VÄLKOMNA. Handikappersättning. Vårdbidrag. Assistansersättning

V

Handikappersättning Vårdbidrag

Assistansersättning

H

–

FUNKTIONSFÖRMÅGA

 Funktionsförmågan ska vara nedsatt i sådan omfattning att personen

 i sin vardag behöver hjälp av annan

 behöver fortlöpande hjälp av annan för att kunna arbeta eller studera eller

 har betydande merkostnader.

 Den som är blind eller gravt hörselskadad och ansöker om handikappersättning får alltid ersättning

H

 Exempel på extrakostnader

 Kostnader för hjälpmedel och läkemedel

 Kostnader upp till högkostnadsskydd för hälso- och sjukvård

 Kostnader för specialkost

 Kostnader för resor (sjukresor, arbetsresor, fritidsresor)

 Förbrukningsartiklar

 Slitage med mera

 Det ska finnas ett direkt samband mellan kostnaden och funktionsnedsättningen. Det får inte vara en kostnad som de flesta människor har.

H

 I bedömningen sammanvägs personens hjälpbehov och extra kostnader till följd av nedsättning

 Om personen inte har något hjälpbehov måste

extra kostnaderna komma upp till 12 683 kr om året för att personen ska ha rätt till handikappersättning (år 2015)

H

–

 Handikappersättningen är indelad i tre olika nivåer:

(beloppen gäller per månad år 2015)

 69 procent (2559 kr)

 53 procent (1965 kr)

 36 procent (1335 kr)

 Nivåerna baseras på prisbasbeloppet

 Skattefritt

V

Föräldern kan få vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annan

funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård under minst sex månader eller det på grund av barnets sjukdom eller

funktionsnedsättning uppstår merkostnader.

V

 Vårdbidraget kan betalas ut från att barnet är nyfött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

 Ett barns sjukdom eller funktionsnedsättning kan ge rätt till vårdbidrag även om en fastställd diagnos

saknas. Det är inte diagnosen i sig som ger rätt till vårdbidrag utan det handlar om det extra tillsyns och vårdbehov som barnet har.

V

:

VÅRD

-

Exempel på vård- och tillsynsbehov:

 Personlig omvårdnad (ADL)

 Medicinering, injicering

 Kommunikation med andra

 Aktivering eller träningsprogram

 Beredskap, bundenhet

 Tillsyn för att avstyra farliga situationer

V

-

 Exempel på merkostnader:

 Mediciner

 Extra tvätt

 Slitage av kläder

 Utgifter för hjälpmedel

 Resor

 Särskild kost

 Kostnaderna ska vara en följd av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning

V

–

 Vårdbidraget är indelat i fyra olika nivåer (beloppen gäller per månad år 2015):

 Helt vårdbidrag (9 250 kr)

 Tre fjärdedels vårdbidrag (6 938 kr)

 Halvt vårdbidrag (4 625 kr)

 En fjärdedels vårdbidrag (2 313 kr)

 Enbart merkostnader ger andra nivåer

 36 procent av prisbasbeloppet (1 332 kr)

 62,5 procent av prisbasbeloppet (2 318 kr)

A

Målet för assistansersättning är att människor med omfattande funktionsnedsättning ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor.

På så sätt främjas människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet.

Assistansersättning grundar sig på en tydlig individ

och självständighetstanke.

Det är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer.

L

(1993:387)

LSS personkrets delas in i tre grupper:



1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd



2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom



3 Personer med andra stora och varaktiga

fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd



Goda levnadsvillkor

P

En insats med två huvudmän

 Antal timmar per vecka som personen behöver hjälp med grundläggande behov

 mindre än 20 timmar = personlig assistans enligt LSS kommunen

 mer än 20 timmar = assistansersättning enligt SFB Försäkringskassan

 Bestämmelser om rätten till personlig assistans finns i LSS.

 SFB hänvisar till LSS när det gäller reglerna för rätten till personlig assistans.

 Kommunerna och Försäkringskassan tillämpar samma regelverk vid bedömningen av rätten till personlig assistans.

L

9A§

 -Tillhöra personkretsen

 -Grundläggande behov över 20 timmar per vecka

 -Personlig hygien

 -Måltider

 -Att klä av och på sig

 -Kommunicera med andra

 eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade

V

 Behoven av hjälp med de grundläggande behoven ska vara av en särskild karaktär.

 Enligt Regeringsrätten tyder propositions-

uttalandena närmast på att vad lagstiftaren har åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den privata integriteten, där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna

bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges.

DFA

 Diagnos

 Funktionsnedsättning (objektiva fynd)

 Aktivitetsbegränsning ( läkare, arbetsterapeut och/eller sjugymnast)

M

 För att hjälp med måltiden ska beaktas i

bedömningen av de grundläggande behoven krävs att den försäkrade behöver hjälp med intagandet av måltiden.

 Med det menas att den försäkrade behöver hjälp med att föra maten till munnen eller behöver hjälp med att få maten till munnen.

 Med hjälp att få maten till munnen avses att den försäkrade behöver en annan person som hjälper till genom att till exempel stödja hans eller hennes arm..

M

Intagande av måltid kan också avse situationer när den försäkrade inte är fysiskt förhindrad att föra

maten till munnen, men inte förstår att han eller hon ska göra det och därför måste matas (KRNJ 3650-10). Det kan exempelvis gälla personer med kognitiva funktionsnedsättningar och demens-

sjukdomar.

I intagande av måltid ingår även att tugga och svälja maten och att hjälpa en person som har satt i halsen.

K

S

 Det ska anges vad som är orsaken till

sväljsvårigheterna (läkarintyg beskriver orsaken)

 Har man gjort något för att underlätta (Förtjockningsmedel)

 Utredningar för att bedöma tillståndet (fiberoptisk endoskopisk undersökning)

P

Står i intyg att den försäkrade uppger sväljsvårigheter utan att någon medicinsk förklaring redovisas

Exempelvis: Anhöriga har hört av sig och säger att personen inte kan äta själv

Beskriven aktivitetsbegränsning stämmer ej med att personen inte skulle kunna inta föda.

I

3527-14

HFD har i domen konstaterat att rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a § LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

 behöver kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att förmå personen att överhuvud taget klä sig, äta, sköta sin hygien eller kommunicera.

 behöver aktiv tillsyn av övervakande karaktär där behovet på grund av

kommunikationssvårigheter endast kan tillgodoses av personer med ingående kunskaper om den försäkrade.

I

Personen har en psykisk funktionsnedsättning och på grund av det…

V

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

?

Finns ingen vedertagen definition Möte med Socialstyrelsen

Försäkringskassan ska göra ett rättsligt ställningstagande vad som avses med en psykisk funktionsnedsättning vid tillämpningen av 9 a § LSS

S

Har den försäkrade en psykisk funktionsnedsättning?

Behöver den försäkrade hjälp av någon med ingående kunskaper om honom eller henne?

Finns det en koppling mellan behovet av hjälp av någon med ingående kunskaper och de övriga grundläggande behoven, dvs. hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera?

Är behovet av hjälp en följd av den psykiska funktionsnedsättningen?

I

 RegR fann vidare i en dom att en kvinna med schizofreni hade rätt till

 assistansersättning. Hon kunde, rent tekniskt, sköta sina basala behov men

 hon kunde inte fullfölja påbörjade aktiviteter utan hjälp. Hon agerade

 oberäkneligt och irrationellt och behövde någon i sin närhet som förstod hur

 hon fungerade och som kunde avvärja faror. Regeringsrätten konstaterade

 att kvinnan hade stort behov av praktisk hjälp i den dagliga livsföringen.

 Regeringsrätten ansåg vidare att kvinnans behov av hjälp i huvudsak inte

 kunde anses bestå av sådana motivations- och aktiveringsinsatser som,

 enligt förarbetena till LASS, inte borde ge rätt till assistansersättning. Hon

 behövde också i viss omfattning sådan aktiv tillsyn som i praxis gav rätt till

 assistansersättning. Vidare fick det anses visat att den hjälp hon behövde

 förutsatte ingående kunskaper om henne. Regeringsrätten beviljade därför

 kvinnan assistansersättning (RÅ 2000 not 97).

RÅ 2003 REF 33

 RegR fann i en dom att en man med bristande minnesfunktioner och orientering inte hade rätt till assistansersättning.

 Mannens behov av hjälp och vägledning var av relativt kontinuerlig art, eftersom han mycket snabbt glömde vad som sagts till honom och vad han gjort.

 Det kunde dock inte anses vara fråga om ett behov av sådan aktiv tillsyn som var av övervakande karaktär.

 Även om det med hänsyn till hans bristande minnesfunktioner var påkallat med en personalkontinuitet i den hjälp han erhöll och en kännedom om hans funktionshinder, kunde det ändå inte anses att hjälpen var tvungen att ges av ett begränsat antal personer och att den förutsatte ingående kunskaper om honom. RegR fann att behovet av personlig assistans inte översteg i

genomsnitt 20 timmar per vecka. (RÅ 2003 ref.33)

F

 Vi gör alltid hembesök och ser den försäkrade i sin hemmiljö

 Vi går igenom vilka aktivitetsbegränsningar som föreligger och utreder utifrån detta den försäkrade oförmåga att genomföra sin grundläggande behov

K

 Vi behöver objektiva fynd för att kunna göra bedömning om grundläggande behov

S

2005:29

Utfärdande av intyg inom hälso-och sjukvården m.m.

B

7 § Intygsutfärdaren ska beakta att intyget kan få avgörande betydelse i offentliga och enskilda

rättsförhållanden och noga se till att endast uttala sig om förhållanden som han eller hon har tillräcklig

kännedom om. Det ska tydligt framgå vad som är

intygsutfärdarens egna uttalanden och vilka uppgifter som härrör från intygspersonen, andra personer och myndigheter eller organisationer

I

 8 § Ett intyg ska innehålla noggranna uppgifter om de undersökningar, upplysningar, journalhandlingar och andra handlingar som ligger till grund för

bedömningen. Symtom och iakttagelser som framkommit vid en personlig undersökning ska

redovisas. Det ska anges vilka av dessa och i vilket eller vilka avseenden som de ligger till grund för

bedömningen.

K

 Det är den försäkrade som har bevisbördan för att hjälpbehov föreligger samt dess omfattning. Det är ingen skillnad på vilken prövning som

Försäkringskassan gör (förstagångsprövning, tvåårsomprövning eller prövning vid ansökan om fler timmar).

 Omständigheter som kan beaktas vid bedömning av utlåtanden

 Domen visar att det för att bedöma den försäkrades rätt till

assistansersättning är viktigt att titta på utredningen i sin helhet och att ett utlåtande från t ex. läkare inte med automatik innebär att en viss

funktionsnedsättning eller grad av funktionsnedsättning är styrkt.

 Vidare framgår av domen att motstridiga uppgifter och vem som har lämnat uppgifterna i utredningen kan vara en viktig del i den sammantagna

bedömningen som ska göras. Utlåtanden som grundar sig endast på

uppgifter från närstående eller uppgifter från närstående som inte bekräftas från annat håll och utlåtanden som grundar sig på ett enstaka möte eller via telefonkontakt med närstående bör bedömas med försiktighet

K

 Även om det inte i detta ärende bedömdes

nödvändigt kan det i vissa fall vara av värde att

Försäkringskassan enligt 110 kap. 14 § SFB begär ett särskilt läkarutlåtande, ett utlåtande av viss

läkare eller begär att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller någon annan utredning. Detta kan vara fallet om det t.ex. finns motstridiga uppgifter i ärendet eller om intygen inte grundas på aktuella observationer och utredningar