1
Innehåll
- Ledare 2
1. Om Rytmus 3
1.1. Covid-19 3
1.2. Organisation och resursfördelning 4
1.3. Skolor och utbildningar 4
1.4. Personal 5
1.5. Rytmusspecifika inslag i verksamheten 5
1.5.1. Rytmus Advisory board 5
1.5.2. Clinics 5
2. Systematiskt kvalitetsarbete 6
2.1. Vårt sätt att mäta kvalitet 6
2.2. Våra systematiska arbetssätt 6
3. Genomförda insatser under läsåret 2019/2020 9
3.1. Proaktiv kunskapsuppföljning- fördjupat arbete med examensprognoser 9 3.2. Fokus på närvarofrämjande arbete och stärkt elevhälsoarbete 9 3.3. Utveckling av undervisningen - fokus betyg och bedömning 9
4. Samlad bedömning av verksamheten 2019/2020 10
4.1. Funktionell kvalitet 10
4.1.1. Andel examen 10
4.1.2. Genomsnittlig betygspoäng 12
4.1.3. Samtliga satta betyg 13
4.1.4. Nationella prov - Resultat och överensstämmelse 15
4.1.5. Närvaro 15
4.1.6 Närvarolyftet 16
4.2. Upplevd och instrumentell kvalitet 16
4.2.1. Nöjdhet, rekommendationsgrad och trivsel 17
4.2.2 Studiemiljö 18
4.2.3 Undervisning 19
5 Andra uppföljningar under läsåret 22
5.1 Utvärdering av distansundervisningen 22
6 Skolinspektion 24
6.1 Regelbunden kvalitetsgranskning 24
6.2 Övrig granskning 25
6.3 Klagomål och anmälningar om kränkande behandling 25
7 Utvärdering av genomförda insatser 26
8 Sammanfattning och slutsats för vidare arbete 27
2
- Ledare
Från och med läsårsstart 2018 har jag fått den stora äran att vara skolchef för Rytmus Sverige.
Rytmus består av fem skolor som alla har musiken i centrum och kännetecknas av elever som känner sig trygga och i hög grad rekommenderar sina skolor.
Läsåret 2019/2020 kommer vi för evigt minnas för den pandemi som tvingade oss att tänka om och tänka nytt från en dag till en annan. Vi lärde oss också mycket om vilken kraft vi har som kollektiv när vi samlar oss kring ett gemensamt mål. Målet behövde denna gång inte ens formuleras utan det blev på ett frapperande sätt självklart att alla skulle göra sitt yttersta för att motverka pandemins negativa effekter för våra elevers lärande och deras möjligheter till vidare studier. Det blev också tydligt för oss att den struktur vi byggt upp för att följa elevernas kunskapsutveckling och fånga upp elever som riskerar att inte nå målen fungerar även under exceptionella omständigheter.
När detta skrivs påverkar pandemin i allra högsta grad fortfarande vårt sätt att arbeta och sättet vi kan planera vår verksamhet så det är egentligen för tidigt att dra slutsatser för hur den påverkat oss och våra elever på lång sikt. Det vi med säkerhet kan säga är att den akuta fasen under våren 2020 hanterades på ett fantastiskt sätt och de indikationer vi tidigare under året fått att vi var på väg att höja vår examensgrad kraftigt var inget som pandemin stod i vägen för. Tack vare en kollektiv
bragdartad insats av all vår personal så lyckades vi att nå den högsta examensgraden nationellt sedan vi blev fler skolor än en. Andel gymnasieexamen landade på drygt 95% och skillnaden mellan
skolorna minskade. Alla skolor hade en examensgrad på över 90%.
En stor andel av Sveriges musikesteter (ca 20%) går på någon av våra fem skolor. Det är alltså ingen överdrift att säga att det vi gör påverkar den svenska musikbranschens framtid. För att fortsätta vara en skola i framkant som i förlängningen kan bidra till att Sverige bibehåller sin position som ledande på musikexport fortsätter vi vårt samarbete med Rytmus Advisory Board som består av flera tongivande personer inom musikbranschen. I verksamheten tar vi ofta in representanter från branschen som håller clinics för våra elever. Detta är ett uppskattat och givande komplement till vår ordinarie undervisning.
I denna kvalitetsrapport redovisar vi våra resultat, svart på vitt, vilka analyser vi gör av dem och hur vi resonerar kring utmaningar framåt. Det är tydligt att vi behöver fortsätta arbeta med
närvarofrämjande arbete, fortsätta att planera undervisningen så att alla inkluderas och att fortsätta sätta fokus på likabehandling och värdegrundsfrågor för att fortsätta på den inslagna vägen mot att alla ska nå målen.
Martin Thuvesson, Skolchef Rytmus
3
1. Om Rytmus
Rytmus AB bedriver unika utbildningar inom musik på det estetiska programmet på fem orter i Sverige: Borlänge, Göteborg, Malmö, Stockholm och Örebro. Den första skolan startades i Stockholm 1993.
Vårt mål är att Rytmus ska vara det självklara gymnasievalet för alla ungdomar som vill få en möjlighet att växa inom det estetiska området och bli självständiga, reflekterande och kreativa människor. Vi inom Rytmus utvecklar och berikar svenskt musikliv och våra elever går vidare till högskolor och universitet över hela världen.
Vi tror att gemensamma estetiska upplevelser ger en stark kreativ gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad.
Rytmus utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden.
1.1. Covid-19
WHO deklarerade den 11 mars 2020 att Covid-19 är en pandemi. Den 17 mars samma år tog Sveriges regering beslut om att bland annat gymnasieskolor skulle stänga sina fysiska lokaler och att istället bedriva fjärrundervisning som försöksverksamhet. Den 7 maj förlängdes försöksverksamheten av Sveriges regering till och med 30 juni 2020. Inom de gymnasieskolor som drivs av Rytmus AB har omställningen från fysisk undervisning i klassrummet till undervisning skild i rum men inte i tid gått mycket smidigt och fungerat över förväntan. Rektorer och lärare har gjort allt de kan för att kunna bedriva en kvalitativ undervisning och att möta elevernas behov. Mycket av den smidiga
omställningen beror på att personal och elever som arbetar och går på skolorna redan innan hade stor digital kompetens och att möjligheterna till att bedriva fjärrundervisning därför varit möjlig.
Det som märkts av är att fjärrundervisning gynnat flera elever genom exempelvis ökad närvaro, vilket är glädjande. Samtidigt har det också märkts av att många elever saknat det sociala sammanhanget i att vara i skolan med sina klasskamrater samt att få hjälp av en lärare på plats i skolans lokaler. Detta har gjort att skolor fått arbeta med att ta in enstaka elever för uppföljning, prov eller för att kunna ge adekvat stöd till de elever som behöver det. Att ta in elever och personal till skolorna har skett enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Fyra av Rytmus skolor var även under våren med i Skolinspektionens granskningar av distansundervisningen under Covid-19 där samtliga fyra skolor kunde presentera goda arbetssätt och ingen skola fick rekommendationer, mer om det nedan.
Elevernas närvaro ökade under fjärrundervisningen. Samtidigt har skolorna fått tillfälle att diskutera och hitta metoder för att säkerställa en aktiv närvaro under lektionerna på distans. Dels genom täta avstämningar med eleverna under pågående lektion, och dels genom exempelvis exit tickets vid lektionsavslut.
Situationen med Covid-19 har även medfört att de nationella proven som vanligtvis utförs under vårterminen ställdes in i hela landet. Även den undervisningsutvärdering som skolorna vanligtvis gör två gånger per läsår, har inte genomförts under vårterminen som planerat. Detta innebär att detta resultat saknas som jämförelsesiffror från vårterminen. Däremot har en särskild elevenkät gjorts för att följa upp elevernas upplevelse av fjärrundervisningen. Därmed skiljer sig analyserna i denna
4 kvalitetsrapport något från de tidigare eftersom vissa resultat saknas från vårterminen på grund av Covid-19 och dess effekter.
1.2. Organisation och resursfördelning
Rytmus AB är en del av AcadeMedia AB. AcadeMedias Gymnasieskolor leds av en segmentschef, Jens Eriksson, som också sitter i styrelsen för samtliga bolag. Gymnasieskolorna är indelade i fem
gymnasieområden som vart och ett leds av en utbildningsdirektör och skolchefer samt rektorerna inom området. Rytmus AB har sedan läsåret 2018/2019 varit en del av AcadeMedias Kreativa gymnasieområde under ledning av utbildningsdirektör Lotta Krus. Rytmus har haft Martin Thuvesson som skolchef.
Till stöd för hela gymnasieområdet har det funnits en stab bestående av bl a kvalitets- och utvecklingsansvarig, marknad, HR, ekonomi, fastighetsansvarig samt medicinsk verksamhetschef.
Förutom Rytmus består AcadeMedias Kreativa gymnasieområde av Designgymnasiet, Internationella Hotell och Restaurangskolan, LBS Kreativa gymnasiet samt Hagströmska Falun, totalt 25 skolor.
Inom AcadeMedia finns också olika typer av specialiststöd och stödresurser såsom studiehandledning på modersmål, skoljurister och skolöverläkare.
Skolorna finansieras via skolpeng från elevernas hemkommuner. Rektor beslutar själv över sin egen inre organisation. Varje rektor gör – i samråd med lärare och övrig personal (exempelvis EHT) och utifrån elevernas förutsättningar – kontinuerliga bedömningar av verksamhetens behov. Utifrån dessa bedömningar tilldelas resurser.
För varje skolenhet inom AcadeMedias Gymnasieskolor görs en övergripande planering av resursallokeringen tre gånger per år utifrån deras behov. Därutöver genomförs månadsvisa uppföljningar mellan rektor och skolchef utifrån vid tidpunkten aktuella frågor rörande t ex resursfördelning, systematiskt kvalitetsarbete och personalfrågor.
1.3. Skolor och utbildningar
Rytmus AB har under läsåret 2019/2020 haft fem skolor enligt nedan.
Skola Startår Antal elever (oktober 2019)
Rytmus Stockholm 1993 678
Rytmus Malmö 2008 179
Rytmus Göteborg 2009 265
Rytmus Örebro 2011 93
Rytmus Borlänge 2017 135
Totalt har vi ca 1350 elever och av dessa är en viss övervikt, 55,5%, kvinnor.
Samtliga skolor driver enbart det estetiska programmet (ES) och alla utom Rytmus Stockholm har enbart musikinriktning (ESMUS). På Rytmus Stockholm bedrivs också en utbildning inom inriktningen estetik och media (ESEST).
Vi erbjuder följande profiler på våra skolor (se www.rytmus.se för vilka skolor som erbjuder vilka profiler).
1) I Singer/Songwriter är huvudinriktningen sång med gitarr och/eller piano som kompinstrument.
Det är skrivande och framförande av egen musik som står i centrum som eleven framför på konserter och olika inspelningar.
5 2) I Musikproduktion läggs tonvikten för eleverna att jobba med musikproduktion. Eleven spelar själv i ensembler inom många musikstilar och utbildningen ger eleven stort utrymme för den egna
musikaliska kreativiteten. Många startar också egna projekt under utbildningens gång. Fr.o.m. läsåret 2019/2020 erbjuds även dator som huvudinstrument, dvs eleverna får undervisning i dator inom kurserna instrument eller sång.
3) I profilen Instrument/sång läggs fokus på elevens huvudinstrument och att spela eller sjunga i ensembler. Eleven arbetar med många olika musikstilar, till exempel “RnB”, ”Latin” eller “Blues”. De får enskild undervisning varje vecka och under de tre åren utvecklar eleven sitt musicerande, så att de hittar ett eget uttryck.
4) Estet/Sam är vår profil för eleven som har en bredare behörighet som största fokus. I programfördjupningen ligger flera behörighetsgivande kurser.
5) Vokalmusiker/Vocal group. Detta är grenen för elever som tycker om att sjunga och uppträda tillsammans. Den erbjuder elever att få sjunga kända låtar från de stora ensembleartisterna. Elever får medverka på Rytmus olika arrangemang i och utanför skolan.
6) Estetik och media - Medieproduktion är grunden för en bred medieutbildning. Här arbetar eleverna med att kommunicera med digitala verktyg och ljud, bild och berättande står i centrum.
1.4. Personal
Inom Rytmus har vi de senaste åren haft förmånen att ha en stabil personalorganisation. Under läsåret 2019/2020 har ett rektorsbyte skett på Rytmus Göteborg där den nya rektorn tillträdde under oktober månad.
På lärarsidan har en del av våra lärare i framförallt musik (instrument, sång, ensemble etc) en deltidsanställning där de också är verksamma i sitt musikutövande på olika sätt.
På Rytmus skolor har det under flera läsår varit en hög andel lärare med pedagogisk
högskoleexamen. Under läsåret 2019/2020 var den 93,5% vilket är en ökning från 92,3% föregående läsår och kan jämföras med rikssnittet som är 78,8% (Skolverkets statistik insamlad i oktober 2019).
Särskilt glädjande är att på Rytmus Örebro har 100% av lärarna pedagogisk högskoleexamen.
1.5. Rytmusspecifika inslag i verksamheten
1.5.1. Rytmus Advisory boardEftersom samtliga skolor främst arbetar med musikutbildningar har Rytmus AB ett fokus på att på bästa sätt förbereda våra elever för ett liv inom musikbranschen. Därför har huvudmannen ett Advisory board med representanter för musik- och mediebranschen. I Rytmus Advisory board träffar verksamhetsledningen dessa företrädare för att uppdatera sig inom det senaste i branschen och ta in förslag på hur våra utbildningar kan utvecklas.
1.5.2. Clinics
Ett uppskattat inslag bland våra elever är de återkommande gästföreläsningar/workshops, clinics, som vi anordnar där gäster från musikbranschen besöker skolorna och ger input från sin vardag.
6
2. Systematiskt kvalitetsarbete
När vi inom Rytmus AB talar om kvalitet i skolan utgår vi från AcadeMedias gemensamma kvalitetsdefinition som lyder:
”Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen (= funktionell kvalitet), att göra det på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (= upplevd kvalitet) och att göra våra elever väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet och samhällslivet”
De här kvalitetsaspekterna har Rytmus skolor som utgångspunkt för sitt systematiska kvalitetsarbete.
Skolorna ska dessutom självfallet leva upp till de grundläggande krav som framgår av skollagen och andra författningar. Därför ingår det också som en viktig del i kvalitetsarbetet att på olika sätt bevaka att alla elever får sina rättigheter tillgodosedda och att varje enskild skola har fungerande processer för att driva utvecklingen och måluppfyllelsen framåt.
Skolornas systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMedia-modellen, mer om denna nedan.
2.1. Vårt sätt att mäta kvalitet
Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter:
● Funktionell kvalitet –i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten?
Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.
● Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra elever med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.
● Instrumentell kvalitet - handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen.
2.2. Våra systematiska arbetssätt
Skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgår som sagt till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas
AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde:
7 Läsåret inleds med att varje skola i kollegiet fullföljer de analyser som påbörjades i juni av föregående års resultat och verksamhet. Till sin hjälp har skolorna sina internt insamlade slutbetyg och
nationella-prov-resultat samt resultat från elevenkäten och andra utvärderingar av undervisningen, EWS och övriga uppföljningar av bland annat måluppfyllelse och frånvaro.
Analyser och identifiering av nya utvecklingsområden för det kommande läsåret sammanfattas i skolans kvalitetsrapport som skickas in till huvudman i september. Huvudman skriver en
motsvarande kvalitetsrapport för verksamheten sammantaget som skickas in till koncernen i november.
I oktober görs från och med läsåret 2018/2019 en huvudmannagemensam Likabehandlings- och värdegrundskartläggning med syfte att kartlägga risker för kränkningar och diskriminering och följa upp det förebyggande arbetet och skolans samt huvudmannens rutiner. Denna genomförs genom en anonym enkät som sammanställs och analyseras på skol- och huvudmannanivå och ligger till grund för en uppdaterad Plan mot kränkande behandling och diskriminering som ska vara klar i januari.
8 I november gör varje lärare en proaktiv uppföljning av elevens kunskapsutveckling genom vårt proaktiva arbete med EWS/betygsprognoser. Samtliga elever följs upp regelbundet genom vår EWS, Early Warning System. Då följer undervisande lärare upp hur det går för varje elev genom ett dokumentationssystem. Vi använder färgkoderna grönt (eleverna kommer klara kursen om det går som nu), gult (det finns en liten risk att eleven inte klarar kursen) och rött (ligger mycket efter och det finns en överhängande risk för att eleven inte klarar kursen). Denna översikt ger mentor och elevhälsoteamet en överskådlig bild hur det går för eleverna, både på grupp- och individnivå vilket gör att man kan göra insatser för att stötta eleverna. Denna gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på kursnivå. Dessa rapporteras också in till huvudman för sammanställning och analys. Betygsprognoserna ligger också, fr o m läsåret 2018/2019, tillsammans med redan satta betyg till grund för en examensprognos. Samtliga elever som har F i satta betyg och/eller prognos som indikerar ej godkänt betyg omfattande 150p totalt eller i någon av de kurser som krävs för
gymnasieexamen räknas med i examensprognosen som sammanställs centralt av huvudmannen och därefter delges skolorna.
I december jämför vi våra preliminärt framtagna resultat av slutbetyg och nationella prov mot de resultat som publiceras i Skolverkets statistik SIRIS. Ev avvikelser analyseras.
I månadsskiftet januari/februari följer vi upp våra elevers uppfattning om såväl undervisning som trygghet och trivsel via AcadeMedias gemensamma elevenkät. Samtliga resultat gås igenom,
diskuteras och analyseras. Vid behov sker specifika åtgärder alternativt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra utbildningen och undervisningen för eleverna.
I mars genomför varje lärare läsårets andra EWS/betygsprognos. EWS:en gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på individ- kurs- och organisationsnivå för olika typer av insatser och planer framåt. Även denna gång rapporteras dessa in till huvudman för sammanställning och analys och för framtagande av en examensprognos.
Undervisningen inom Rytmus följs upp på flera olika sätt t ex genom att rektorer och medarbetare gör lektionsbesök i verksamheten, kollegialt lärande som organiseras lokalt på skolan och genom att läraren har dialoger med sina elever kring undervisningens upplägg och planering. Från
huvudmannens sida planerades att undervisningsutvärderingar skulle genomföras två gånger under läsåret, en gång på hösten och en gång på våren på samtliga skolor där varje lärare får ta del av elevernas perspektiv på undervisningens kvalitet. På grund av Covid-19 genomfördes ingen
undervisningsutvärdering under våren, istället utfördes en elevenkät gällande distansundervisningen.
Undervisningsutvärderingen utgör ett uppföljningsverktyg som ger en indikation på i hur hög grad eleverna upplever att lärarna inom ramen för undervisningen följer de riktlinjer som anges i läroplanen (LGY 2011) med avseende på kunskaper (kapitel 2.1), normer och värden (kapitel 2.2), ansvar och inflytande (kapitel 2.3), arbete och samhällsliv (kapitel 2.4) samt bedömning och betyg (kapitel 2.5).
Som ytterligare del i huvudmannens uppföljning av verksamheten genomförs interna eller externa granskningar av alla skolor med en viss regelbundenhet. Resultatet av alla granskningar överförs till handlingsplaner av rektor, verksamhetschef och kvalitetsavdelning tillsammans och sedan tillträder arbete på skolan i syfte att höja kvaliteten utifrån de resultat som framkommit.
Samtliga delar i verksamhetens systematiska uppföljning diskuteras och hanteras i forum och av personer berörda av resultaten.
9
3. Genomförda insatser under läsåret 2019/2020
3.1. Proaktiv kunskapsuppföljning- fördjupat arbete med examensprognoser
Rytmus har som tidigare beskrivits (under 2.2 Våra systematiska arbetssätt) under en tid använt sig av ett arbetssätt där man arbetar med en proaktiv uppföljning genom en s k EWS (= Early Warning System). Under det gångna läsåret fortsatte skolornas utvecklingsarbete med detta arbetssätt för att genom kollegiala utbyten med elevernas behov i centrum öka kunskapen kring att differentiera undervisningen, skapa anpassningar på gruppnivå och extra anpassningar på individnivå. Detta för att tidigt tillgodose elevernas behov och att deras kunskapsutveckling regelbundet följs upp.
3.2. Fokus på närvarofrämjande arbete och stärkt elevhälsoarbete
Under året har vi fortsatt den satsning på “Närvarolyftet” som inleddes 18/19. Vi har riktat insatsen mot några skolor, utifrån ett analyserat behov. Rytmus Malmö, Rytmus Göteborg och Rytmus Örebro är de skolor där närvarofrämjande arbete har kartlagts och utvecklats vidare under projektet
“Närvarolyftet”. Närvarolyftet är en insats av Academedia Academy som är ett pågående arbete med långsiktigt fokus.
Vi har även haft elevhälsans dag, som planerat. Den hade fokus på kompetensutveckling kring NPF och inkluderande lärmiljö. Kompetensutveckling inom dessa områden bidrar till ökad kunskap om elevernas behov och möjligheter att således öka närvaron.
3.3. Utveckling av undervisningen - fokus betyg och bedömning
Huvudmannen har tillsammans med Karlstads Universitet tagit fram en nätbaserad betygs- och bedömningskurs som samtliga lärare på Rytmus skolor skulle deltagit i under läsåret 2019/2020. På grund av Covid-19 fick denna utbildning pausas för flera skolor. Syftet är att utbildningen bildar underlag för ett kollegialt utvecklingsarbete lokalt på skolorna. För att denna insats ska uppnå syftet samt att lärarna ska kunna planera för genomförandet beslutades det att utbildningen ska
återupptas och genomföras i sin helhet med start i augusti 2020.
10
4. Samlad bedömning av verksamheten 2019/2020
4.1. Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet avser att mäta i hur hög grad de nationella målen för utbildningen nås. I denna rapport tittar vi på andel elever som når gymnasieexamen, genomsnittlig betygspoäng (GBP
hädanefter) för våra studenter, betygsfördelning samtliga betyg samt resultat på nationella prov. Alla dessa resultat samlas in och sammanställs i juni varje läsår. Resultaten som gäller andel examen och genomsnittlig betygspoäng skickas också in för sammanställning i SCB:s/Skolverkets statistik och är preliminär till dess att den vanligtvis har presenterats i december samma år.
4.1.1. Andel examen
Totalt är 394 elever med i statistiken, överlägset störst är Rytmus Stockholm med 221 avgångselever och minst är Rytmus Örebro med 25 avgångselever. Av dessa 394 gick 18 elever ut med studiebevis.
Av de elever som inte fick examen hade 3 elever 300-350 poäng F, 4 elever hade mer än 400 poäng F och 10 elever hade mer än 800 poäng F. I samband med examensprognosen som genomfördes i mars 2020 var det 75 elever som riskerade att inte nå examen och av dessa gick 36 ut utan examen till slut (inklusive de elever som exempelvis har reducerat program och som därmed inte heller får
studiebevis eller syns i den officiella statistiken).
Vi ser att resultaten glädjande nog fortsatt går upp för framförallt Rytmus Göteborg och Rytmus Stockholm för tredje läsåret i rad. Rytmus Borlänge har avgångselever för första gången i år och når 100% måluppfyllelse vilket är väldigt glädjande. Även Rytmus Örebro når 100% måluppfyllelse vilket är en ökning med 17 procentenheter från föregående läsår. Det betyder att det arbete som gjorts kring att stärka undervisningen gett effekt.
Sammantaget gör detta att andelen elever med examen totalt ökar drygt tre procentenheter och att vi glädjande nog återigen ligger över rikssnittet för det estetiska programmet. Vi ser också att resultaten totalt sett ökat tre läsår i rad vilket är ett resultat av ett stort fokus och en tydlig
målsättning på ”100% i mål” som kommuniceras i alla led. Detta tillsammans med att den proaktiva kunskapsuppföljning genom EWS-analyser som används i hela styrkedjan utvecklats till att bli navet i hur vi planerar vår undervisning.
En delförklaring till de förbättrade resultaten, förutom ovan nämnt arbete, kan vara huvudmannens ökade fokus på närvarofrämjande arbete och på att identifiera elever som riskerar att inte nå
78%
89% 91%
88% 88%
92% 94% 92%
83%
92%
100%
93% 90% 96% 100%
90% 90% 90% 90% 90% 95%90%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Rytmus Borlänge Rytmus Göteborg Rytmus Malmö Rytmus Stockholm Rytmus Örebro Rytmus totalt
Andel examen Rytmus
2018 2019 2020 Rikssnitt ES 2019
11 examen genom examensprognoserna. Vi ser också att den stabilitet som funnits över tid i form av mycket låg personalomsättning har varit en förutsättning för ett kontinuerligt och målinriktat arbete kring att höja måluppfyllelsen.
Den absolut vanligaste utmaningen för oss gällande de elever som inte når examen är att de av en eller annan anledning har stor frånvaro och/eller inte klarar av att prestera fullt ut i skolan. Våra skolor arbetar med att på olika sätt möta dessa elever utifrån deras behov och de arbetar även där med en kontinuerlig proaktiv kunskapsuppföljning och närvarofrämjande insatser på individnivå men når trots detta inte alltid hela vägen fram. Majoriteten av de elever som går ut med ett studiebevis istället för examen går ut med en mycket hög andel F-betyg, mellan 700 och 1200 p. Men vi har även ett fåtal elever som ligger mycket nära att nå examen, mellan 300 och 350 p F-betyg. Vi behöver därför utveckla vårt arbete med denna grupp elever och lära oss mer om hur vi arbetar med att stötta dem för att nå ökad måluppfyllelse.
Under året har vi förstärkt skolornas möjligheter att ta del av resultat uppdelat per kön för att ge skolorna ytterligare ett perspektiv i sin analys av skolans resultat och för att därigenom kunna få syn på skillnader och åstadkomma utvecklade arbetssätt. Bland annat arbetar varje enhet ur ett
normkritiskt perspektiv och följer dessutom numera upp andel examen per kön och betygsfördelning per kön även på enhetsnivå. Vi har också uppmärksammat att det i större grad efterfrågats i
samband med Skolinspektionens tillsyner/granskningar.
Vi ser att skillnaderna på huvudmannanivå är relativt små mellan könen och att de skillnaderna ligger i nivå med skillnaden på riksnivå. Av avgångseleverna var det 55,5% som var kvinnor. 19 av eleverna som inte fick examensbevis var kvinnor och 17 var män. Det är svårt att göra en bred analys av könsskillnader då det handlar om enskilda individer, utspritt per enhet. Det är dock glädjande att se att samtidigt som vi ökar resultaten bland både män och kvinnor så minskar vi skillnaderna mellan könen. Man skulle kunna säga att vårt proaktiva arbete gynnar både män och kvinnor, men framförallt män.
All Rytmus personal deltog under året i en mycket uppskattad föreläsning med skoljournalisten Emma Leijnse som kartlagt skillnader mellan könen och vad en missad examen får för effekter för en möjlighet till ett fortsatt bra liv. Det är av vikt att skolorna intensifierar arbetet med att få fatt i de elever som inte når hela vägen, så att de kan nå examen efter sina förutsättningar.
88% 88% 88%
93%
90% 92%
96% 95% 95%
92%
87%
90%
80%
82%
84%
86%
88%
90%
92%
94%
96%
98%
100%
Kvinnor Män Rytmus totalt
Andel examen per kön
2018 2019 2020 Rikssnitt ES 2020
12 Hur Covid-19 påverkat resultatet av examensgraden beroende på kön är också svårt att avgöra då elevernas uppfattning om hur svår omställningen till distansundervisningen har varit förmodligen inte beror på kön utan på individ.
På enhetsnivå var skillnaderna små även där. Det handlar om enstaka elever vilket gör att det är svårt att dra några stora slutsatser på övergripande nivå. Den största skillnaden mellan könen finns på Rytmus Göteborg där 6 procentenheter fler män än kvinnor tar examen. Detta skiljer sig från genomsnittet i stort då män oftast inte ligger över kvinnor i examensgrad. Detta är intressant och något som skolan tagit med sig och arbetar med att analysera lokalt.
4.1.2. Genomsnittlig betygspoäng
Resultaten för den genomsnittliga betygspoängen följer i princip samma trend som andelen examen.
Vi ser att den genomsnittliga betygspoängen är under rikssnitt för två av våra fem skolor men tack vare att Rytmus Stockholm är en så stor andel av våra avgångselever samt att Rytmus Borlänge nu finns med i statistiken i år, ökar snittet för Rytmus totalt och är högre över rikssnittet för det estetiska programmet än vad det varit tidigare. Även om man jämför med rikssnittet för ESMUS där en stor majoritet av våra elever går så är vi över rikssnitt.
100%
91% 91%
98%
100%
100%
97%
89%
94%
100%
82%
84%
86%
88%
90%
92%
94%
96%
98%
100%
Rytmus Borlänge Rytmus Göteborg Rymus Malmö Rytmus Stockholm Rytmus Örebro
Andel examen per kön per skola
Kvinnor Män
13,6 13,7
16,0
13,7
14,6 14,5 15,0
16,4
14,3 15,4 15,7
14,6 15,0
16,6
14,5
14,8 14,8 14,8 14,8 15,814,8
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0
Rytmus Borlänge Rytmus Göteborg Rytmus Malmö Rytmus Stockholm Rytmus Örebro Rytmus totalt
Genomsnittlig betygspoäng
2018 2019 2020 Rikssnitt ES 2019
13 Ser man på betygspoängen uppdelat per kön så ser vi att även här är det små skillnader och att skillnaden är mindre mellan könen på Rytmus än i riket totalt. Rytmus har under flera år arbetat målmedvetet med att utmana normer, bland annat utifrån kön, på olika sätt vilket kan vara en delförklaring till den relativt lilla skillnaden som finns även om fortsatt analys på skolnivå kan behövas.
Betygspoängen har gått stadigt uppåt under de senaste tre läsåren, vilket är ett resultat av ovan beskrivet arbete, både på skolorna och i organisationen. Vi ser däremot att betygspoängen sjunker, om än mycket lite, för män detta läsår. Vi ser i stort att det arbete som vi gör kring EWS och proaktiv kunskapsuppföljning gynnar samtliga elever och gör därför analysen att detta arbete bör utvecklas ytterligare för att nå ännu längre i vår resultatutveckling, både bland kvinnor och män.
4.1.3. Samtliga satta betyg
Förutom avgångseleverna är det viktigt att följa upp samtliga satta betyg. Här ser vi att samtliga skolor inom Rytmus har lägre andel satta F detta läsår vilket gör att andelen satta F totalt för Rytmus under det gångna läsåret också minskat, från 7% till 6%. Rytmus Malmö och Rytmus Örebro har högst andel satta F liksom de hade föregående läsår. Vi ser samtidigt att samtliga skolor ökar en stor del av
15,2 15,9 16,0 15,2 14,8 15,5 15,4 14,1 15,0 15,7 15,8 14,8
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0
Kvinnor Män Rytmus totalt
Genomsnittlig betygspoäng per kön
2018 2019 2020 Rikssnitt ES 2019
7% 6% 4% 2% 9% 5% 11% 8% 6% 5% 11% 8%
17% 15% 19% 18%
22% 22% 18% 17% 13% 11%
22% 20%
13% 12% 15% 14%
18% 15% 14% 15%
10% 9%
17% 17%
19% 20% 22% 21%
23% 24% 18% 17%
17% 18%
20% 22%
16% 18% 17% 18%
14% 16% 18% 19%
17% 18%
15% 18%
27% 30% 24% 27% 14% 18% 21% 25%
36% 39%
15% 14%
10%0%
20%30%
40%50%
60%70%
80%90%
100%
Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt
1819 1920 1819 1920 1819 1920 1819 1920 1819 1920 1819 1920
RYTMUS
AB RYTMUS
AB Borlänge Borlänge Göteborg Göteborg Malmö Malmö Stockholm Stockholm Örebro Örebro
Betygsfördelning per skola
A B C D E F
14 de satta betygen för C-A vilket tyder på att Rytmus skolor inte bara har hög examensgrad utan också hög lägstanivå.
För Rytmus Borlänge ökade andelen F från 0% till 4% under skolans andra verksamhetsår 2018/2019.
Det kunde förklaras med en dubbelt så stor elevgrupp vilket delvis försvårade uppföljning ner på individnivå och dels att kurserna med stigande årskurser också har en stigande svårighetsgrad. Under läsåret 2019/2020 ser vi att skolan lyckats vända den trenden och minskar antalet satta F med hälften samt ökar andelen satta A och B. Detta tyder på att de huvudmannastrukturer som skolan implementerat i takt med att enheten mognat borgar för att arbetssättet fungerar även med fler elever än en årskurs.
Som ovan nämnts är ett fokuserat arbete på närvarofrämjande arbete och ett fördjupat arbete med proaktiv kunskapsuppföljning på såväl huvudmannanivå som skolnivå en förklaring till de förbättrade resultaten.
Samtliga betyg delges respektive skola nedbrutet per kurs och kön och dessa analyseras lokalt.
Tittar vi övergripande på hur det ser ut mellan könen så ser vi även här att det är relativt små skillnader mellan könen totalt och på våra enskilda skolor. På samtliga skolor, förutom Rytmus Örebro, kan vi se att kvinnor får en lite högre andel av de högre betygen än män. Från en skillnad på 2%-10%. Analysen kring detta lokalt på skolorna visar att det är en viss överrepresentation av kvinnor på de profiler där det är svårare att komma in på vår största skola i Stockholm, vilket gör att
kvinnorna har ett högre meritvärde och därmed också förmodligen högre förkunskaper när de börjar gymnasiet. På Rytmus Örebro är det istället tvärtom, där en lite större andel män (17%) får det högre betyget A än kvinnor (13%).
När vi tittar på exempel på kursnivå så är andelen F i kurserna som rör musik och estetisk
kommunikation generellt lägre och andelen A högre, vilket inte är förvånande då dessa kurser berör elevernas specialintresse och dessa kurser är en av anledningarna till att eleverna söker sig till just Rytmus. Det är också så, tack vare att undervisning ofta sker enskilt och i mindre grupper, att undervisningen i dessa kurser går att anpassa mer än i mer traditionella ämnen och
undervisningssituationer i som för det mesta alltid bedrivs i helklass.
På enstaka skolor var det under året en relativt hög andel F i enstaka gymnasiegemensamma kurser.
På Rytmus Örebro är andelen F i engelska 6 20% och i kursen svenska 2 är andelen F 27% på samma skola. Andelen F i svenska 2 är 13% på Rytmus Malmö. Glädjande är även att entreprenörskap har
6% 4% 7%
15% 13% 18%
12% 11% 13%
20% 20% 20%
18% 19% 16%
30% 32% 27%
10%0%
20%30%
40%50%
60%70%
80%90%
100%
Samtliga Flicka Pojke
1920 1920 1920
RYTMUS RYTMUS RYTMUS
RYTMUS RYTMUS RYTMUS
Betygsfördelning Pojkar/Flickor
A B C D E F
15 hög andel A och ytterst liten andel F. Med tanke på att det är få elever per kurs på Rytmus Örebro ger dessa elever stort utslag i resultatet. Det är också svårt att dra slutsatser på övergripande nivå, så dessa resultat är något varje enskild skola tar med sig och arbetar med lokalt.
Generellt kan vi ändå konstatera att för de allra flesta av de kurser som är viktiga för elevernas examen har låg andel F och flertalet av dessa kurser har ett förbättrat resultat sedan föregående läsår. Vi kan även se att betygsfördelningen förbättrats detta läsår genom att andel F totalt minskat med 1 procentenhet samt att fler elever når betygsstegen C-A än tidigare. Nu gäller det att hålla i denna positiva utveckling på samtliga enheter genom exempelvis proaktiv kunskapsuppföljning och undervisningsutvärdering med tillhörande uppföljning och analys.
4.1.4. Nationella prov - Resultat och överensstämmelse
Som en del i säkerställandet av att bland annat genomsnittlig betygspoäng baserar sig på en rättvis och likvärdig bedömning, kan de nationella provens resultat jämföras med satta kursbetyg. För att få användbara siffror förutsätter detta att provresultat och kursbetyg kalibreras på individnivå. Som underlag för detta arbete samlar SCB in resultat från varje skolenhet. Vi har sedan sammanställt samma underlag som SCB samlat in. Den nationella statistiken för vårterminen brukar publiceras i oktober samma år. På grund av Covid-19 genomfördes inga nationella prov för gymnasieelever i Sverige under vårterminen 2020, därför en sådan sammanställning i årets kvalitetsrapport.
4.1.5. Närvaro
Huvudmannen har börjat följa upp och sammanställa data för elevernas närvaro. Under läsåret 2019/2020 har Rytmus haft en total närvaro på 83%. Spridningen mellan skolorna är 82%-85%.
I och med månadsavstämningarna som sker under läsåret mellan rektor och skolchef kan vi konstatera att arbetet har fortskridit enligt plan. Däremot har distansundervisningen under våren försvårat analysarbetet då vi såg en ökad närvaro på samtliga skolor (se diagram ovan). Om den ökade närvaron beror på våra insatser eller inte.
82% 80% 82%
74%
79% 79%
84% 82%
87%
82% 84% 84%
65%
70%
75%
80%
85%
90%
Rytmus Borlänge Rytmus
Stockholm Rytmus Örebro Rytmus Malmö Rytmus
Göteborg Rytmus Totalt
Rapporterad närvaro
VT19 VT20
16 4.1.6 Närvarolyftet
För de skolor som deltagit inom i Närvarolyftet inom Rytmus skolor (Rytmus Göteborg och Rytmus Örebro sedan läsåret 2018/2019 kan man se att närvaron ökar redan efter ett läsår. Det beror på att det är en skjuts för skolorna det första året då mycket rutiner sätts på plats, som exempelvis ökad rapporteringsgrad, utredningar vid frånvaro samt att ringa hem till elever som är frånvarande. Efter det första läsåret finns dessa rutiner på plats och därefter återstår att finjustera och att hålla i arbetet ur ett långsiktigt perspektiv. Då Rytmus Malmö varit med i lyftet sedan läsårets start finns ännu inte några jämförelsesiffror.
För samtliga av de 51 skolor som deltagit i Närvarolyftet under minst tre läsår inom Academedias gymnasiesement görs mätningar på närvaron i september varje år. Närvaron har totalt ökat med 7,1% på deltagande skolor efter tre läsår.
4.2. Upplevd och instrumentell kvalitet
Den upplevda kvaliteten handlar om hur eleverna, utifrån deras personliga förväntningar och önskemål, upplever sin utbildning – alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna. Den upplevda kvaliteten ger oss alltså signaler som tyder på om vi som skola har våra elevers förtroende i det vi gör.
Den instrumentella kvaliteten handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Detta mäts bland annat genom olika typer av mätningar kring till exempel studiemiljö och undervisning.
Under februari månad genomförs den årliga elevenkäten inom hela AcadeMedia i samarbete med Origo Group som avser att mäta såväl den upplevda kvaliteten som elevernas upplevelse av undervisningen och deras studiemiljö. Av resultaten kan vi få indikationer på den övergripande nöjdheten och trivseln hos eleverna, hur eleverna upplever sin studiemiljö, den undervisning som bedrivs, samt i vilken utsträckning de skulle rekommendera skolan till andra. Elevenkäten har en mycket hög svarsfrekvens, 80% år 2020 för alla AcadeMedias gymnasieskolor och 84% för Rytmus, vilket gör att den är ett bra verktyg för vår uppföljning. I samtliga diagram nedan anges andelen positiva, 7-10, på respektive aspekt.
80%
83%
87%
84%
81%
76%
78%
80%
82%
84%
86%
88%
Rytmus Örebro Rytmus Göteborg Rytmus Malmö
Rapporterad närvaro
18-sep 19-sep
17 4.2.1. Nöjdhet, rekommendationsgrad och trivsel
*
”Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den?”
*
”Jag kan rekommendera min skola till andra elever”
* Jag trivs på min skola
Vi ser att det är mycket höga och uppåtgående nivåer genomgående för alla våra skolor, förutom Rytmus Borlänge, och att snittet för alla skolor ligger avsevärt högre än AcadeMedia som helhet
98%
77%
90%
82% 80% 83%
83% 83%
77% 84% 86% 83%
80% 87% 85% 85% 90%
85%
72%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Rytmus
Borlänge Rytmus
Göteborg Rytmus Malmö Rytmus
Stockholm Rytmus Örebro Rytmus totalt
Elevenkäten Nöjdhet*
2018 2019 2020 Snitt AcadeMedias Gymnasieskolor 2020
98%
74%
87% 84%
79% 83%
80% 82% 79% 85% 88%
83%
74%
88% 89% 88% 89% 86%
69%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Rytmus
Borlänge Rytmus
Göteborg Rytmus Malmö Rytmus
Stockholm Rytmus Örebro Rytmus totalt
Elevenkäten Rekommendation
2018 2019 2020 Snitt AcadeMedias Gymnasieskolor 2019
98%
83% 90%
83% 83% 85%
85% 84%
75%
86% 83% 84%
82%
89% 88% 88%
83% 87%
78%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Rytmus
Borlänge Rytmus
Göteborg Rytmus Malmö Rytmus
Stockholm Rytmus Örebro Rytmus totalt
Elevenkäten Trivsel
2018 2019 2020 Snitt AcadeMedias Gymnasieskolor 2019
18 (även för Rytmus Borlänge). Generellt råder en inkluderande, trygg och positiv kultur på våra skolor vilket givetvis är glädjande. Det faktum att många elever sökt skolan utifrån sitt musikintresse och att skolorna genom professionell undervisning av hög kvalitet också låter eleverna utveckla intresset tillsammans borgar för en god nöjdhet och en hög rekommendationsgrad och trivsel på våra skolor.
Vi kan konstatera att både vår största skola, Rytmus Stockholm, och vår näst största skola Rytmus Göteborg, fortsatt har en positiv utveckling. Även Rytmus Örebro fortsätter att höja sina resultat och Rytmus Malmö har tagit igen sitt tapp från föregående läsår.
Den enda negativa förändring vi kan se är den på Rytmus Borlänge, som i och med sitt tredje
verksamhetsår vuxit mycket och därmed har antalet elever drygt fördubblats. Det i sin tur gör att det kan vara svårt att hålla de höga nivåerna på samtliga områden stadigt eftersom skolan går från att ha känslan av att vara liten till att vara stor, vilket kan påverka resultatet. Glädjande är dock att den nedgången stannat av och minskningen är mellan 6 till 3 procentenheter detta läsår mot mellan 13 till 18 procentenheter föregående läsår. Det tyder på att det arbete som görs på enheten verkar börja ge resultat.
4.2.2 Studiemiljö
En annan viktig aspekt av elevernas totala upplevelse av skolan är arbetet med frågor som rör trygghet och studiemiljö. Under läsåret 2018/2019 infördes en ny huvudmannagemensam Likabehandlings- och värdegrundskartläggning som genomförs på samtliga skolor under oktober månad varje år. Denna gjordes under läsåret alltså för andra gången. Syftet med denna är att den ska ge skolorna ett underlag för att kunna kartlägga risker för kränkningar och diskriminering inför revideringen av respektive plan mot kränkande behandling men också att vi som huvudman ska kunna följa upp att de rutiner som finns kring dessa frågor fungerar.
Resultatet i Likabehandlings- och värdegrundskartläggningen ökar i de flesta av frågorna vilket är glädjande. Det tyder på att det arbete skolorna bedriver kring dessa frågor ger resultat. Vi ser att eleverna generellt känner förtroende för personalen, blir behandlade med respekt och att tryggheten generellt är mycket god på samtliga våra skolor. På frågan ”Känner du dig trygg i din skola?” är andelen Ja jämnt fördelad mellan skolorna i Likabehandlings- och värdegrundskartläggningen.
En del av elevenkäten hanterar också ett antal frågor om elevernas studiemiljö. Nedan redovisas resultaten för dessa frågor totalt för Rytmus.
82% 85%
94%
14% 12% 9%
91% 94%
88% 89% 96%
12% 7% 9%
90%
98%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Vet du vem du ska vända dig till om du blivit illa behandlad av
andra elever eller personal på din skola?
Känner du förtroende för att personalen tar tag i situationen om man får reda på att du
eller någon annan upplever sig illa behandlad på din
skola?
Känner du dig trygg i
din skola? Har du under det senaste läsåret upplevt
dig illa behandlad av andra elever på din nuvarande skola?
Har du under det senaste läsåret upplevt
dig illa behandlad av någon i personalen på
din skola?
Finns det någonting i skolmiljön på din skola
som du upplever är diskriminerande?
Upplever du att eleverna på din skola
behandlar varandra med respekt/på ett bra
sätt?
Upplever du att personalen på din skola
behandlar dig med respekt?
Likabehandlings- och värdegrundskartläggning HT2019
HT2018 Andel Ja HT2019
19 Skillnaden mellan likabehandlings- och värdegrundskartläggningen och elevenkäten är att i den förstnämnda svarar eleverna antingen ja eller nej. I elevenkäten graderar eleverna sitt svar (1-3, 4-6, 7-10), vilket innebär att en elev som svarat ja på likabehandlings- och värdegrundskartläggningen kan svara 6 på elevenkäten. Detta är en förklaring till att skillnader kan finnas mellan dessa båda enkäter i de fall en fråga är ställd i båda enkäterna och på samma sätt, exempelvis kring trygghet.
*Frågan/Påståendet ”På min skola accepteras individers olikheter” är verksamhetsspecifik för Rytmus, därmed saknas jämförelse med AcadeMedia
Även i elevenkäten ligger samtliga skolor över AcadeMedias snitt och höjer sig dessutom på samtliga frågor utom en där resultatet ligger stadigt. Vi ser också att resultatet i den gemensamma
elevenkäten stämmer bra överens med resultatet i Likabehandlings- och värdegrundskartläggningen.
Glädjande är att arbetsron, som har varit och ständigt är ett utvecklingsområde på våra skolor, vänder från en nedgång föregående läsår till att nu gå uppåt, även om resultatet i sig är allt för lågt för att vi ska vara nöjda. Arbetsron ökar för andra året i rad på samtliga skolor förutom Rytmus Göteborg som minskar med en procentenhet. Det är glädjande att det går åt rätt håll, men det är trots allt små ökningar mellan 3 och 7 procentenheter. Det är även så att det på dessa skolor är en hel del elever som spelar instrument i gemensamma ytor på raster och liknande, vilket kan göra att upplevelsen av arbetsro då elever rör sig mellan lektioner eller studerar utanför klassrummet minskar.
4.2.3 Undervisning
Utöver generell nöjdhet, trivsel och rekommendationsgrad hanteras också undervisning på olika sätt.
Det görs dels i den gemensamma elevenkäten via såväl gemensamma som verksamhetsspecifika frågor och dels via en undervisningsutvärdering som genomförs av samtliga lärare. Den senare gjordes till viss del om under det gångna läsåret och genomförs från och med innevarande läsår två gånger per läsår. Undervisningsutvärderingen genomfördes i november 2019 men ställdes in under vårterminen 2020 på grund av Covid-19. Däremot gjordes en extra enkät under våren om elevernas upplevelse av distansundervisningen, men om det nedan.
91%
78% 77%
63%
92% 89%
79% 80%
61%
92% 90%
85% 81%
65%
87% 91%
77% 72%
63%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Jag känner mig trygg i
skolan Personalen på min skola ingriper om
någon blir illa behandlad
Jag tycker att eleverna på min skola
behandlar varandra på ett bra sätt
Jag tycker att jag kan
få arbetsro i skolan På min skola accepteras individers
olikheter*
Elevenkät Studiemiljö
2018 2019 2020 Snitt AcadeMedia 2019
20
*Frågan omformulerad från Mina lärare ger mig stöd när det är svårt i undervisningen
*Frågan omformulerad från Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver utveckla för att kunna uppfylla de olika kunskapskraven
**Frågan/Påståendet Jag upplever att min utbildning på Rytmus ökar min kreativa förmåga var ny 2019
*Ny formulering från HT2019
89%
76% 78%
71%
81%
75%
81% 77%
85% 82%
78% 81%
72%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Rytmus
Borlänge Rytmus
Göteborg Rytmus Malmö Rytmus
Stockholm Rytmus Örebro Rytmus totalt
Elevenkät Nöjd med undervisningen
2019 2020 Snitt AcadeMedias Gymnasieskolor 2019
71%
61% 66%
74% 76%
60% 65%
81% 80%
78%
65% 69%
82% 81%
0%
10%20%
30%
40%50%
60%
70%
80%90%
100%
*Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för
mig
*Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag ska
kunna i de olika ämnena
Jag har möjlighet att framföra mina åsikter om undervisningen i kurserna
Min utbildning på Rytmus förbereder mig för eftergymnasieala studier
**Jag upplever att min utbildning på Rytmus
ökar min kreativa förmåga
Elevenkät Verksamhetsspecifika frågor
2018 2019 2020
61% 55%
75% 81%
64% 64%
54%
78% 84%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Läraren gör det möjligt för mig som elev att få inflytande över hur
undervisningen är upplagd
*Läraren har informerat mig om på vilka grunder bedömningar görs och
betyg sätts i kursen
Läraren informerar mig regelbundet (via samtal och/eller skriftligt) om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas
ännu mer.
Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts
för kränkningar.
Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att
få komma till tals och bli lyssnade på.
Undervisningsutvärdering HT2019
VT2019 HT2019
21
**Då ingen undervisningsutvärdering gjordes VT2020 på grund av Covid-19 görs jämförelsen i ovanstående två diagram istället från VT2019 och HT2019
Vi kan se att eleverna generellt är mer nöjda med undervisningen på samtliga av Rytmus skolor än snittet i AcadeMedia. Om man ser på de verksamhetsspecifika frågorna och på de frågor som ställs i undervisningsutvärderingen om respektive lärare så ser vi att det framförallt är arbetet med att lärare informerar om hur det går för eleverna och hur de kan utvecklas ännu mer som kan utvecklas på våra skolor. Tyvärr har vi inte lyckats hela vägen fram där, då detta även uppmärksammades under föregående läsår och är därför något som det behöver läggas mer kraft på under läsåret 2020/2021.
Arbetet med bedömningsfrågor kommer därför att vara aktivt på samtliga skolor under det
kommande läsåret. Detta arbete stannade delvis av och genomfördes inte av alla lärare på grund av Covid-19 och kommer därför förlängas och eventuellt behöva pågå under längre tid än planerat med start i augusti 2020.
Vi behöver även som tidigare nämnts arbeta vidare med våra proaktiva
kunskapsuppföljningar/EWS:er så att dessa faktiskt leder fram till extra anpassningar och särskilt stöd i de fall där det behövs samt andra insatser på grupp-, ämnes- eller organisationsnivå när så behövs.
Därför ska en kartläggning av skolornas enskilda arbete med kunskapsuppföljningar/EWS göras för att skapa likvärdighet mellan skolorna för att på så sätt göra uppföljningen tydligare och mer rättriktad.
Förhoppningen är även att arbetssättet med undervisningsutvärderingar med ökad regelbundenhet ska kunna fungera som en ytterligare motor i att på skolnivå utvärdera och utveckla undervisningen utifrån de individuella och lokala behoven. Tyvärr stannade detta arbete delvis av på grund av Covid- 19 men återupptas under kommande läsår.
73% 76% 67% 71% 74% 77% 74% 77%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Läraren får mig att tro på mig
själv och att jag kan lära. Läraren inspirerar mig att vilja
lära mig mer. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra
som möjligt för mig.
Läraren är bra på att skapa studiero/arbetsro Undervisningsutvärdering HT2019 forts
VT2019 HT2019
22
5 Andra uppföljningar under läsåret
5.1 Utvärdering av distansundervisningen
Under vårterminen 2020 genomfördes en utvärdering av den fjärrundervisning som bedrivits på grund av de restriktioner som kom från Folkhälsomyndigheten med anledning av Covid-19.
Utvärderingen gjordes i april 2020 och kallades Utvärdering av distansundervisning. Att begreppet distansundervisning användes i sammanhanget beror till stor del på att det är det begrepp som Skolinspektionen använt som samlingsbegrepp för fjärr- och distansundervisning under sina granskningar av skolors arbete under den rådande pandemin både under vårterminen 2020 och under höstterminen 2020. Vi är dock medvetna om att det begrepp som är korrekt i sammanhanget är fjärrundervisning eftersom samtliga skolor enbart bedrivit undervisning som är skild i rum men inte i tid (skollag 2010:800, 1 kap. 3§).
De frågor som ställdes i utvärderingen var följande:
1. Jag upplever att distansundervisningen på det stora hela fungerat bra.
2. Jag har fått tillräcklig information om distansundervisning från skolan.
3. Jag upplever att uppkoppling, digital teknik och datorer fungerat väl.
4. Jag upplever att interaktionen med andra klasskamrater (samtal, diskussioner, grupparbeten) fungerat väl.
5. Vilken typ av undervisning är vanligast? Du kan välja flera alternativ.
6. Vilken typ av undervisning fungerar bäst för dig? Du kan välja flera alternativ.
7. Jag är motiverad att delta i undervisningen.
8. Jag upplever att jag får stöd och hjälp av min lärare.
9. Jag får återkoppling på mitt skolarbete av mina lärare.
10. Jag får studiero.
11. Jag känner mig trygg.
12. Har du under distansundervisningen känt dig illa behandlad?
12a. Fritextfråga-Om Ja, i vilket sammanhang?
13. Fritextfråga -Vad tycker du har fungerat extra bra?
13. Fritextfråga -Vilka råd skulle du vilja ge till din skola/lärare för att det ska fungera bättre?
23 Samtliga skolor deltog i utvärderingen av distansundervisningen. Det som är glädjande är att se att 72% av eleverna upplever att distansundervisningen har fungerat bra, trots att omställningen gick mycket fort och påverkade eleverna på olika sätt. På frågan om eleverna upplever att de fått tillräcklig information om distansundervisningen från skolan svarar 79% att de fått det. 70% tycker att uppkoppling, digital teknik och datorer har fungerat väl.
Rytmus Örebro har lägre resultat än övriga skolenheter där enbart drygt hälften av eleverna (55%) upplevde att fjärr- och distansundervisningen på det stora hela fungerat bra. Då resultatet blev känt på skolan sattes åtgärder in lokalt. Exempelvis hade mentorerna samtal och djupintervjuer med eleverna varje fredag i sin mentorsgrupp och rektor hade regelbundet avstämningar med elevrådet. I dessa samtal framkom att eleverna trivs så väl på sin skola att distansundervisningen var
frustrerande för dem. I slutet av terminen gjordes ytterligare en muntlig uppföljning med eleverna med liknande frågeunderlag som i distansundervisningsenkäten för att stämma av med eleverna, och då blev resultatet avsevärt högre.
Enbart 66% av eleverna svarar att de upplever sig få stöd och hjälp av sin lärare. Detta kan förklaras till stor del genom att eleverna ofta har undervisning i programgemensamma kurser i mindre grupper
