Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning

De nya riktlinjerna för sjukskrivning

Michael McKeogh Företagsläkare

Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning

• Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan

• Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivnings- process

• Försäkringsmedicinska riktlinjer

Sjukskrivningstider olika diagnoser

Sverige Hjärtinfarkt 73 dgr

Astma 21 dgr

Ryggont 36 dgr

Depression 108 dgr Huvudvärk 50 dgr

USA

46 dgr

15 dgr

21 dgr

49 dgr

8dgr

Sjukskrivningstider

Varför?

Orsaker till olika längd av sjukskrivning

Förlängd

sjukskrivning Förlängd

sjukskrivning

Förlängd

sjukskrivning Olika

Sjukskrivnings Praxis

-Oklar diagnos/

Behandling -Passiv väntan - Attityder

-Bristande kontinuitet

-Patienter med flera Diagnoser

-Sjukskrivningsskadad Patienter

-Saknar arbetsgivare -Arbetsgivare alt

Patient vill inte tillbaka till arbetet

Medicinska riktlinjer

För normal

fysiologisk

läkningstid.

Krav på beslutsstödet

• legitimitet och användbarhet

Struktur/modell

• 1 ) Övergripande principer

• 2) Detaljerade

rekommendationer

för vissa diagnoser

Moment i rekommendationerna för utvalda diagnoser/symptombilder :

• Behandling och prognos

• Konsekvens

för funktionstillstånd

• Tid för återvunnen funktion samt tid för normal läkning

• Bedömning arbetsförmåga

• Åtg. vid ej avslutat fall inom rekommenderad tid

Exempel: hypertoni

• Förväntad

konsekvens för funktionstillstånd

• Hypertoni påverkar sällan

funktionstillståndet. Vid stress kan patienten

uppleva oro för att

drabbas av hjärt-

/kärlsjukdom.

Exempel: Epikondylit

• Symtom, prognos och behandling:

Ett smärttillstånd i

muskelfästena vid yttre eller inre kondylen (ledhuvudet) på armbågen. Symtomen är rörelserelaterade smärtor kring armbågen. Behandlas medicinskt, fysioterapeutiskt och i enstaka fall kirurgiskt.

Vila eller avlastning

förbättrar inte sjukdomen på sikt.

Exempel: knä och höftartros

• Vid arbeten som inte belastar knä- eller höftleder är arbetsförmågan normalt inte nedsatt, oavsett artrosens svårighet.

• Vid försämringsperioder, lätt eller medelsvår artros och vid arbete som innebär hög belastning (som tunga eller upprepande lyft), kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.

• Vid svåra artrosbesvär och belastande arbete kan deltidssjukskrivning bli

aktuellt i avvaktan på åtgärder.

• Efter artroplastik (byte av led) kan

arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.

Exempel: Akut lumbago

• Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer.

• Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka.

• Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och

vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

Exempel: Lumbago ischias (diskbråck)

• Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft,

böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor.

• Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd.

• Efter diskbråcksoperationer kan

arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2

månader, i enstaka fall ännu längre

Utmattningssyndrom

Några viktiga punkter

• Ambitionen inte att korta

sjukskrivningar – välgrundade

bedömningar och

mindre skillnader i

praxis

Vad händer framöver?

• SoS färdigställer beslutsstödet

• Tryck text plus nätet

• Implementering, utbildning

• Uppföljning, revidering

• Utvärdering

• Överväga göra riktlinjerna styrande i form av t.ex.

föreskrifter

Medicinsk underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom

• FK7263

Receptet mot det sjuka sjukskrivandet

• Ändra inställningen till ”sjukskrivning” – en aktiv behandling – överdoseringen farlig

• Tidigare insatser än tidigare rakt igenom

• Kontakten med arbetslivet avgörande

• Onödigt ineffektivt utredande rensas ut

• Den enskildes engagemang o ansvar måste stärkas

• Arbetsförmågan måste lyftas in från start

• Offensiv partnersamverkan

• Ändrad roll för försäkringsläkaren

Försäkringsmedicinska riktlinjer Vad är det?

• stöd

• referenspunkt

• förenkling

och ”djup”

Rehabiliteringskedjan

• Månad 1-3 prövas arbetsförmågan mot de vanliga arbetsuppgifterna

• Månad 4-6 prövas arbetsförmågan mot den egna arbetsgivarens verksamhet

• Efter månad 6 prövas arbetsförmågan mot hela

arbetsmarknaden med vissa undantag

Rehabiliteringskedjan

Dag 15 – dag 90

Dag 91 – dag 180

Dag 180 –

dag 365 Dag 365 –

Prövning mot arbets- platsen

Förlängd sjuk-

penning Prövning

mot hela arbets-

marknaden Prövning mot

hela arbets- marknaden påbörjas

Sjuk-/

aktivitets- ersättning

Tidsgränserna - Dag 1-90

• Rätt till sjukpenning avgörs av den

försäkrades förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som

arbetsgivaren tillfälligt

erbjuder.

Utlåtande av arbetsgivaren

• Försäkringskassan ska

kunna begära att en person som gör anspråk på

sjukpenning lämnar ett utlåtande till

Försäkringskassan med uppgift om de möjligheter som finns på arbetsplatsen att ta till vara den

försäkrades arbetsförmåga.

Tidsgränserna - Dag 91-180

• Prövning om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren.

• Om inte ska kontakt med arbetsförmedlingen etableras.

Med stöd av arbetsförmedlingen ska den försäkrade kunna använda tiden med sjukpenning till att söka nytt

arbete hos en annan arbetsgivare. Denna möjlighet ges till och med dag 180 utan att rätten till sjukpenning

ifrågasätts.

Rätt till ledighet för att prova ett nytt arbete

• Rätt att söka arbete dag 90-180 under sjukperioden samt att pröva annat arbete under dag 91-365.

• Förhoppningen är att ledighetsrätten kan utgöra ett incitament för den enskilde att aktivt söka annat arbete som kan passa

hans eller hennes sjukdomsbild bättre.

Tidsgränserna - Dag 181 -

Från och med den 181:a dagen av en sjukperiod ska

bedömning göras om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Undantag vid 6 månader

• Om det pågår rehabiliteringsåtgärd som förväntas leda till återgång i arbete före 12 månader

• Om de försäkringsmedicinska riktlinjerna säger att sjukskrivningen bör vara längre än 6 månader

• Om man väntar på en operation som normalt möjliggör återgång i arbete

• Om man har kommit tillbaka på deltid och det

finns en plan för återgång på heltid

Vad händer efter 12 månader?

• Förlängd sjukpenning, 75%

• Vanlig sjukpenning, 80%, vid allvarliga sjukdomar

• Obligatorisk prövning av förtidspension

avskaffas

Allvarliga sjukdomstillstånd

• Personer som genomgår medicinsk behandling för mycket allvarliga

sjukdomstillstånd ska få 80 procent utan någon

tidsbegränsning alls. Det ska handla om synnerliga skäl och svåra sjukdomar så som

organtransplantation, lider av ALS eller vissa

tumörsjukdomar.

Vad innebär reformen i praktiken?

• Baserad på tidigare regler – arbetsförmåga

– i förhållande till ordinarie arbete – i förhållande till arbetsplatsen

– i förhållande till arbetsmarknaden

• Största skillnaderna:

– Tidsgränserna

– Avskaffandet av tidsbegränsad Sjukersättning.

Sjukersättning

• Avskaffning av tidsbegränsad sjukersättning 1 juli 2008

• Sjukersättning ska i fortsättningen endast beviljas om arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom och att rehabilitering inte bedöms kunna leda till att någon arbetsförmåga återfås.

• Det kommer att finnas övergångsbestämmelser till 2012 för personer som idag har tidsbegränsad

sjukersättning.

Resursjobb

• Resursjobb i stället för socialbidrag ska skapas åt sjukskrivna som efter två och ett halvt år är för friska för att vara sjukskrivna och för sjuka för att arbeta.

En arbetsgrupp utreder frågan. Staten står för finansieringen.

????????????????

Frågor?