Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

2011-11-24

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Inledning

Vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling gäller i tolv månader och revideras årligen i anslutning till höstlovet.

Likabehandlingsarbetet inom skolan regleras i två regelverk:

- Diskrimineringslagen 2008:567 (Likabehandlingsplan)

- Skollagen 2010:800, kapitel 6 (Plan mot kränkande behandling)

Likabehandlingsplan

”Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling”

(Riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplaner BEO, 2006) Plan mot kränkande behandling

”Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.” (Skollagen kapitel 6 §8)

Skollagen omfattar ett förbud mot kränkande behandling enligt 6 kapitlet 9 § men även ett förbud mot repressalier för den elev som påtalat eller deltagit i utredning angående kränkande behandling 6 kapitlet 11 §.

Definitioner av begrepp som används inom området kränkande behandling.

Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer tillhörande olika grupper såsom kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Mobbning När en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera andra individer för medvetna, aktiva

destruktiva handlingar och/eller uteslutning. Enstaka händelser är inte mobbning.

Trakasserier Uppträdanden som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär allt ifrån tafsningar, blottning, ryktesspridning,

nedsättande kommentarer, hot eller våld.

Kränkande behandling Uppträdande som kränker en persons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan t ex vara att retas, frysa ut, mobba eller knuffas.

Rasism ”Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism som en föreställning om egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in dessa i mer eller mindre värda. Vidare innebär det att den folkgrupp som betraktar sig som en mer värdig ras anser sig ha rätt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera de andra eller tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper”. (Myndigheten för skolutveckling 03 12 04)

Främlingsfientlighet ”Främlingsfientlighet beskrivs i forskningen som ett begrepp, en känsla och en attityd som sträcker sig från obehag till hat. En definition som ger uttryck för detta synsätt är: känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper. Regeringen har uttryckt att

främlingsfientlighet även kan manifesteras i aggressiv nationalism och en oförmåga att förstå och respektera andra kulturer.

(Myndigheten för skolutveckling 03 12 04)

Vision

Elever såväl som personal ska känna trygghet, trivsel och gemenskap på våra tre

gymnasieskolor. Ingen person ska bli utsatt för kränkande eller diskriminerande behandling.

Kartläggning och nulägesanalys Organisationsnivå:

 Varje år genomförs en trivselenkät med eleverna i åk 2. Resultatet redovisas för

personalen på skolan. Vad som framkommer i denna enkät kan på ett mer effektivt sätt knytas till vårt likabehandlingsarbete.

 Varje termin genomför skyddsombuden en skyddsrond för att kunna få en bild över riskområden på skolan. Ett riskområde som framkommit är korridorerna utanför D005-D008. Dessa salar är inte schemalagda fullt ut. I brist på vuxen närvaro kan här bli en frizon för elever. Detta kan innebära större risk för diskriminering och

kränkande behandling elever emellan. En del åtgärder är vidtagna men det går att göra mer för att detta ska bli en tryggare plats.

 En gång per månad träffar rektor sitt arbetslag. En stående punkt på det mötet är att stämma av hur det ser ut i klasserna. Är det bra stämning, finns det klasser där man kränker varandra osv. Detta för att tidigt kunna sätta in åtgärder om det blir oroligt i en klass.

 Vi arbetar för att ha en god dialog med servicepersonalen. Mycket viktigt att de signalerar när något händer eftersom de rör sig i korridorerna dagligen.

man kan förbättra på skolan.

 Under vårterminen 2011 avslutades en utbildning kring mentorskap som hölls av Mia Börjesson. Vi kommer nu att se över behovet av vidare utbildning.

 Vi har under hösten 2011 startat ett samarbete med föräldrar ur årskurs 1. Vi kommer att träffas en gång per termin.

Gruppnivå:

 Varje klassråd ska diskutera fysisk och psykisk arbetsmiljö. Protokollet ska lämnas till rektor. Detta har inte fungerat fullt ut eftersom protokoll inte kommit in från samtliga klasser. Det är angeläget att lärare talar om att elever aldrig ska acceptera att de blir diskriminerade eller utsatta för annan kränkande behandling. Vid diskriminering eller kränkning ska personal på skolan omgående informeras.

 Mentorsträffarna är också ett viktigt forum för diskussion kring hur eleverna upplever miljön på skolan. Det är inte alltid som mentorstiden utnyttjas.

 Samarbete med Elevkåren i syfte att få in deras synpunkter.

Individnivå:

 Vid rektors månatliga möte med arbetslaget diskuteras om det finns några utsatta elever i klasserna. Detta för att kunna få en samlad bild och att sätta in åtgärder.

 Mentorssamtal där mentor tar upp frågor angående trygghet och trivsel på skolan.

 Elevstödsteamet arbetar för att kunna sätta in rätt insatser för enskilda elever.

 All personal på skolan, är skyldiga att rapportera misstanke eller tendens till diskriminering eller kränkning till chefsrektor, rektor för programmet, skolkurator, skolsköterska eller skyddsombud.

Målsättning för samtliga skolor

Huvudmålet är att helt förhindra kränkningar på alla tre skolorna.

 1.) Att aktivt arbeta för och främja alla personers ska ha lika rättigheter och möjligheter

 2.) Att alla kan komma till skolan och känna sig trygga och respekterade

 3.) Att tidigt upptäcka förekomst av kränkning

 4.) Att det alltid finns ett team för stöd och hjälp om kränkningssituationer uppstår

 5.) Att eleverna aktivt är med och upprättar, följer upp och ser över planen Åtgärder för att nå målen

1.) Genom att på olika sätt hålla diskussionen kring likabehandling levande. Detta kan göras genom att:

-Ha likabehandling som tema på mentorstiden. Upplever eleverna att de har lika rättigheter och möjligheter på Teknikum?

-Bjuda in olika aktörer (som t.ex. RFSL) utifrån som kan skapa debatt kring dessa frågor i elevhallen.

-Genom att personal och elever får kunskap kring varje specifik diskrimineringsgrund.

-Elever med funktionshinder ska ha rätt till de hjälpmedel de behöver.

2.) -Vi utnyttjar på ett mer effektivt sätt det faktum att det varje år görs en trivselenkät i åk2. Vi knyter den på ett tydligare sätt samman med vår Likabehandlingsplan för att på så sätt få en uppfattning om vad vi behöver arbeta med under kommande år.

–Vi ökar samarbetet med Elevkåren för att få in deras synpunkter på hur man får en trygg skola med elever och personal som respekterar varandra.

-Schemat läggs så att alla lokaler används. Detta för att förhindra att det står tomt i vissa delar av skolan vilket kan bidra till att kränkningar lättare sker i brist på vuxen personal.

-Vi arbetar för att varje klass ska diskutera fysisk och psykisk arbetsmiljö på ett klassråd. Känner de sig trygga här på Teknikum? Vi styr i viss mån vad som ska tas upp på klassrådet genom att ha stående punkter på vad som ska behandlas under ett klassråd.

-Vi samarbetar med föräldrar för att öka trivsel och trygghet.

3.) -Vid rektors månatliga möte med arbetslaget diskuteras om det finns några utsatta elever i klasserna. Detta för att kunna få en samlad bild och att sätta in åtgärder.

-Genom mentorssamtalen få kännedom om någon känner sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling.

- Elevhälsan tillhandahåller klassenkäter om det framkommer tecken på

diskriminering eller annan kränkande behandling. Detta för att kunna kartlägga hur man ska gå vidare.

-Genom att alla på skolan är medvetna om var de kan vända sig om de själva eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering.

4.) Tydlig information om vilka som ingår i teamet så att alla vet var de ska vända sig om det skulle behövas.

5.) Vid upprättande av nästa års plan tas hjälp av elevkåren. Innan planen fastställs lämnas den ut på remiss i klasserna. Då finns möjlighet att komma med synpunkter.

Rutiner och riktlinjer för akuta situationer

När personal uppmärksammar eller får kännedom om att någon utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling är den skyldig att ingripa själv eller be om hjälp. Vederbörande skriver en incidentrapport som lämnas till rektor som vidarebefordrar den till

skyddskommittén.

På skolan finns ett likabehandlingsteam som ansvarar för att utifrån denna handlingsplan hantera enskilda ärenden. Teamet består av rektor för programmet, kurator för programmet och skolsköterskan för programmet. Rektor har huvudansvaret i ärenden rörande akuta situationer.

Vid diskriminering eller annan kränkande behandling mellan elever Utredning

Rektor fördelar arbetet i likabehandlingsteamet. I första hand deltar den kränkta elevens mentor och en person ur likabehandlingsteamet. Information samlas in för att kunna avgöra

eller kränkande behandling vidtas åtgärder enligt likabehandlingsplanen. Utredningen dokumenteras av den likabehandlingsteamet utsett. Rektor informeras om utredningen och dess slutsats.

Åtgärder

 Mentor och den utsedda ur likabehandlingsteamet genomför samtal med berörda elever, en i taget. Samtalen utförs så snabbt som möjligt och är oförberedda för den som utfört kränkningen.

 Mentor kontaktar föräldrarna till inblandade elever som ej fyllt 18 år. Eleven får själv avgöra om den vill berätta för sina föräldrar innan personal från skolan hör av sig.

Från myndiga elever krävs samtycke till kontakt med föräldrar.

 Aktuella elever hålls under observation. Kontakt med den/de utsatta hålls kontinuerligt under hela processen av de som likabehandlingsteamet utsett.

 Rektor hålls informerad under hela processen. Rektor är också ansvarig för eventuell polisanmälan.

 Alla åtgärder dokumenteras av den likabehandlingsteamet utser.

Uppföljning

Kontakt hålls kontinuerligt med den utsatta under en tid för att kontrollera att kränkningarna inte återupprepas.

 Efter ca 1-2 veckor hålls enskilda uppföljningssamtal med de inblandade.

 Om det konstateras att diskriminering eller annan kränkande behandling ej upphört hålls ytterligare samtal och då även tillsammans med föräldrar.

 Om ingen förändring sker tar rektor beslut om fortsatt tillvägagångssätt. Åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. avstängning av elev.

 Verksamhetschef/chefsrektor avgör om fallet ska rapporteras till arbetsmiljöverket.

 All uppföljning dokumenteras av den Likabehandlingsteamet utser.

Incidentrapport och all dokumentation i ärendet ska förvaras i elevakten. Är det flera personer, måste dokumentationen finnas i varje elevakt.

Avsteg från ovanstående punkter kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt. Denna bedömning görs av likabehandlingsteamet. Alternativa åtgärder som kan bli aktuella är t.ex.

klassamtal. Beslut om alternativa tillvägagångssätt tas efter insamlande av information.

Arbetet dokumenteras fortlöpande och protokollen diarieförs.

Vid diskriminering eller annan kränkande behandling, personal – elev Utredning

Rektor ansvarar för utredning. Information samlas in för att kunna avgöra om det rör sig om diskriminering, kränkande behandling eller en konflikt. Vid diskriminering eller kränkande behandling vidtas åtgärder enligt likabehandlingsplanen. Utredningen dokumenteras av rektor.

Åtgärder

 Konstateras diskriminering eller kränkande behandling kontaktas föräldrarna till inblandade elever som ej fyllt 18 år. Från myndiga elever krävs samtycke till kontakt med föräldrar.

 Rektor genomför enskilda samtal med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för diskriminering eller annan kränkande behandling.

 Rektor kontaktar någon från elevhälsan om stöd behövs för eleven.

 Alla åtgärder dokumenteras av rektor.

Uppföljning

 Föräldrarna till den/de utsatta eleverna informeras av rektor om samtalens resultat.

 Om ingen förändring sker tar rektor beslut om fortsatt tillvägagångssätt.

 All uppföljning dokumenteras av rektor.

 All dokumentation kring enskilda elever förvaras i elevakt.

Vid diskriminering eller annan kränkande behandling, elev – personal Utredning

Rektor fördelar arbetet i likabehandlingsteamet. I första hand deltar den kränkta elevens mentor och en person ur likabehandlingsteamet. Information samlas in för att kunna avgöra om det rör sig om diskriminering, kränkande behandling eller en konflikt. Vid diskriminering eller kränkande behandling vidtas åtgärder enligt likabehandlingsplanen. Utredningen

dokumenteras av den likabehandlingsteamet utsett. Rektor informeras om utredningen och dess slutsats.

Åtgärder

 Samtal genomförs med berörda elever.

 Rektor beslutar om vidare åtgärder i ärendet.

 Elevhälsan kontaktas vid behov gällande eleven.

 Alla åtgärder dokumenteras av den likabehandlingsteamet utser.

Uppföljning

 Efter ca 1-2 veckor hålls enskilda uppföljningssamtal med de inblandade.

 Om ingen förändring sker tar rektor beslut om fortsatt tillvägagångssätt. Åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. avstängning av elev.

 All uppföljning dokumenteras av den likabehandlingsteamet utser.

 All dokumentation kring enskilda elever förvaras i elevakt.

Anonyma kränkningar

Vid varje enskilt fall av anonyma kränkningar görs bedömning av hur det ska hanteras av skolan. Polisanmälan kan bli aktuellt.

Resurser

På Teknikum finns ett team vars funktion är att utifrån denna handlingsplan hantera enskilda ärenden. Det är till någon i teamet som elever och personal ska vända sig för att få hjälp i dessa frågor.

 Rektor för programmet

 Kurator

 Skolsköterska

På Teknikum finns även en styrgrupp som träffas en gång per termin (december och maj) för att följa upp skolans förebyggande åtgärder samt eventuella elev- och skolärenden. Till mötet i december kallas också lärarnas respektive elevernas skyddsombud för att informera Teamet om hur de upplever skolklimatet samt för att följa upp skolans förebyggande åtgärder.

Samtliga möten ska protokollföras. Protokollen ska förvaras hos rektor och sammankallande.

Styrgruppen består av:

Chefsrektor Rektorer

Kurator (sammankallande) Skolsköterska

Representant från service Skyddsombud

Kommunikation – Förankring av planen Förankring hos eleven

Mentor ansvarar för att eleven får kännedom om planen. För att göra likabehandlingsplanen till ett levande dokument diskuteras arbetsmiljö, stämning och eventuella kränkningar på varje klassråd. Dessa frågor diskuteras också på utvecklingssamtalen.

Förankring hos vårdnadshavaren

Vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen på föräldramöte i åk 1. De informeras också om att planen finns att läsa på Teknikums hemsida.

Informationsbroschyren ”Viktigt att veta” sänds hem till samtliga elever i åk 1 innan skolstart.

I den finns en kortversion av planen. Vårdnadshavaren måste med sin namnteckning intyga att de fått den.

Chefsrektor och skolkurator kommer också att träffa föräldrarepresentanter från varje klass i åk 1 för att diskutera hur vi kan få en trygg och bra skola för alla.

Förankring hos personalen på Teknikum

Skolledningen ansvarar för att alla i personalen har kännedom om planen. De ansvarar också för att alla vet vad som förväntas av dem i anknytning till planen.

Utvärdering och uppföljning

Vid upprättandet av detta årets plan har vi haft i åtanke att den ska vara möjlig att följa upp.

Vi gör också en ansvarsfördelning av de olika saker som ska genomföras. På det viset blir det lättare att följa upp planen nästa år.