Mål och Budget för Avesta Kommun

27

Mål och Budget för Avesta Kommun 2019-2021

KF 2018-12-10

KF § 191

Innehållsförteckning:

Kommunens organisation ... 3

Vision - Avesta 2030 ... 4

Kommunövergripande mål ... 5

Stöd och omsorg ... 5

Barn och utbildning ... 6

Lokalsamhället ... 8

Medarbetare ... 11

Ekonomi ... 13

Ekonomiska förutsättningar ...14

Ekonomiprocess ... 14

Styrprocessen i Avesta... 15

Interna förutsättningar ... 16

God ekonomisk hushållning ...17

God ekonomisk hushållning ... 17

Styrelsernas uppdrag ... 17

Omvärlds- och nulägesanalys ...18

Samhällsekonomisk utveckling ... 18

Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling 2019-2021 ... 18

Välfärdsmiljarderna... 19

Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR) ... 19

Befolkning, boende, arbetsmarknad ... 20

Finansiell analys ...22

Särskilda beslut 2019-2021 ...26

Drift- och resultatbudget ...28

Finansieringsbudget ...29

Balansbudget...30

Kommunens organisation

Vision - Avesta 2030

Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk hållbar tillväxtregion både ekologiskt och so- cialt, människor väljer att leva sina liv i Avesta. Här finns trygghet med bra skolor och äldre- omsorg, levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och bra regional ar- betsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa.

Avesta är möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete,

studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som levande landsbygd, spännande evene-

mang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som berikar, naturens närhet och tjusning samt

många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda.

Kommunövergripande mål

Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Stöd och omsorg

Vision:

Avesta ska vara en trygg, jämlik och jämställd kommun. Där alla, oavsett ålder eller bakgrund, ges möjlighet att utveckla sina egna förmågor. En väl fungerande omsorg som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. I Avesta kan människor känna sig trygga med att de får det stöd som de har behov av.

Mål

1. Ekonomisk och social trygghet - Öka möjligheten till egenförsörjning - Minska barnfattigdom

2. Vi ska ha en god och kvalitativ omsorg och alla kommunala boenden ska vara trygga och till- gängliga.

3.

Indikatorer: Utfall Plan

2018

Plan

Målnivå 2019-2021 2015 2016 2017

Barn i befolkningen som ingår i fa- miljer med ekonomiskt bistånd , % Källa Kolada U31803,

årsvis i efterskott

7,5 % 9,2 % Högst 7,5

%

Grönt 7,5 % Gult 7,6 – 9,1 %, Rött mer än 9,2%

Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd Källa Kolada N31807 (ingår i KKIK), årsvis i efterskott

4,7 % 5,4 % 4,3%

Grönt 4,3 % Gult 4,4 –5,3%

Rött mer än 5,3%

Väntetid i antal dagar från ansök- ningsdatum till erbjudet inflytt- ningsdatum till särskilt boende Källa Kolada U23401 (ingår i KKIK)

167 121 99 Högst 57

2019: Grönt 85 dagar Gult 86-89 dagar Rött mer än 90 dagar 2021: Grönt 57 dagar Gult 58-89 dagar Rött mer än 90 dagar Personalkontinuitet, antal personer

som hemtjänsttagare möter under 14 dagar

Källa Kolada U21401 (ingår i KKIK)

20 20 20 Högst 15

Grönt högst 15 personal Gult 16-19 personal Rött mer än 20 personal

Antalet samordnade individuella

planer(SIP) 0-17 år och 18-24 år Nollmätning

Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Barn och utbildning

Vision

Barnen är vår framtid, en bra utbildning är grunden för förutsättningar till goda uppväxtvillkor. Vi ska vara ledande när det kommer till barnomsorg och utbildning. Varje elev ska ha möjlighet att nå kun- skapsmålen utifrån sina förutsättningar. I Avesta kommun finns goda förutsättningar för ett livslångt lärande.

Barn och unga ska ha tillgång till en aktiv fritid, garanteras god psykisk och fysisk hälsa samt känna sig trygga i vår kommun. Avesta ska vara en kommun där våra barn och ungdomar ska få möjlighet att utvecklas och kunna bidra till samhällsbyggandet med sin kreativitet och sina lösningar.

Mål

1. Avesta kommun ska sträva efter att bli en av Sveriges ledande skol- och förskolekommuner 2. Större andel grundskoleelever i årskurs 9 ska bli behöriga till gymnasieskolan

3. Större andel av gymnasieleverna ska slutföra studierna med examen eller studiebevis 4. Avesta kommun ska öka sin ungdomsdemokrati

5. Barn och unga i Avesta kommun ska uppleva en hög grad av trygghet i skolan.

Indikatorer: Utfall Plan

2018

Plan

Målnivå 2019-2021 2015 2016 2017

Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun ranking

Källa Kolada U15428

(låga värden visar goda resultat)

179 246 274 130 Grönt: 150

Gult: 225-151 Rött: Lägre än 225

Meritvärde åk 9, kommunala skolor 17 ämnen, kommunala skolor Källa Kolada N15505

215 217 193 219 Grönt: Minst 215

Gult: 205-214 Rött: Lägre än 205 Andel elever i åk 9 som är behöriga

till yrkesprogram, gymnasiet, kom- munala skolor, %

Källa Kolada N15436 (ingår i KKIK)

81,8 80,1 69,5 85 Grönt: 85-%

Gult: 75-84,9%

Rött: lägre än 75 %

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala gymnasieskolor, andel %

Källa Kolada N17459 (ingår i KKIK)

79,2 71,5 74,6 75 Grönt: 80%

Gult: 75-79,9%

Rött: lägre än 75%

Eleven ska ha inflytande och delak- tighet över frågor som berör dem i skolan och i samhället.

Källa Ungdomsrådets enkät

”Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen” svarade

Ganska/

mycket stora möjlig- heter 26

%

Ganska/mycket stora möjligheter

Grönt: 85-%

Gult: 51-84%

Rött: Lägre än 51 %

Elever ska känna sig trygga i skolan, positiva svar, mäts i åk 5, åk 9 och gymnasiet åk 2

Källa Skolinspektionens enkät vartannat år, vartannat år egen mät- ning. Kolada N15557, N15533, N17648

Åk 5 91,1 Åk 9 ej mätt Gy åk 2 ej mätt

Grönt: Minst 95 % Gult: 90-94,9%

Rött: lägre än 90 %

Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Lokalsamhället

Vision

Avesta är en stark och hållbar tillväxtkommun, ekologiskt och socialt och ett breddat näringsliv. Vi är en inkluderande, tillgänglig och demokratisk kommun där alla människor har möjlighet att delta i samhällslivet, känna trygghet och en god livskvalitet. I Avesta finns ett brett utbud av arbetstillfällen, attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur samt goda möjligheter till en aktiv fritid.

Mål

1. Demokratin ska utvecklas - invånarna i Avesta ges möjlighet till aktivt inflytande genom med- borgardialog

2. Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, verka och leva i Avesta.

3. Avesta ska vara en tillgänglig kommun 4. Nöjda invånare och brukare

5. En långsiktig hållbar utveckling både socialt och ekologiskt 6. Ett brett och varierat kulturliv med levande besöksmål

7. Invånarna i Avesta kommun ska känna att de har tillgång till en aktiv fritid 8. Avesta växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer 9. Fler nya arbetstillfällen

10. Arbetslösheten ska minska 11. Bättre näringslivsklimat

12. Avesta kommun ska sträva att bli helt fossilfri i sina transporter

Indikatorer: Utfall Plan

2018

Plan

Målnivå 2019-2021 2015 2016 2017

Nöjd-inflytande-index, NII, SCB:s medborgarundersök- ning

Källa: Kolada U00408

46 48 48

2019: Grönt 49, Gult 48, Rött 47, 2020: Grönt 50, Gult 49, Rött 48, 2021: Grönt 52,Gult 51, Rött 50 Nöjd-region-index, NRI SCB:s

medborgarundersökning Källa: Kolada U00402

59 61 59

2019: Grönt 60, Gult 59, Rött 58 2020: Grönt 61 Gult 60, Rött 59 2021: Grönt 62,Gult 61, Rött 60 Kommunens kvalitet i korthet,

mått 1-3

1. E-post, svar på en enkel fråga inom en dag, andel % 2. Andel av medborgarna som

via telefon får direkt svar på en enkel fråga, (%) 3. Andel av medborgarna som

uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon, (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U00412, U00413, U00486

39 100

56 81

91 63 81

Minst 86 Minst 60 Minst 85

E-post svar inom en dag Grönt:86, Gult:81-85 Rött: Lägre än 81

Svar direkt på enkel fråga, telefon, Grönt:60, Gult: 51-59

Rött: Lägre än 51 Gott bemötande telefon Grönt:85, Gult:79-84 Rött Lägre än 79

Nöjd-medborgar-index, NMI, SCB:s medborgarundersök- ning

Källa: Kolada U00401

56 59 59

2019: Grönt 60, Gult 59, Rött 58 2020: Grönt 61 Gult 60, Rött 59 2021: Grönt 62,Gult 61, Rött 60

Hushåll med ekonomiskt bi- stånd i 10-12 månader un- der året, andel

(andel av hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd)

Källa: Kolada N31810, årsvis i efterskott

29,0 29,1

Grönt 24,7 % Gult 24,8 – 29,0 % Rött mer än 29,1 %

Fritidsmöjligheter, delfråga A6

Källa: SCB:s medborgarun- dersökning

64 62

2019: Grönt , Gult , Rött 2020: Grönt Gult , Rött 2021: Grönt , Gult , Rött Antalet besökare

Verket och Visentparken Källa Egen mätning

Verket 31 424

Visent- parken

8 751

Verket 28 939

Visent- parken

9 256

Verket 26 843

Visent- parken

9 331

Verket 32 000

Visent- parken 10 000

Verket

30 000 besök år 2021

Grönt öka 1000/år Gult mer än 750/år

Rött öka mindre än 500/år

Visentparken 11 200 besök år 2021

Grönt öka 400/år Gult öka mer än 200/ år

Rött öka mindre än 200/år Antalet färdigställda bostä-

der per år, totalt i kommu- nen, 400 st under mandat- perioden

Källa Egen mätning

Grönt 100/år Gult 80-99/år Rött mindre än 79/år

Antal arbetstillfällen, dagbe- folkning

Källa SCB arbetsmarknads- statistik dagbefolkning

9 930 (2014)

10 028 (2015)

Öka 50 per år

Grönt 100/år Gult 50-99 Rött mindre än 49

Arbetslöshetsstatistik,

jämförelseår 2018 _{16-64 år} ^{14,2 %}

13,6 % 16-64

år

12,3 %

16-64 år 16-64 år

Minska 1 procentenhet per år.

2018 är ingångsvärde

Källa Arbetsförmedlingen 31/12

27,9 % 18-24 år

23,2%

18-24 år

19,2 % 18-24 år

11,4 % 18-24 år

Öppna jämförelser Företags- klimat

Källa Kolada U07451, (ingår i KKIK)

NKI 75 Mäts ej NKI 68 Mäts ej

Grönt 76-79 Gult 73-75 Rött 68-72

Kollektivtrafikresande Källa Egen mätning

716 333 539 022

(6 mån) 806 000 Mer än 820 000 Öka

Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Medarbetare

Vision

Avesta kommun ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare som erbjuder ett hållbart och jämställt arbetsliv. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö präglar våra verksamheter och medarbe- tarnas möjlighet till inflytande och delaktighet är en självklarhet.

Mål

1. Ett tydligt och bra ledarskap som skapar delaktighet och en god arbetsmiljö 2. Sjukfrånvaro inom kommunen ska minska

3. Avesta kommun är Sverigeledande när det gäller andelen månadsavlönade som arbe- tar heltid

4. En jämställd lönesättning

Indikatorer: Utfall

Plan 2018

Plan Målnivå 2019-

2021 2015 2016 2017

Medarbetarenkät

 Totalindex för områdena

- Samspel mellan medarbetare och ledare

- Engagemang och meningsfullhet - Förtroende och öppenhet - Gemenskap och samarbete - Ansvarstagande och initiativför-

måga

Källa Egen mätning, 18 månader, nästa mätning 2019

Totalindex 70

Mäts ej Öka

Sjukfrånvaron för 12 månaders period %, medarbetare

Källa Egen mätning (Kolada N00090)

7,0 6,7 6,9 Minska 0,5 procen-

tenheter/ år, totalt

Andel heltidsanställda

(månadsavlönade medarbetare med 100

% överenskommen sysselsättningsgrad) Källa Kolada N00206, mäts 31/10

92 93 94 Öka

Andel heltidsarbetande

(månadsavlönade medarbetare med 100% faktisk sysselsättningsgrad) Källa Kolada N00209

72 75 75 Öka

Genomsnittlig sysselsättningsgrad, tillsvi- dareanställda %

- överenskommen sysselsättningsgrad - faktisk sysselsättningsgrad

Källa Egen mätning

Öka

Lönekartläggning – jämställda löner Lönebox 5

Kvinnors lön i förhållande till män, 101,0 % Lönebox 12

Kvinnors lön i förhållande till män, 97,4 % Källa Egen mätning

Löneskillnader ska minska

Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Ekonomi

Mål

1. Oförändrad skattesats

2. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2019-

2021 högst uppgå till 99,6 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme

som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar el-

ler för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser.

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiprocess

Kommunfullmäktige tar beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge styrelser och nämnder mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpass- ningar kan genomföras redan före årsskiftet.

Taxor som fastställs av kommunfullmäktige beslutas i november. Då görs också justeringar för ny skatte- prognos och eventuella revideringar i övrigt.

Tidplan - beslut i KF december:

 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 5 nov

 Kommunstyrelsen den 19 nov

 Kommunfullmäktige 10 dec Tidplan - revidering hösten:

 Underlag till KF-taxor och investeringar ska lämnas till Kommunkansliet senast 24 ok-

 Styrelsernas Mål och budget ska lämnas till Kommunkansliet senast 12 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december.

 Styrelsernas detaljbudget ska rapporteras in till Kommunkansliet senast den 14 decem-

Uppföljning

Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna.

Månadsuppföljning

Uppföljningen ska ske för månaderna februari, april, juli september. För oktober månad presenteras end- ast aktuellt utfall.

Vid månadsuppföljningarna redovisas;

 ekonomi-, personal- och verksamhetsstatistik

 åtgärdsplaner

 hur väl man klarar av att hålla sin budget och årsprognos Månadsuppföljning mars

I mars ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar;

 de kommunala bolagen,

 avstämning av särskilda uppdrag

 avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning

Dessa uppföljningar är lagstyrda och omfattar kommunkoncernen. De behandlas av kommunfullmäktige.

Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till;

 beslutade fullmäktigemål

 tilldelade ekonomiska ramar

 särskilda uppdrag

 personalredovisning enligt lagstiftning

 avstämning av indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i Mål och budget.

Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål.

Verkställighetsbevakning

Den ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, al- ternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten.

Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen.

Mål- och budget dokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas.

Styrprocessen i Avesta

År 2 År 1

KF fastställer revidering Mål och Budget

Förvaltningens de- taljbudget klar

KF-beslut, Mål och Budget, över- gripande mål och ramar

Budgetberedning Rambudget- arbete startar Resultat och omvärlds- dagar majoritet

Förslag till Mål och budget Delårsrapport inkl

måluppföljning

Årsredovisning

Januari

Styrelsens budgetar- bete

Månadsrapport, förenklad

Månadsrapport Månadsrapport

Månadsrapport

Månadsrapport inkl måluppföljning Styrelsens beslut om

Mål och budget

Förvaltningens budgetarbete

Februari

Juli Augusti

September Oktober

November

December

Mars

April

Maj

Juni Månadsrapport

Interna förutsättningar

Övriga kostnader och intäkter

Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tillde- lad ram. Beräknad allmän prisstegring med 2,1 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram.

Internräntan:

Internräntan för år 2019 uppgår preliminärt till 1,85 procent. Den fastställs i januari för aktuellt år, enligt gällande investeringspolicy.

Investeringar:

Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn.

Internhyreshöjning

Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2018 års nivå (index i juni alternativt oktober). För avtal med juni-index och 75 % indexering höjs hyran med 1,55% och för avtal med 100 % indexering höjs hyran med 2,07 %. Oktoberindex blir klart under no- vember månad.

Städindex

SCB-index 2,3%, (maj 2018). För 2018 ska ökningen i procent inrymmas inom befintlig ram.

Taxor

Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i öv- rigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige.

Arbetsgivaravgifter

Lönekostnadsökning för den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2019-2021. Det gäller för samtliga förvaltningar med undantag för V-Dala miljö- och bygg och upphandlingsenheten.

I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 oktober 2018.

Avgiften för rehab/friskvård sänks med 0,25 % till 1,00% 2019. Arbetsgivaravgiften sänks med 0,02% av- seende avtalsförsäkring. Utrymmet som frigörs, totalt 0,27 %, disponeras fritt av styrelse/nämnd.

Anställda Förtroendevalda

Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42 31,42

Avtalsförsäkring/kollektivavtalad pension 7,73 Rehab/friskvård/företagshälsovård 1,00

Totalt 40,15 31,42

God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningspro- cessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om Mål och budget för perioden.

Mål och budget innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Mål och budget tas fram i budgetberedningen av ord- förandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar.

Kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budget i juni. Revidering av Mål och budget sker i novem- ber.

Mätbara mål är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer.

Indikatorer visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespe- cifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta må- let. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag.

Aktiviteter visar på åtgärder som vidtagits för att på sikt uppnå målen.

Ansvarsområde, åtgärder och indikatorer ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrel- serna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genom- föra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen.

I årsredovisning och delårsrapport redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i planen har uppfyllts.

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtagande mot invånare, anställda och leverantörer.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

Styrelsernas uppdrag

Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i sty- relsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året.

Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksam- heter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med full- mäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 16 november.

I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dia- log med verksamheterna.

Omvärlds- och nulägesanalys

Samhällsekonomisk utveckling

Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning om att svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur 2018 kvarstår. 2019 bedöms konjunkturen vända nedåt. Skatteunderlagstillväxten kommer att dämpas på grund av att sysselsättningstillväxten avtar samtidigt som pensionerna räknas upp i lägre takt än de senaste åren. 2020 och 2021 bedömer SKL att den svenska ekonomin ska utvecklas i konjunkturell balans. Nästa år förväntas tillväxten i investeringar växla ned, främst inom bostadsbyggandet. Trots en allt mer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Den internationella utvecklingen tar dock bättre fart vilket gynnar svensk export. I nuläget tror SKL att Riksbanken redan i december 2018 kommer att höja reporäntan, samt att flera räntehöjningar är att vänta under 2019.

Befolkningen den 1 november ligger som grund för den preliminära skatteutbetalningen kommande år.

Den senaste skatteunderlagsprognosen per oktober 2018 blev det en mindre förändring jämfört progno- sen per augusti. Det negativa ekonomiska gapet mellan intäkter och kostnader som tidigare lyfts nationellt bedöms bli cirka 60 miljarder för hela kommunsektorn 2021 vilket måste hanteras.

I oktober 2018, cirkulär 18:37 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige.

Tabellen nedan redovisar den procentuella förändringen om inte annat anges;

Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling 2019-2021

Skattesats i Avesta för år 2019 är 21,97 kronor. För 2018 har Dalarnas län skatteväxlat för kollektivtrafi- ken. Ansvaret för kollektivtrafiken övergår från kommunerna till landstinget med motsvarande justering av skattesatserna det vill säga kommunernas skattesats minskar och landstingets ökar med 47 öre. Skatte- beräkningen i kommunen baserar sig efter en årlig befolkningsökning på 150 personer.

Välfärdsmiljarderna

För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting tillförde regeringen 10 miljarder kronor till offentlig sektor varav 7 miljarder tillfördes kommunsektorn för 2017 och framåt.

Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet (kr/inv.), dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och ny- anlända. För 2018 kommer Avesta att få 49,6 mkr och åren framöver enligt tabellen nedan;

Från och med 2021 ligger fördelningen helt i det generella statsbidraget.

Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR)

Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregle- ringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definit- ionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genom- snittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter bok- slut 2015 till det maximala beloppet på 40 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar. Ytterligare avsättning till RUR måste beslutas av fullmäktige. Enligt senaste prognosen får ianspråktagande ske från och med 2019 enligt prognosen i april.

Utfall givet samma underlag åren 2020-2021 2019 2020 2021

Enligt flyktingvariabler 30 784 000 18 470 000 0

Enligt befolkningsfördelning 8 026 000 11 240 000 16 050 000

Totalt 38 810 000 29 710 000 16 050 000

Befolkning, boende, arbetsmarknad

Till och med augusti 2018 har Avestas befolkning ökat med 89 personer, totalt 23 345 invånare, enligt SCB.

Födelsenettot är positivt, det vill säga det föds fler än det dör i Avesta. Även flyttnettot är positivt och bi- drar till befolkningsökningen.

Demografi

Avesta är en av de kommuner i Sverige som har flest personer över 80 år vilket kommer att öka trycket på äldreomsorgen. Diagrammet visar Avestas demografi 2017. I och med den stora in- flyttningen under 2015-2017 har det negativa fö- delsenettot blivit positivt under 2018 och ökat även de yngre årskullarna ökat i jämförelse med åren dessförinnan.

Boende

Den stora befolkningsökningen innebär ett stort tryck på bostadsmarknaden. Vi står inför stora investe- ringsbehov både när det gäller bostäder och lokaler för våra kommunala verksamheter.

Vårt fastighetsbolag kommer att behöva göra större nyupplåningar för att klara investeringsbehovet av verksamhetslokaler. Det särskilda boendet i Balders Hage uppförs dock i kommunens regi, vilket innebär att det påverkar kommunens låneskuld.

År Invånare Förändring

Födelse- netto

Flytt-

netto Dalarna Sverige Sverige Utlandet

2004 22 102 -147 -129 -17 8 -51 -43 26

2005 21 954 -148 -102 -44 -30 -75 -105 61

2006 21 963 9 -117 128 28 -61 -33 161

2007 21 886 -77 -82 9 -21 -81 -102 111

2008 21 937 51 -59 110 -56 17 -39 149

2009 21 762 -175 -99 -75 -11 -159 -170 95

2010 21 583 -179 -79 -98 1 -211 -210 112

2011 21 486 -97 -92 -5 -10 -79 -89 84

2012 21 467 -19 -110 89 9 -75 -66 155

2013 21 582 115 -69 184 -6 -87 -93 277

2014 22 022 440 -38 468 -3 33 30 438

2015 22 781 759 -58 804 -8 284 276 528

2016 23 161 380 -5 373 -111 -220 -331 704

2017 23 256 95 -32 107 -57 -293 -350 457

Snitt 72 -77 145 -19 -76 -95 240

2018 m ars 23 293

Arbetsmarknad

Arbetslösheten i Avesta har minskat men ligger fortfarande högre än i Dalarna och i jämförelse med riket. Det är framförallt bland nyanlända ungdomar som arbetslösheten ökat kopplat till ökningen av nettoinflyttningen av nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd i kommu- nen. Totalt per augusti var 1092 personer ar- betslösa varav 165 ungdomar.

Utveckling av försörjningsstöd och vårdtimmar Under 2018 har försörjningsstödet ökat med 38 nya hushåll per månad jämfört föregående år och budgeten har utökats med 3 mkr till totalt 35 mkr. Enligt arbetsförmedlingen kommer 350 personer att gå ur etableringen under inneva- rande år. I etableringen kvarstår 120 personer i september.

Antal vårddygn har minskat jämfört föregående år men kostnaden för dessa har fördubblats.

Antal arbetslösa i Avesta kommun 16-64 år 18-24 år

2010 dec 945 246

2011 dec 874 241

2012 dec 879 256

2013 dec 1 052 278

2014 dec 1 106 268

2015 dec 1 548 349

2016 dec 1 480 273

2017 dec 1 316 221

Finansiell analys

Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsut- vecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resul- tat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör grunden i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifi- era eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.

Resultat – Kapacitet

Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar.

Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt.

Avesta kommun resultat under de senaste åren har varit väldigt bra. Tillfälliga medel i form av konjunkturstöd, återbetalning av AFA, flykting- statsbidrag, välfärdsmiljarder och realisations- vinster vid markförsäljning inklusive verksam- heternas budgetföljsamhet har bidragit i en posi- tiv riktning.

För de kommande åren budgeteras resultatet to- talt till 19 mkr under planperioden. Fördelningen under perioden:

2019: 5 mkr 2020: 9 mkr 2021: 5 mkr

Balanskrav

Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommu- nens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordi- nära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år.

Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt ba- lanskravet överstiger 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Medlen ingår som en del i det egna ka- pitalet och kallas resultatutjämningsreserv. 2019 motsvarar ett resultat på 2 procent 27 mkr.

Kommunen har redovisat positivt årsresultat från 2009 och därmed uppfyllt gällande balanskrav. Kommu- nen har även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning med 2 procent respektive år förutom 2012 när avsättning till Karlslunds deponi gjordes.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna vi-

sar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen upp- gick i samband med årsredovisning 2017 till 96 procent. Budget 2019 innebär att relationstalet hamnar på 99,6 procent. Det kortsiktiga målet är att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

delar av investeringarna finansieras med skattein- täkter. Per augusti är prognosen för 2018 100,1%.

% 2017 2018 2019 2020 2021

Verksamheten 94,2 95,2 96,6 96,2 96,3

Avskrivningar 2,0 2,2 2,7 2,9 3,0

Finansnetto -0,1 0,1 0,4 0,3 0,4

Totalt 96,2 97,5 99,6 99,4 99,6

Kostnader och intäkter

En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan lö- pande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och den kommunala utjämningen.

Investeringar

Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 193 mkr för 2019 och 114 mkr för 2020 och 105 mkr för 2021.

Stora delar av fastighetsbolaget Gamla Byn AB:s volym utgörs av investeringar i lokaler för kommunens verksamheter. Betydande investeringar är planerade för Avesta Vatten och Avfall AB.

Skattefinansieringsgrad av investeringar

Ett viktigt nyckeltal skattefinansieringsgraden som visar hur stor andel av investeringarna som har finansi- erats med skattemedel när den löpande driften har finansierats.

Åren 2016-2017 har finansieringen kunnat ske med egna medel då självfinansieringsgraden varit 173 och 110 procent. För perioden 2018-2021 kommer upplåningen att behöva öka då självfinansieringen endast uppgår till mellan 22-47 procent av investeringarna.

Soliditet

Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommu- nens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara men inklusive hela pensionsåtagandet bör den överstiga 0. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om solidite- ten minskar eller ökar. Under kommande treårsperioden kommer soliditeten sannolikt att minska då kom- munen riskerar att behöva låna till stora delar av de kommande investeringarna.

m kr 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Nettoinvesteringar -57 -70 -108 -193 -114 -105

Finansiering

Kvar av skatteintäkter efter

löpande drift 99 77 40 43 50 49

Självfinansieringsgrad 173% 110% 37% 22% 44% 47%

Utfall

Soliditet enligt balansräkning 2017 2018 2019 2020 2021 Soliditet exkl upplåning som

sker för bolagens behov 49 45 40 38 37

Soliditet inklusive samtliga

pensionsförpliktelser 2017 2018 2019 2020 2021

Soliditet, exkl. upplåning som

sker för bolagens behov -11 -9 -4 -2 1

Budget och plan

Lån

Lånelimiten har utökats till 1,7 miljarder på grund av nybyggnationer i verksamhetslokaler, som ägs av kommunen och fastighetsbolaget Gamla Byn AB under kommande planperiod. Dessa investeringar påver- kar kommunens resultaträkning i form av ökade hyreskostnader.

Investering och nyupplåning

I kassaflödesanalysen kan man utläsa att hur summan av resultat och avskrivningar är lägre än de plane- rade investeringarna. Det innebär att delar av investeringarna kan komma att finansieras med nyupplåning.

För att klara egenfinansiering av investeringarna krävs högre resultat. En hög lånefinansieringsgrad tende- rar att urholka kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme.

Risk – Kontroll

Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet.

Kontroll visar hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs.

Finansnetto

Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kan det under perioden 2019-2021 komma att uppstå behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära högre räntekostnader och utö- kad ränterisk.

Pensioner

Pensionsavgångar under kommande fyraårsperiod redovisas i nedanstående tabell:

Förvaltning 2018 2019 2020 2021 2022

Bildning 11 10 29 14 24

Kommunkansli 5 7 7 4 7

Miljö o Bygg 2 3 0 0 3

Omsorg 21 17 32 30 27

Totalt 39 37 68 48 61

Pensionsåtaganden

Prognosen för kommunens årliga pensionskostnad beräknas enligt KPA. Fler anställda på grund av ökad befolkning och högre löner på grund av exempelvis lärarlönelyftet innebär att den avgiftsbestämda pens- ionsdelen ökade 2017 med 10 mkr jämfört 2016. Enligt prognosen ligger de årliga utbetalningarna på mel- lan 92-103 mkr inklusive särskild löneskatt, totalt 290 mkr för perioden 2019-2021.

Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut.

Finansiering av de årliga pensionskostnaderna sker via återlåning, det vill säga via beskattningsrätten.

Samtliga pensionsförpliktelser beräknas uppgå till 686 mkr vid budgetperioden slut.

Känslighetsanalys

Analysen visar hur mycket kostnaderna respek- tive intäkter ökar i och med förändrade antagan- den och därmed påverkar kommunens finansi- ella situation.

mkr 2017 2018 2019 2020 2021

P ensio ner, ko rtfristig del 42 47 49 51 54

A vsättningar till pensio n 91 95 101 106 117 P ensio nsfö rpliktelse

äldre än 1998 599 564 550 532 515

T o t a l pe ns io ns s k uld 7 3 2 7 0 6 7 0 0 6 8 9 6 8 6 Fö rpliktelse i %

av to tal skuld 82% 80% 79% 77% 75%

A ktualiseringsgrad % 96% 96%

Särskilda beslut 2019-2021

Övergripande:

Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 oktober 2018

Kommunfullmäktige:

Tillfälliga medel

Allmänna val/EU-val 250

Utbildning nyvalda 500

Fullmäktigeberedning 100 100 100

Ramförändring

Bidrag läsplattor 115

Kommunstyrelsen:

Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl.

pensionskostnader 30 742 31 789 32 915

Löneavtal och pensioner, (mkr) 118 153 195

Tillfälliga medel

Framtid Avesta 3 000 3 000 3 000

Myggprojekt 250 250 250

Offentliga miljöer och infrastruktur, KS § 46 2012 3 000 3 000 3 000

Arbetsmarknadsåtgärder 1 500 1 500

Tillfälliga medel integration och utveckling 11 000 11 000

Dalavalidering, årsavgift 2018-2019 130

Ramförändring - verksamhet

Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 135 150

Samhällsbetalda resor 400

Kommunstyrelsen:

Investeringar - ramförändring 2019 2020 2021

Väghållning, broar, belysning 1 248 3 392 3 392

Fastigheter

Parker/grönytor/lekparker 417 226 226

Övergripande projekt/medborgarförslag 272 199 199

Exploatering 1 281 163 163

Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader 450 150 150

Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar.

Medel överförs till berörd styrelse efter färdigställande.

Omsorgsstyrelsen:

Försörjningsstöd 5 000

Ramförändring

Ramförstärkning, styrelse

Medel ingår för kostnader avs äldreboende Balders Hage 22 000

Bildningsstyrelsen:

Ramförändring

Ramförstärkning, styrelse

Medel ingår för kostnader avs förskola och kök Balders Hage,

Idrottshall Markusskolan 5 000

Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd

Ramförändring

Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 554 634 684

Finansiering:

I finansnettot ingår:

Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB

0,3 % av lånestocken 3 200 3 700 4 000

Drift- och resultatbudget

Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021

Kommunfullmäktige 5 801 5 051 5 051

Kommunstyrelsen 306 829 346 831 381 783

varav Kommungemensamma kostnader ^{194 401 234 253 269 205}

Omsorgsstyrelsen 531 658 526 658 526 658

Bildningsstyrelsen 577 943 577 943 577 943

Västmanland Dalarna miljö- och

byggnadsnämnd 16 157 16 791 17 475

SUMMA 1 438 388 1 473 275 1 508 910

Resultatbudget

Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021

Verksamhetens nettokostnader -1 348 776 -1 373 975 -1 402 565

Avskrivningar -37 125 -41 825 -43 435

Verksamhetens nettokostnader -1 385 900 -1 415 800 -1 446 000 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 365 600 1 410 300 1 456 800

Statligt tillskott flykting/vårprop 30 700 18 400 0

Finansiellt netto -4 900 -4 300 -5 400

Förändring EGET KAPITAL 5 500 8 600 5 400

Nettokostnadsandel 99,6 99,4 99,6

Finansieringsbudget

Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Versamhetens nettokostnader -1 348 776 -1 373 975 -1 402 565

Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 396 300 1 428 700 1 456 800

Finansiellt netto -4 900 -4 300 -5 400

1. Verksamhetens netto 42 624 50 425 48 835

INVESTERINGAR

Inköp av materiella tillgångar -192 600 -114 450 -104 450

2. Investeringsnetto -192 600 -114 450 -104 450

FINANSIERING Upplåning

Nyupplåning * 0 60 000 49 000

3. Finansieringsnetto 0 60 000 49 000

Justering för icke

rörelsekapitalpåverkande poster

Avsättning pensioner 2 526 1 921 6 315

4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster

netto 2 526 1 921 6 315

Förändring av likvida medel (1+2+3+4) -147 450 -2 104 -300

Balansbudget

Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 1 018 354 1 091 780 1 153 595

Bidrag till statlig infrastruktur 13 600 12 800 12 000

Omsättningstillgångar 138 139 136 034 135 734

SUMMA TILLGÅNGAR 1 170 093 1 240 614 1 301 329

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapital 494 457 503 057 508 457

därav Årets resultat 5 500 8 600 5 400

Avsättningar 151 552 153 474 159 788

Kort- och långfristiga skulder 524 084 584 084 633 084

SUMMA SKULDER OCH

EGET KAPITAL 1 170 093 1 240 614 1 301 329

Soliditet 42% 41% 39%

*balansbudgeten är exklusive Internbanken 1021 Mkr, aktuellt lånebelopp