ETIK VT 2012
Föreläsning 8: Pliktetik
DEONTOLOGI
• Pliktetik eller deontologi
• Kanske det de flesta förknippar med en ”moralisk”
uppfattning: en uppsättning absoluta regler
• Kritisk opposition mot utilitarismen
• Problemet med utilitarismen är att den inte utesluter vissa handlingstyper
• ”Ändamålen helgar medlen”
• Även regelutilitarismen är för svag för att utesluta dessa typer av handlingar tydligt nog. "Opportunistiska" regler
PLIKTETIK
• En teori om vad som gör en handling rätt
• Det ”rätta” är inte direkt baserat på det ”goda”
• Riktigt och felaktigt handlande är de primära begreppen inom pliktetiken
• ”Bra och dåligt” är sekundära
• Utilitarismen skulle kunna sägas vara en pliktetisk position med bara en regel
FOKUS PÅ FÖRBUD
• Vissa handlingstyper är absolut förbjudna
• Det är vår plikt att avstå från dessa
• Exempel
• Att döda oskyldiga
• Att ljuga
• Att använda någon som medel
• Oavsett konsekvenser
CENTRALT:
HANDLINGSTYPER
• Rätt och fel bestäms inte av omständigheter/konsekvenser utan av handlingstyp
• Möjligt undantag: plikt-kollisioner, genuina moraliska dilemman
• Peter Geach: ”Gud skulle inte tillåta det”
• Viktig distinktion mellan handling och underlåtelse
• Att låta någon dö inte lika fel som att döda någon
• Moralisk distinktion mellan avsedda och icke-avsedda effekter av en handling
LIVETS ”HELGD”
• Det är alltid fel att döda en oskyldig människa
• Rimligaste exemplet på en absolut regel?
• Allt liv är ”heligt” dvs oändligt viktigt, kan inte kompenseras
• Varför går gränsen vid oskyldiga människor?
HANDLING /UNDERLÅTELSE
• Varför är detta en moraliskt relevant distinktion?
• Är det skillnaden mellan att bidra till en händelse aktivt eller passivt?
• Är det mellan att göra något avsiktlig eller oavsiktlig?
• Är det att bidra direkt eller indirekt?
SPÅRVAGNSPROBLEMET
• Philippa Foot, (dygdetiker) 1920-2010
• ”Trolley” - problem
• Har gett upphov till en egen subdisciplin av filosofi/
experimentell psykologi: Trolleyology
• Illustrerar skillnaden mellan att aktivt eller passivt, avsiktligt eller oavsiktligt orsaka någons död
• Används som ”intuitionspump”
SPÅRVAGNSPROBLEM 1
En skenande spårvagn är på väg att köra över fem
personer. Du kan dra i en spak så att vagnen byter
spår och dödar en person. Bör du göra det?
SPÅRVAGNSPROBLEM 2:
GÅNGBRON
Samma som 1' men du måste putta en person ned på rälsen. Du kan inte offra dig själv, eftersom du är för lätt
Bör du putta ned personen på rälsen?
RESONEMANG
• Finns någon relevant skillnaden mellan de två fallen?
• Fel att avsiktligt ta någons liv?
• Doktrinen om den dubbla effekten: i fall 1 så dör 1 person som en bieffekt av att vi räddar 5
• I fall 2 dör 1 person som ett medel för att rädda 5
• Om det är det viktiga, hur är det då om vagnen är på
väg mot en, men kan styras om till att döda fem? Är det okej att dra i spaken då?
PLIKT-ETISKA
ÖVERVÄGANDEN
• Handlingar som har både goda och onda
(förutsedda) konsekvenser kan vara tillåtna om
• 1) det goda inte åstadkoms genom det onda
• 2) det onda står i rimlig proportion till det goda
(om det inte är fem utan fem tusen som räddas är det kanske okej att offra en oskyldig?)
• Men överväg ytterligare ett fall:
SPÅRVAGNSPROBLEM 3:
LOOPEN
Som i fall 1 behöver vi dra i en spak. Som i fall 2 räddas 5 genom att en dör
Bör vi dra i spaken?
LOOP-FALLET
• Om vi drar i spaken i Loop-fallet så räddar vi fem genom att offra en oskyldig
• Inte bara en bieffekt
• Om det är okej, vilken är då principen?
• Är det att det är en indirekt effekt? Ej avsiktlig?
• ”Dirty hands” hypotesen. Vi vill inte vara den omedelbara orsaken till att någon dör
PAUS!
DÖDSHJÄLP
• Principen om den dubbla effekten är viktig i svensk lag om dödshjälp
• Aktiv avsiktlig dödshjälp är förbjudet
• Passiv dödshjälp är tillåten
• Det är tillåtet att underlåta att ge livsuppehållande om syftet är smärtlindring
• Aktiv - där döden blott är förutsedd men inte avsiktlig är också tillåten (ex. morfin)
• Okej att ge morfin för att lindra smärtan även om vi vet att det kommer att döda patienten
HUR RÄTTFÄRDIGAS VÅRA PLIKTER?
• Immanuel Kant: Det kategoriska imperativet
• Handla så att du samtidigt kan vilja
upphöja principen för ditt handlande till allmän lag
• Jfr med Hypotetiskt imperativ. Om du vill X så bör du göra Y (där Y är ett medel för att nå X)
• Instrumentell rationalitet, klassisk modell
SVAR PÅ EGOISMEN?
• Vad jag moraliskt bör göra är inte på villkor av vad jag vill göra
• Det är inte så att jag bör följa dessa regler om jag vill vara moralisk
• Vissa handlingar är sådana att vi bör göra dem Punkt
• Kategoriska imperativ är något som förnuftet kräver av oss
DET KATEGORISKA IMPERATIVET
• KI säger att vi ska kunna ”universalisera” principen för vårt handlande
• Ungefär ”Tänk om alla gjorde så?”
• Att fuska eller ljuga för att det tjänar mina intressen, t.ex. är inte något jag kan önska att det gjordes av alla
• Är det logiskt omöjligt att universalisera dessa
principer eller vore det helt enkelt dåligt om det universaliserades?
KANT OM LÖGNER
• Att ljuga, även det leder till goda konsekvenser, kan inte rättfärdigas enligt KI
• Kant menar att det vore Självupphävande: Om vi
tillåter lögner skulle den tillit som lögner kräver för att fungera undermineras
• ”Vita” lögner?
• Kant: om vi ljuger är vi ansvariga för eventuella dåliga konsekvenserna (inte annars)
MÄNNISKOR SOM ÄNDAMÅL
• Formulering 2 av KI: handla så att du behandlar andra som mål, och aldrig enbart som medel!
• 1) Det högsta goda är den fria och förnuftiga viljan, dvs att vara styrd av Kategoriska Imperativet
• 2) Alla förnuftiga varelser har värdighet och förtjänar respekt
• 3) Att behandla någon som (enbart?) medel är inte att respektera henes förnuft
• Kolla spårvagnsfallen igen! Vi använder mannen på bron som ett medel
PLIKTER FÖLJER FRÅN RESPEKT
• Människor ska behandlas som mål, inte som medel
• Våra plikter baseras på denna princip
• Inte döda, ljuga
• Passar bra med dubbel effekt-resonemanget
• Respekt för autonomi, självbestämmande
• Respekterar att människor är distinkta - vi kan inte kompensera en persons lidande med en annans
lycka
EXEMPEL: DE GÖMDA
• Du gömmer en grupp människor från nazisterna. Du tillfrågas om var de befinner sig. Rätt att ljuga?
• Prioritetsordning mellan att ljuga och att bidra till att oskyldiga dödas?
• Nazisterna förtjänar att vi ljuger för dem?
• En grupp människor gömmer sig på en vind. Nazisterna är på nedervåningen, ett spädbarn är på väg att börja skrika,
kommer att kvävas om vi tystar det
• Agerar vi fel oavsett vad vi gör?
• ”Bör” implicerar ”Kan”. Åtminstone en tillgänglig handling måste vara rätt!
PROBLEM FÖR PLIKTETIKEN
• Svåra gränsdragningar mellan aktivt/passivt, avsiktligt/
oavsiktligt
• För rigid? - "regeldyrkande", inflexibel
• Det finns fall då jag bör ljuga, kanske också döda, när konsekvenserna är avsevärda
• Vilken regel är det vi handlar efter? Varje handling kan beskrivas på olika sätt
• Anscombe: KI fungerar inte utan en princip för att formulera regler!
FLER PROBLEM
• Märkliga ”plikter”: många saker som kan
universaliseras (både höger- och vänstertrafik, t.ex.)
• Beskrivet nära nog så kan det mesta formuleras som en allmän lag -
• Kant menar att det är agentens faktiska maxim som är relevant
• Principen - att formulera principen så att jag gynnas kan inte universaliseras!
• Men: Att ”ljuga när det räddar liv” verkar rimligt som maxim
PLIKTKONFLIKT!
• Konflikt mellan plikter?
• Om jag kommer att döda någon genom att tala sanning
• T.ex. om jag har att skäl att tro att någon skulle dö av ett dåligt besked
• Okej att tala sanning, eftersom döden bara vore en bieffekt?
• Fel att ljuga eftersom jag då skulle åstadkomma det goda genom det onda?
• Kan konflikter avgöras med KI?
MÄNSKLIG MORAL
• Människor är inte bara ”bra saker”
• Människan är förutsättningen för moral och värde.
Utan människor, inga värden. Det är därför de inte kan behandlas som medel
• Moralen som ”Åskådningsform” i likhet med Kants övriga teorier
VAD SOM ÄR RIKTIGT HOS KANT (ENLIGT RACHELS)
• Skäl är antingen giltiga eller inte. Om vi har skäl att inte ljuga, så är det alltid ett skäl, oavsett omständigheter, oavsett vem
det gäller
• Rationaliteten ställer (åtminstone)konsistenskrav på våra moraliska uppfattningar
KANT OCH RETRIBUTION
• Utilitarismen: Straff dåligt i sig, men kan leda till något bra. Avskräckande eller rehabilitering
• Kant: detta använder personen som medel! kränker autonomin
• Agenten förtjänar straff, respekt för agenten kräver att hon bestraffas proportionerligt
• Brottslingen handlande upphöjs av henne till allmän lag!
• ”Öga för öga”-moral?
