003-06 Not

DRIFT

Kostnader - 117 334 41

Finansiering av drift

Intäkter av anslag 117 783 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 307 2

Övriga intäkter - 5 3

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 118 085

Minskning (+) av kortfristiga fordringar 2 829

Minskning (-) av kortfristiga skulder - 17 812

KASSAFLÖDE FRÅN/TILL DRIFT - 14 232

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar - 6 671

Summa investeringsutgifter - 6 671

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret 9 471

- amorteringar - 3 462

Andra långfristiga lån 0

- amorteringar - 229

Ökning av statskapital med medel

som erhållits från statsbudgeten 755

Summa medel som tillförts

för finansiering av investeringar 6 535

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder - 5 142

KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR - 5 278

fortsätter sid 21 p

(23)

p fortsättning från sid 20

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag - 308 965

Utbetalningar i transfereringsverksamhet - 308 965

Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten

för finansiering av bidrag 308 965

Summa medel som tillförts för

finansiering av transfereringsverksamhet 308 965

KASSAFLÖDE FRÅN/TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL - 19 510

Likvida medel vid årets början 41 859

Minskning (-) av tillgodohavande RGK - 83 386

Minskning (-) av avräkning med statsverket 63 876

Summa förändring av likvida medel - 19 510

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 22 349

(24)

Tilläggsupplysningar och noter

Belopp anges i tkr där annat ej anges. På grund av att KBM bildades den 1 juli 2002 lämnas inga jämförelsetal i denna delårsrapport.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänt

Delårsrapporten är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Värdering av fordringar och skulder

Fordringar värderas individuellt till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder i utländsk valuta har värderats till bokslutsdagens kurs.

Värdering av anläggningstillgångar

Som en anläggningstillgång definieras de tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk och som uppfyller följande kriterier:

•

den ekonomiska livslängden skall uppgå till minst 3 år

•

anskaffningsvärdet skall uppgå till 10 tkr

•

tillgången skall utgöra en fungerande enhet

Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningen beräknas utifrån den månad anläggningen tas i bruk.

KBM tillämpar följande avskrivningstider:

Ledningsplatser 15 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år Övriga inventarier – kontorsmöbler 10 år

Sambandsutrustning 5 år

Bilar och andra transportmedel 5 år Övriga inventarier – kontorsmaskiner 5 år

Datorer och kringutrustning 3 år

Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 10 tkr.

Brytdag

Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till och med 2003-07-10.