• No results found

Viktig i vården - En rapport om värdet av proffsig vårdadministration

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Viktig i vården - En rapport om värdet av proffsig vårdadministration"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Maj 2018

Viktig i vården

En rapport om värdet av proffsig vårdadministration

(2)

Lyft fram vårdens administrativa proffs

Medicinska sekreterare är de administrativa proffsen inom svensk hälso- och sjukvård.

Med sin professionalism och digitala kompetens är de centrala för en fungerande vårdkedja liksom för patientsäkerheten.

De allra flesta medicinska sekreterare trivs på sitt jobb och vet vilket viktigt arbete de gör i vården. Men alldeles för många får lite erkännande för sin arbetsinsats. Avståndet till närmsta chef är ofta långt. För att yrkesgruppen ska få mer inflytande på jobbet och bättre återkoppling för sina arbetsinsatser behöver avståndet till chefen minska.

Utbildningen till medicinsk sekreterare eller vårdadministratör omfattar två års heltidsstudier på yrkeshögskolan. Ändå har yrkesgruppen en lägre genomsnittlig månadslön än personer som bara har gymnasieutbildning. Lönerna är också

sammanpressade − det skiljer väldigt lite i lön mellan nyutexaminerad medarbetare och en erfaren.

Det måste löna sig bättre att stanna och utvecklas i yrket. Därför vill Vision se långsiktiga lönesatsningar för medicinska sekreterare. Lönerna måste vara konkurrenskraftiga och motsvara yrkets kvalifikationskrav. Dessutom är det självklart att arbetsgivare ska följa kraven på individuell lönesättning och strävan mot ökad lönespridning, som vi är överens om i vårt kollektivavtal.

Idag råder det brist på medicinska sekreterare över nästan hela Sverige. Bristen riskerar att öka ytterligare om arbetsgivare inte gör yrket mer attraktivt och erbjuder moderna arbetsvillkor och en bättre löneutveckling. Låt yrkesgruppen få utöva sin kompetens fullt ut. Då får vårdnära yrkesgrupper mer tid med patienterna och servicen för patienten kan förbättras.

Veronica Magnusson Förbundsordförande Vision

(3)

Sammanfattning

Medicinska sekreterare1 trivs på sitt jobb och det är en välutbildad yrkesgrupp. Vår undersökning visar att 56 procent i yrkesgruppen har utbildning från yrkeshögskolan och femton procent har högskoleutbildning. Men trots att det är ett kvalificerat yrke som kräver två års eftergymnasiala studier avspeglas detta inte lönemässigt. Den

genomsnittliga månadslönen för en medicinsk sekreterare är 26 000 kronor, vilket är en lägre genomsnittlig månadslön än bland personer som enbart har gymnasieutbildning. Det finns dessutom små möjligheter till en god löneutveckling i yrket och lönespridningen är liten. I praktiken innebär detta att många medicinska sekreterare sannolikt aldrig tjänar in sin utbildning.

Vision anser att lönespridningen i yrket måste öka och att arbetsgivare måste uppfylla kollektivavtalets krav på individuell lönesättning. Utveckling i yrket eller insatser för att utveckla arbetsplatsen och verksamheten måste betala sig betydligt bättre lönemässigt än idag. Idag har medicinska sekreterare mycket små möjligheter till en skälig

löneutveckling. Det inte ens är självklart anställda får högre lön när de byter arbetsplats, får utökade arbetsuppgifter eller blir chefer. Utveckling i yrket eller insatser för att utveckla arbetsplatsen och verksamheten måste betala sig betydligt bättre lönemässigt än idag.

Vår enkät visar att medicinska sekreterare känner frustration över att deras profession inte tas tillvara mer i hälso- och sjukvården. Många pekar på att kvalitén i

vårddokumentationen ibland blir lägre när vårdpersonal, främst undersköterskor och sjuksköterskor, gör administrativt arbete. Vi menar att arbetsgivare måste se på

vårdadministration som ett kvalificerat yrke som är helt centralt för en patientsäker vård.

Om medicinska sekreterare får utöva sin profession fullt ut kan det både avlasta chefer och frigöra mer patienttid för läkare och sjuksköterskor. Det kräver ett närvarande ledarskap och att att medicinska sekreterare måste få mer återkoppling och inflytande på arbetsplatsen.

Arbetsförmedlingen visar att det råder brist på medicinska sekreterare i stort sett i hela landet. I vår enkät är det tydligt att många yrkesverksamma känner av kompetensbristen.

Jobbet försvåras när det inte finns några utbildade kollegor att rekrytera och ibland tar arbetsgivare in outbildad personal. Kompetensbristen riskerar dessutom att förvärras genom att en tredjedel av alla medicinska sekreterare och vårdadministratörer förväntas gå i pension de närmaste tio åren. I vår enkät säger dessutom tolv procent av de svarande att de har planer på att lämna yrket.

Vision anser att bristen på medicinska sekreterare riskerar att öka ytterligare om inte arbetsvillkoren förbättras för yrkesgruppen. Medicinska sekreterare måste få mer moderna och flexibla arbetsvillkor som gör det möjligt att kombinera arbete och familjeliv. Fler arbetsgivarare måste erbjuda flexibel arbetstid, möjligheten att arbeta hemifrån och en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Den snabba förändringen av digitala verktyg och av yrket kräver att arbetsgivare tillgodoser kontinuerlig och kvalificerad kompetensutveckling.

1 I rapporten använder vi genomgående begreppet ”medicinsk sekreterare”, men i detta inkluderas även närliggande yrkestitlar som till exempel ”vårdadministratör” och ”läkarsekreterare”.

(4)

Vision vill

Landsting och regioner måste göra riktade och långsiktiga lönesatsningar för medicinska sekreterare och vårdadministratörer. Lönespridningen i yrket måste öka och arbetsgivare måste uppfylla kollektivavtalets krav på individuell lönesättning.

Medicinska sekreterare måste få mer moderna och flexibla arbetsvillkor som gör det möjligt att kombinera arbete, fritid och familjeliv. Fler

arbetsgivare måste erbjuda flexibel arbetstid, möjligheten att arbeta hemifrån och en god fysisk och psykisk arbetsmiljö.

Medicinska sekreterare måste få en mer central roll för att utveckla en patientsäker vård, vilket kräver ett närvarande ledarskap. Vårdnära yrkesgrupper får mer patienttid när professionen får ansvara för

vårdadministrationen fullt ut.

(5)

Kort om enkäten och yrket

I december 2017 skickade Vision en enkät till alla medlemmar som har yrkestiteln medicinsk sekreterare, vårdadministratör eller läkarsekreterare.2 Cirka 130 av dessa har också en chefstitel. Enkäten nådde fram till 10 333 personer, varav 4550 valde att svara på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 44 procent. De som svarat bor och arbetar över hela Sverige och den största andelen, 68 procent, jobbar på sjukhus. Av de svarande arbetar nio procent i privat sektor. Syftet med enkäten är att undersöka hur medicinska sekreterare upplever sina arbetsvillkor och vilka förutsättningar som finns för att göra ett bra jobb och utvecklas i yrket.

Den typiska medicinska sekreteraren är en kvinna − yrket är väldigt kvinnodominerat. En hög andel är över 50 år och många har jobbat länge på samma arbetsplats. En majoritet har en yrkeshögskoleutbildning och många har också högskoleutbildning. Att skriva anteckningar i patientjournaler är självklart den dominerande arbetsuppgiften för yrkesgruppen, liksom registrering av remisser och uppföljningsdokumentation. Men arbetsuppgifterna är väldigt varierade. Många bemannar receptioner, jobbar med statistik eller personaladministration. En hög andel svarar också att en huvudsaklig uppgift är att handleda och introducera nyanställda kollegor och att de jobbar med it-support.

Vision är i praktiken det enda svenska fackförbund som organiserar yrkesgruppen.

Enkäten har nått fram till en stor del av de yrkesverksamma och många har varit

intresserade av att berätta mer om sitt yrke och arbetsliv. Med detta engagamang i ryggen arbetar vi för att göra yrket medicinsk sekreterare mer attraktivt och uppvärderat.

2 I rapporten använder vi genomgående begreppet ”medicinsk sekreterare”, men i detta inkluderas även närliggande yrkestitlar som till exempel ”vårdadministratör” och ”läkarsekreterare”.

(6)

Lön och arbetstrivsel

Medicinska sekreterare trivs bra på sitt jobb i hög utsträckning. Några som svarat säger att det knappast kan finnas något som kan få dem att trivas bättre! Hela 81 procent svarar att de trivs i hög grad eller ganska hög grad och bara fem procent svarar att de trivs i låg grad eller inte alls. De allra flesta, 98 procent, tycker att de gör ett viktigt och

meningsfullt arbete i hög grad eller i ganska hög grad.

Många uppskattar att det finns goda möjligheter att själv lägga upp sitt arbete, en stor variation i arbetsuppgifterna och flexibilitet i verksamheten. Distansarbete är uppskattat av de som här möjligheten till det och efterfrågat av många som inte har den möjligheten idag. Några sätter värde på att de kan kombinera arbetet som medicinsk sekreterare med ett ytterligare ansvars- eller yrkesområde som till exempel chefsstöd, webbredaktör eller som patientkoordinator.

Bra kollegor får många att trivas på jobbet

Vad gör att medicinska sekreterare trivs på jobbet? De svarande som angett att de trivs på arbetet i hög grad eller ganska hög grad fick ange vilka av sju olika faktorer som främst skapar arbetstrivsel. Kollegorna är det som främst gör att de svarande trivs på sitt jobb.

Arbetets innehåll, känslan av att arbetet är meningsfullt och en god stämning på arbetsplatsen är andra vanliga skäl till god arbetstrivsel.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Ja, i hög grad Ja, i ganska hög grad

Varken trivs eller misstrivs

Nej, i låg grad Nej, inte alls

Trivs du på din nuvarande arbetsplats?

(7)

Vad gör att en mindre grupp medicinska sekreterare inte trivs så bra på jobbet? De som svarat att de trivs på jobbet i låg grad eller inte alls fick välja flera av femton alternativ som kan orsaka sämre arbetstrivsel. De fyra främsta orsakerna till lägre arbetstrivsel är för låg lön, otillräckligt stöd från chefer, att inte få uppskattning för sitt arbete och dålig stämning bland kollegor. Bland frisvaren anger många att den fysiska och psykiska arbetsmiljön är dålig. Några känner sig utanför sina arbetslag eller har mycket

ensamarbete. Många vittnar om att arbetsbelastningen är alltför hög, medan andra har för lite att göra och känner att de skulle kunna bidra med mer på jobbet.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Annat, vänligen ange:

Mötet med patienter/brukare Känslan av att vara bekräftad och uppskattad Jag har en bra chef Känslan av att mitt arbete är meningsfullt God stämning på arbetsplatsen Arbetets innehåll och mina ansvarsområden Kollegor

Vad är det som främst skapar din arbetstrivsel?

0% 20% 40% 60% 80%

Annat, vänligen ange:

Arbetsuppgifterna är för okvalificerade För lite arbete tillsammans med andra…

Arbetet är för oflexibelt Jag får för lite kompetensutveckling för att…

Arbetsuppgifterna är inte tillräckligt…

Jag har ingen möjlighet att jobba hemifrån Den fysiska arbetsmiljön är dålig Svårt att rekrytera nya jobbarkompisar

Arbetsorganisationen är otydlig och…

Min kompetens tas inte tillvara Arbetsbelastningen är för hög Dålig stämning bland kollegor Jag får för lite uppskattning för mitt jobb Otillräckligt stöd från chef/er Lönen är för låg

Vad är det som får dig att trivas i liten grad eller inte alls?

(8)

Många är missnöjda med lönen

Vår enkät visar att det finns ett utbrett missnöje med lön. Närmare 60 procent svarar att de är ganska missnöjda eller mycket missnöjda med sin lön. Lön är den absolut viktigaste fackliga frågan när de svarande rangordnar.

Högre löner är dessutom viktigare för de som redan trivs på jobbet än för de som inte trivs. Det är också en relativt hög andel, nära tolv procent, som svarar att de inte haft något lönesamtal vilket alla som omfattas av kollektivavtal har rätt till. Höjda löner är väldigt viktigt också i den grupp som trivs på jobbet i hög grad eller ganska hög grad. När vi frågar vad som skulle få dem att trivas ännu bättre är högre lön det som absolut flest vill se. Efter lön så är kompetensutveckling, möjligheten att jobba hemma och lägre arbetsbelastning faktorer som många pekar ut för ökad arbetstrivsel. Många kommenterar också lönen – här är några exempel:

”Tycker jag i stort sett har det jag behöver för att trivas på arbetet (…) Det som saknas är en högre och rättvis lön utifrån det ofta väldigt ansvarsfulla arbete vi som medicinska sekreterare faktiskt utför. Lönemässigt är vi inte sedda för det arbete vi utför. I dag har många av oss högeskoleutbildning. (…) Löneutvecklingen under de 42 år jag jobbat är inte mycket att hurra för. Ändå har jag blivit kvar eftersom det är ett arbete jag trivs med”

”lönen är en stor morot och drivkraft i allt man gör, men det ser inte arbetsgivaren. Vi är en bra arbetsresurs och kan göra så mycket mer för att underlätta för vården i stort men vi uppskattas inte i lönekuvertet och det skapar sådan misstrivsel. Det ”kokar” överallt och många söker sig till annat.”

Kvalificerat yrke men liten lönespridning

Medicinska sekreterare och vårdadministratörer är i regel välutbildade. Vår undersökning visar att 56 procent har yrkeshögskoleutbildning och femton procent har

högskoleutbildning. Detta avspeglar också hur det ser ut på många håll i svensk hälso- och sjukvård. För att kunna arbeta som medicinsk sekreterare krävs i de flesta fall

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Mycket nöjd Ganska nöjd Den är okej Ganska missnöjd

Mycket missnöjd

Hur nöjd är du med din nuvarande lön?

(9)

utbildning från yrkeshögskolans utbildningar till vårdadministratör eller medicinsk sekreterare. Utbildingen på yrkeshögskolan omfattar två års heltidsstudier.

Men trots att det är ett kvalificerat yrke avspeglas detta inte lönemässigt. Den genomsnittliga månadslönen för en medicinsk sekreterare är 26 000 kronor3.

Yrkesgruppen har idag en lägre genomsnittlig månadslön än bland personer som enbart har gymnasieutbildning.

Det finns dessutom små möjligheter till en god löneutveckling i yrket och

lönespridningen är liten. Medicinska sekreterare med de högsta lönerna (90:e percentil) har fortfarande bara en lön på 29 300 kronor. I landstingssektorn når de högsta lönerna bara upp till 28 700 kronor. Det innebär att många medicinska sekreterare sannolikt aldrig tjänar in sin utbildning.

Kvinnodominerat yrke − värderat lågt lönemässigt

Medicinska sekreterare har en medellön som är betydligt lägre än genomsnittet för personer med motsvarande utbildningsnivå. Bland alla personer som har en eftergymnasial utbildning kortare än tre år ligger medellönen på 33 900 kronor i

månaden. Medicinska sekreterare i samma utbildningskategori tjänar i genomsnitt 25 400 kronor i månaden för en heltidstjänst.4

Källa: SCB lönestrukturstatistik 2016

Flera mansdominerade yrken inom yrkeshögskolan med samma kvalifikationsnivå och utbildningslängd som medicinska sekreterare har betydligt högre löner. Som exempel är medellönen för en kyl- och värmepumpstekniker med en kortare eftergymnasial

utbildning 31 500 kronor, en drifttekniker inom värme- och vatten med samma

3 SCB:s lönestrukturstatistik 2016

4 Att lönen är lägre i den här gruppen jämfört med lägre utbildningsnivåer kan exempelvis bero på ålderssammansättningen.

20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000

förgymnasial utbildning, 9

(10) år

gymnasial utbildning, högst 2 år

gymnasial utbildning, 3 år

eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år

eftergymnasial utbildning, 3 år

eller mer

Medellön efter utbildningsnivå 2016

samtliga yrken,män

samtliga yrken, kvinnor

samtliga yrken

medicinska sekreterare, kvinnor

medicinska sekreterare, totalt

(10)

utbildningslängd tjänar i genomsnitt 32 500 kronor och en transportledare 34 000 kronor.56

Medicinsk sekreterare är ett kraftigt kvinnodominerat yrke och det är tydligt att detta avspeglas i hur det värderas lönemässigt. Det är anmärkningsvärt att ett yrke som kräver två års formell utbildning inte betalar sig bättre. Landsting och regioner måste ha detta i åtanke när de söker framtidens kompetens inom vårdadministration.

Arbetsvillkor och inflytande

Arbetsuppgifterna som utförs av medicinska sekreterare är väldigt varierande beroende på verksamhetens innehåll, arbetsplatsens storlek, arbetsorganisationen och kompetensen hos medarbetarna. Det som är gemensamt är att många medicinska sekreterare berättar om hur de stortrivs på jobbet. Detta beror till stor del på bra kollegor, god stämning på arbetsplatsen och känslan av att göra ett viktigt jobb. Men parallellt med arbetstrivseln är många frustrerade och upplever att de sliter i det tysta.

Kompetensbristen gör det svårt att rekrytera kollegor, vilket gör arbetsbördan tung ibland.

Många medicinska sekreterarare saknar återkoppling och uppskattning för sitt arbete. Det finns också en utbredd känsla av att ledare och chefer inte har tillräckligt med insyn i det dagliga arbetet eller inte hinner vara närvarande i verksamheten. I frisvaren finns många beskrivningar av hur andra yrkeskategorier, särskilt läkare och sjuksköterskor, värderas högre.

Känslan av vara både spindel i nätet och slasktratt

Vi ville veta mer om hur yrkesgruppen ser på sina arbetsuppgifter och om deras kompetens tas tillvara i vården fullt ut. Därför ställde vi frågor om det finns

arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper gör idag, men som medicinska sekreterare borde göra istället. Vi frågade också efter det motsatta mönstret. Finns det arbetsuppgifter som medicinska sekreterare gör, men som skulle kunna utföras av andra yrkesgrupper?

Ett genomgående mönster i enkätsvaren är att många pekar på att kvalitén i

patientjournalerna och vårddokumentationen ibland blir lägre när vårdpersonal, främst undersköterskor och sjuksköterskor, gör administrativt arbete. Om medicinska sekreterare fick ett större ansvar skulle det bli ”rätt från början” i vårddokumentationen. Många beskriver också hur deras professionella kunskaper skulle kunna tas tillvara mer för att avlasta chefer. Det skulle också frigöra mer patienttid för läkare och sjuksköterskor. Här är några citat kring detta tema:

”Det finns mycket administrativt som kan läggas på oss. Mer arbete med olika system och mer arbete med olika kvalitetsregister och registreringar som sköterskor och läkare gör. Vårdpersonal ska t ex inte sitta och arbeta med hemsidor etc.”

”Det finns många administrativa sysslor som utförs av vårdpersonal. Det är sjuksköterskebrist på många sjukhus men de har administrativa sysslor.”

5 SBC:s lönestrukturstatistik 2016.

6 Utbildningar inom samtliga dessa yrken klassificeras i likhet med utbildningen till medicinsk sekreterare till nivå 5 enligt Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) och kräver studier i mellan 1,5 och 2 år på heltid. Statistiken avser personer i gruppen ”eftergymnasial utbildning

(11)

”Sköterskor skriver numera också i journalerna (mindre anteckningar) med minst sagt blandat resultat. Vissa läkare skriver också journalanteckningar med lika blandade resultat.”

Medicinska sekreterare har känslan av att utföra väldigt viktiga arbetsuppgifter, men att också bli belastad med uppgifter som borde vara allas ansvar på en arbetsplats. Flera beskriver hur de är ofta spindeln i nätet som får vården att fungera. Deras arbete är helt avgörande för att verksamheten ska flyta på. Det är en yrkesgrupp med ett brett kunnande om allt från ekonomi, juridik till it-system. De är experter på språk, digitala system och om en lång rad administrativa rutiner och bevakningar.

Men många menar att yrkesgruppen också förväntas göra allt som ingen har något tydligt ansvar för. Det hänger också tätt ihop med att ses som yrkesgrupp som ska underlätta för alla andra, men som sällan får vare sig avlastning eller uppskattning för sitt arbete och kunnande. Några svaranden menar att medicinska sekreterare ses som en ”slasktratt”.

”(…)Känns som vår grupp är en slasktratt som ska göra sina egna uppgifter + andras när de inte hinner, men ingen hjälper oss. Vill vi ändra något som involverar andra yrkeskategorier är det väldigt svårt att få gehör, däremot ska vi bara säga ja tack och amen till allt som andra ber oss om.(…)”

”(…)vore bra om det fanns en serviceperson som tog hand om städning av väntrum och byte av kaffe i automat, iordninghållande av kök och pentry, vattnande av blommor och dylikt”

Förändringsförslag tas inte alltid tillvara

Vi ville veta mer om medicinska sekrereterare känner att deras idéer till förbättringar på arbetsplatsen tas tillvara. De allra flesta, 63 procent, känner att de får utrymme för sina förbättringsidéer medan hela 27 procent inte tycker att deras förslag till förändringar tas tillvara. En mindre grupp, 10 procent, svarar att de inte har några idéer till förändringar.

De som svarat att deras förslag till förbättringar tas tillvara uppger i betydligt högre grad att de trivs på sin arbetsplats.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Ja Nej Jag har inga förslag till

förbättringar

Känner du att dina förslag till förändringar och

förbättringar tas tillvara på din arbetsplats?

(12)

Men varför känner nästan 30 procent av de svarande att deras förslag till förbättringar inte tas tillvara? En vanlig orsak är att ekonomiska hänsyn kommer först. Några säger att de inte blir lyssnade på för att de är unga eller nya på arbetsplatsen. Många vittnar om att kollegor eller chefer inte kan se några fördelar med förändringar. Det finns en traditionell och gammaldags kultur säger många, där allt ska göras på papper eller ”som vi alltid har gjort”.

Många beskriver också att de tagit upp förslag till förändringar under lång tid och i olika mötesforum men att inget har hänt. Det finns en utbredd frustration och en känsla av att förändringsförslag ignoreras eller upplevs som ointressanta för att de kommer från just de medicinska sekreterarna. Upplevelsen är att det är andra yrkeskategorier som får mer inflytande och högre status i vården. Ibland möts förslag till förändringar med en nedlåtande ”lilla-gumman-attityd”. Här är några citat:

”(…)Vi är en osynlig grupp på min arbetsplats där vi oftast blir nedtystade eftersom det finns viktigare saker att ta tag i t ex sköterskornas/läkarnas situation, våra arbetsmiljö har lägsta prioritet”

”De flesta som arbetar här har arbetat på denna arbetsplats i många år och ser förändringar som otryggt och kämpar med näbbar och klor för att det ska vara som vanligt. Som medicinsk sekreterare är det svårt att hävda sin kompetens. Då det är sköterskebrist borde det vara en självklarhet att man tar över det administrativa som stjäl skötersketid.”

”Vi sekreterare har många förslag och genomför mycket arbete med det, som sedan bara läggs åt sidan eller läggs ner.”

Kompetensutveckling kan skapa arbetstrivsel

Vården och alla stödsystem kring den är ofta under förändring eller påverkas av ny lagstiftning, nya rutiner eller införandet av digitala system. Medicinska sekreterare behöver ha kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna göra ett effektivt jobb och få utveckling i sitt yrke. Vi frågade om arbetsgivare tillgodoser att anställda får lämplig utbildning och kompetensutveckling för att göra ett bra jobb.

De som svarar att deras arbetsgivare i hög grad tillgodoser att de får lämplig utbildning och kompetensutveckling för att göra ett bra jobb svarar också i betydligt högre grad att de trivs på jobbet. De upplever i högre utsträckning att deras arbete är viktigt och meningsfullt och vill i lägre grad lämna yrket. Den här gruppen uppger också betydligt högre grad att de har uppsatta mål för sin arbetsinsats och yrkesutveckling.

(13)

Yrket i ett bredare perspektiv

Slutligen vill vi lyfta blicken lite och se på yrket medicinsk sekreterare ur ett bredare samhällsperspektiv. De makthavare som ansvarar för svensk hälso- och sjukvård både nationellt och regionalt behöver ta denna stora yrkesgrupp med i analyser och strategier kring framtidens vård.

För det första råder det brist på utbildade medicinska sekreterare i nästan hela landet, vilket redan idag är kännbart på många arbetsplatser där anställda upplever stress och en alltför hög arbetsbelastning. För det andra har de medicinska sekreterarna blivit färre i landstingen, både i relation till befolkningen och till antal läkare och sjuksköterskor.7 Detta trots att det administrativa arbetet i vården inte har minskat. Kompetensbristen och hela behovet av en professionell och patientsäker vårdadministration är två rejäla

utmaningar som regioner och landsting måste hantera på både kort och lång sikt.

7 SOU 2016:2 s. 197

(14)

Källa: SKL. Avser faktiska årsarbetare.

Brist på medicinska sekreterare i hela landet

Det råder brist på medicinska sekreterare i stort sett i hela landet. Arbetsförmedlingen bedömer att konkurrensen om jobben är mycket liten. Medelåldern bland medicinska sekreterare är hög. Över hälften av medarbetarna i yrkesgruppen är 50 år eller äldre och dessutom förväntas omkring en tredjedel gå i pension de närmaste tio åren.8 Antal nyutexaminerade från yrkeshögskolans utbildningar kommer inte att räcka till för de kommande rekryteringsbehoven.

Vår enkät bekräftar att kompetensbristen märks i många verksamheter i regioner och landsting. Många vittnar om hur jobbet försvåras när det inte finns några utbildade kollegor att rekrytera. Ibland tar arbetsgivare in outbildad personal, vilket sänker kvalitén på vårddokumentationen och riskerar att försämra patientsäkerheten. En relativt stor andel, hela tolv procent, säger i vår enkät att de har planer på att lämna yrket.

”Har så dålig lön så att jag ångrar att jag utbildade mig till vårdadministratör. Kommer att jobba kvar på sjukhus till jag hittar ett bättre betalt arbete för privat vårdgivare.”

Omfördelade arbetsuppgifter kan ge effektivisering

Det finns dock inget som tyder på att det vårdadministrativa arbetet har minskat. Tvärtom finns flera undersökningar som talar för att administrationen ökat. Idag tyngs läkare och annan vårdpersonal i allt högre grad av administrativt arbete som skulle kunna utföras precis lika bra, eller bättre, av exempelvis medicinska sekreterare.9 Yrkesgrupper som inte har anställts för att syssla med administration får ägna en stor del av sin arbetstid åt detta i stället för att använda tiden för att träffa patienter och klienter.

8 Statistik från SCB 2015. Avser yrkesgruppen 4117 Medicinska sekreterare, vårdadministratörer mfl

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antal läkare och medicinska sekreterare 2008-2017

Läkare

Vårdadministratörer/

medicinska sekreterare

(15)

Det finns forskare som beskriver detta som en ”amatörisering” av det administrativa arbetet i offentlig sektor10.

Utredaren Göran Stiernstedt pekar på att det finns stora möjligheter till att omfördela och renodla arbetsuppgifterna i vården för att effektivisera verksamheten. Han pekar på att administrativa uppgifter relativt enkelt skulle kunna omfördelas från bland annat läkare och sjuksköterskor till medicinska sekreterare.11 Det finns dessutom få formella hinder för att göra en sådan omfördelning av arbetsuppgifter. Stiernstedt pekar på att de

verksamhetsnära cheferna i vården behöver stöd för att göra en optimal arbetsfördelning och att det stödet ofta är bristfälligt. Han beskriver att förändringsprocesser i vården ibland kommer att handla alltför mycket om principer och yrkesgrupper i stället för individer. Det borde finnas goda möjligheter att delegera arbetsuppgifter efter individuella bedömningar och lämplighet.

Se kompetensen hos yrkesgruppen

Idag är det svårt att rekrytera utbildade eller erfarna medicinska sekreterare. Vår enkät visar att detta redan märks i sjukvården. Arbetsbördan blir tung när alltför få anställda ska klara av en patientsäker och smidig journalföring. Vår uppmaning till arbetsgivare blir att göra yrket medicinsk sekreterare mer attraktivt att utbilda sig till eller starta en karriär i.

Regioner och landsting måste erbjuda arbetsvillkor som gör det möjligt att kombinera arbete och familjeliv och göra riktade och långsiktiga lönesatsningar för yrkesgruppen.

De förändringar som Vision vill se för de medicinska sekreterarna är inte omvälvande eller orimliga. Moderna arbetsvillkor och löner som motsvarar kompetenskrav och ansvar är självklart i hållbart arbetsliv. Även om yrket förändras kommer det att fortsätta att vara viktigt med en professionell och patientsäker journalföring i vården. Där är kompetensen hos yrkesgruppen helt central. Arbetsgivare måste uppvärdera yrkesgruppen medicinska sekreterare och låta dem spela en mer central roll.

10 Studentlitteratur 2014: Administrationssamhället. Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg

11 Effektiv vård. Slutbetänkande av en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. SOU 2016:2 s 270ff

(16)

Visions medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i kommuner, landsting, regioner, privata företag eller kyrkan. Många är också studenter med siktet

Kontakt vid frågor om rapporten

Patricia Widergren Strateg

patricia.widergren@vision.se 08-789 64 84

Jenny Andersson Utredare

jenny.andersson@vision.se 08-789 63 74

Presskontakter Maria Martinsson Pressekreterare

maria.martinsson@vision.se 070-655 50 48

References

Related documents

Dessutom tillhandahåller vissa kommuner servicetjänster åt äldre enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som kan likna sådant arbete som kan köpas som rut-

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

Tidigare i resultat beskrivs respondenternas uppfattningar av att lokaler och personal är förutsättningar som har påverkan i arbete mot målen utifrån styrdokumenten. Samtliga

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

För att öka antalet personer som utbildar sig till undersköterska kan staten genom en mängd åtgärder stimulera fler att vidareutbilda sig till undersköterska.. Vidare kan även

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Då kursen gavs för första gången har lärarna varit mycket lyhörda för återkoppling från studenterna så väl via mailkontakt som via direktutvärdering i samband med