Björnbro kvarter 4

(1)

Björnbro kvarter 4

Preliminärleverans dagvattenutredning

2017-10-13

(2)

Björnbro kvarter 4

Preliminärleverans dagvattenutredning 2017-10-13

Beställare: Håbo Kommun

FE529

838 81 Frösön Beställarens representant:

Konsult: Norconsult AB

Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm Uppdragsledare Marta Juhlén Handläggare Nicolas Schoeffler

Ylva Egeskog

Uppdragsnr: 105 08 70

Filnamn och sökväg: n:\105\08\1050870\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\rapport björnbo kvarter 4.doc

Kvalitetsgranskad av:

Tryck: Norconsult AB

(3)

3 (39)

Sammanfattning

På uppdrag av Håbo kommun har Norconsult upprättat denna dagvattenutredning i samband med detaljplanering av planområdet Björnbo Kvarter 4. Planområdet omfattar ca 44 ha skogs-och ängsmark och är beläget i norra Bålsta. Inom planområdet planeras kvartersmark med verksamheter inom logistik, industri, hantverk och lager. En del av kvartersmarken är av intresse för företaget Benders AB. Delar av planområdet planeras även att bevaras som naturmark.

Recipienten för området är Prästfjärden i Mälaren. I dagsläget har Prästfjärden god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status på grund av miljögifter.

I dagsläget består området av två olika avrinningsområden, Avrinningsområde Öst och Avrinningsområde Väst. Avrinningsområde Öst avvattnas via markavrinning till ett dike, i denna rapport benämnt ”samlingsdike”, som sträcker sig från nordöstra till södra plangränsen. Avrinningsområde Väst avvattnas via markavrinning mot ett skogsbevuxet lågområde utanför västra plangränsen.

Planområdet bedöms ha dåliga förutsättningar för infiltration i de västra delarna bestående av berg. I de östra delarna bestående av sand och ett underliggande tätt lerlager anses infiltrationen vara begränsad till sanddjupet.

I framtiden föreslås dagvatten från Avrinningsområde Väst avledas västerut mot skogbevuxna lågområdet likt i dagsläget. Samlingsdiket i Avrinningsområde Öst föreslås bevaras i samma läge och avvattna hela avrinningsområdet. Framtida kvartersmarken inom Avrinningsområde Öst föreslås höjdsättas med lutning mot samlingsdiket för avledning av ytligt förekommande dagvatten vid skyfall.

Genomsläppliga beläggningar föreslås användas vid parkeringsytor samt

uppställningsytor. Inom kvartersmarken av intresse för Benders industriverksamhet föreslås en dagvattendamm att rena samt fördröja framtida dagvatten. Makadam- diken föreslås även avvattna framtida vägar med lutning mot samlingsdiket. Inom övriga kvartsområden föreslås dagvattendammar, dagvattenkassetter eller

makadammagasin att rena samt fördröja framtida dagvattenflöden.

Exploateringsförslaget för planområdet Björnbo Kv 4 bedöms vara genomförbart med föreslagen dagvattenhantering. Fördröjning av framtida dagvattenflöden inom planområdet har beräknats kunna tillfredsställa kraven på att dagvattenflöden ej får öka jämfört med befintlig markanvändning. Med föreslagna reningsanläggningar har även framtida dagvattenföroreningar beräknats ligga under gällande riktvärden enligt Håbo kommuns dagvattenpolicy.

(4)

2017-10-13 Björnbro kvarter 4 Preliminärleverans dagvattenutredning

4 (39)

(5)

5 (39)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Innehållsförteckning ... 5

1 Orientering ... 6

1.1 Underlag ... 7

2 Nulägesbeskrivning ... 8

2.1 Recipient ... 8

2.2 Geoteknik och grundvatten ... 8

2.3 Skyddsvärda intressen ... 9

2.4 Markavvattningsföretag ... 9

3 Befintlig dagvattenhantering ... 10

3.1 Avrinningsområde öst ... 11

3.2 Avrinningsområde väst ... 14

3.3 Befintliga dagvattenflöden ... 15

3.3.1 Befintliga flöden inom planområdet ... 15

3.3.2 Befintliga flöden utanför planområdet ... 17

3.4 Befintliga dagvattenföroreningar ... 18

4 Framtida dagvattenhantering ... 20

4.1 Framtida dagvattenflöden inom planområdet ... 20

4.2 Erforderlig fördröjningsvolym ... 21

4.3 Föreslagen dagvattenhantering ... 22

4.3.1 Allmänna förslag ... 22

4.3.2 Benders kvartersmark ... 22

4.3.3 Övriga kvartersområden ... 23

4.3.4 Naturmark ... 24

4.3.5 Dagvattenlösningar ... 24

4.4 Framtida dagvattenföroreningar ... 31

4.5 Höjdsättning ... 34

4.6 Avrinningsvägar vid 100-årsregn ... 35

5. Slutsats ... 36

6 Litteraturförteckning ... 37

Bilaga 1: Befintlig dagvattenhantering Bilaga 2: Framtida dagvattenhantering

(6)

6 (39)

1 Orientering

Denna dagvattenutredning har tagits fram på beställning av Håbo kommun och gäller detaljplanering av Björnbro kvarter 4 i nordvästra Bålsta. Planområdet omfattar ca 44 ha och avgränsas av Björnängsvägen i norr, Västerskogs

industriområde i öst, Skörbyleden i syd, samt ett skogsområde och villakvarter i väst. Planområdets ungefärliga placering kan ses i figur 1.

Figur 1. Översiktskarta. Planområdets ungefärliga placering inringat i rött

Området är idag oexploaterat. Södra delen av planområdet består av ängsmark medan norra delen domineras av skogsmark. Kvarter 4 är en del av

detaljplaneprogrammet Logistik Bålsta som syftar till att utveckla området för verksamheter inom logistik, industri, hantverk och lager. För planområdet planeras ca 26 ha bli kvartersmark och resterande fortsatt grönområde, se figur 2. En del av kvartersmarken, ca 15 ha, är av intresse för företaget Benders AB med syfte att nyttja marken för lagring och industriverksamhet.

(7)

7 (39)

Figur 2. Plankarta över detaljplanen, i blått visas kvartersmarken, i grönt naturmarken, röd sträckad linje visar Benders kvartersmark

1.1 Underlag

- Plangräns dwg, mottagen 2017-05-24

- Befintligt ledningsnät dwg, mottagen 2017-05-24

- Markteknisk undersökningsrapport, mottagen 2017-08-15 - Grundkarta med gräns, mottagen 2017-03-31

- Andelar för markanvändning efter exploatering, E-post mottaget 2017-08- 31

(8)

8 (39)

2 Nulägesbeskrivning

2.1 Recipient

Planområdet har avrinning mot Kalmarviken och i förlängningen till Prästfjärden i Mälaren. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) sammanställer alla större vattenförekomster i Sverige och klassar dem utifrån dess kemiska och ekologiska status. Enligt VISS har Prästfjärden god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status på grund av miljögifter (kvicksilver och bromerad difenyleter).

Enligt miljökonsekvensnormen (MKN) för Prästfjärden ska god kemisk status uppnås till 2027.

2.2 Geoteknik och grundvatten

Enligt översiktlig jordartkarta från SGU består lägre, flackare östra delar av planområdet av postglacial sand, isälvssediment och lera, se figur 2. De mer kuperade skogbevuxna områdena i nordväst består främst av berg och morän som anses ha dåliga förutsättningar för infiltration.

Enligt befintliga geotekniska rapporter är jordlagerföljden i östra delen av området sand, lera, friktionsjord och berg (Bjerking, 2017). Sandlagrets mäktighet är som mest ca 1 m djupt, sandlagrets genomsnittliga mäktighet för området anges dock inte (Sweco, 2014). På grund av det relativt grunda sandlagret samt underliggande täta lerlagret anses därmed östra delar av planområdet att ha begränsad möjlighet för infiltration.

Grundvattennivån i planområdet är till största del okänd. I östra delen av

planområdet bedöms grundvattennivån ligga omkring marknivån och strömma från höjdpartierna mot lågpartierna (Bjerking, 2017). I mitten av området har en stående vattenyta observerats i ett kärrområde. I området som består av morän har inget grundvatten observerats.

(9)

9 (39)

Figur 3. Översiktlig jordartskarta. Planområdets ungefärliga utsträckning visas i svart streckad linje, geotekniska undersökningens ungefärliga gräns visas i vit streckad linje

2.3 Skyddsvärda intressen

Enligt detaljplaneprogrammet för Björnbro verksamhetsområde/Logistik Bålsta utfördes arkeologiska utredningar 2010 och 2012 där ett antal kulturhistoriskt värdefulla fynd gjordes. Den utredningen konstaterar att möjliga boplatslägen som påverkas av exploatering måste undersökas vidare.

2.4 Markavvattningsföretag

Enligt länsstyrelsens karttjänst berörs inte området av några markavvattningsföretag.

(10)

10 (39)

3 Befintlig dagvattenhantering

För att kartlägga områdets dagvattenhantering genomförde Norconsult en

övergripande inventering i fält 2017-05-29. Under inventeringen togs bilderna som redovisas i detta avsnitt. Bilaga 1 redovisar den befintliga dagvattenhanteringen inom planområdesgränsen.

Inom planområdet går en höjdrygg som delar avrinningen åt två olika håll, se figur 4. Avrinningsområdena benämns i denna rapport Avrinningsområde Väst

respektive Öst. Under stycke 3.1 och 3.2 beskrivs den befintliga dagvattenhanteringen utförligare för respektive avrinningsområde.

Figur 4. Delavrinningsområden och utlopp inom planområdet

(11)

11 (39)

3.1 Avrinningsområde Öst

Dagvatten från Avrinningsområde Öst avvattnas via markavrinning samt diken som avleder dagvattnet söderut. En trumma med dimensioner 1,2–1,4 meter avleder dagvattnet under Skörbyleden och vidare söderut till Bistaån som mynnar i recipienten Kalmarviken. Trumminloppet under Skörbyleden visas i figur 5.

Figur 5. Trumma under Skörbyleden leder dagvattnet söderut till öppet dike mot recipienten Kalmarviken

Ett dike avvattnar hela avrinningsområdet och går från nordöstra delen av planområdet genom det södra ängsområdet mot trumman under Skörbyleden, se figur 6 samt bilaga 1. Diket benämns för tydlighetens skull som ”samlingsdiket” i denna rapport då ett flertal diken, trummor och dagvattenledningar från områden utanför planområdet ansluts till diket, se även bilaga 1.

(12)

12 (39)

Figur 6. Samlingsdiket genom planområde

På ängsområdet ansluter ett dike österifrån som avvattnar en del av Västerskogs industriområde, se figur 7. Vidare avvattnas villaområdet Skörby väster om

avrinningsområdet via en dagvattenledning som ansluts till samlingsdiket, se bilaga 1.

(13)

13 (39)

Figur 7. Anslutande dike från öst

Samlingsdiket passerar under en gångväg i gränsen mellan södra ängsområdet och norra skogsområdet, se bilaga 1. En trumma med ungefärlig dimension på ca 800 mm leder dagvattnet under gångvägen, se figur 8.

Figur 8. Dagvatten leds under gångväg genom trumma

Längs ytterkanten av östra planområdet finns en gångbana och ett järnvägsspår uppbyggd på en vall av sten och krossmaterial, se figur 9 (vänster). Dagvatten från delar av Västerskogs industriområde avleds via fyra trummor under vallen mot planområdet och samlingsdiket. Ena utloppet mynnar ut i ett ca 2 m brett dike försett med dämmen i trä, se figur 9 (höger).

(14)

14 (39)

Figur 9. Vall med grusmaterial (vänster). Utlopp med dämmen (höger).

3.2 Avrinningsområde väst

Avrinningsområde Väst består av kuperad skogsbevuxen mark. Ett sankt område finns i mittersta delen av skogsområdet. Dagvattnet från Avrinningsområde Väst avrinner åt sydväst mot anslutande skogsbevuxna lågområde utanför planområdet, se bilaga 1. Störst delen av dagvattnet antas dock infiltrera långsamt och tas upp av växtligheten inom det sanka området. Enligt startmöte (2017-05-29) finns inga kända översvämningar inom planområdet.

Figur 10. Kuperad skog och sankt område.

(15)

15 (39)

3.3 Befintliga dagvattenflöden

Befintliga dagvattenflöden inom planområdet samt för de områden som rinner in i planområdet har beräknats. Rationella metoden (ekvation 1) med antagna

koefficienter enligt Svenskt Vattens publikation P110 har använts.

Q = φ*A*i (ekvation 1)

där:

Q = dimensionerande flöde (l/s) φ = avrinningskoefficient A = area (ha)

i = regnintensitet (l/s ha)

Beräkningarna har enligt överenskommelse med Håbo kommun utförts för ett 10- årsregn samt ett 5-årsregn. Efter exploatering ska utflödet från planområdet begränsas till ett befintligt 5-årsregn.

3.3.1 Befintliga flöden inom planområdet

För att kunna beräkna framtida nödvändiga fördröjningsvolymer har planområdets ytor delats upp för att motsvara de framtida planerade markanvändningarna. De framtida markanvändningarna är Benders kvartersmark, övrig kvartersmark samt naturområde. Planområdet är även indelat i Avrinningsområde Väst respektive öst beroende på hur dessa avrinner enligt befintlig topografi. Planområdets indelning visas i figur 11. Rinntiden för delområdena är beräknade till ca 15 min.

Avrinningskoefficient för naturmark har satts till 0,1 efter rekommendationer i Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten , 2016)

(16)

16 (39)

Figur 11. Planområdets indelning för flödesberäkning

Beräknade befintliga flöden inom planområdet redovisas i tabell 1.

(17)

17 (39)

Tabell 1. Befintliga dagvattenflöden inom planområdet vid 5- respektive 10-årsregn

Område Area

(ha) φ Reducerad area (ha)

Q (l/s) 5-årsregn

Q (l/s) 10-årsregn Avrinningsområde Öst

Benders kvartersmark* 15 0,1 1,5 139 174

Övrig kvartersmark öst* 4,3 0,1 0,4 62 78

Naturmark öst 12,8 0,1 1,3 184 231

Totalt 32,1 3,21 385 483

Avrinningsområde Väst

Kvartersmark väst* 6,7 0,1 0,7 97 121

Naturmark väst 4,9 0,1 0,5 70 88

Total 11,6 1,16 166 209

*I dagsläget bestående av naturmark

Det totala dagvattenflödet för Avrinningsområde Öst är beräknat till 385 l/s för 5- årsregn och 483 l/s för 10-årsregn. Motsvarande för Avrinningsområde Väst är 166 l/s respektive 209 l/s.

3.3.2 Befintliga flöden utanför planområdet

Utanför planområdet har 7 delområden identifierats som avrinner in mot planområdet, se bilaga 1. Rinntiden för dessa har valts till 10 minuter med

undantag av område 6 där rinntiden beräknats till 15 min. Avrinningskoefficienter har ansatts för de olika markanvändningarna enligt Svenskt Vattens P110 (Svenskt Vatten, 2016). Beräknade befintliga flöden för områdena redovisas i tabell 2.

(18)

18 (39)

Tabell 2. Beräknade befintliga dagvattenflöden utanför planområdet vid 10-årsregn

Område Area

(ha) φ Reducerad

area (ha) Q (l/s)

Område 1 (industri) 10,2 0,5 5,1 1168

Område 2 (industri) 18 0,5 9,0 2053

Område 3 (industri) 10,1 0,5 5,1 1156

Område 4 (industri) 3,6 0,5 1,8 407

Område 5

(öppet byggnadssätt) 6,1 0,2 1,2 277

Område 6 (naturmark) 11,9 0,1 1,19 215

Område 7 (villor, tomter) 12,8 0,2 2,6 584

Observera att dagvattenflödena är beräknade exklusive fördröjningsanläggningar som eventuellt finns på områdena. Flödena som ansluts till samlingsdiket bör egentligen motsvara flödena som uppstod före exploatering då områdena bestod av naturmark. Dagvattenflödena som tillförs samlingsdiket bedöms även vara mindre för områdena som fördröjs i dämmen inom planområdet, se beskrivning i avsnitt 3.1.

3.4 Befintliga dagvattenföroreningar

Befintliga förväntade föroreningshalter (µg/l) samt föroreningsmängder (kg/år) har beräknats för samma områden som för beräkning av flödena, se figur 11. Detta för att kunna jämföra med framtida markanvändning för samma områden.

För beräkningarna har schablonhalter från databasen Stormtac använts.

Schablonhalter för ”skogsmark” samt ”ängsmark” har använts för befintliga föroreningar. Andelen reducerad area har beräknats för varje markanvändning för att beräkna viktade föroreningskoncentrationer.

Dessa redovisas i tabell 3. Vidare har en medelårsnederbörd för Stockholms- regionen på 636 mm använts (SMHI) för att beräkna föroreningsmängder.

Tabell 3. Schablonhalter (Stormtac, 2016)

Schablonhalt P (µg/l)

N (µg/l)

Pb (µg/l)

Cu (µg/l)

Zn (µg/l)

Cd (µg/l)

Cr (µg/l)

Ni (µg/l)

Hg (µg/l)

SS (µg/l) Skogsmark 35 750 6,0 6,5 15 0,20 0,5 0,5 0,005 34 000 Ängsmark 200 1000 6,0 15 30 0,30 2,0 0,5 0,0050 45 000

(19)

19 (39)

Beräknade befintliga föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder redovisas i tabell 4 respektive tabell 5.

Tabell 4. Befintliga föroreningskoncentrationer Ämne

(µg/l)

Benders Kvarters-

mark*

Kvarters- mark öst*

Natur- mark öst

Kvarters- mark väst*

Natur-

mark väst Totalt

P 35 35 137 35 35 65

N 750 750 904 750 750 795

Pb 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0

Cu 6,5 6,5 11,7 6,5 6,5 8,0

Zn 15,0 15,0 24,2 15,0 15,0 17,7

Cd 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2

Cr 0,5 0,5 1,4 0,5 0,5 0,8

Ni 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Hg 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005

SS 34000 34000 40 774 34000 34000 35984

Olja 100 100 162 100 100 118

*I dagsläget bestående av naturmark

Naturmark öst består av ca 62 % ängsmark samt 38 % skogsmark, övriga områden består endast av skogsmark. Hela området består av 82 % skogsmark och 18 % ängsmark.

Tabell 5. Befintliga föroreningsmängder (kg/år) Ämne

(kg/år)

Benders Kvarters

mark

Kvarters mark öst

Natur- mark öst

Kvarter smark väst

Naturmark

väst Totalt

P 0,3 0,1 1,1 0,1 0,1 1,8

N 7,2 2,0 7,4 3,2 2,3 22,1

Pb 0,1 0,0 0,05 0,03 0,02 0,2

Cu 0,1 0,0 0,1 0,03 0,02 0,2

Zn 0,1 0,0 0,2 0,1 0,05 0,5

Cd 0,002 0,001 0,002 0,001 0,001 0,01

Cr 0,00 0,00 0,01 0,002 0,002 0,02

Ni 0,00 0,00 0,004 0,002 0,002 0,01

Hg 0,0000 0,0000 0,00004 0,00002 0,00002 0,0001

SS 325 93 332 145 105 1000

(20)

20 (39)

4 Framtida dagvattenhantering

Exploatering av planområdet innebär att marken hårdgörs och därmed att flöden samt föroreningsbelastning för området ökar. Detta kapitel redovisar framtida beräknade dagvattenflöden och föroreningar samt ger förslag på framtida dagvattenhantering. I bilaga 2 illustreras den framtida föreslagna

dagvattenhanteringen.

4.1 Framtida dagvattenflöden inom planområdet

Framtida dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt avsnitt 3.3 med tillägg av en klimatfaktor för regnintensiteten på 1,25 då regnmängderna förväntas öka i framtiden.

Exakt utformning av framtida exploatering är inte fastställd och beräkningarna utgår från givna procentsatser (Håbo kommun) för markanvändningen inom den planerade kvartersmarken. Dessa redovisas i tabell 6.

Tabell 6. Andelar av framtida markanvändning inom planerad kvartersmark Markanvändning Andel (%)

Byggnader 50

Plantering 20

Gata/parkering, uppställning 30

Planområdet är indelat på samma sätt som för befintliga flöden enligt figur 11. De beräknade framtida dagvattenflödena för planområdet redovisas i tabell 7.

(21)

21 (39)

Tabell 7. Beräknade framtida dagvattenflöden inom planområdet vid 10-årsregn

Område Area

(ha) φ Reducerad area

(ha) Q (l/s)

Avrinningsområde Öst

Benders kvartersmark 15 0,71 10,7 3041

Övrig kvartersmark öst 4,3 0,71 3,1 869

Naturmark öst 12,8 0,1 1,3 289

Totalt 32,1 15 4199

Avrinningsområde Väst

Kvartersmark väst 6,7 0,71 4,77 1360

Naturmark väst 4,9 0,1 0,5 110

Totalt 11,6 5,26 1470

Det totala dagvattenflödet för Avrinningsområde Öst är beräknat till 4199 l/s för ett 10-årsregn, motsvarande för Avrinningsområde Väst är 1470 l/s.

4.2 Erforderlig fördröjningsvolym

Enligt överenskommelse med Håbo kommun ska dagvatten fördröjas så att framtida dagvattenflöden vid ett 10-årsregn inte överstiger de befintliga vid ett 5- årsregn. De erforderliga fördröjningsvolymen har beräknats utefter den

regnvaraktighet som ger störst volymutslag då magasinen stryps till befintligt dagvattenflöde för 5-årsregn.

Tabell 8 redovisar erforderlig fördröjningsvolym. Volymerna är beräknade med en klimatfaktor på 1,25.

Tabell 8. Erforderlig fördröjningsvolym

Område Fördröjningsvolym (m³) Regnvaraktighet (min)

Benders kvartersmark 3155 150

Kvartersmark öst 783 80

Naturmark öst 108 10

Totalt 4046

Kvartersmark väst 1195 80

Naturmark väst 42 10

Totalt 1237

(22)

22 (39)

Den totala erforderliga magasineringsvolymen för Avrinningsområde Öst är beräknad till 4046 m³ och motsvarande för Avrinningsområde Väst är 1237 m³.

4.3 Föreslagen dagvattenhantering

4.3.1 Allmänna förslag

I enighet med Håbo kommuns dagvattenpolicy föreslås framtida

dagvattenhanteringen att efterlikna den befintliga i största möjliga mån. Nedan följer rekommendationer för området:

 Dagvattnet från Avrinningsområde Väst föreslås avledas västerut mot befintliga lågområde/skogsområde likt i dagsläget. Dagvatten från Avrinningsområde Öst föreslås avledas till dagvattentrumman under Skörbyleden.

 Framtida höjdsättningen föreslås efterlikna den befintliga topografin.

Marken föreslås lutas mot samlingsdiket som går igenom planområdet.

 Samlingsdiket föreslås bevaras i samma läge och avvattna de framtida hårdgjorda ytorna från kvartersmarken. Diket bör dimensioneras vid detaljprojekteringen för att kunna ta emot det ökade dagvattenflödet till följd av de hårdgjorda ytorna.

 Genomsläppliga beläggningar föreslås användas vid parkeringsytor samt uppställningsytor, se utförlig beskrivning under stycke 4.3.5.

 Ett avskärande dike längs en del av norra plangränsen föreslås anläggas för att avleda dagvatten från naturmark i område 6, se bilaga 2.

4.3.2 Benders kvartersmark

Inom Benders kvartersmark föreslås följande dagvattenhantering:

 Diken från Västerskogs industriområde med utlopp i samlingsdiket inom planområdet föreslås bevaras.

 Nya dämmen föreslås anläggas för samtliga diken med utlopp i samlingsdiket, se bilaga 2.

 Infiltration av dagvatten anses vara begränsad till maximalt 1 m djup i sandlagret i östra delen av planområdet. Längs de framtida planerade vägarna i kvartersmarken föreslås vägdagvatten att infiltreras i

(23)

23 (39)

makadamdiken, se utförlig beskrivning av makadamdiken under stycke 4.3.5. Utifrån geotekniska rapporten är det dock inte möjligt att avgöra hur stora mängder dagvatten som kan infiltreras i befintliga sandlagret.

Samtliga makadamdiken föreslås därför anslutas med lutning mot samlingsdiket för avledning av stora regn som ej kan infiltreras.

 Genomsläppliga beläggningar föreslås användas vid parkeringsytor samt uppställningsytor

 Dagvatten från framtida takytor föreslås avledas till makadamdiken längs vägarna om möjligt.

 Samlingsdiket inom Benders kvartersmark bör dimensioneras vid detaljprojekteringen för att kunna ta emot det ökade dagvattenflödet till följd av de hårdgjorda ytorna.

 En fördröjningsvolym på 3155 m³ har beräknats behöva fördröjas inom Benders kvartersmark. För att uppnå rening samt fördröjningskraven föreslås en våt dagvattendamm att anläggas i södra delen av Benders kvartersmark, se skalenlig damm i bilaga 2. Dammen föreslås anläggas utanför samlingsdikets fåra för att kontrollera inloppsflöden via en fördelningsbrunn. Samlingsdiket kan på detta sätt fungera som bypass vid för stora regn. Under stycke 4.3.5 sammanfattas rekommendationer för utformningen av dagvattendammen.

4.3.3 Övriga kvartersområden

Förutsättningarna för exploateringen i övriga kvartersmarken är i dagsläget inte kända. Marken kan i framtiden exploateras av en eller flera exploatörer som delar upp marken sinsemellan. På grund av ovannämnda osäkerheter föreslås

övergripande dagvattenlösningar. Syftet med förslagen är att de sak kunna användas oavsett framtida markuppdelningen.

 Avrinningsriktningen efter exploatering föreslås efterlikna den naturliga befintliga avrinningen. Den befintliga höjdryggen kommer eventuellt byggas bort efter exploatering. Dagvatten från kvartersområde öst föreslås dock likt i dagsläget avledas mot samlingsdiket inom Benders

kvartersmark efter rening och fördröjning. Dagvatten från kvartersområde väst föreslås avledas mot befintliga lågområde/skogsområde västerut.

 Dagvatten föreslås att fördröjas i dagvattenkassetter, makadammagasin eller dammar. Val av fördröjningsanläggning bör utgå från de specifika fördröjning-och reningsbehov, tillgängliga ytor samt uppdelning av framtida kvartersmark. Dammar bör prioriteras exempelvis vid större

(24)

24 (39)

sammanhängande exploateringar och där ytor finns tillgängliga.

Underjordiska dagvattenkassetter samt makadammagasin bör prioriteras vid mindre sammanhängande exploateringar med få ytor tillgängliga.

 Den erforderliga fördröjningsvolymen för kvartersmark öst och väst är 783 m³ respektive 1195 m³. Fördelat på respektive områdes yta är den

erforderliga fördröjningsvolymen för 100 m² kvartersmark ca 2 m³.

4.3.4 Naturmark

I framtiden föreslås ingen samlad fördröjning eller rening för dagvatten från naturmark väst och naturmark öst.

Flödeskapaciteten på samlingsdiket i naturmark öst föreslås att ses över och bör kunna avleda befintliga dagvattenflödet från planområdet på 483 l/s, se tabell 1.

Samlingsdiket bör även kunna ta emot dagvattenflödena från Västerskogs

industriområde, flödena har sammanfattats i tabell 2. Då dessa flöden är beräknade exklusive eventuell fördröjning inom Västerskogs industriområde förväntas flödena eventuellt vara mindre. Dimensionering av samlingsdiket bör beräknas vid detaljprojektering.

4.3.5 Dagvattenlösningar

Genomsläppliga beläggningar

För att minska avrinningsvolymer och maxflöden från hårdgjorda ytor, kan

markbeläggning till exempel utgöras av en genomsläpplig beläggning. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 12.

(25)

25 (39)

Figur 12. Större parkeringsyta med genomsläpplig beläggning bild: Norconsult En genomsläpplig beläggning kan fånga upp en del partiklar och partikelbundna föroreningar. Materialet i beläggningen har en stor betydelse på reningseffekten.

Ett grövre material har en större infiltrationsförmåga men däremot en mindre reningseffekt än hos ett finare material.

Då beläggningarna kan sättas igen rekommenderas att de undersöks och rensas regelbundet med hjälp av vakuumsug eller högtryckstvätt.

Fördröjningsdammar

Med rätt utformning och skötsel kan dammar fördröja och rena stora volymer dagvatten. Genom att förse anläggningarna med reglerade utlopp kan utgående dagvattenflödet begränsas och dagvatten magasineras i dammen, se figur 13 för exempelbild.

(26)

26 (39)

Figur 13. Exempel på dagvattendamm i Trönninge i Varberg. Foto: Norconsult

Dammarna kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid skall ha en synlig vattenspegel eller inte. Våta dammar har bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm, vilket gynnar förutsättningarna för sedimentering.

Skötsel i form av borttagning av sediment, gräsklippning mm måste genomföras regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. Ett vanligt problem i dagvattendammar är att in och utlopp sätter igen med oönskad

vegetationsutbredning till följd.

Reningseffekten i en damm beror på sedimentering av partikelbundna föroreningar.

Enligt en forskningsstudie uppnås optimal avskiljningskapacitet då dammens specifika yta uppgår till omkring 250 m²/ha, se figur 14 (Thomas Pettersson, 1999).

En ökning av dammens specifika yta bidrar endast till en marginell ökning av avskiljningskapaciteten.

(27)

27 (39)

Figur 14. Förhållandet mellan dammens avskiljningskapacitet och dess specifika yta för modellerade och uppmätta halter av TSS och bly. Optimal avskiljning sker vid en specifik yta om 250 m²/ha. (Pettersson, 1999)

Vidare är även dammens längd-breddförhållande en avgörande faktor. Lång- sträckta dammar med ett längd-breddförhållande över 6:1 har visat sig vara för- delaktigt vid avskiljning av föroreningar, då det ger en jämnare hastighets- fördelning.

(28)

28 (39)

Makadamdiken

Ett alternativ till öppna vägdiken är makadamfyllda diken, se figur 15.

Figur 15. Exempel på makadamdiken Foto: Nonconsult

Den fria volymen, det vill säga magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att dagvattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett anlagt dräneringssystem, se figur 16.

Figur 16. Skiss över makadamdike med dräneringsledning och kupolsil Illustration:

Norconsult

Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även renande effekt.

Nackdelen är dock att makadamdiken normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Genom att makadamdikena förses med

(29)

29 (39)

en geotextil, som omsluter diket, ökar dikets livslängd (notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket). Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant.

En fördel med makadamdiken är att de även kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor.

Dagvattenkasetter

Fördröjningsmagasin kan även bestå av så kallade dagvattenkassetter, se Figur 17.

Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella stenkistor och

makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark om de ej anläggs täta. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Nackdelen är att de ej har någon reningseffekt och bör anläggas i kombination med exempelvis brunnar försedda med reningsfilter, se nästa stycke.

Figur 17. Exempel på utjämningsmagasin i form av dagvattenkassetter Foto:

Wavin

(30)

30 (39)

Filterbrunnar

Inom befintliga alternativt framtida planerade dagvattenbrunnar kan filteranläggningar installeras för att rena dagvatten från huvudsakligen olja, tungmetaller och partiklar. Reningskapaciteten bör uppgå till minst 60-70 % för metaller och ännu högre för olja. I figur 18 visas en principskiss över en

filterförsedd rännstenbrunn.

Figur 18. Principskiss filterförsedd rännstensbrunn Illustration: Flexiclean

De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt en del som består av filtrets behållare, vars konstruktion har en avgörande

betydelse för om filtrets sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftsaspekter beaktas.

Brunnsfilter kräver regelbunden tillsyn och filtermaterialet måste bytas ut med jämna mellanrum för att inte mättas och på så vis mista sin funktion. Andra problem kan vara att filtret sätts igen av löv och sediment.

(31)

31 (39)

4.4 Framtida dagvattenföroreningar

Framtida föroreningsbelastning har beräknats på samma sätt som befintliga, enligt avsnitt 3.4. Samma schablonhalter för ängsmark och skogsmark har använts för det område som fortsatt är naturmark efter exploatering. För den nya kvartersmarken har schablonvärdet för ”Industriområde” använts. Schablonvärdena redovisas i tabell 9.

Tabell 9. Schablonvärden för föroreningsberäkningar (µg/l) (Stormtac, 2017) P

(µg/l) N (µg/l)

Pb (µg/l)

Cu (µg/l)

Zn (µg/l)

Cd (µg/l)

Cr (µg/l)

Ni (µg/l)

Hg (µg/l)

SS (µg/l) Skogsmark 35 750 6,0 6,5 15 0,20 0,5 0,5 0,005 34 000 Ängsmark 200 1000 6,0 15 30 0,30 2,0 0,5 0,0050 45 000 Industri 300 1800 30 45 270 1,5 14 16 0,070 100 000

Enligt Håbo kommuns dagvattenpolicy ska förväntade föroreningshalter efter exploatering jämföras med riktvärdesgruppens föreslagna riktvärden (Håbo

kommun, 2012). Eventuellt reningsbehov ska även utgå från föreslagna riktvärden.

I riktvärdesgruppens ’’Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp’’ anges olika riktvärden beroende på var utsläppet sker i ett avrinningsområde. I föreliggande utredning har riktvärden för verksamhetsutövare som inte har direkt utsläpp i recipient (nivå 3VU) föreslagits gälla. Riktvärdena samt framtida

föreningskoncentrationer redovisas i tabell 10.

(32)

32 (39)

Tabell 10. Framtida föroreningskoncentrationer Ämne

(µg/l) Riktvärde (3VU)

Benders Kvarters -mark

Kvarters- mark öst

Natur- mark öst

Kvarters- mark väst

Natur-

mark väst Totalt

P 250 300 300 137 300 35 283

N 3500 1800 1800 904 1800 750 1718

Pb 15 30 30 6,0 30 6,0 28

Cu 40 45 45 11,7 45 6,5 42

Zn 150 270 270 24,2 270 15,0 248

Cd 0,5 1,5 1,5 0,3 1,5 0,2 1,4

Cr 25 14 14 1,4 14 0,5 12,9

Ni 30 16 16 0,5 16 0,5 14,6

Hg 0,1 0,07 0,07 0,005 0,07 0,005 0,064

SS 100 000 100 000 100 000 40 774 100 000 34 000 94 678

Olja 1000 2500 2500 162 2500 100 2295

Efter exploateringen inom kvartersområdena förväntas halterna fosfor, bly, koppar, zink, kadmium och olja att överskrida riktvärdena från riktvärdesgruppen.

I tabell 11 redovisas framtida föroreningsmängder efter exploatering.

Tabell 11. Framtida föroreningsmängder Ämne

(kg/år)

Benders Kvarters

mark

Kvarters mark öst

Natur mark

öst

Kvarters mark

väst

Naturmark

väst Totalt

P 20 6 1 9 0,11 36

N 122 35 7 55 2,32 221

Pb 2 1 0,05 1 0,02 4

Cu 3 1 0,1 1 0,02 5

Zn 18 5 0,2 8 0,05 32

Cd 0,1 0,03 0,002 0,05 0,001 0,2

Cr 0,9 0,27 0,012 0,42 0,002 2

Ni 1,1 0,31 0,004 0,49 0,002 2

Hg 0,005 0,001 0,000 0,002 0,000 0,01

SS 6784 1940 332 3035 105 12 187

Olja 170 49 1 76 0,31 295

(33)

33 (39)

Framtida föroreningshalter och mängder har beräknats för Benders kvartersmark efter rening i en dagvattendamm. Övrig kvartersmark förväntas behöva liknande rening som Benders kvartersmark.

I tabell 12 redovisas schablonvärden för reningseffekter i olika typer av reningsanläggningar. I tabell 13 och 14 redovisas framtida föroreningshalter respektive mängder från Benders kvartersmark efter föreslagen rening i en våt damm.

Tabell 12. Schablonvärden för reningseffekter (%) i olika typer av reningsanläggningar (Stormtac, 2017)

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja

Våt damm 55 35 75 60 55 80 60 85 30 80 80

Makadamdiken 60 55 85 85 85 85 85 90 45 90 90

Brunnsfilter 65 40 80 65 85 85 55 75 80 80 70

Tabell 13. Framtida föroreningskoncentrationer efter rening i våt damm

Ämne (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Riktvärde (3VU) 250 3500 15 40 150 0,5 25 30 0,1 100 000 1000 Benders

Kvartersmark 71 616 4 9 64 0,2 3 1 0,03 10 532 263

Efter rening i föreslagen dagvattendamm inom Benders kvartersmark förväntas samtliga halter från Benders kvartersmark ligga under riktvärdena från

riktvärdesgruppen.

Tabell 14. Framtida föroreningsmängder efter rening i våt damm

Ämne (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Benders

Kvartersmark 9 79 0,5 1,2 8,2 0,02 0,4 0,2 0,003 1357 34

(34)

34 (39)

4.5 Höjdsättning

Området bör höjdsättas och utformas så att marköversvämning vid 100-årsregn inte skadar byggnader. Kvartersmark och byggnader bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande vägar/gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten ska kunna erhållas, se figur19. Eventuella instängda lågområden bör om möjligt byggas bort. Lägsta golvnivå föreslås inte understiga 0,5 m vid

marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011). Om höjdsättningen utformas enligt ovan kan ytligt dagvatten avledas bort från byggnaderna om dagvattensystemets

maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd.

Figur 19. Princip för höjdsättning

(35)

35 (39)

4.6 Avrinningsvägar vid 100-årsregn

Exploateringsplaner med exakt höjdsättning av kvartersmark är i dagsläget oviss.

Framtida avrinningsvägar vid 100-årsregn har därför endast utretts generellt utifrån rekommendationer för höjdsättning i stycke 4.5 och föreslagen dagvattenhantering i stycke 4.3.

Vid 100-årsregn bör dagvatten från Benders kvartersmark samt östra kvartersmark avrinna ytligt mot samlingsdiket. Då befintliga naturmarken lutar mot

samlingsdiket finns goda förutsättningar för att även höjdsätta framtida

kvartersmark med svag lutning mot den. Dagvatten bedöms vidare avrinna söderut till samlingsdiket i naturområdet. Då Skörbyleden ligger högre än naturområdet bedöms eventuella översvämningar vid skyfall slutligen ansamlas i planområdets lägsta punkt närmast utloppet/trumman under Skörbyleden, se figur 11.

Vid 100-årsregn bör dagvatten från västra kvartersmarken avrinna ut från

planområdet mot angränsande naturområde och vidare mot befintliga lågområde, se figur 11. Då befintliga naturmarken inom planområdet lutar mot naturområdet västerut finns även där goda förutsättningar för att höjdsätta framtida kvartersmark väst med svag lutning mot naturområdet.

(36)

36 (39)

5. Slutsats

Exploateringsförslaget för planområdet Björnbo Kv 4 bedöms vara genomförbart med föreslagen dagvattenhantering.

Fördröjning av framtida dagvattenflöden inom planområdet har beräknats kunna tillfredsställa kraven på att dagvattenflöden ej får öka jämfört med befintlig markanvändning.

Med föreslagna reningsanläggningar har även framtida dagvattenföroreningar beräknats ligga under gällande riktvärden enligt Håbo kommuns dagvattenpolicy.

Genom att inom detaljplanen bevara naturmarken norr om Skörbyleden bedöms eventuella översvämningar vid skyfall kunna omhändertas utan skador på byggnader.

(37)

37 (39)

6 Litteraturförteckning

Bjerking. (2017). PM Geoteknik Björnängsvägen kv 4 - Logistik Bålsta.

Stockholm: Bjerking.

Håbo kommun. (2012). Dagvattenpolicy. Håbo Kommun.

Sweco. (2014). PM Geoteknik kv 4 Logistik Bålsta. Stockholm: Sweco.

Svenskt Vatten . (2016). Publikation P110 Avledning av dag-,drän- och spillvatten.

Stockholm: Svenskt vatten.

Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhanterig. Stockholm:

Svenskt Vatten.

Thomas Pettersson. (1999). Stormwater Ponds for Pollution Reduction. Göteborg:

Chalmers.

(38)

38 (39)

Norconsult AB Väg och Bana

Väg- och Järnvägsteknik

Ylva Egeskog

ylva.egeskog@norconsult.com

Marta Juhlén

Marta.juhlen@norconsult.com

(39)