sgi
Sjukpenninggrundande inkomst
Så beräknas den för företagare
Förord
SGI bestämmer sjukpenningens storlek
Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten
Taxerad inkomst kan påverka SGI i vissa fall Verksamhetens uppbyggnadsskede
Aktiebolag
Gör sjukförsäkringen mer flexibel För dig som vill läsa mer
1
2
4
5
6
7
8
10
12
Förord
Den som arbetar i Sverige omfattas av den allmänna sjukförsäkringen oavsett om man är anställd eller företagare. Många känner inte till att det finns särskilda regler för företagare.
För att få rätt till ersättning vid eventuell sjukskrivning krävs att Försäkringskassan kan fastställa en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Beräkningen av SGI påverkar ersättningens storlek och görs på olika sätt beroende på om den enskilde är anställd eller företagare.
Reglerna om beräkning av företagares SGI är komplicerade, och många känner inte heller till att valet av företagsform påverkar beräkningen. Eftersom SGI inte bara används för att beräkna sjukpenning utan också andra ersättningar som kompenserar inkomstbortfall, t.ex. föräldrapenning, kan detta få mycket negativa konsekvenser för företagaren.
Inom sjukförsäkringen räknas den som driver verksamhet i form av enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag som företagare. Om verksamheten i stället drivs i aktiebolagsform betraktas företagaren formellt som anställd i företaget, och omfattas därmed av samma regler som gäller för anställda.
Syftet med denna skrift är att på ett översiktligt sätt beskriva hur SGI beräknas för företagaren. I skriften ger vi också förslag till hur sjukförsäkringen kan göras flexiblare och öka valfriheten för företagaren att utforma sin egen försäkringslösning.
Stockholm i mars 2008 Förord
SGI bestämmer sjukpenningens storlek
Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten
Taxerad inkomst kan påverka SGI i vissa fall Verksamhetens uppbyggnadsskede
Aktiebolag
!
SGI speglar den framtida inkomst en försäkrad kan antas få av eget arbete. Den SGI som fastställs ligger till grund för beräkningen av sjukpenning.
SGI är ett beräkningsunderlag som Försäkringskassan använder för att beräkna sjukpenningens storlek och andra arbetsbaserade förmåner som betalas ut per dag, såsom rehabiliteringspenning och föräldrapenning. När SGI ska beräknas gör Försäkringskassan ett antagande om den sannolika framtida årsinkomsten. För att inkomsten ska kunna ingå i beräkningsunderlaget, måste den komma från eget arbete utfört i Sverige, och dessutom ha en viss varaktighet.
En företagare omfattas av sjukförsäkringen då verksamhet påbörjats i enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag. Det ska finnas en avsikt att driva rörelsen under minst sex månader.
SGI för sjukpenning är lägst 24 procent av prisbasbeloppet och högst 7,5 prisbasbelopp (prisbasbeloppet år 2008 är fastställt till 41 000 kronor). Inkomster som ingår i beräkningen kan komma antingen från inkomst av anställning eller som inkomst av annat förvärvsarbete. Det är företagsformen som avgör hur Försäkringskassan betraktar inkomsten. För företagare betraktas inkomsten som inkomst av annat förvärvsarbete, vilket
också kallas SGI-B av Försäkringskassan.
Drivs företaget som ett aktiebolag räknas företagaren formellt som anställd i bolaget, och inkomsten betraktas som inkomst av anställning, även kallad SGI-A.
SGI bestämmer sjuk-
penningens storlek
Tänk på att…
…det är företagsformen som avgör om man betraktas som företagare eller anställd vid beräkning av SGI!
2
!
Karensperiod
Sjukfrånvaroperioden inleds med en karensdag. Under karensdagen utbetalas ingen ersättning från försäkringen.
Företagare har möjlighet att välja en längre karenstid, på 3 eller 30 dagar, och därmed få en lägre sjukförsäkringsavgift.
Val av längre karensperiod görs genom anmälan till Försäkringskassan. En sådan ändring blir gällande 14 dagar efter anmälan och innebär att sjukpenning betalas ut först efter karenstiden.
Efter den generella karensdagen betalas sjukpenning ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedel, beroende på hur nedsatt arbetsförmågan är på grund av sjukdomen.
SGI kan bara fastställas på grundval av inkomst av eget arbete. Om arbetet och därmed inkomsten upphör, medför det som regel också att SGI upphör. I vissa situationer kan SGI-skyddet bli vilande trots att arbetet upphört. Denna tid kallas SGI-skyddad tid och gäller under vissa förutsättningar för den som exempelvis vårdar barn, studerar eller är arbetssökande.
SGI bestämmer sjuk-
penningens storlek
Tänk på att…
…det finns möjlighet att anmäla en längre karenstid och att sjukförsäkrings- avgiften därmed blir lägre!
Den förväntade nettointäkten ligger till grund för beräk- ningen av SGI-B. Nettointäkten är företagets resultat efter avdrag för kostnader, avgifter och avsättningar vid den skattemässiga inkomstberäkningen, men före skatt.
När Försäkringskassan ska beräkna inkomsten av annat förvärvsarbete – SGI-B – görs en uppskattning av den förväntade framtida inkomsten. Den skatterättsliga nettointäkten är företagets resultat efter avdrag för kostnader, avgifter och eventuella avsättningar vid den skattemässiga inkomstberäkningen, men före skatt.
Det är Skatteverket som fastställer nettointäkten med hjälp av deklarationen.
Det innebär att nettointäkten är ett hypotetiskt belopp fram till och med taxeringsbeslutet.
Försäkringskassan beräknar med andra ord SGI utifrån en förväntad inkomst, som ännu inte är känd men som företagaren uppskattar som trolig. Försäkringskassans beräkning ska i första hand bygga på de uppgifter som företagaren själv lämnar, men har också möjlighet att använda företagets tidigare års taxerade skatterättsliga nettointäkter som ledning vid bedömningen.
Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten
! Tänk på att…
…exempelvis stora inköp i verksamheten och avsättningar till periodiseringsfond påverkar den skatterättsliga nettointäkten och därmed SGI!
4
Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten
!
Företagarens SGI beräknas aldrig högre än vad en anställd skulle ha i inkomst för ett liknande arbete, så kallad jämförelseinkomst.
En central regel när företagarens SGI ska beräknas är bestämmelsen om jämförelseinkomsten. Med detta menas att SGI för företagare, oavsett verksamhetens faktiska nettointäkt eller uppgivna förväntade inkomst, inte kan beräknas till ett högre belopp än vad en anställd skulle ha i inkomst för liknande arbete.
Vad som är liknande arbete finns inte reglerat. Försäkringskassan måste utreda vilka arbeten som kan anses som liknande och vad en anställd tjänar i dessa arbeten.
Det är arbetets art och den egna insatsen som ska bedömas. Även andra faktorer kan beaktas, såsom tidigare arbetslivserfarenhet och kompetens inom yrkesområdet.
Exempel: En snickare driver enskild firma och beräknar den skatterättsliga nettointäkten till ca 300 000 kr under det kommande
året. Försäkringskassan kan ändå fastställa SGI till lägre belopp, med hänvisning till att inkomsten ligger över vad en anställd snickare, med lika stor erfarenhet, skulle tjäna.
När Försäkringskassan ska beräkna jämförelse- inkomsten, ska den anpassas så att den motsvarar den faktiska arbetsinsatsen i den egna verksamheten.
Detta gäller oavsett om arbetsomfattningen är
normal heltid, i mindre omfattning eller mer än heltid. Arbetsinsatsen som företagare begränsas inte, till skillnad från anställda, av arbetstidslagens regler om övertid.
Om företagaren arbetar mer än heltid, kan Försäkringskassan ta hänsyn till detta vid beräkningen av SGI.
Exempel: Om företagaren kan visa att arbetsinsatsen motsvarar en och en halv heltidsarbetande, finns möjlighet att SGI fastställs som motsvarar en och en halv jämförelselön. En företagare som sköter sin egen administration kan få tillgodoräkna sig administrativt arbete motsvarande cirka 10 procent av den beräknade jäm- förelseinkomsten.
Jämförelseinkomsten
Tänk på att…
…den förväntade inkomsten vid beräkning av SGI inte kan vara högre än vad en anställd skulle haft för liknande arbete!
Om nettointäkten under flera år är lägre än jämförelse- inkomsten ska de tre senaste årens taxerade inkomster ingå i beräkningen. Försäkringskassan har möjlighet att beakta både uppåtgående och nedåtgående trender.
Finns det ingen trend, används ett genomsnitt.
Om verksamhet i ett företag under flera år i följd uppvisar en lägre skatterättslig nettointäkt än jämförelseinkomsten, ska SGI inte grundas på den förväntade nettointäkten. I stället beräknas den med ledning av de tre senaste årens taxering.
Vid bedömningen av ”flera år i följd” ska ett enstaka förlustår i verksamheten bortses från. När Försäkringskassan ska beräkna de tre senaste årens taxerade inkomster hämtas uppgifter från både Skatteverket och företagaren. Även den pensionsgrundande inkomsten kan användas. Har skattemässiga avsättningar gjorts, kommer detta att påverka den taxerade inkomsten.
Sjukförsäkringen är avsedd att ge skydd mot framtida inkomstbortfall, medan taxeringen avser en förfluten tid. Att alltid beräkna SGI till ett belopp som ryms inom ramarna för de senaste årens taxeringar, kan därför ge en SGI som inte motsvarar den antagna inkomstsituationen vid det tillfälle man söker ersättning. Försäkringskassan har därför möjlighet att beräkna SGI till ett annat belopp än vad som framgår av de senaste årens taxeringar, och i stället beakta
eventuella uppåtgående eller nedåtgående trender i de taxerade inkomsterna. Om de tre senaste årens taxerade inkomster inte uppvisar någon trend, kan i stället ett genomsnitt av dessa inkomster användas vid beräkningen. Försäkringskassan får också väga in uppgifter om inkomst från år som ännu inte taxerats, om detta bättre speglar de framtida inkomsterna.
Taxerad inkomst kan
påverka SGI i vissa fall
! Tänk på att…
…enstaka förlustår inte ska påverka beräkningen av SGI. Även inkomster som ännu inte har taxerats kan inkluderas!
6
Taxerad inkomst kan
påverka SGI i vissa fall
När verksamheten byggs upp kan den förväntade nettointäkten vara lägre än normalt. Försäkringskassan har då möjlighet att fastställa en fiktiv SGI som är högre än nettointäkten.
Under de första åren när verksamheten byggs upp, kan den förväntade nettointäkten vara betydligt lägre än normalt. Försäkringskassan har under uppbyggnadsskedet möjlighet att fastställa en fiktiv SGI som är högre än nettointäkten.
Beräkningen baseras i regel på den tidigare beskrivna jämförelseinkomsten. Hur länge en verksamhet anses vara under uppbyggnad,
bestäms efter en individuell prövning. Vanligen handlar det dock om mellan ett och tre år från det verksamhet startas eller övertas.
Bestämmelsen är inte avsedd att tillämpas på varje nystartat företag. Exempel som har betydelse vid den individuella bedömningen är verksamhetens art och omsättningens storlek, längden på innehavet samt omfattning och inriktning på gjorda investeringar. Ett företag kan anses befinna sig i uppbyggnadsskede till exempel om verksamheten byggs upp från grunden eller vid övertagande av en verksamhet samt i det fall stora investeringar görs i samband med övertagande
av en verksamhet. Om ett övertagande av en verksamhet inklusive lokaler, kunder med mera genomförs utan några större kostnader för övertagandet, är det inte säkert att Försäkringskassan bedömer att företaget befinner sig i ett uppbyggnadsskede.
Försäkringskassan har möjlighet att använda reglerna om uppbyggnadsskede även i andra fall och kan också godkänna flera uppbyggnadsskeden i företaget.
Vid stark skuldbelastning, som anses föreligga när de långfristiga skulderna i företaget uppgår till 55 procent av tillgångarna, kan SGI beräknas till högre belopp under viss tid.
Detta gäller även vid ändrade förvärvsförhållanden. Enligt praxis avses med
Verksamhetens uppbyggnadsskede
!
Tänk på att…
…ett företag kan bedömas vara i uppbyggnadsskede även om det inte är nystartat. Flera uppbyggnadsskeden i företaget kan godkännas!
Reglerna om uppbyggnadsskede får också användas om företaget har tillfälliga förluster, vilket kan avse både hela rörelsen eller del av den. Som exempel kan nämnas en skogsverksamhet som fått stora förluster orsakat av en kraftig storm. För att tillfälliga förluster ska medföra rätt till högre SGI, krävs att inkomsten under inkomståret är avsevärt lägre än vad den annars skulle ha varit.
Slutligen kan SGI beräknas högre än förväntad nettointäkt om företagaren varit sjukskriven under en längre period och nettointäkten därmed blir lägre än normalt.
En företagare som driver sin verksamhet i aktiebolag räknas som anställd, och SGI baseras på lönen från företaget. Är inkomsterna ojämnt fördelade över året, görs en genomsnittsberäkning av tidigare inkomster från företaget.
Som framgår ovan, betraktas man inte som företagare i sjukförsäkringen om företaget drivs i aktiebolagsform. I stället räknas man som anställd i bolaget och precis som för andra anställda grundas SGI på inkomst av eget arbete, det vill säga lön, som man antas komma få tills vidare.
Första dagen i sjukskrivningsperioden, karensdagen, betalas ingen ersättning ut.
Det finns ingen möjlighet att välja en längre karenstid för aktiebolagsägare, till skillnad från andra företagare.
Dag 2-14 ska arbetsgivaren betala sjuklön, det vill säga företagaren själv. Från och med dag 15 betalar Försäkringskassan ut sjukpenning om arbetsförmågan fortfarande konstateras vara nedsatt, och om villkoren för att få en SGI fastställd är uppfyllda.
Storleken på SGI grundas helt på den lön som tas ut från företaget. Reglerna gäller direkt vid starten av ett aktiebolag. Till skillnad från andra företagare, finns ingen rätt
Aktiebolag
8
Aktiebolag
till en fiktiv SGI under företagets uppbyggnadsskede eller vid exempelvis tillfälliga förluster. Försäkringskassan tar heller ingen hänsyn till någon jämförelseinkomst, utan den enda begränsningen är det allmänna inkomsttaket för sjukpenning på 7,5 prisbasbelopp.
Om inkomsterna över året är förhållandevis jämna, med regelbunden lön som underlag, är det inga större svårigheter att beräkna SGI. Om däremot inkomsterna är ojämnt fördelade över året, blir det svårare att beräkna och förutse ersättning vid en eventuell sjukskrivning. Försäkringskassan har möjlighet att vid ojämna inkomster beräkna SGI med ledning av ett genomsnitt av tidigare inkomster från anställning som företagare i bolaget. Det är inte reglerat hur lång period som ska beaktas vid en sådan beräkning, utan det avgörs i det enskilda fallet. Om inkomsterna har stigit gradvis, kan Försäkringskassan i stället göra
en trendberäkning.
Den aktiebolagsägare som inte tar ut någon lön, betalar ingen sjukförsäkringsavgift och har heller ingen rätt till sjukpenning. Vid en eventuell sjukskrivning innebär detta att Försäkringskassan fastställer SGI till 0 kr och att rätt till sjukpenning eller någon annan ersättning som styrs av SGI, exempelvis
föräldrapenning, inte föreligger.
Tänk på att… !
…en aktiebolagsägare måste ta ut lön från bolaget för att få en SGI!
Reglerna för att beräkna SGI är huvudsakligen konstruerade med utgångspunkt från anställdas villkor. Det medför bland annat att Försäkringskassan behöver mer utredningstid för att beräkna företagarens SGI.
Den enskilde företagaren har liten eller ingen möjlighet att på ett enkelt sätt förutse vilken ersättning man har rätt till vid eventuell sjukskrivning.
Den förväntade skatterättsliga nettointäkten i företaget ska ligga till grund för beräkningen. Men inkomster som ligger över jämförelseinkomsten kan inte beaktas, trots att företagare betalar sjukförsäkringsavgifter även på dessa inkomster. Om nettointäkten under fler år är lägre än jämförelseinkomsten är det i stället de tre senaste årens taxerade inkomster som ska beaktas. Det innebär att beräkningen grundas på inkomster som ligger flera år bakåt i tid. Företagaren kan inte heller i förväg förutse om reglerna om uppbyggnadsskede är tillämpliga eller inte.
Företagare som driver sin verksamhet i aktiebolagsform omfattas inte av reglerna om uppbyggnadsskede och SGI fastställs helt och hållet i förhållande till uttagen lön. Den aktiebolagsägare som inte har möjlighet att ta ut någon lön, står helt utan skydd vid en långtidssjukskrivning.
SGI styr också andra förmåner, till exempel föräldrapenning, och kan därför uppfattas som särskilt allvarligt för kvinnliga företagare. Visserligen behöver en företagare som inte tar ut någon lön inte heller betala någon sjukförsäkringsavgift, men det kan vara svårt att se denna koppling.
Svenskt Näringsliv anser att sjukförsäkringen måste anpassas till att bättre spegla företagarnas speciella villkor. Dagens komplexa system bör ersättas med regler som möjliggör ökad valfrihet och flexibilitet för den enskilde företagaren.
Gör sjukförsäkringen mer flexibel
10
Möjlighet att själv välja försäkringsskydd vid sjukdom
Företagare bör få möjlighet att själva välja vilket försäkringsskydd de vill ha vid sjukdom. Möjlighet att välja längd på karensperiod bör därför utvidgas. Avgifterna påverkas direkt av vilket skydd företagaren väljer.
Företagare och aktiebolagsägare bör behandlas lika i sjukförsäkringen
Valet av företagsform ska inte avgöra hur företagaren och aktiebolagsägaren ska betraktas inom sjukförsäkringen.
Tydlig koppling mellan avgift och ersättning
Lönedelar överstigande 7,5 prisbasbelopp ska inte vara avgiftsgrundande, eftersom dessa lönedelar inte berättigar till någon inkomstersättning.
Även aktiebolaget ska kunna tillgodoräknas ett uppbyggnadsskede SGI kan under uppbyggnadsskedet antingen grundas på ett schablonbelopp eller genom att företagarens tidigare SGI hålls vilande under perioden.
Jämförelseinkomsten som inkomsttak avskaffas
Företagaren som har högre inkomster än jämförelseinkomsten, bör även kunna tillgodoräkna sig den delen av inkomsten. Det blir en tydligare koppling mellan avgift och ersättning och Försäkringskassan behöver inte lägga tid på att utreda jämförelseinkomsten, vilket är nästan omöjligt inom vissa yrken.
För dig som vill läsa mer
Lagtext
3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.
www.lagrummet.se
Föreskrifter och allmänna råd
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst. Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenning- grundande inkomst och årsarbetstid.
www.forsakringskassan.se Försäkringskassans praxis
Försäkringskassans Vägledning 2004:5 Sjukpenninggrundande inkomst – och årsarbetstid.
12
SVENSKT NÄRINGSLIV
STORGATAN 19 114 82 STOCKHOLM TELEFON: 08-553 430 00
www.svensktnaringsliv.se
