Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan

Examensarbete

Examensarbete för förskollärarexamen, 15 hp

HT 2021

Flerspråkiga barns

språkutveckling i förskolan

En studie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med flerspråkiga barn

Alena Ivanova

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn i förskolan. Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskollärare inom förskolan beskriver sitt arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Inför studien formulerades frågor om hur förskollärare förstår begreppet flerspråkighet, på vilka sätt förskollärare arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn och vilket stöd som finns för förskollärare för att stärka språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding och proximal utvecklingszon.

Resultatet visar att flerspråkighet definieras på samma sätt av alla informanterna i studien.

Respondenterna använder också samma metoder för att utveckla svenska och stödja modersmål hos flerspråkiga barn, som handlar om bildstöd, TAKK och digitala verktyg.

Det som också framkom under intervjuerna var att förskollärare inte visste riktigt hur de skulle stödja barnens modersmålsutveckling. De påpekar att det är stor utmaning och de behöver mer kunskaper om flerspråkighet.

Nyckelord

Flerspråkighet, förskola, sociokulturellt perspektiv, språkutveckling.

Innehållsförteckning

1.INLEDNING………...1

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGA ………2

2. BAKGRUND ..………...3

2.1STYRDOKUMENT OCH LAGAR..……….3

2.2LITTERATURGENOMGÅNG……..………..….4

2.2.1 Vad är språk?…….………...4

2.2.2 Språkutveckling….…...……….5

2.2.3 Flerspråkighet……..……….5

2.2.4 Språkutveckling hos flerspråkiga barn…..………...………6

2.2.5 Språkutvecklande miljö och material………..……….7

2.2.6 Samspel med vårdnadshavaren……..………..…9

2.3TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER………....10

2.4STUDIENS CENTRALA BEGREPP……….………..10

3. METOD ..………..11

3.1UNDERSÖKNINGSMETOD…..………...11

3.2URVAL…………..………..12

3.3GENOMFÖRANDE……….………...12

3.4BEARBETNING AV ANALYS...……….……….13

3.5STUDIENS TROVÄRDIGHET...….………..13

3.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN……….………….14

4. RESULTAT .………..15

4.1PRESENTATION AV INFORMANTER……..……….………..15

4.2FÖRSKOLLÄRARNAS SYN PÅ FLERSPRÅKIGHET..………15

4.3FÖRSKOLLÄRARNAS ARBETE MED ATT STIMULERA SPRÅKUTVECKLING HOS FLERSPRÅKIGA BARN………17

4.3.1 En språkstimulerande miljö………....17

4.3.2 Att utveckla svenska hos flerspråkiga barn.………...…17

4.3.3 Böcker som ett hjälpmedel för språkutveckling …….………19

4.3.4 Att stödja modersmål..……….20

4.4STÖD FÖR FÖRSKOLLÄRARNA.…………..21

5 ANALYS .………...23

5.1SYN PÅ FLERSPRÅKIGHET………23

5.2FÖRSKOLLÄRARNAS ARBETE MED ATT STIMULERA SPRÅKUTVECKLING HOS FLERSPRÅKIGA BARN………23

5.3STÖD FÖR FÖRSKOLLÄRARNA…...…………25

6. DISKUSSION ...……….26

6.1SLUTSATSER OCH DISKUSSION………26

6.2METODDISKUSSION………..……….…..27

6.3FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING……….………28

REFERENSLISTA …...………..29 Bilaga 1: Intervjuguide

Bilaga 2: Informationsbrev

1. Inledning

Sverige är ett mångkulturellt land och det betyder att förskolor har många barn som pratar ett annat språk, har en annan kultur samt olika traditioner. Det betyder att en förskola är den första platsen för barnen att möta svenska språket. Läroplan för förskolan beskriver några tydliga mål som innebär att pedagoger behöver arbeta med språkutveckling på olika sätt.

Det handlar om både svenska och modersmål, men där finns dock ingen information om konkreta exempel och metoder som pedagoger kan använda under språkundervisningen.

”Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt /…/ Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Skolverket 2018:9).

Jag vill studera detta område för att få mer kunskaper kring hur pedagoger tänker när de träffar flerspråkiga barn och vilka olika metoder de använder för att stödja sådana barn i deras utveckling både i svenska och modersmål. Calderon (2004) beskriver att modersmålet är en grund för en positiv personlighetsutveckling, självkänsla och att det har stor betydelse för utvecklingen av andraspråk hos ett barn. Det första språket ger möjlighet att lära det andra språket bättre om de utvecklas parallellt. Det är därför viktigt att arbeta hårt med båda språken för att utveckla flerspråkighet hos barnen. Författaren skriver också att pedagoger kan samarbeta med vårdnadshavare för att stimulera dem att utveckla barns modersmål hemma.

Calderon (2004) påpekar att språkutveckling är ett intressant och viktigt område för att genom språk kan barn komma i kontakt med världen och bli en del av samhället. Det samspelet spelar en stor roll i barns framtida utveckling. Språk påverkar hur barn identifierar sig och utvecklas vidare i skolan. Förskolan är första steget i undervisningen, därför är det viktigt att skapa en bra bas för språkutveckling. Kultti (2012) skriver i sin avhandling att elever som har ett annat modersmål visar sämre resultat i skolan än barn med svenska som modersmål därför är det bra att utveckla barns språk så tidigt som möjligt. Språket ger möjlighet för barn att kommunicera med samhället och känna sig delaktiga. Det är inte bara ett kommunikativt verktyg i förskola, även ett mål i sig.

Mina erfarenheter under utbildningens VFU-kurser är, liksom studier som refereras i SOU (2020:67) också visar, att pedagoger saknar en del kunskaper om språkutveckling hos

2

flerspråkiga barn och fastnar mest på vanliga teman och rutiner. Till exempel läsa böcker, fri lek, eller använda digitala verktyg. Förskollärare utvecklar barns språk utifrån sina erfarenheter och kunskaper som de har. Det är därför bra att förstå vilket stöd förskollärare har för att stärka språkutvecklingen hos flerspråkiga barn.

I denna studie vill jag också belysa vilka svårigheter pedagoger upplever i arbetet med flerspråkighet och på vilket sätt man kan jobba för att skapa en bra miljö för undervisning.

Skans (2011) beskriver i sin studie att flerspråkiga barn är en av förskolans utmaningar. Det är ganska svårt att hantera flerspråkighet när det kommer en mängd barn som har olika modersmål och för många av dem är förskolan den enda och första platsen där de använder det svenska språket.

1.1. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare inom förskola beskriver sitt arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn. De frågeställningar som skall besvaras är:

- Hur förstår förskollärare begreppet flerspråkighet?

- På vilka sätt arbetar förskollärare med språkutveckling hos flerspråkiga barn?

- Vilket stöd finns för förskollärare för att stärka språkutveckling hos flerspråkiga barn?

3

2. Bakgrund

I den här delen lyfts lagar, styrdokument, tidigare forskning och annan litteratur fram som är relevant för ämnet. Sedan presenteras teoretiska utgångspunkter som jag kommer att använda i analysen av min insamlade data. Slutligen ges kort definitioner av begrepp som är viktiga för min studie.

2.1 Styrdokument

I styrdokumenten för förskolan beskrivs uppdrag, mål och riktlinjer som förskollärare ska utgå ifrån i sitt arbete. Dessa dokument bygger en grund för förskolans verksamhet. I förskolans läroplan beskrivs att uppdraget innebär att stimulera och utmana barnens språkutveckling i svenska och modersmål, genom att väcka barns intresse och nyfikenhet för kommunikationen på olika sätt. Barnen måste också få möjlighet att utveckla talspråk, ordförråd och svenskt teckenspråk, för de barn som behöver det, för att leka med ord, ställa frågor, uttrycka tankar och kommunicera med andra (Skolverket 2018). Skollagen (SFS 2010:800) §10 påpekar också att “förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål”.

Förskolan är en plats där barn träffas, med sina olika erfarenheter och bakgrunder. Några av barnen som börjar förskolan kan inte prata svenska. Därför är det viktigt att erbjuda barnen en inkluderade och likvärdig utbildning av bra kvalitet. Det beskriver det globala målet nummer 4, “god utbildning för alla”. Det betyder att alla barn i förskolan har rätt att lära sig språk både svenska och sitt modersmål (UNDP, 2015).

Barnkonventionen är också ett av dokumenten som gäller för förskolan. Det innehåller olika bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Till exempel: Artikel 12, att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnen. Artikel 13, att barnen har rätt att tycka, tänka och uttrycka sina åsikter. Artikel 31, att barn har rätt till lek, vila och fritid (UNICEF Sverige, 2009).

Yrkesetiska principer är en del i förskolans verksamhet. Lärarförbundet (2006) erbjuder på sin hemsida ett stödmaterial som beskriver att det är viktigt att prata om dessa principer med sina kollegor. De ligger i grunden när förskollärare löser olika dilemman eller gör en trygg och givande miljö. Lärarnas riksförbund (2021) beskriver principer mycket tydligt. Till exempel, eleven alltid i centrum. Det betyder att förskollärare ska ta ansvar för barns kunskapstillväxt i språk och stödja deras personliga utveckling. Samt att pedagoger ska

4

förbättra sitt arbete utifrån vetenskapliga källor och ta ansvar för att utveckla sin kompetens i språkutveckling.

2.2 Litteraturgenomgång

Här kommer jag presentera olika områden som är relevanta för min studie med hjälp av tidigare forskning och annan litteratur. Först presenteras olika beskrivningar om språk och hur språk utvecklas. Sedan kommer ett avsnitt om flerspråkighet och språkutveckling hos flerspråkiga barn. Slutligen handlar det om språkutvecklande miljö och material samt samspel med vårdnadshavaren.

2.2.1 Vad är språk?

Språk är ett viktigt redskap för kontakten med andra människor och för att systematisera och organisera våra erfarenheter. Språket är symboler eller ord som pekar på något annat än sig själv. Människor använder språk för att uttrycka tankar, idéer och känslor. Tanke och språk är beroende av varandra (Gjems 2018).

Vidare är språk ett centralt kommunikationsverktyg i allt lärande. Men innan barn får språklig erfarenhet, kommunicerar barnen genom att peka på saker, le och gråta, vifta med armar och ben. Språket är också ett effektivt sätt att skapa mening och det är det viktigaste hjälpmedlet för att få kunskap och förståelse på alla områden. Det hjälper oss att bearbeta kunskaper och erfarenheter som människor kan använda i olika situationer. När människor delar sina erfarenheter, synpunkter och tankar, börjar vi se andras reaktion och respons, då lär vi språk och olika saker om världen. Utan språk har vi begränsade möjligheter att tänka, känna igen och behandla nya situationer eller planera olika aktiviteter (Gjems 2018).

Brogren och Isakson (2014) påpekar att språk handlar inte bara om ord. Det innehåller också kroppsspråk, tankespråk, bildspråk och skriftspråk. Gjems (2018) beskriver att kroppsspråk som vuxna använder under samtalet med barn ger dem viktig kunskap om hur ordet används och vilken betydelse det har. Om barn inte kan lära sig ett muntligt språk måste vuxna ge barnen ett annat alternativ så tidigt som möjligt för att ge barn möjlighet att kommunicera med andra, till exempel genom teckenspråk eller bilder. Om barnen pratar på ett annat språk, är det viktigt att förskolan ger barnen ett stöd att utveckla sitt modersmål. Samtidigt måste förskolan erbjuda hjälp och stöd för att använda och utveckla svenska, för att ge möjlighet för barnen att kunna leka och samspela med andra barn i omgivningen.

5

Att utveckla sitt språk är det viktigaste i ett barns liv för en känslomässig, intellektuell och social utveckling. Språket kan hjälpa barnen att förstå sin omgivning, sig själv och att ordna sin erfarenhet. Förskolan har ett stort ansvar för att stimulera barns språk och därför är det viktigt att barn får “bada i språk” (Brogren & Isakson 2014).

2.2.2 Språkutveckling

Barns språkutveckling börjar när barnen hör vårdnadshavarnas röster i livmodern. Ett skrik är barns första kommunikation med omgivningen. Sedan söker barnen ögonkontakt med andra människor. Efter det kommer joller, ljudande, grimaser, leenden, sprattla med ben och armar. Det första levnadsåret visar att barnen har en stor vilja att kommunicera och samspela med vuxna och det påverkar starkt barns språkutveckling (Larsson 2020).

Människor föds inte med konkreta egenskaper eller förmågor. Det utvecklas i en samverkan mellan barn och deras omgivning. Omgivningen ser ut på olika sätt beroende på familjen, samhällsklasser och kulturer. Därför har förskolan en stor uppgift att skapa en bra miljö och möta barnen med respekt. Förskollärare är en språklig förebild för barnen och i sitt yrke använder de olika verktyg och strategier för att utveckla barns språk (Larsson 2020).

Språkutveckling handlar inte bara om lärande, det betyder mycket mer. När ett barn börjar lära sig språk behöver hen omsorgspersoner omkring sig som talar med hen och hjälper att förstå olika ord och uttal. Barn behöver få olika erfarenheter av hur ett ord användes i ett sammanhang för att förstå vad ordet betyder och vad ordets ljudbild representerar (Gjems 2018).

2.2.3 Flerspråkighet

Kultti (2012) påpekar att tvåspråkighet är den term som oftast används inom forskning, men den termen är begränsad. Därför speglar termen flerspråkighet bättre det tillvägagångssätt som ligger till grund för att få mer förståelse om barn som använder två eller fler språk.

Skolverket (2013) skriver också i sitt stödmaterial att en vanlig uppfattning av flerspråkighet är att flerspråkiga barn är personer som pratar ett annat modersmål än svenska.

Flerspråkighet betyder att människor aktivt använder två eller flera språk. Barnen har bra förmåga att utveckla olika språk samtidigt från tidig ålder. Men det är viktigt att barnen får stöd från vuxna i sin språkutveckling (Kultti 2012). När förskollärare arbetar med flerspråkiga barn krävs andra kunskaper än när personal arbetar i en enspråkig barngrupp.

6

Flerspråkiga barn behöver mer tid och stimulans för att delta i olika aktiviteter i förskolan (Brogren & Isakson 2014).

Språk hos flerspråkiga barn kan utvecklas på olika sätt. Det finns simultan, successiv och additiv tvåspråkighet. Simultan innebär att två̊ språk utvecklas samtidigt från tidig ålder, medan successiv betyder att andra språk utvecklas efter tre års ålder och utanför hemmet.

Additiv tvåspråkighet innebär att språken kompletterar varandra och att lärande av flera språk inte lärs in på bekostnad av varandra (Kultti 2012).

Forskare tolkar flerspråkighet på olika sätt. Brogren och Isakson (2014) beskriver i sin bok hur förskollärare kan tänka när de träffar flerspråkiga barn. Först ska förskollärare uppmärksamma barnens språk genom att visa intresse och respekt för språket. Till exempel, att lära sig några ord och uttala fraser, men ännu viktigare att lära sig uttala barnens och föräldrarnas namn på ett rätt sätt. Sedan är det betydelsefullt att lägga grunden för en aktiv språkutveckling både på svenska och på barnets modersmål. Det är viktigt att planera aktiviteter som riktas mot språk och att ha ett medvetet arbetssätt som gynnar språkutveckling, eftersom det har stor betydelse för flerspråkiga barn.

2.2.4 Språkutveckling hos flerspråkiga barn

I svenska förskolor finns en stor del barn som pratar på ett annat språk än svenska. Forskning visar att det är av stor betydelse att utveckla båda sina språk. Ett första språk gör ett andra språk starkare. Det är viktigt när barnen kommer till förskola eller skola att hjälpa barnen med socialisering. När det handlar om språksocialisation, beskriver forskare två sätt att kommunicera med barn. Det första sättet är kommunikation oberoende av situation och fokus ligger på barnet. Det uppfattas som en jämlik samtalspartner av vuxna, som försöker anpassa sitt språk till barnets språknivå. Det sättet ger barn möjlighet att delta i ett samtal med vuxna, lära sig vad som skall göras, steg för steg och sedan kan barnen förklara situationen eller problemet på egen hand (Salameh 2005).

Det andra sättet innebär att kommunikationen beror på situationen, för att barnen inte anses som en likvärdig samtalspartner. Det handlar om att barn lär sig genom att höra kommunikation och upprepningar oavsett om barnen förstår det eller inte. Vuxna talar med barnen som om de också var vuxna och språk förenklas inte för att det anses som ett hinder för barnen att bli språkligt kompetenta. I stället upprepar den vuxne information många gånger för att barnet skall förstå (Salameh 2005).

7

Björk-Willén (2017) beskriver i sin studie att barnen använder och kombinerar sina olika språk med en rad icke-språkliga resurser. Det spelar en stor roll för det sociala samspelet och ger möjlighet för flerspråkiga barnen att delta i lek och i planerade aktiviteter med enspråkiga barn och med personalen.

En avhandling av Kultti (2012) beskriver några centrala faktorer som påverkar flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det handlar dels om vilken ålder barn börjar förskolan, dels om att förskollärare uppfattar att vårdnadshavare vill att bara svenska används i förskolan. Studien visar att det har betydelse för barns språkutveckling att vårdnadshavare vill att barnen lär sig både modersmål och svenska. En annan del som påverkar språkutvecklingen är att förskollärare inte anser modersmålet vara viktigt och att svenska barnböcker dominerar i verksamheten. Alla dessa delar beror på förskollärares uppfattning, kunskaper, erfarenhet och samspel med vårdnadshavare.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling visar att förskollärare arbetar medvetet med att uppmuntra flerspråkiga barn att använda mest svenska. Barnen får möjlighet att använda olika kommunikationsverktyg under samtal, berättande, läsning och lyssnande. När det handlar om modersmål har förskollärare bristande kunskaper om på vilket sätt de kan stödja barns modersmål. Förskollärarutbildningen erbjuder inte heller tillräckliga kunskaper om flerspråkiga barns språkutveckling. I den situationen spelar rektor en viktig roll. Hen kan arbeta aktivt för att stödja och hjälpa förskollärare i arbetet. Det kan vara kompetensutveckling, olika kurser, kartläggning, en specialpedagog, tid för reflektioner, gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte (SOU 2020:67).

2.2.5 Språkutvecklande miljö och material

Förskolan träffar barn med olika erfarenheter och kunskaper vilket ger dem goda möjligheter att skapa en bra pedagogisk miljö som ger barnen möjlighet att leka, lära, utforska och skapa. Om förskolans personal kombinerar det strukturerade arbetet med fantasi och lyhördhet blir förskolan rolig, utvecklande och spännande. Barnen lär sig språk genom samspel med andra människor i en rolig, kreativ och spännande miljö. Förskollärare behöver också utveckla kunskaper om barns språkutveckling, för att förstå hur de ska arbeta och utveckla barns språk vidare (Calderon 2004).

Skollagen och läroplanen för förskolan beskriver att förskollärare behöver utveckla och stödja svenska och modersmål hos flerspråkiga barn. Det är ingen lätt uppgift. Förskollärare

8

berättar att de upplever stora svårigheter med att stödja barns modersmål när de själva inte kan prata barnens språk. En del förskollärare berättar att det finns barn som börjar förskoleklass och har stora bristande kunskaper i svenska. Det betyder att dessa barn inte lär sig svenska i förskolan på ett djupt sätt som krävs för att lära sig skriva och läsa i skolan.

(SOU 2020:67)

Miljön har stor betydelse för barns utveckling. Förskollärare behöver fundera över den miljö som barnen träffar i förskolan och organisera den lika bra som övrig verksamhet. Ibland tar det tid att skapa en lärorik och stimulerande miljö för barnen. Det kan bli olika små platser med sina aktiviteter och utmaningar, till exempel en plats för samtal, högläsning, lekhörna, böcker som ska ligga på olika platser på avdelningen, varierande material som ska vara på barns nivå. Miljöer i förskolan måste erbjuda och inbjuda till samtal om olika händelser där barnen kan samverka med andra barn i mindre grupper för att förbättra sin språkutveckling (Brogren och Isakson 2014).

Ett annat verktyg som pedagoger kan använda, är olika aktiviteter som stimulerar språkutveckling. Larsson (2016) beskriver några exempel som högläsning, bilder, böcker, foto på väggar, lek med ljud och språklek, sjunga med språkljud och mm.

Olika studier visar att högläsning och bearbetning av texten spelar en stor roll i barns språkutveckling. Renblad och Brodin (2013) beskriver tydligt i en studie hur betydelsefullt det är att läsa böcker för barnen för att utveckla deras språk. Salameh (2005) och Calderon (2004) påpekar att under högläsning förklarar förskollärarna och ställer frågor oftare för de enspråkiga svensktalande barnen än för flerspråkiga barn. Det förklaras med att personalen tror att de flerspråkiga barnen inte förstår så mycket och därför försöker de inte ställa vidare frågor och fortsätta någon diskussion. Vidare skriver Calderon (2004) att förskolan har ett betydelsefullt uppdrag att erbjuda alla barnen i förskolan möjlighet till att berätta en saga, att ta fram mening från innehåll och att utveckla berättarförmågor. Alla dessa arbetssätt stimulerar och skapar en bra grund för språkutveckling.

Brogren och Isakson (2014) beskriver också några tydliga exempel på olika aktiviteter som passar för flerspråkiga barn för att lära sig svenska. Det handlar om lekar där barnen tränar vardagliga ord och försöker beskriva det på olika sätt. Barnen använder också sitt språk för att jämföra och förklara olikheter och likheter av två ord utifrån bilder. Det är viktigt att flerspråkiga barn så tidigt som möjligt möter ett rikt och varierande språk.

9

Det finns några strategier som förskollärare kan använda för att hjälpa flerspråkiga barn utveckla svenska. Dessa strategier kan stödja språket. Det handlar om TAKK¹, som är ett stöd vid ett samtal för att betona viktiga ord. Det hjälper barnen att kommunicera med andra människor genom gester och visa ett konkret ord som barnen inte kan säga (Larsson 2016).

Carin Roos (2020), professor i specialpedagogik beskriver i sin artikel olika studier om teckenspråk och tecken som stöd i förskolan. De visar att tecken som stöd för barn som har språkliga svårigheter är bra. Det stödet påverkar inte bara talspråksutvecklingen utan också generellt den kognitiva och socio-emotionella utvecklingen. Larsson (2016) skriver om bildstöd ²och att det också kan förstärka det verbala språket och det är ett komplement till det talade ordet som ger trygghet och en förståelse i situationen. Det är viktigt att benämna allt hela tiden för att barnen ska kunna höra och lära sig språket. “Regeln om tre” kan bli ett bra verktyg för repetition av meningar och ord som barnen kan höra i olika sammanhang.

Det betyder att förskollärare upprepar viktiga ord minst tre gånger i tre olika meningar.

2.2.6 Samspel med vårdnadshavaren

När barnen börjar i förskolan är det viktigt att bygga bra och trygga relationer med barns vårdnadshavare från första dagen. Dessa relationer påverkar barns utveckling i förskolan och ett bra samarbete framöver. Föräldrar måste tro på personalen, få respekt och stöd i barns utveckling, fostran och växande. Flerspråkig personal kan spela en betydelsefull roll för barns språkutveckling och identitetsutveckling, det hjälper också att lättare och bättre samarbeta med vårdnadshavare (Calderon 2004).

Bozarslan (2010) skriver att det finns förskollärare som undviker kontakt med några utländska vårdnadshavare som inte förstår eller inte kan prata svenska. Men sådana vårdnadshavare kräver mer uppmärksamhet från personalen och det är ännu viktigare att skapa och hålla en bra kontakt. Om kontakt genom språk inte fungerar är det bra att hitta andra varianter för kommunikation, annars är det risk att vårdnadshavare inte känner sig välkomna, vilket påverkar barnens trygghet och utveckling i förskolan.

1 Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Det är tecknen som människor använder tillsammans med tal. Detta tecknen är ett stöd vid språkutveckling och det underlättar lärande och

språkförståelse för barn med språksvårigheter. https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och- kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/manuell-och-kroppsnara-akk2/tecken-som- akk/ (Hämtad 2021.12.14)

2 Bildstöd – det är stöd genom bilder, dessa bilder förstärker det verbala språket (Larsson, 2016 s.54).

10

2.3 Teoretiska utgångspunkter

Studien har ett sociokulturellt perspektiv, som handlar om utveckling. Wallerstedt (2020) skriver att utvecklingen kan ske på två olika sätt. Det kan antingen drivas av sig själv eller det kan drivas av lärande. Fokus i min studie ligger på att utveckling drivs av lärande och språket ses som ett viktigt redskap för utveckling av lärande och tänkande. Vygotskij skriver att språket spelar en nyckelroll för den sociokulturella utvecklingen. Genom språk kan barnen komma i kontakt med världen och bli en del av samhälle (Säljö 2018).

Inom detta perspektiv är ett centralt begrepp den proximala utvecklingszonen. Det begreppet kan uppfattas som ett analytiskt begrepp för att bättre förstå barns utveckling och lärande.

Det handlar om samspel mellan den lärande och barns omgivning. Vygotskij beskriver den zonen som ett intervall mellan barnets förmåga att lösa ett problem på egen hand och det som barnet kan klara med hjälp av andra eller problemet med stöd av andra människor (Säljö 2018).

Ett annat begrepp som används i ett sociokulturellt perspektiv är scaffolding. Det kan tolkas som stöd eller stödstruktur. Dessa stöd används för att hjälpa barnet att göra saker som hen inte kan göra på egen hand. Vuxna kan stötta barn genom språklig vägledning, genom att agera som förebild, att vara inspirerande och reflekterande och då får barnet del av den vuxnes idéer och kunskap i vissa aktiviteter. På så sätt utvecklar barn nya färdigheter och kunskaper (Kultti 2012).

2.4 Studiens centrala begrepp

Enspråkighet - innebär att behärska bara ett språk (SAOB 2021).

Flerspråkighet - betyder att människor aktivt använder två eller flera språk, medan begreppet tvåspråkighet används, när barnen pratar bara två språk (Kultti 2012). I den här studien används tvåspråkighet och flerspråkighet som synonymer, utifrån Kulttis studie.

Modersmål/förstaspråk - är det språk som barnen börjar använda tidigt i livet med sina vårdnadshavare i hemmet (Kultti 2012).

Andraspråk - är det språk som barn lär sig och använder utanför hemmet, till exempel i skolan eller förskolan (Kultti 2012).

11

3. Metod

I detta avsnitt redogörs för de strategier som jag kom att använda för att samla in det empiriska materialet för att sedan använda det som en grund för mitt arbete.

3.1 Undersökningsmetod

Utifrån studiens syfte och frågeställningar om hur förskollärare inom förskola beskriver sitt arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, användes den kvalitativa forskningstraditionen. Jag valde denna metod för att kvalitativa studier erbjuder djupare insikt om ett konkret fenomen och data samlas in från mindre antal källor, till exempel genom intervjuer eller observationer som Jacobsson och Skansholm (2019) skriver. Min studie baseras på förskollärarnas erfarenheter och upplevelser, därför ligger fokus på att deltagarna får mycket utrymme att berätta och förklara sina tankar om studiens tema.

(Nilsson 2014).

Jacobsson och Skansholm (2019) beskriver att intervjun är en populär metod för datainsamling. Det handlar om att en person tar del av en annan persons tankar, känslor och erfarenheter. Intervjuformen kan vara olika och det beror på vilken typ av svar man önskar att få.

Jag samlade data med hjälp av halvstrukturerade intervjuer för att sådana innehåller tydlig struktur och flexibilitet. Nilsson (2014) skriver att intervjupersonerna kan välja själva vilka frågor som behöver mer uppmärksamhet och personerna utgår från egna erfarenheter och åsikter. En intervju innehåller tydliga frågor som ger möjlighet att intervjupersonernas svar blir mer strukturerade och alla deltagare svarar på samma frågor. Dessa frågor underlättar arbetet när man ska jämföra och analysera data.

3.2 Urval

Jag valde att intervjua förskollärare för att de har ansvar för undervisning i förskola och planerar olika aktiviteter. Förskollärare har utbildning från universitet och kunskaper om pedagogik. Utifrån mitt syfte och frågeställningar valde jag informanter som var förskollärare och som var verksamma i förskolan och jag valde förskolor som hade flerspråkiga barn.

12

I min resultatredovisning har jag valt att ge mina intervjupersoner fingerade namn för att göra beskrivningen mer levande och för att inte avslöja deras identitet. Alla som intervjuats i min studie är kvinnor som har arbetat inom förskolan mellan 4 och 15 år.

Jag hade använt ett homogent urval i min studie. Det betyder att forskaren “väljer deltagare med mycket liten variation i fråga om centrala kännetecken”. Denna strategi passar när individer har liknande egenskaper, för att i detalj illustrera dem och för att göra möjligt att se likheter och olikheter, till exempel att intervjua förskollärare som jobbar med flerspråkiga barn (Johannessen 2015).

3.3 Genomförande

Utifrån mitt syfte skapades en intervjuguide med grund i frågeställningarna (Bilaga 1). Där bearbetade jag studiens problemställning till konkreta punkter med underliggande intervjufrågor. Sedan ringde och besökte jag förskolor som ligger i olika områden inom samma kommun. Min prioritering var förskolor som jag har haft kontakt med under utbildningen eller som fanns i min närhet. Det var fyra förskollärare som visade intresse för studien och de fick ett mejl från mig med informationsbrev (Bilaga 2). Under samtal med förskollärare kom vi överens om tiden och att intervjun skulle göras på deras arbetsplats eller via telefon. Det är viktigt att genomföra en intervju på en plats som passar informanten, där hen kan känna sig komfortabel och andra inte kan störa intervjun (Jacobsson &

Skansholm 2019). Jag berättade kort om mitt examensarbete och vilka tre huvudfrågor det innehåller. Intervjuerna genomfördes i tillgängliga samtalsrum eller på telefon under förskollärarens rast och de var mellan 30 och 40 minuter långa. Det var fyra intervjuerna och jag spelade in dem på min telefon för att koncentrera mig mer på intervjupersonen och sedan bearbeta vårt samtal hemma vid analysarbetet. Under intervjuerna kom ibland spontant följdfrågor utifrån informanternas svar, det hjälper att fördjupa förståelsen av deras olika svar. Jacobsson och Skansholm (2019) påpekar att intervjuer kan spelas in i mobilen för att ha möjlighet att fokusera sig på informanten under intervjun och att ha möjlighet att gå igenom svaren flera gånger.

3.4 Bearbetning av analys

När intervjuerna var genomförda och all data var insamlad, förberedde jag intervjumaterialet för analys. Första steget, skriver Kvale och Brinkmann (2014), är att transkribera det inspelade materialet, vilket innebär en överföring från talspråk till skriftspråk. Det tog några dagar för mig för att lyssna igenom inspelningarna och skriva

13

texten ordagrant, vilket kan innebära mer än bara orden, det kan vara hummanden, upprepningar, skratt eller pauser. Jag markerade varje ny replik med ny rad och vem som har sagt den. (Jacobsson & Skansholm 2019).

Sedan sorterade jag transkriberingen utifrån studiens forskningsfrågor. Därefter analyserades data med hjälp av meningskoncentrering och nyckelbegrepp (Kvale &

Brinkmann 2014). Intervjutext skrevs ut och jag strök med markeringspenna över de meningar som passade för min studie. Det hjälpte att bättre se ett gemensamt mönster i intervjuerna och utifrån det kunde jag sammanställa de olika svaren under forskningsfrågorna (Lantz 2013).

3.5 Studiens trovärdighet

Vid genomförandet av denna studie vidtog jag olika åtgärder för att öka dess tillförlitlighet.

Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att tillförlitlighet kan stärkas genom konkret planering och genomförande av studien. Det betyder att intervjufrågor och metoder utgår från studiens syfte och frågeställningar. Genomförandet av datainsamling och analys av data beskrivs tydligt för att erbjuda läsaren möjlighet att själv bedöma studiens trovärdighet. Jag har skrivit noggrant olika delar i min studie, till exempel litteraturgenomgång, som beskriver olika delar av forskning och teori som är grund för min analys av studien. Den noggranna beskrivningen gäller också intervjufrågor (Bilaga 1) som påverkar kvalitativ forskning. Under intervjuerna använde jag förtydligande frågor för att få mer detaljerade svar. Det gav mig större möjlighet att uppfatta intervjupersonens svar korrekt vilket enligt Kvale och Brinkmann ökar studiens trovärdighet (2014). Jag använde också studiens frågeställningar både i resultaten, i analysen och i diskussionen för att vara säker på att de svar jag sökte i början, presenteras i studien.

Arhne och Svensson (2015) beskriver också informationen om tydlighet som ett sätt att göra en kvalitativ uppsats trovärdig för läsaren. De skriver om transparens, som betyder att tydlighet påverkar studiens trovärdighet. Tydlighet i texten ger möjlighet för läsare att diskutera och kritisera. En studie som inte kan diskuteras på olika sätt är ofta en studie som inte avslöjar tillräckligt med information, till exempel om forskningsprocessen.

3.6 Etiska överväganden

När man genomför en undersökning och samlar in data, måste man följa några forskningsetiska principer. Jacobsson och Skansholm (2019) som utgår från

14

Vetenskapsrådet (2017), beskriver fyra principer som handlar om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Jag lämnade ett informationsbrev (Bilaga 2) till intervjupersoner som innehöll information om studien, där stod att det var ett examensarbete som görs i min utbildning till förskollärare. I informationsbrevet beskrivs syftet med studien, hur den skulle genomföras och de forskningsetiska principerna. Genom det uppfylldes informationskravet. Det är viktigt för deltagarna att känna sig trygga att få information om vem som ska ha tillgång till data och på vilket sätt den insamlade datan ska användas (Jacobsson & Skansholm 2019).

Samtyckeskravet innebär att deltagare som ska delta i en undersökning har möjlighet att bestämma själv om de ville delta i undersökningen eller inte. Samtidigt bestämmer deltagare på vilka villkor de ska delta (Jacobsson & Skansholm 2019). Alla dessa delar beskrivs i informationsbrevet, och jag meddelade också att intervjupersonerna kan avbryta intervjun när som helst.

Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att i min studie fick intervjupersoner fingerade namn och namn på förskolor används inte. Det betyder att data som kan röja identiteten hos intervjupersonen inte förekommer (Jacobsson & Skansholm 2019).

Jag berättade att informationen som samlades får användas bara till denna studie och alla filer med inspelade intervjuer raderas när studien är färdig och godkänd. Utifrån det uppfylls nyttjandekravet (Jacobsson & Skansholm 2019).

Intervjupersoner skrev på mejl att de läste informationsbrevet och godkände sitt deltagande.

I informationsbrevet fanns också information om att intervjun spelas in, alla deltagare ger också sitt samtycke genom mejl. Jacobsson och Skansholm (2019) påpekar att intervjupersonen måste tillfrågas först om att det är bekvämt att använda digital dokumentation och ett negativt svar bör respekteras.

4. Resultat

I den här delen redovisas studiens resultat. Här beskrivs fyra intervjupersoners definition, erfarenheter och tankar kring språkutveckling hos flerspråkiga barn, samt hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. Jag kommer att börja med en kort presentation av de informanter som varit med i studien. Sedan delas avsnittet in i tre huvudteman som är kopplade till studiens forskningsfrågor. Under resultat delen har jag bearbetat citaten för att göra dem mer läsvänliga men innebörden i det informanterna sagt inte förändrats i bearbetningen.

15

4.1 Presentation av informanter

För att underlätta mitt eget arbete med resultatdelen och samtidigt förhålla mig till konfidentialitetskravet (Jacobsson & Skansholm 2019), har respondenterna fingerade namn.

Maria är förskollärare i en förskolegrupp som består av 20 barn mellan tre och fem år, och tio av dem är flerspråkiga. Hon har svensk bakgrund och har arbetat som förskollärare i tio år. Annika är flerspråkig förskollärare och har arbetat i fyra år som förskollärare. På hennes avdelning finns många flerspråkiga barn, sjutton av tjugo. Barnen är mellan fyra och fem år. Sofia är förskollärare med svensk bakgrund och har jobbat som förskollärare i 13 år. I hennes barngrupp med tjugo barn är bara tre flerspråkiga och barnen är mellan ett och fem år. I Linneas förskolegrupp finns femton barn varav tio är flerspråkiga. Hon har svensk bakgrund och har jobbat som förskollärare i femton år.

4.2 Förskollärarnas syn på flerspråkighet

Under intervjuerna visar förskollärare att de uppfattar begreppen tvåspråkighet och flerspråkighet på ett likadant sätt. Det finns ingen skillnad om barnen pratar två, tre eller fyra språk. Förskollärare delar språket i två kategorier. Det handlar om hemspråk som används hemma och ett språk som används i förskolan. “Jag tycker att flerspråkighet betyder när ett barn har mer än ett modersmålspråk”, beskriver Sofia. Linnea berättar att

“det kan vara liksom där vårdnadshavarna är från olika länder, så barnet har flera språk.

Några förskollärare tycker att flerspråkiga barn har en rikedom att de har möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt. Maria ser det som en lyx att kunna fler än ett språk redan från start och det är väldigt berikande att få jobba på en förskola där finns så många språk runtomkring.

De flesta förskollärare som intervjuades upplever att det är mycket lättare att jobba och kommunicera med de yngsta flerspråkiga barnen mellan 1 och 3 år. Annika och Maria berättar att det är som att alla barn oavsett språk kan tillsammans utveckla svenska i förskola. Förskollärarna förstår att barn har olika språknivå, kunskaper och förmågor, men aktiviteter, undervisning i förskola och metoder passar nästan för alla små barn och det riktas mot språkutveckling. Med de större barnen, upplever förskollärarna att det är svårare att kommunicera och förstå barnen i början. Barnen har redan ett annat, tryggt språk när de kommer till förskolan och det kräver tid och kreativitet i jobbet för att utveckla och lära

16

barnen ett nytt språk. Informanterna lägger mycket fokus på att barnen ska känna sig trygga i förskolan, våga lära sig ett nytt språk och börja kommunicera med andra.

Det är svårare att kommunicera med flerspråkiga barn som inte har svenska. Ja, just för att man inte vet vad barnet förstår och vad denna uppfattar av det jag har berättat. Så att det tycker jag har varit största skillnaden att man har behövt lägga fokus på vad jag säger och hur jag formulerar, tänkte jag (Sofia).

Alla förskollärare påpekar att när man möter ett barn med ett annat språk än svenska är det viktigt att skapa en trygg miljö och hitta någonting som väcker positiva känslor inför att komma till förskolan, speciellt i början. Förskolan har sina tydliga rutiner som ger möjlighet för barnen att känna sig trygga och att veta vad som händer under dagen även om barn inte kan prata och förstå svenska så bra. Annika berättar att de har många flerspråkiga barn på hennes avdelning och de försöker skapa en miljö där förskollärare visar att det är normalt att prata olika språk och att man inte förstår allt på ett annat språk. De har en förskollärare med utländsk bakgrund som säger ibland att hen inte förstår det här ordet och att de tillsammans kan hitta det ordet på internet. Genom dessa situationer skapar de en miljö kring barnen att alla kan göra fel eller inte förstå och det är helt okej.

I början skapar vi miljöer och omgivningen omkring barnen. När de känner sig lugn och att de är stolta för att de kan andraspråk. Då träffar vi ett annat problem att de svenska barnen säger att det är orättvist att de kan bara ett språk (Annika).

Andra förskollärare betonar att när man möter flerspråkiga barn ska man vara nyfiken och visa stort intresse för barnets språk. Det är den vuxna som bör ta första steget mot barnen och göra allt den kan för att barnen ska känna sig trygga med förskolläraren. Att känna barnen och skapa förståelse om vad barnen tycker om och vill är viktigt. Några förskollärare säger att man inte behöver prata så mycket eller snabbt. Det är bättre att ta korta pauser, använda korta meningar och betona viktiga ord.

Man måste vara konkret och väldigt tydlig. Det går inte att säga att vi går ut i hallen nu och klär på oss. Nej, vi kanske säger först att vi går ut i hallen (Sofia).

4.3 Förskollärarnas arbete med att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn.

I detta avsnitt redogörs för informanternas syns på hur en språkstimulernade miljö ser ut och hur förskollärare kan utveckla svenska hos flerspråkiga barn. Efter det beskrivs böckers

17

betydelse i språkutvecklingen och hur förskollärarna stödjer modersmål hos flerspråkiga barn.

4.3.1 En språkstimulerande miljö

Intervjuerna visar att språkutveckling spelar en stor roll i förskolans verksamhet. Utan språk kan inte barnen känna sig trygga och delaktiga och trivs inte i förskolan. Därför arbetar förskollärare mycket med att göra en trygg, lugn och språkstimulerande miljö. Den miljön skapas utifrån barns intresse och behov. Några förskollärare anser att miljön måste uppmuntra till lek och aktiviteter, för att när barnen leker tillsammans förekommer olika samtal mellan barnen. Det stimulerar barnen att våga prata och bli mer avslappnade under en lek. På väggarna kan man hänga siffror, bokstäver och olika bilder, till exempel bilder från sagor, foto från olika aktiviteter eller stödbilder som hjälper barnen under vardagsrutiner. Barnen och förskollärare kan titta, peka och prata kring materialen. Bilder på väggarna stimulerar vardagliga upprepningar och genom det utvecklas barns språk.

Linnea berättar att de pratade med föräldrar och fick veta om viktiga saker som karaktäriserar deras land och kultur. Då bestämde förskollärare att hänga sådana bilder på väggarna för att uppmärksamma olika kulturer.

Man kan sätta upp bilder på något särskilt, något från barns land, som är typiskt, något traditionellt, till exempel Afrika, att man sätter upp bilder på afrikaner som dansar. Barnen får något i miljön där de kan ha lite igenkänning för att uppmärksamma deras språk (Linnea).

4.3.2 Att utveckla svenska hos flerspråkiga barn

Alla deltagare beskrev att när man jobbar med flerspråkiga barn är det viktigt att vara kreativ och flexibel. Linnea berättar att det är väldigt utmanande att arbeta med flerspråkiga barn, men det är en positiv utmaning. Hon tycker att det är jätteintressant och väldigt stimulerande. Intervjuerna visar att respondenterna använder mest samma metoder när de jobbar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Sofia påpekar att det är viktigt att hitta egna metoder i undervisning. En metod som passar för ett barn kanske inte passar för ett annat barn, så att “jag själv som pedagog har fått utveckla mig för att se vilka metoder fungerar och vilka metoder funkar inte”.

De intervjuade förskollärarna använder bildstöd och TAKK, som ett hjälpmedel för att förtydliga olika situationer, om barnen inte förstår. Det är givande metoder som de använder mycket i hela förskolans verksamhet. Dessa metoder kräver konstanta upprepningar för att

18

barnen ska lära sig ett språk. Till exempel, en förskollärare visar en bild och säger samtidigt ett ord som beskriver bilden. Det hjälper barnen att koppla ordet till bilden och då förstår de lättare det ord förskolläraren använt.

En språkplan är en metod som några informanterna använder för att skapa en tydlig förståelse om barns språk. Språkplanen är en plan som beskriver hur förskollärare i förskola ska stödja flerspråkiga barn i både svenska och modersmål, samt hur förskollärare kan utvecklas. Sofia beskriver att deras språkplan har punkter om att jobba med både svenska och modersmål och att barnen ska känna sig delaktiga. Några respondenter berättar att de också lär sig barnens modersmål för att kommunicera med barnen. Det handlar bara om några viktiga ord som är betydelsefulla. “Till exempel om ett barn som vill ha mjölk, säger maj. Då har vi ju lärt oss att maj betyder vatten eller dricka på arabiska och då säger jag bara maj också” (Sofia).

Förskollärarna i studien talar också om att det är betydelsefullt att de flerspråkiga barnen blir delaktiga under aktiviteter. Därför delar förskollärarna in barnen i små grupper och försöker anpassa aktiviteter åt barnen utifrån deras språkförmågor. Mindre grupper ger möjlighet att förklara mer och alla barnen kan få plats i samtalet. Under dessa samlingar använder förskollärare TAKK och bildstöd som hjälp för att tydliggöra en aktivitet. På Annikas avdelning delas inte bara barnen utan förskollärarna ingår också i de mindre grupperna. De hittar sina intressen och starka sidor, så de delar arbetsuppgifter efter sitt intresse. En förskollärare läser för en liten barngrupp, en annan förskollärare kan vara med barnen i ateljén, någon känner att matte är väldigt intressant. Annikas arbetslag upplever att den metoden passar bäst för alla deltagare och stimulerar både barnen och förskollärarna.

Sofia och Linnea använder gärna bildstöd, gester, rörelse och mimik för att barnen ska känna sig delaktiga och förstå vad som händer. Linnea visar en nyckelknippa med små stödbilder som hon använder under vardagliga situationer.

Barn som inte förstår svenska och inte kan våra rutiner så väl, så dom vet ju vad vi ska göra genom stödbilder på väggen men vi har också bildstöd runt halsen för att visa för dessa barn olika händelser. Dessa barn behöver liksom veta en stund innan de olika rutinerna. Så vi jobbar ju egentligen ganska lika med svenska barn som inte har något språk. De förstår ju oftast vad vi säger, men vi jobbar på samma sätt med dom med TAKK och bildstöd (Linnea).

Några förskollärare anser att barnen hjälper varandra med kommunikationen. Om ett barn inte förstår eller inte kan förklara för de andra barnen kommer de till personalen och ber om

19

hjälp. Det spelar ingen roll om barnen pratar svenska eller ett annat språk. I dessa situationer visar barnen respekt för varandra. Maria och Annika berättar att flerspråkiga barn gärna lär andra barn vissa ord på sitt språk, “till exempel om några barn sitter och leker med djuren så kan man prata om vad heter djuret på ditt språk och vad heter djuret på mitt språk och så lära varandra på så sätt” (Maria).

4.3.3 Böcker som ett hjälpmedel för språkutveckling

Ett annat material som används för att utveckla språk hos flerspråkiga barn är böcker.

Respondenterna berättar att de lånar många svenska böcker och även böcker på olika språk.

Det är viktig att läsa många böcker för att utveckla ordförråd. Annika säger att de inte har möjlighet att kunna alla språk, därför använder de digitala media för att involvera flerspråkiga barn i bokläsning. Polyglutt³ är ett populärt program som ger tillgång till böcker på olika språk. Det uppskattas mycket av förskollärarna. Barnen kan lyssna på sagor både på svenska och på sitt modersmål.

Om vi säger att vi har ett barn som pratar somaliska då kan de lyssna på samma bok på sitt språk och på svenska. Så att man kan höra boken både på sitt modersmål och på svenska så att det bli liksom inlärning också (Maria).

Annika påpekar att det är lärorikt när man kan visa för barnen att det finns olika bokstäver i arabiska, kinesiska eller svenska och att de ser annorlunda ut. Förskollärarna på hennes avdelning samarbetar tätt med vårdnadshavare och tipsar dem vilka böcker de läser och vilka aktiviteter de har. Det ger möjlighet för föräldrar att bearbeta information hemma tillsammans med barnen på deras modersmål. Böcker ger också möjlighet för repetition och barnen lär sig fraser och hela meningar. Linnea berättar att hon inte bara läser en bok, hon pratar runt boken och benämner olika saker från boken för att tydliggöra sagan och barnen får en förståelse om vad sagan handlar om.

Linnea, Annika och Sofia jobbar under denna termin med sagor och litteratur som tema. På Linneas avdelning utvecklar de aktiviteter utifrån boken “Alla får åka med”. Sofia jobbar med sagan “Bockarna Bruse” och Annika planerar aktiviteter utifrån boken “Den underbara familjen Kanin”. Respondenterna påpekar att böckerna ger möjlighet för upprepningar

3 Polyglutt är ett program var finns olika bilderböcker på olika språk. Genom det programmet kan man arbeta med språkutveckling och litteratur i förskolan. (https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for- larare/polyglutt-forskola/ Hämtad 2020.12.05)

20

genom olika aktiviteter. De använder samma tema med olika variationer, så att det inte blir tråkigt.

Om vi leker med “Bockarna Bruse” då gör vi det på samma sätt som står i boken till exempel där barnen får vara bockarna och någon annan ska vara trollet, så att det blir en mer konkret lek med samma material (Sofia).

4.3.4 Att stödja modersmål

En fråga under intervjuer var hur förskollärarna utvecklar barns modersmål.

Respondenterna påpekar att det är också en aktuell fråga för vårdnadshavare. Det är svårt att stödja modersmål hos flerspråkiga barn och varje förskollärare hittar sin metod. Annika använder alla vardagliga situationer för att utveckla båda språken, till exempel samling, matstunder eller en utflykt som ger möjlighet att fråga barnen vad ordet heter på deras modersmål. Hon berättar att barnen blir glada och mer involverade när de kan presentera sitt språk. Tre av fyra förskollärare säger att vid några tillfällen kan de få hjälp från en språkstödjare, som pratar barns modersmål och svenska. Hen kommer från kommunen och hjälper dem att kommunicera med barnen och vårdnadshavare.

Alla informanter anser att digitala verktyg är viktiga redskap för att stödja modersmålet hos flerspråkiga barn, till exempel Polyglutt, Google translate, QR-koder och Youtube. Linnea berättar att de sätter QR-koder på väggar med internationella sånger som “Blinka lilla stjärna” eller “Imse vimse spindel”. Barnen kan lyssna på dessa sånger på sitt modersmål.

Annika och Maria berättar att Google translate är en underbar hjälp när de vill kommunicera med barnen som inte kan svenska.

Det är en god vän när vi inte har någon som kan hjälpa oss språkligt, då kan man skriva in något ord på svenska och så finns det en högtalarfunktion. Google translate säger ordet eller frasen på det språk man vill ta fram. Det brukar barnen tycka att det är väldigt kul.

Det är som en bra grej (Maria).

Digitala verktyg är verkligen väldigt värdefulla för detta. Det är ju väldigt svårt att lära sig alla språk som vi får i sig för det är väldigt många olika språk. Så att det är digitala verktyg är väldigt, väldigt, väldigt värdefullt för oss och bildstöd såklart (Annika).

I början av intervjun pratar förskollärarna mycket om föräldrar och deras roll i barns språkutveckling. Alla deltagare kommer överens om att en bra kontakt med vårdnadshavare påverkar barns utveckling positivt. Linnea berättar att de anpassar sitt språk för att kommunicera med barnen och det är en start i samarbetet mellan barnen och personal.

21

Förskollärare kan också får en tydlig bild om barns och vårdnadshavares språkutveckling.

Respondenterna påpekar att ibland träffar de vårdnadshavare som inte kan prata svenska eller engelska, då förekommer stora svårigheter i kommunikationen. Det är viktigt att personal och föräldrar samarbetar och stödjer varandra för att barnet ska känna sig trygg i förskolans miljö.

Informanterna beskriver att de samarbetar och kommunicerar med vårdnadshavarna på olika sätt. Det kan vara till exempel att skicka informationsbrev med viktig information som kan påverka barns utveckling och trivsel i förskolan. Förskollärarna erbjuder också föräldrar att använda webbsidor, tipsar om samma böcker som de läser med barnen i förskolan och berättar om olika aktiviteter som pågår under dagen.

Vi gjorde ett experiment med is. Sedan beskriver vi det i ett veckobrev och vill gärna att föräldrar diskuterar det med barnen hemma. Det är viktigt att översätta hemma vad de har gjort i förskolan för att när barn berättar någonting då utvecklas barns språk. Speciellt om barn ska översätta det från svenska det de hörde i förskolan till sitt modersmål (Annika).

4.4 Stöd för förskollärarna

Under intervjuerna framkommer det att det finns stöd för förskollärare för att jobba med flerspråkiga barn. Det stödet är inte så stort som förskollärarna behöver under sitt arbete med barnen, anser respondenterna. De upplever att det största ansvaret för förskollärarnas utveckling ligger på dem själva att de behöver vara kreativa och aktiva under arbetet med flerspråkiga barn. Fokus ligger på att initiera olika samtal med andra förskollärare och rektor, läsa litteratur samt samarbeta med vårdnadshavare.

Kommunen erbjuder några korta kurser, föreläsningar och olika workshops om flerspråkighet. På kommunens hemsida kan man också hitta stödmaterial som personal kan använda i förskolans verksamhet. Det materialet passar för alla barnen som har svårigheter med språket. Maria och Linnea berättar att under denna termin börjar de en kurs om tecken som stöd (TAKK). På Sofias förskola hade de en föreläsning om flerspråkighet och ett par workshops. Dessa förskollärare har också möjlighet att få hjälp från Kompetenscentrum för flerspråkighet⁴ som ger bra och konkreta tipsar och material för att utveckla språk hos

4 Kompetenscentrum för flerspråkighet är en organisation från kommunen som erbjuder modersmålsstöd i förskolan, modersmålsundervisning, studiehandledning, kompetensförsörjning till förskolor och skolor, mottagningsenhet för nyanlända barn och elever.

22

flerspråkiga barn. Respondenterna berättar att det stöd som förskollärarna får beror på rektor. Det är hen som lyssnar på personalen, skapar olika aktiviteter, kurser och utgår från personalens önskningar och svårigheter.

Vi har påbörjat en kurs med TAKK. Så det kommer vi att fortsätta och då har vi också fått filma en aktivitet där vi använder tecken, som vi tittar på sedan tillsammans med alla förskollärare och diskuterar… Denna kurs var organiserat av vår rektor (Linnea).

Annika säger att de har inga kurser som pågår just nu. Hon upplever att det är lite tråkigt och de försöker utveckla sig själva, till exempel läsa mer material om flerspråkighet.

Förskollärarna på hennes förskola stödjer varandra och de använder digitala medier som hjälp. Alla informanter berättar att de har en specialpedagog som kan stödja dem vid särskilda situationer eller behov. Det handlar inte konkret om flerspråkighet utan om språk generellt.

Förskolorna har även arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och planeringsdagar, där förskollärare från olika avdelningar, specialpedagog och rektor kan träffas. De diskuterar tillsammans om olika svårigheter som de stöter på under sitt arbete, planerar förskolans verksamhet och hur de kan utveckla undervisning för alla barn. Dessa möten ger möjlighet att ta upp viktiga frågor, svårigheter och hitta en lösning. Sofia beskriver tydligt deras rutin på sådana möter:

Vi hade en förskoleträff i tisdags, och då jobbar vi med språk planen och den är ju uppbyggt så att vi jobbar med grammatik, utifrån Barbro Bruces karta, samt med ordförråd, språkljud, språkmedvetenhet, läsa och skriva och så flerspråkighet och då fick vi skriva ner, vad vi gör på förskolan för att jobba med flerspråkighet. Vi kommer fram till Polyglutt, konkret material på väggar med de språk som är aktuella i gruppen, vi lånar material från biblioteket, böcker på olika språk och så har vi QR-koder med barnets modersmål (Sofia).

5. Analys

I följande avsnitt analyseras resultatet med hjälp av litteratur, forskning och de teoretiska utgångspunkter som presenterats i bakgrunden. Innehållet struktureras under samma tre huvudteman som var i resultatdelen: förskollärarnas syn på flerspråkighet, förskollärarnas arbete med att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn och stöd för förskollärarna.

5.1 Syn på flerspråkighet

23

Flerspråkighet definieras på samma sätt av alla informanterna i studien. Den gemensamma uppfattningen är att flerspråkighet betyder att barnen kan prata fritt på två eller flera språk.

Respondenterna gör inte skillnad mellan två eller flera språk, om barnen kan mer än ett språk definieras det barnet som flerspråkig, enligt respondenterna. Detta överensstämmer till stor del med den beskrivning som Kultti (2012) identifierar i sin studie. Hon menar att termen tvåspråkighet är begränsande medan flerspråkighet inbegriper även förståelse om barn som kan använda två eller mer språk.

Några av informanterna i studien nämner att det är mycket lättare att arbeta med små barn eftersom de, oavsett vilket modersmål de har, utvecklar svenska tillsammans.

Informanternas resonemang bekräftas av Larsson (2020), Gjems (2018), Brogren och Isakson (2014) som menar att i början kommunicerar alla små barn genom kroppsspråk och gester. Barnen använder grimaser och leende, och pekar på saker för att uttrycka sina tankar och känslor. Därför använder förskollärare samma metoder och aktiviteter i språkutveckling för både enspråkiga och flerspråkiga små barn. Respondenterna påpekar också att barnen som börjar i förskolan senare, till exempel från tre år, får svårare att lära sig ett nytt språk än de barn som börjar i förskolan vid tidig ålder. Kultti (2012) beskriver viktiga faktorer som påverkar barns möjligheter att lära sig nytt språk i sin studie.

5.2 Förskollärarnas arbete med att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn Förskolan kan utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses som en plats med en specifik miljö som stöder och hjälper förskollärare i arbetet med barns språkutveckling. Enligt Säljö (2018), Kultti (2012) och Gjems (2018) behöver barnen omsorgspersoner omkring sig för att utveckla sitt språk. Det handlar också om sådana begrepp som proximala utvecklingszonen och scaffolding.

Resultatet i denna studie visar att när ett flerspråkigt barn kommer till förskolan, gör förskollärarna en språklig plan som ger en hel bild av barns språkutveckling. Det hjälper förskollärarna att skriva en utvecklingsplan för det barnet. Calderon (2005) beskriver att förskollärare behöver skaffa sig kunskaper om barns språkutveckling för att förstå hur de ska arbeta och utveckla barns språk i framtiden. Den delen av resultatet kan analyseras med begreppet proximala utvecklingszonen. Säljö (2018) skriver att det begreppet ger möjlighet att förstå barns utveckling och lärande, genom vad barnen kan göra själva och var barnen behöver hjälp.

24

Vidare visar resultatet att förskolans miljö och förskollärarna förhållningssätt har stor betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta är en grund för att barnen ska börja känna sig välkomna och trygga i förskola. Respondenterna menar att förskolans uppgift är att skapa en bra, lärorik och stimulerande miljö, att alla barnen blir delaktiga under aktiviteter, att möta barnen med respekt och att bli en språklig förebild. Detta resultat överensstämmer med tidigare studier (till exempel Calderon 2004, Larsson 2016, Salameh 2005, Brogren och Isakson 2014).

Olika styrdokument och lagar påpekar att det är viktigt att stimulera och utveckla både modersmål och svenska språk i förskolan. Respondenterna menar att det är deras uppgift att utveckla språk och varje förskollärare hittar sina metoder för att jobba med flerspråkiga barn. En stor del av informanterna säger att det är inte så lätt att utveckla modersmål hos flerspråkiga barn, särskilt när förskollärare inte har så mycket kunskaper. Det beskrivs i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling som påpekar att förskollärarutbildningen inte erbjuder tillräckliga kunskaper om språkutveckling hos flerspråkiga barn (SOU 2020:67). Digitala verktyg anses av förskollärarna i studien som ett grundläggande hjälpmedel för att kommunicera med flerspråkiga barn som inte kan svenska och för att utveckla och stödja både modersmål och svenska.

Den populäraste metoden för att utveckla svenska hos flerspråkiga barn är bildstöd och TAKK. Förskollärarna i studien menar att dessa metoder är givande och de används återkommande (se även Larsson 2016 och Roos 2020). Genom det lär barnen sig snabbare och blir tryggare i förskolan. Gjems (2018) påpekar att förskollärare måste erbjuda barnen olika alternativ för att de ska ha en möjlighet att kommunicera med andra. Brogren och Isakson (2014) visar i sin bok att språk spelar stor roll i barns liv för att det påverkar barns intellektuella, känslomässiga och sociala utveckling.

Ett annat material som respondenterna använder för att utveckla språk hos flerspråkiga barn, är böcker. Förskollärarna beskriver att de varierar sitt arbete med böcker på olika sätt. Det handlar om ett tema utifrån en bok, högläsning, rollek, böcker på olika språk, digitala verktyg och olika skapande processer. Alla respondenterna påpekar att bästa sättet att utveckla språk, både svenska och modersmål, är att arbeta med böcker och detta stämmer med vad Larsson (2016), Calderon (2004), Renblad och Brodin (2013) beskriver i sitt arbete.

25

Utifrån respondenternas svar kan man säga att vårdnadshavare också påverkar barns språkutveckling och trygghet i förskolan. Till exempel vårdnadshavare kan läsa hemma på barns modersmål samma böcker som finns i förskolan. Enligt Bozarslan (2010) och Calderon (2004) är det viktigt att samarbeta med barnets föräldrar och erbjuda dem att delta i förskolans verksamhet.

Alla metoder och material som nämns i studien är viktiga och spelar en stor roll för flerspråkiga barns språkutveckling. Barn behöver en närvarande person för att utvecklas inom olika områden och för att förstå sin omgivning, sig själv och att ordna sin erfarenhet, enligt Brogren och Isakson (2014). Det resonemanget bekräftas också av det sociokulturella perspektivet och begreppet scaffolding (se även Säljö 2018 och Kultti 2012).

5.3 Stöd för förskollärarna

Informanterna upplever att de har ett stort ansvar för att utveckla språk hos flerspråkiga barn, men att de har bristande kunskaper på området. De berättar också att de vill få mer stöd och kunskaper om flerspråkighet i förskolan. Det är rektor som initierar olika kurser, föreläsningar och workshops för att ge möjlighet för förskollärare att bli mer kompetenta när det gäller barns språkutveckling. Detta resultat överensstämmer med den tidigare nämnda utredningen från 2020 (SOU 2020:67) där det påpekas att förskollärarutbildningen inte erbjuder tillräckliga kunskaper om flerspråkighet, varför rektor spelar en stor roll i sammanhanget.

Respondenterna berättar också att de stödjer varandra och initierar själv olika samtal under arbetslagsmöten eller planeringsdagar. Enligt Lärarnas riksförbund (2021) förbättrar förskollärare sina kunskaper med hjälp av vetenskapliga källor och tar ansvar för att utveckla sin kompetens i flerspråkighet.

6. Diskussion

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskollärare inom förskola arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. I följande avsnitt diskuteras valda delar av det som framkommit i min studie. Arbetets frågeställningar ligger till grund för den diskussion som förs.