Geoteknisk undersökning

Tekniska

verken

LINKÖPINGS KOMMUN

TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

Bankeberg, Vikingstad 4 småhustomter

Geoteknisk undersökning

Geoteknisk PM

Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2015-04-17

Dnr 1505

Tekniska

verken

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Uppdrag 3 2 Genomförda undersökningar 3

3 Geoteknisk beskrivning 3 3.1 Jordlagerbeskrivning 3 3.2 Grundvattenförhållanden 3

3.3 Markradon 3 4 Rekommendationer för grundläggning 4

4.1 Grundläggning av småhus 4

4.2 Övrigt 4 5 Granskning 4

Tekniska

verken

Bankeberg, Vikingstad 4 småhustomter

Geoteknisk PiVI

1 UPPDRAG

På uppdrag av Linlcöpings kommun har Tekniska verlcen Driftum A B , Infratelc-

nilc/Geoteloiik utfört geotelmisk undersölming for 4 styclcetomter i Banlceberg, Vikingstad.

Syftet med undersölcningama har varit att redovisa de geotelaiislca förutsättningarna för grundläggning av källarlösa småhus i 1-2 våningar.

2 GENOIVIFORDA UIMDERSOKNINGAR

Resultat av fältundersölcningar redovisas separat i Rapport geoteknik, RGeo, daterad 2015- 04-17.

3 GEOTEKNISK BESKRIVNING 3.1 Jordlagerbeskrivning

Under 0,3-0,4 m mullhaltig lera består jorden av torrskorpelera och fast lera ned till mellan 1 och 2 m djup under markj^an. Därunder följer i områdets västra och östra delar (borrhål 1 och 3) halvfast skiktad lera och silt ned till 2,5-3 m djup varunder följer fastare jordlager med moränlcaraktär. I områdets centrala delar (borrhål 2 och 4) vilar torrskorpeleran direkt fastare jordlager av lerig morän/lermorän.

3.2 Grundvattenförhållanden

Grundvattennivån bedöms (utifrån nu och tidigare mätningar i området) att ligga ca 2 m under markytan.

3.3 Markradon

Markradonmätningama indikerar lågradonmark.

Tekniska

verken

4 REKOMMENDATIONER FÖR GRUNDLÄGGNING 4.1 Grundläggning av småhus

Grundläggnmg av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstyvad botten- platta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar i storleksordningen 1 - 1,5 m kan utföras utan restriktioner med avseende p å sättningar.

Maximala grundtrycket under vouter, sulor etc bör begränsas t i l l 100 kPa.

Området utgörs av lågradonmark. Under förutsättning att eventuella uppfyllnadsmassor under byggnaderna inte har sämre egenskaper med avseende p å radonhalt krävs inga ra- donskyddande åtgärder.

4.2 Övrigt

I byggnadslägena ska mullhaltig j o r d schaktas bort innan uppfyllnader och grundläggning utförs.

Om marknivån behöver höjas under byggnaderna kan detta exempelvis utföras enligt A M A Anläggning 10, kapitel CEB.21 "Fyllning för grundläggning av byggnad".

Under byggnadskonstruktionen utförs dränerande och kapillärbrytande lager exempelvis enligt A M A Anläggning 10, kapitel CEF.21 "Dränerande och kapillärbrytande lager för byggnad".

Dräneringsledningar utförs i normal omfattning.

5 GRANSKNING

Rapporten har granskats av Lisa Björk

Tekniska Verken Driftum A B Infratelmik/Geotelcnik

Lars Johansson Lisa Björk

Tekniska

verken

LINKÖPINGS KOMMUN

TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

Bankeberg, Vikingstad 4 småhustomter

Geoteknisk undersökning

Rapport geotekniska fält- och laboratorieunder- sökningar, RGeo

Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2015-04-17

Dnr 1505

/ Tekniska

verken

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar 3

3 Redovisning 3

BILAGOR Nr Jordprovstabeli 1

Markradonmätningar 2 SGF:s Beteckningssystem

RITNINGAR

Planritning, skala 1:1000 G l Sektionsritning, skala H = 1:100, L = 1:400 G2

Tekniska

verken

Bankeberg, Vikingstad, 4 småhustomter

Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo

1 UPPDRAG

På uppdrag av Linköpings Icommun har Teknislca verlcen Driftum A B , Infratelc- nilc/Geotelaiik utfört geoteknisk undersölming för 4 stycketomter i Bankeberg, Viking- stad.

Denna rapport utgör dokumentation av utförda fältundersölaiingar. Utvärderingar samt rekommendationer redovisas i en separat geoteloiisk P M daterad 2015-04-17.

2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Geotekniska fältundersökningar har utförts i april 2015 av Mikael Lennartson med borrbandvagn typ G H 8. Undersökningarna har omfattat:

Viktsondering

Slmivprovtagning (störda prover) Grundvattennivåmätning i öppet rör Markradonmätning (ROAC)

4 punlcter 4 punkter 1 punkt 2 punlcter

Utsättning och avvägning av borrpunkter har gjorts av personal vid Driftum A B i koor- dinatsystemet SWEREF 99 15 00 och höjdsystem RH2000.

De störda jordproverna har undersökts i fält och p å SGLs laboratorium varvid jordarts- bestämning har utförts på samtliga prover.

3 REDOVISNING

Sammanställning och uppritning av undersöloiingsresultaten har utförts av Mikael Lemiartson, och redovisas på bifogade ritningar.

Teloiiska verken D r i f t u m A B Infrateloiilc/Geoteknik

Lisa Björk Lars Johansson

Tekniska

verken

Bankeberg, Vikingstad, 4 småhustonnter

Dnr: 1505

JORDPROVSTABELI

Sekt eller punktnr

Provtag- ningsmetod

Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlig-

hetsklass

2 Skr 0-0,45 Brun mullhaltig lera med växtdelar

0,45-1,1 Brun rostfläckig torrskorpelera med sand- och gruskorn

3

1,1-2,0 Brun siltig lermorän 3

2,0-3,0 Brun lermorän 3

3 Skr 0-0,3 Brun mullhaltig lera med växtdelar

0,3-1,2 Brun rostfläckig torrskorpelera med enstaka gruskorn

3

1,2-2,1 Brun varvig lera med siltskikt samt enstaka sand- och gruskorn (fast)

4

2,1-2,7 Brun skiktad lera och silt (halvfast) 4

2,7-3,0 Brun siltig lera med sand- och gruskorn, mo- ränkaraktär, (fast)

4

4 Skr 0-0,35 Brun mullhaltig lera med växtdelar

0,35-0,5 Brun rostfläckig torrskorpelera med rottrådar 3

0,5-1,1 Brun siltig sandig morän 3

1,1-2,0 Brun siltig lerig morän 3

2,0-3,0 Brun lermorän 3

mark radon miljö

Certifierat kvalitets- och miljö-

lednings- system

2015-04-23

TEKNISKA VERKEN DRIFTUM AB MIKAEL LENNARTSSON

BOX 1035

58110 LINKÖPING

MARKRADONMATNING

Mätområde: Bankeberg, Vikingstad

Burk Borr- Rn-halt Utsättn.- Upptagn.

id hål kBq/m3 datum datum Kommentar

6570

6558

Bh2 Bh4

6 7

2015-04-13 2015-04-13

2015-04-17 2015-04-17

Radonhalten i markluft är normalt större än 5 kBq/m3 (kiloBeoquerel/kubikmeter).

Den uppmätta registrerade radonhalten anges i enheten kBq/m3.

De angivna mätvärdena grundar sig på kalibrering i Statens Strål- skyddsinstituts kalibreringsanläggning för markradondetektorer.

Mätrapporten upprättad av MRM Konsult AB

Stefan\Kvensson

MRM Konsult A B Telefon 0920 - 604 60 Box 63 Telefax 0920 - 604 74

971 03 L U L E A

E-post info@mrm.se

Internet www.mrm.se Organisationsnummer

556263-5077 Besöksadress Gammelstadsvägen 5

972 41 L U L E A

RIKIVÅRDEN VID KLASSNING AV MARK '

(Starkt generaliserade, för utförligare indelning se rapport B F R R85:1988, reviderad upplaga 1990):

Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark.

<10 kBq/m^ lågradonmark 10-50 kBq/m^ normalradonmark

> 50 kBq/m^ högradonmark

För lera, fmsilt och lerig morän gäller att gränsen lågradonmark/normalradon- mark ligger vid 60 kBq/m^, normalradonmark/högradonmark vid 100 kBq/m^.

Om jordtäcket är mindre än en meter tjockt kan man inte mäta markradon på ett tillförlitligt sätt. Samma sak gäller för sprängstenslager och blockskravel.

I dessa fall måste man kontrollera radiumhalten i materialet med en gamma- spektrometer..

Radiumhalt i berg, haltgränser vid klassificering av mark. Avser grundläggning direkt på berg och ingen direktkontakt med större lager av fyllning.

<60 Bq/kg lågradonmark 60-200 Bq/kg normalradonmark

> 200 Bq/kg högradonmark

OBS! För hus som byggs på större lager av sprängsten krävs betydligt lägre radiumhalter. Redan vid en radiumhalt på 100 Bq/kg måste marken klassas som högradonmark, och först vid en radiumhalt under 25 Bq/kg kan marken klassas som lågradonmark.

Rekommenderat radonslg^dd för nybyggnad (STATENS PLANVERK rapport 59:1982):

lågradonmark inga

normalradoimiark radonskyddande

högradonmark radonsäkert

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)

Beteckningssystem

för geotekniska utredningar

SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

Redovisning i plan

Sondering

Undersöloiingspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)

Q Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i j ord (t ex vikt- och trycksondering)

^ CPT-sondering

© Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering)

Tillägg för djup- och bergbestämning

O Sondering avslutad utan att stopp erhållits

P Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare

2 Sondering till förmodat berg

^ Sondering mindre än 3 m i förmodat berg

^ Sondering minst 3 m i förmodat berg

^ Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax

^ K ä m b o r m i n g minst 3 m i förmodat berg

Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och boirhålsslut. Lutning och längd kan anges.

SOF/BOS Beteckningssystem Veision 2001:2

Redovisning i plan

Provtagning

^ Störd provtagning

(vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)

^ Ostörd provtagning

(vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kämprovtagare)

^ Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.

g Ytlig provtagning i berg/knackprov.

^' ^' ^ Utförda analyser och mätningar p å prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande:

T = annan teknisk analys

P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys

SGF/BQS Beteckningssystem Vereion 2001:2

Redovisning i plan

Hydrogelogiska undersökningar

i

6

S

i

Vattennivå bestämd, t ex i provtagningsliål

Grundvattennivå bestämd v i d korttidsobservation i öppet system

Grundvattennivå bestämd v i d långtidsobservation i öppet system Avslutad observation

Portrycksmätning

Provpumpning eller infdtrationsförsök

Vattenförlustmätning i berg

Brunn (grävd, sprängd eller borrad)

SGF/BGS Beteckningssystem 11 Veision 2001:2

Redovisning i sektion

Beteckningar i sonderingsstapel

I falt bedömda jordarter v i d sondering redovisas enligt följande.

///=

iX|

Fritt vatten (kod 81)

Fyllningsjord (kod 30)

Torv (kod 83)

Torrskorpelera (kod 31)

Lera och kohesionsjord (kod 37)

Siltjord (kod 82)

Sandjord (kod 38)

|X| (icke bedömd jordart) (kod 36)

Grusigjord(kod39) Stenig j o r d och blockjord (kod 40)

Friktionsjord, allmänt (kod 32, k o d 33-35,37)

Moränjordar, exkl lermorän (kod 84)

Genomborrat block eller sten (kod 41)

Lermorän (kod 85)

Bergyta (kod 94)

Sondering i berg

Sondering i berg avslutad (kod 95)

SGF/BGS Betedoiingssystem Version 2001:2

15

Avslutning av sondering

Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.

Redovisning i sektion

O

T

Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90)

9

9 9

Sonden kan ej neddrivas

ytterUgare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92)

2

9

A A

Stopp mot förmodat berg

(kod 94)

Jord-bergsondering.

Sondering i förmodat berg (kod 95). V i d 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre

SQF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

16

Redovisning i sektion

Viktsondering

Grundsymbol i plan: Q (kodHM=01)

Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i k N utan eller med samtidig vridning.

Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i k N för markerade intervall. V i d vridning av sonden avsätts antal halwarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns.

Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag.

Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer.

Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln.

N4335

Vim +2.0

/ / / = / / / £

R Ö T T E R

.00 75

50

,75 ,00

V i m använd metod

+2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i

plan)

0,50 belastning i k N

63 exempel p å de fall då antalet halwarv ej ryms inom angiven skala.

63

Plansymbol i exemplet:

10 20 30 40 50 hv/0.20m

N4335

+2.0 ^

SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

18

Provtagning av jord

Redovisning i sektion

Störd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod H M = 26,27,31,32,33,34)

Ostörd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod H M = 25,28,29, 30) Q

Provtagning redovisas med en 1 m m bred stapel till vänster om sonderingsstapeln.

Horisontellt streck anger att prov undersökts p å laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel, x x anger förlorat prov.

I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (x^ och sensitivitet (S^,

vattenkvoter (naturiig Wn, flytgräns w j och skrymdensitet (p). Förkonsolideringstryck (a'J och kompressionsmodul Ml, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRS- försök.

Skr Kv(Stl) K

/!/=///=

Let Le CRS L e -

CRS L e -

CRS siLe S a H X X

/ / / = / t l =

Tf kPa (oreducerad) O 10 20 30

O 20 40 60 Sensitivitet S

TT

i

1 \

Ii—

Skjuvhållfasthet (Tf) enligt:

Konförsök

Sensitivitet (St) enligt:

Konförsök

Vattenkvot w % 40 60 80

i 1/

1.0 1.5 2.0 Skrym densitet pt/m^

Förkonsolidering (öfc) 20 40 60 80

1

o 1000 2000 3000 ML(kPa)

Vattenkvot (w) och densitet (p)

i / ^ Naturlig vattenkvot

Konflytgräns

Skrymdensitet

Plansymbol i exemplet:

SGF/BGS Beteckningssystem Vetsion 2001:2

28

Redovisning i sektion

Hydrogeologiska undersökningar

Grundvattenrör ocli portryckspets redovisas med 1 m m bred stapel. Filterspets visas med verldig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 m m f y l l d stapel. Rörspets, filter- eller portrycksmätares nivå anges . Ovanför observationsröret anges observationsperiod.

Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåema redovisas enligt:

G W grundvattenyta eller nivå W andra vattennivåer och portryck R ö öppet rör

R f filterspets Pp portryckmätare

Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", alternativt " < nivå "

+9.8 / / / = / / / = / / / = / / / = W+9.1

82-02-25

17GW

1993-03-15 1993-03-28

Rö 1 -19.6

/ / / = / / / = / / / = / / / =

GW+7.9 1993-03-27 GW+7.1 1993-03-21 +6.1

16GW

1993-03-15 1995-03-28

ÖK RÖR+10.1

Rf

+9.2

/ / / = / / / = / / / = / / / = GW+8.6 1993-03-28 GW+7.6 1994-03-27

+6.5

18GW

1993-03-15 1993-04-24

Pp 1 +9.3

/!/=/!/= / / / = / / / = W+87

1993-03-15

+3.77 WSf7.1 1993-04-27

SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

36

Bilaga 1 Förkortningar

Bilaga 1

Förkortningar

Sondering

CPT Cone Penetration Test H f hejarsondering (t ex HfA) Jb-1, Jb-2, Jb-3 j ord-bergsonderlng Slb slagsondering Sti sticksondering Tr trycksondering TrP poitrycksondering TrS spetstrycksonderuig V i viktsondering

V i m viktsondering, maskinell vridning

Provning in situ

D M T d i l a t o m e t e r f ö r s ö k K b k ä m b o r m i n g P M T p r e s s o m e t e r f o r s ö k Pp poltryckmätning V b v i n g f o r s ö k

Provtagare

Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör:

Ba - hämtare

G l - gas l y f t (blåsning, mammutpump m f l ) M l - mekanisk (centrifiigal, bladder m f l )

SI - sugpump

Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare

K kannprovtagare

K r k ä m p r o v t a g a r e K v kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Pip porluftprovtagning

cSgs kontinuerlig porluftprovtagning Ski- skruvprovtagare

Sp spadprovtagare

SGF/BGS Beteckningssystem 57 Version 2001:2

Bilaga 1 Förkortningar

Berg och jord

Huvudord Tilläggsord Skikt/lager

bl

dy cs

gy

O

gj- le B berg

B l blockjord B r rosberg

D y dy

Cs Misstänkt förorenad j o r d enligt rutinbedönining i fält F fyllning Gy gyttja

Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera underst

Gr grus J j o r d Le lera M n m o r ä n B l M n block- och stenmorän StMn stenmorän G r M n g r u s m o r ä n SaMn sandmorän SiMn siltmorän L e M n lermorän (moränlera) M u mulljord (mylla, matjord) Sa sand

Si silt Sk skaljord Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord Su sulfidjord SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv

T I lägförmultnad torv (tidigare b e n ä m n d filttorv)

T m mellantorv

Th h ö g f ö r m u l t n a d torv (tidigare b e n ä m n d dytorv)

V x växtdelar (trärester) v x

t (efter huvudord) torrskorpa, v t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt

m u sa si sk

st su

blockig

dyig

lokalt f ö r k o m m a n d e föroreningar

dy cs

gyttjig gy något, t ex(sa)= n å g o t Q

sandig

grusig g i

lerig le

mullhaltig sandig siltig med skal

stenig

sulfidjordshaltig

m u sa si sk

st su

med växtdelar y x

varvig, t ex vLe = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar)

dyskikt

föroreningar finns som

•tunnare skikt

gyttjeskikt tunnare skikt

grusskikt

lerskikt

mullskikt sandskikt siltskikt skalskikt

stenskikt sulfidjordsskikt

torvskikt

växtdelskikt

Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre.

Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt.

Mineralj ordartema kan indelas i grappema f i n - , mellan- och grov-, resp f, m , och g, t ex Saf = finsand.

SOF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2

59