• No results found

KOMMUNIKATION I VÅRDANDET AV PATIENTER MED ANNAT SPRÅK

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KOMMUNIKATION I VÅRDANDET AV PATIENTER MED ANNAT SPRÅK"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

KOMMUNIKATION I VÅRDANDET AV PATIENTER MED ANNAT SPRÅK

En systematisk litteraturstudie utifrån sjuksköterskans perspektiv

HANNA ERIKSSON SIGNE BJUHR

Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15hp

Program: sjuksköterskeprogrammet

Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Kurskod: VAE209

Handledare: Jenny Olofsson & Karin Jonasson

Examinator: Lena-Karin Gustafsson Seminariedatum: 2021-09-02 Betygsdatum: 2021-09-14

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Då migration och invandring ökar leder det till att sjuksköterskor ofta möter patienter med annat språk. Tidigare forskning visar att kommunikationen är en betydande del i vårdandet och om kommunikationen inte fungerar finns risk att patienter och

sjuksköterskor inte förstår varandra vilket kan leda till ökat lidande för patienter och försvåra vårdandet. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid

vårdandet av patienter med annat språk. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Det framkom tre teman i resultatet ”möjligheter”, hinder” och

”vårda utan att tala”. Sjuksköterskor använde sig av tolkar, vilket kunde vara till hjälp vid kommunikationsproblem. Ibland missade tolken i översättningen vilket då kunde leda till att viktig information föll bort och hinder skapades till följd av detta. Sjuksköterskor använde även ansiktsuttryck och kroppsspråk för att underlätta kommunikationen mellan

sjuksköterska och patient. Sjuksköterskor uppgav att då patienten hade en annan kulturell bakgrund fanns en osäkerhet kring hur dessa patienter såg på sjukdom, medicinering och döden. Slutsats: Svårigheter och hinder i kommunikationen medförde svårigheter i vårdandet. Även patienters kulturella behov behövde uppmärksammas och där kände sjuksköterskorna att de saknade tillräcklig kunskap för detta.

Nyckelord: Kommunikation, kultur, systematisk litteraturstudie, patient, språkskillnader.

(3)

ABSTRACT

Background: As migration and immigration increase, nurses often meet patients with other languages. Previous research has shown that communication is a significant part of care and if communication does not work, there is a risk that patients and nurses will not understand each other, which can lead to increased suffering for patients and make care more difficult. Aim: To investigate nurses' experiences of communication in the care of patients with other

languages. Method: Systematic literature study based on twelve qualitative articles. Result:

Three themes emerged in the result "opportunities", obstacles" and "nurture without speaking".

Nurses used interpreters, which could be helpful in communication problems. Sometimes the interpreter missed the translation, which could then lead to important information falling away and obstacles created as a result. Nurses also used facial expressions and body language to facilitate communication between nurse and patient. Nurses stated that as the patient had a different cultural background, there was uncertainty about how these patients looked at illness, medication and death. Conclusions: Difficulties and obstacles in communication led to difficulties in caring. The cultural needs of patients also needed to be addressed, and there the nurses felt that they lacked the knowledge for this.

Keywords: Communication, culture, systematic litterature study, patient, language differences.

(4)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1

2 BAKGRUND ... 1

2.1 Centrala begrepp ... 1

2.1.1 Kommunikation ... 1

2.1.2 Kultur ... 2

2.1.3 Språkbarriärer ... 2

2.2 Personcentrerad vård ... 2

2.3 Mångkulturellt samhälle ... 3

2.4 Lagar och styrdokument ... 3

2.4.1 Hälso- och sjukvårdslagen ... 4

2.4.2 Patientlagen ... 4

2.4.3 Patientsäkerhetslag ... 4

2.4.4 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ... 4

2.4.5 ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ... 5

2.5 Tidigare forskning ... 5

2.5.1 Kommunikationshinder - Utifrån patientens perspektiv ... 5

2.5.2 Stöd vid språkliga hinder - Utifrån patient, tolk och vårdplanerares perspektiv.. 6

2.5.3 Kulturens betydelse i vårdandet ... 7

2.6 Teoretiskt perspektiv ... 7

2.6.1 Transkulturellt vårdande ... 7

2.6.2 Soluppgångsmodellen ... 8

2.7 Problemformulering ... 8

3 SYFTE ... 9

4 METOD ... 9

4.1 Metodval ... 9

4.2 Urval och datainsamling ... 9

(5)

4.3 Genomförande och analys... 11

4.4 Etiska överväganden ... 12

5 RESULTAT ... 12

5.1 Möjligheter ... 13

5.1.1 Användande av tolkar ... 13

5.1.2 Kunskap om andra kulturer ... 14

5.2 Hinder ... 15

5.2.1 När tolkanvändande inte fungerar optimalt ... 15

5.2.2 Otillräcklig kunskap om andra kulturer ... 16

5.3 Vårda utan att tala ... 17

5.3.1 Finna andra sätt att kommunicera ... 17

5.3.2 Visa omtanke ... 17

6 DISKUSSION ... 18

6.1 Resultatdiskussion ... 18

6.2 Metoddiskussion ... 20

6.3 Etikdiskussion ... 22

7 SLUTSATS ... 23

7.1 Förslag på vidare forskning... 24

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA A. SÖKMATRIS

BILAGA B. KVALITETSGRANSKNING BILAGA C. ARTIKELMATRIS

(6)

1 INLEDNING

Kommunikation är grunden för informationsutbyte, och en väsentlig del i vårdandet som måste fungera på ett sätt där sändare och mottagare förstår varandra för att komma framåt.

Vid kontakt med vården är det viktigt att patienten och sjuksköterskan förstår varandra, vilket kan bli problematiskt i ett samhälle med människor vars modersmål är annat språk än svenska eller engelska. Information och kommunikation som brister kan leda till onödigt lidande för patienten och belastar sjukvården mer än nödvändigt. Sjuksköterskan möter dagligen patienter i olika sammanhang där kommunikationen är en avgörande del i

vårdandet som behöver fungera så att patienten förstår och kan ta till sig det som sägs, samt att sjuksköterskan behöver förstå patienten för att kunna ge rätt vård och behandling. Det är viktigt att sjuksköterskan får utökad kunskap kring hur man kan optimera kommunikationen då hinder föreligger samt att vården utvecklar fungerande hjälpmedel för att stödja

kommunikationen mellan patient och sjuksköterska när den verbala kommunikationen inte fungerar ändamålsenligt.

Intresset för ämnet som valdes kommer från ett intresse för kommunikations betydelse i vårdmöten, och är hämtat från en lista över intresseområden på Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.

2 BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs centrala begrepp, personcentrerad vård, mångkulturellt samhälle, lagar och styrdokument, tidigare forskning samt teoretiskt perspektiv, för att sedan avslutas med en problemformulering.

2.1 Centrala begrepp

Centrala begrepp som är återkommande i arbetet beskrivs nedan. Dessa är kommunikation, kultur och språkbarriärer.

2.1.1 Kommunikation

Kommunikation är ett sätt att möta andra människor där det delas tankar, känslor,

handlingar eller värderingar. Kommunikation sker oftast omedvetet och är något som bara

(7)

görs, ungefär som att lära sig cykla, då detta är något som en gång blivit inlärt behövs det sedan inte längre reflekteras över (Nilsson & Waldemarsson, 2016a). Svensk

Sjuksköterskeförening (2017) menar vidare att inom vården är kommunikation en stor och väsentlig del som måste fungera för att skapa god och säker vård då bristande

kommunikation ses vara den största orsaken till vårdskador. Genom effektiv kommunikation ökar tryggheten och bidrar till att patienter och närstående kan vara en del i vårdteamet vilket bidrar till bättre resultat av behandling och ökad hälsa för patienten.

2.1.2 Kultur

Kultur är en livsstil som en grupp människor tillhör. Kulturen innehåller grundläggande värderingar och innefattar handlingar, mönster och roller som denna grupp använder sig av.

Kulturen är något som skapas under uppväxten men är en dynamisk process som kan förändras vartefter människan får ny kunskap och nya infallsvinklar (Nilsson &

Waldemarsson, 2016b). Kommunikation och språk behöver vara fungerande i vårdandet för att kunna sätta sig in i och förstå en annan människas verklighet och dennes upplevelser samt för att utveckla både den gemensamma och individuella kulturen (Fredriksson, 2012).

Språk och kommunikation är två av grundpelarna i kulturen, vilket är de mest tydliga delarna som ses hos en människa med en annan kultur än den egna, medan den icke verbala

kommunikationen och människors sätt att tala på inte syns lika tydligt, och det är dessa skillnader som gör att egna tolkningar och uppfattningar om andra kulturer än den egna skapas (Nilsson & Waldemarsson, 2016b).

2.1.3 Språkbarriärer

Kommunikation som sker i vården baseras på språk. Om språkliga barriärer förekommer kan detta påverka kommunikationen och vidare den vård som ges negativt och skapa ojämlik vård. En medvetenhet måste finnas för att kunna hantera dessa barriärer. Ett sätt att minska denna barriär kan vara att ta hjälp av en tolk (Lyckhage m.fl., 2015).

2.2 Personcentrerad vård

Personcentrerad vård innebär att se hela människan, att existentiella, andliga och psykiska behov uppmärksammas lika mycket som de fysiska. Att arbeta personcentrerat innebär att utgå från den enskilda personens upplevelse, önskningar och tolkningar om vad hälsa innebär för den. Patienten är aktiv i genomförande och planerande av vård i den mån som patienten förmår, och det är sedan detta som ligger till grund för eventuella vårdinsatser (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016). Vidare tar Socialstyrelsen (2017) upp skillnad mellan personcentrerad och patientcentrerad vård, vilket är att patientcentrerad vård innebär vad en patient är, att den har lungor, längd, vikt. Medan personcentrerad innebär vem personen är.

Alltså att alla personer är olika, med olika behov, önskningar och bakgrund (Socialstyrelsen, 2017). Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter, i samråd med denne och

(8)

dennes närstående. Vården skall bedrivas så att integritet och värdighet tas i beaktande samt att alla skall bli sedda och förstådda utifrån sin unika livssituation. Utifrån patientberättelse skall sjuksköterskan identifiera vad hälsa innebär för individen och skapa de förutsättningar som krävs för att detta ska uppnås. Sjuksköterskan skall alltid utgå från individen, och all planering, bedömning och genomförande av omvårdnad skall utgå från patientens behov och önskningar. Sjuksköterskan ska i partnerskap med patient och anhöriga ge den information som är väsentlig för att patienten skall känna sig trygg i de alternativ som finns, samt mål och uppföljning för detta. Sjuksköterskan ska värna patientens behov och rättigheter och skapa god kontakt och kontinuitet i vårdkedjan (Sveriges kommuner och regioner, 2021).

2.3 Mångkulturellt samhälle

Ända sedan 1930-talet har Sverige varit ett land som människor invandrat till. Orsakerna till invandringen har dock ändrats över tid. Antalet personer som invandrade till Sverige ökade efter andra världskriget och fram till 1970-talet och bestod då främst av

arbetskraftsinvandring. Senare har invandring till Sverige skett främst på grund av att människor flytt från krig. Invandringen till Sverige har ökat under de senaste fem åren och Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. Vid årsskiftet 2016 var antalet utrikesfödda personer över två miljoner, vilket innebär 19,6% av Sveriges befolkning

(Statistiska centralbyrån, 2016). Dock finns en del skillnader gällande de människor som är födda i Sverige och de som kommit hit senare i livet. Exempelvis så har ensamkommande barn och ungdomar i högre utsträckning fått psykiatrisk vård jämfört med andra unga som kommit till Sverige tillsammans med familj, och jämfört med inrikes födda. Andra

parametrar som beskrivs är att utlandsfödda generellt sett har sämre tandhälsa. Personer som är födda i Sverige har lägre arbetslöshet och högre inkomst än personer som är utrikes födda (Folkhälsomyndigheten, 2016). Barn som föds i Sverige vars föräldrar är födda i ett annat land kommer att få medborgarskap i det land som föräldrarna har medborgarskap i.

Föräldrarna måste då söka uppehållstillstånd för sitt barn som fötts i Sverige (Migrationsverket, 2020).

2.4 Lagar och styrdokument

Nedan beskrivs lagar och styrdokument. Dessa är Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Patientsäkerhetslag, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska och ICN:s (International council of nurses) etiska kod för sjuksköterskor. Dessa har valts då de anses vara relevanta till arbetet där en vilja finns att framhålla sjuksköterskans erfarenheter, och de lagar och styrdokument som valts att ta upp är några av de som sjuksköterskan förhåller sig till i sitt dagliga arbete.

(9)

2.4.1 Hälso- och sjukvårdslagen

I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 3 kap. 1§ kan man läsa om alla patienters rätt till vård. Vård skall finnas tillgänglig och på lika villkor för hela befolkningen. I 5 kap. 1§

framkommer att vården skall tillgodose patientens behov av trygghet och säkerhet, och vården skall främja hälsa och bygga på respekt gentemot patient. Enligt 5 kap. 2§ skall lokaler där sjukvård utförs vara av god kvalitet och det skall finnas behörig personal som kan utföra sina arbetsuppgifter ändamålsenligt.

2.4.2 Patientlagen

I Patientlagen (SFS 2014:821) 3 kap. 1§ står det om patientens rättigheter vid kontakt med vården. Patienten skall erhålla information om sitt hälsotillstånd, vilken vård och behandling som finns att tillgå, olika alternativ på hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, vilken tid han eller hon kan förväntas vänta på att få vård, vårdförlopp, eventuella risker samt information om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. I Patientlagen (2014:821) 4 kap. 2§ står det om samtycke, vilket innebär att patienten efter att ha fått all väsentlig information, måste samtycka till den vård som erbjuds, patienten väljer alltså huruvida han eller hon vill ha den behandling eller vård som finns att tillgå. I delen om delaktighet framgår om patientens rätt att bestämma och välja behandling eller vård, i samråd med

sjukvårdspersonal. Patientens familj skall också ges möjlighet att vara delaktig vid

utformning av insatser och vård. All vård som utförs ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar.

2.4.3 Patientsäkerhetslag

Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 6 kap. 1§ har hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att ge omsorgsfull vård med visad omtanke och respekt till patienten, vilken vård som ska ges ska också ske i samråd med patienten så långt detta är möjligt. Skyldighet att se till så att vården som ges är av beprövade erfarenheter och uppfyller kraven för att vara vetenskaplig. Vidare i 4§ står det om skyldighet att se till så att vården som ges håller hög säkerhet och om risk för vårdskador föreligger eller har uppstått är hälso- och

sjukvårdspersonal skyldiga att rapportera detta.

2.4.4 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

Sjuksköterskan skall genomföra omvårdnad med respekt för mänskliga rättigheter genom att bland annat ta hänsyn till individens vanor och trosuppfattning. Sjuksköterskan skall

förmedla information så att patienten har den kunskap som krävs för att kunna ge samtycke om omvårdnad eller medicinsk behandling. Arbetet skall utföras på så sätt att patienten ges möjligheter att bibehålla eller återfå sin hälsa, stöd att hantera hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och därmed kunna skapa välbefinnande och livskvalitet fram till döden. Arbetet skall även bedrivas med utgångspunkt i en humanistisk människosyn och ett

(10)

etiskt förhållningssätt med respekt för mänskliga rättigheter, värderingar, vanor och trosuppfattning (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

2.4.5 ICN:s etiska kod för sjuksköterskor

Enligt ICN:s (International Concuil of Nurses) etiska kod för sjuksköterskor skall

sjuksköterskans arbete utgå från ett etiskt förhållningssätt där mänskliga rättigheter, och patienters egna val står i centrum. Sjuksköterskan skall arbeta för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande med respekt och värdighet för patienten oavsett ursprung, ålder eller kön (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

2.5 Tidigare forskning

Nedan redovisas vad som framkommit från tidigare forskning gällande kommunikationen i vårdmöten där patient och vårdpersonal talar olika språk. Det delas in i

kommunikationshinder - utifrån patientens perspektiv, stöd vid språkliga hinder – utifrån patient, tolk och vårdplanerares perspektiv och kulturens betydelse i vårdandet. Kulturen är en stor del av människan och anses därav relevant. Vid möten mellan människor med olika bakgrund och olika språk kan det vara till stor hjälp med kunskap om patientens kultur för att övervinna språkliga hinder och därmed skapa möjlighet till närmare relation mellan vårdpersonal, patient och närstående.

2.5.1 Kommunikationshinder - Utifrån patientens perspektiv

När patienter får kontinuitet i att träffa samma läkare på vårdcentralen upplever de att kommunikationshindren blir mindre tack vare att de på så vis kan bygga upp en relation till sin läkare, trots att de inte talar samma språk. De viktigaste aspekterna vid kontakt med vården ses därmed ej vara kommunikationen i dess bemärkelse att patienten och

vårdpersonalen behöver tala samma språk, utan snarare att patienten känner sig väl bemött, lyssnad på och att vårdpersonalen försöker få dem att förstå information trots språkliga hinder, samt att de känner sig respekterade och som en hel människa, inte som en sjukdom eller diagnos. Andra viktiga egenskaper som framhålls positiva är att läkaren ägnar

uppmärksamheten mot patienten och inte mot datorn, att läkaren använder ett enkelt språk, talar långsamt och förklarar till dess att patienten förstår. Vidare uppskattas ärlighet gällande diagnos, någon som skakar hand och bemöter patienten med ett leende. Det anses viktigt att läkaren är kunnig, professionell, medicinskt uppdaterad och tar patientens problem på allvar (Paternotte m.fl. 2017). Patienter upplever svårigheter att tolka information och känsla av att inte vara prioriterade då de inte erbjuds möjlighet att få flerspråkig personal, vilket leder till att de måste ta hjälp av tolk eller annan personal på plats som talar samma språk som patienten, så som en annan patient, personal eller städare. Samt att patienter upplever frustration över att engelskan dominerar trots att de befinner sig i ett arabtalande land.

patienter upplever även att det finns ett stort avstånd mellan patient och sjukvårdspersonal

(11)

vilket gör att personalen uppfattas som ovänlig. Patienter känner även osäkerhet kring om de förstått alla detaljer i ett samtal där kommunikationen inte fungerat ändamålsenligt

(Abdelrahim, 2017). Även Molina m.fl. (2015) tar upp patienters önskemål om att få

information på sitt modersmål för att minska oron det skapar att inte förstå, samt det faktum att inte förstå information skapar risk för komplikationer eller fördröjning av eventuell behandling. När patienter får informationsbrev hemskickade är de på engelska och det betyder att de blir tvungna att kontakta någon de känner som kan översätta åt dem vilket kan ta tid. Det upplevs även vara okänsligt att skicka känslig information om sjukdomsbesked per post. Vilket även stärks av Chauhan m.fl. (2020) där det setts att minoritetsgrupper i större utsträckning drabbas av komplikationer efter vårdkontakt än majoritetsgrupper. De fann att minoritetsgrupper i större utsträckning än övriga invånare drabbas av komplikationer i perioperativ vård, såsom smärta och risk för ytterligare operation. Vidare att

minoritetsgrupper i större utsträckning felmedicinerar sina barn eller inte följer medicineringsordinationer. Den största orsaken till dessa komplikationer ses vara

begränsade språkkunskaper, men även fel i informell och formell tolkning är en bidragande orsak, samt feltolkning av instruktioner.

2.5.2 Stöd vid språkliga hinder - Utifrån patient, tolk och vårdplanerares perspektiv Tolken och sjuksköterskan behöver arbeta tillsammans för att skapa förståelse hos patienten, att det är ett samarbete dem emellan. Tolkarna framhöll även det faktum att språket är så mycket mer än just det verbala, att det blir problematiskt med översättningar då språket är en stor del av kulturen som inte kan tas från sitt sammanhang. Vidare att tolkarna känner svårigheter med att försöka vara dubbelkulturell för att se både vårdens och patientens kultur och se till att det inte blir en kollision där emellan. De känner att deras uppdrag innebär att fylla i kunskapsluckor hos patienten och utbilda dem som saknar kunskap samtidigt som de måste balansera sin medkänsla och professionalism (Granhagen m.fl., 2016). Vidare

undersökte Phillipps m.fl. (2019) vårdplanerares syn på kommunikation. Vårdplaneraren är mellanhanden mellan patient och vården och behöver se hela människan och den enskilde individen för att kunna skapa ett gott samarbete och skapa förutsättningar för god vård. Det är av vikt att förstå patientens kultur för att kunna vara en god medlare mellan patient och vården, samt skapa god kommunikation trots språkliga hinder. Då patienten känner sig vänligt bemött, respekterad som en unik individ, och inte som en börda kan möten med språkliga hinder bli bra. Detta stärks av Hadziabdic och Hjelm (2014) som kom fram till att vad som definierar en bra tolk inte enbart handlar om huruvida tolken kan språket, utan också att det är viktigt att tolken delar samma ursprung, dialekt och religion så att patient och tolk inte känner sig misstänksamma mot varandra. Vidare också om tolken inte har samma dialekt kan det bli missar i översättningen och patienter får fel information, eller att viktig information faller bort. En professionell tolk med samma ursprung, dialekt och

politiska åsikt förbättrar tilliten till tolken och ger möjlighet till att få bra vård. Steinberg m.fl.

(2017) tar upp ytterligare svårigheter kring tolkanvändandet där patienter menar att tolken skapar ett avstånd mellan patient och vårdpersonal, att det upplevs svårt att få tag i en tolk samt tidspressen som finns med en tolk närvarande, vilket sammantaget gör mötet med tolken sämre.

(12)

2.5.3 Kulturens betydelse i vårdandet

Kulturen är en stor del av människans person, då patienters syn på sjukdom, vård och behandling skiljer sig åt beroende på tro och ursprung. Sjuksköterskan behöver således kunskap om olika kulturer för att kunna möta människor med olika ursprung då sättet att kommunicera och vad som anses korrekt att säga skiljer sig åt runt om i världen och inom olika kulturer. Hur människor ser på vård och behandling skiljer sig även det åt och är således en viktig del som måste tas i beaktning i vårdandet. I afrikanska invandrarsamhällen ses vissa sjukdomar som ett resultat av andliga problem, och i stället för att söka vård vänder de sig till orakler eller traditionella läkare för konsultation (Ogbonnaya m.fl., 2010). Vidare tar Mangrio och Sjögren Forss (2017) upp vikten av att vårdpersonal, bland annat

sjuksköterskan behöver ge kulturanpassad omvårdnad till invandrare, att det kan hjälpa om sjuksköterskan förstår patientens bakgrund, kultur och dennes syn på sin egen hälsa. Så att sjuksköterskan kan ge adekvat information som kan vara till hjälp vid nödvändiga

livsstilsförändringar, diagnostik, samt anledning till att vissa undersökningar görs. Många patienter upplever att de inte får nog med information eller att de inte förstår vad som sägs, vilket bidrar till att de inte kan göra egna hälsofrämjande val så som att veta när de bör, och hur kontakt med vården tas.

2.6 Teoretiskt perspektiv

Valet att utgå från Leininger i det teoretiska perspektivet gjordes då fokus ligger på kulturens betydelse i vårdandet, där språket är en stor del av människans kultur, vilket således kommer påverka kommunikationen. Leninigers perspektiv tycks passa detta arbete bra då

kommunikationen kan påverkas av vilka kulturella och språkliga skillnader en sjuksköterska kan möta i vården och att sjuksköterskan behöver ta hänsyn till dessa skillnader och hantera dem så att vården blir individuellt anpassad.

2.6.1 Transkulturellt vårdande

Kulturen speglar hela människan och är grunden för holistisk vård (Leininger, 1997). Vilket innebär att ta hänsyn till fysiska, psykiska, ekonomiska, sociala behov samt patientens syn på sin sjukdom och hur denne tillgodoser egenvårdskapacitet. En persons språk och sätt att kommunicera är en stor del av dennes kultur vilket gör det till en betydande del i vårdandet (Leininger, 2002). Människan ses som en kulturvarelse, att den enskilda, unika människan är en del av ett större sammanhang. För att förstå den enskilda människan och kunna ge bra vård och omsorg, bör hänsyn tas till dennes kultursammanhang, exempelvis familjen, språket, och andliga behov. Traditioner och vad som upplevs vara god hälsa är något som varierar mellan kulturer, således bör då sjuksköterskan först förstå vad patienten uppfattar som hälsa, så att en strävan mot samma mål uppnås (Leininger, 1991). Vidare menar Leininger (2002) att det är av vikt att inte låta vårdrelationen vara enbart mellan just sjuksköterskan och patienten, utan att även familj, samhälle och kultur ska ingå i den relationen. Hon menar att människan inte kan förstås helt om inte dennes kultur förstås.

(13)

Därför lyfter hon vikten av att som sjuksköterska utveckla kulturell kompetens för att kunna ge så bra och professionell vård som möjligt. Inte bara kunskap om andra kulturer utan också den egna kulturen, för att bli medveten om hur den kan påverka synen på omvårdnad, hälsa och livskvalitet i mötet med patienten med en annan syn (Leininger, 2002).

2.6.2 Soluppgångsmodellen

Leininger (1991) skriver om soluppgångsmodellen som en karta som sjuksköterskan kan använda sig av för att skapa sig en bild av vad patienten upplever som meningsfull hälsa och omvårdnad. Modellen är tänkt att fungera som vägledning för sjuksköterskan i processen för omvårdnad, där data som samlas in kan analyseras och utifrån analysen kunna se teman och mönster för att kunna bestämma utformningen av omvårdnaden. Vidare beskriver Leininger och McFarland (2005) de fyra faserna med bedömningsfasen som den första, vilken handlar om att försöka förstå hur patienten upplever hälsa och välbefinnande, utifrån dennes

kulturella sammanhang. Med detta skapas en grund för vidare planering som är fas två, där sjuksköterskan ska försöka arbeta med att behålla patientens egenomsorg och rutiner i kombination med att upprätthålla evidensbaserad vård. Fas tre handlar om att genomföra de omsorgsåtgärder som kommit fram under processen utifrån vad patienten har för behov. Det kan handla om att försöka bevara vanor hos patienten som är hälsofrämjande eller ge stöd till att hitta nya vanor som främjar en hälsosam livsstil. Fas fyra handlar om att utvärdera

resultatet samt utvärdera om den vård som getts varit kulturellt anpassad (Leininger &

McFarland, 2005). Soluppgångsmodellen menar Leininger (1991) ska fungera som ett stöd för sjuksköterskor att ge god, kulturell omvårdnad som är individuellt anpassad till varje patient för bästa resultat.

2.7 Problemformulering

Sjuksköterskan behöver kunna kommunicera med patienten på ett tillfredsställande sätt för att kunna erbjuda rätt stöd och behandling, då kommunikation är kärnan i alla relationer.

Invandringen ökar och många människor som bor i Sverige kan inte svenska eller engelska, vilket gör att det skapas missförstånd och hinder för god vård. Problem för patienter som inte kan ta till sig information på ett korrekt sätt, samt problem för sjuksköterskan som inte vet om patienten förstått den information de gett. För att som sjuksköterska kunna möta dessa patienter där det finns språkliga skillnader och lyckas ge en professionell, bra och

individanpassad vård, kan det enligt Leininger vara av vikt att sjuksköterskan utvecklar sin kulturella kompetens. Vikten av god kommunikation vid möte med patienten är kärnan i en god vård. Vid kommunikationshinder kan tolk användas vilket inte alltid fungerar

ändamålsenligt då det upplevs vara svårt att få tag i tolk samt att tolken ibland missar i översättningen. I mötet med patienter med ett annat språk försöker sjuksköterskan ta till hjälpmedel och olika strategier för att förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten, för att på så vis stärka och optimera vårdupplevelsen för patienten. Med detta arbete önskas ta reda på hur sjuksköterskor ser på kommunikationen vid vårdande av

(14)

patienter med annat språk. För att på så vis få en djupare förståelse för effekter av

kommunikationshinder och en ökad medvetenheten för att utveckla åtgärder och strategier för att skapa bättre kommunikation.

3 SYFTE

Syftet är att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikationen i vårdandet av patienter med annat språk.

4 METOD

Metoden innehåller metodval, urval och datainsamling, genomförande och analys samt etiska överväganden.

4.1 Metodval

Metoden som använts är kvalitativ eftersom det kan svara an bra på arbetets syfte som är sjuksköterskans erfarenheter av kommunikationen i vårdandet av patienter med annat språk.

Friberg (2012) skriver att kvalitativ metod är värdefull när syftet är att förstå faktorer som påverkar arbetet i vården och enskilda personers levda erfarenheter. Evans (2002) förklarar analysmetoden systematisk litteraturstudie enligt fyra steg. Första steget handlar om att samla information, bearbeta informationen för att identifiera problemområde och

analysmetod. Steg två handlar om att identifiera nyckelfynd, där tas ut viktiga och bärande meningsenheter. I det tredje steget skall nyckelfynden kategoriseras efter likheter och skillnader för att utmynna i olika teman. Dessa teman bearbetas och delas in i subteman. I det sista steget skall fenomenet beskrivas genom att varje tema skall gå att koppla till originalstudien för att kontrollera att syftet stämmer överens (Evans, 2020).

4.2 Urval och datainsamling

I arbetet har utgångspunkten varit två databaser till att hitta vårdvetenskapliga artiklar, CINAHL plus och PubMed. Dessa enligt Karlsson (2017) är databaser som innehåller artiklar och annat material inom omvårdnad, biomedicinska området, fysio-/arbets-terapi, tandvård.

Sökorden som har använts är communication, culture diversity, language diversity, nurses´

(15)

perspective, transcultural caring, nurses experience, interpreters, nurse-patient

communication, quality of care, patient centered care, cultural differences, language in healthcare. Med vissa ord har också synonymer och böjningar använts, nurse/nurses, experience/experiences, language/communication. Sökvägar redovisas under bilaga A.

Boolesk sökning har använts som enligt Friberg (2017) förklaras som en teknik vid

användande av mer än ett sökord, där AND, OR eller NOT används mellan sökorden. Oftast används bara AND och OR. AND, för att det ska ske en sökning med ett resultat som

innehåller alla valda sökord. OR, som ger ett resultat där antingen det ena eller det andra sökordet finns med. I detta arbete har endast AND använts. Vidare enligt Friberg (2017) förklaras att avgränsning av årtal kan vara relevant i ett arbete eftersom vetenskapliga artiklar är en “färskvara” och att det kan vara av betydelse att finna den nyaste forskningen inom valt område. Därför kan antal år bakåt i tiden med fördel justeras så att nyaste

forskningen först kan finnas. Sökningarna i detta arbete avgränsades med mellan fem och tio år och best match i databasen PubMed, i CINAHL plus avgränsades sökningarna med peer review och mellan fem och tio år. Vidare avgränsades sökningarna till att de gick att läsa i fulltext. I arbetet valdes först att avgränsa sökningen till max fem år tillbaka till att börja med och vidare till max tio år tillbaka om inte tillräckligt många artiklar fanns att finna vid fem års gräns. Peer Review används enligt Friberg (2017) för att försäkra sig om att artikeln är granskad och godkänd som vetenskaplig. I CINAHL plus kunde detta väljas från start, i PubMed fanns inte den möjligheten utan då granskades artiklarna via ULRISHWEB för att försäkra att de var vetenskapliga. Inklusionskriterier användes bland de artiklar som söktes för att välja ut de som var relevanta till detta examensarbete. Detta innebar att endast artiklar vilka handlar om sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen vid vårdandet av

patienter med annat språk valdes att inkluderas. Exklusionskriterier tillämpades där de artiklar som inte svarade an på syftet exkluderades, tillexempel om det handlade om IVA- sjuksköterskors erfarenheter. Även artiklar vars metod var kvantitativ och artiklar som var äldre än tolv år bakåt i tiden valdes att exkluderas.

Karlsson (2017) förklarar hur svenska MeSH kan användas för att hitta relevanta engelska ord i PubMed, och till CINAHL plus används Cinahl Headings. Engelska sökord som är desamma som de som skrivit artiklarna har använt. När artiklar skulle sökas och väljas ut så valdes först sökord som var relevanta till arbetets syfte. Vidare användes svenska MeSH och Cinahl Headings som hjälp till att hitta den engelska översättningen till dessa sökord. Vid träffar på 250 artiklar eller mer, lades ett sökord till eller att antal år bakåt i tiden kortades ned för att få smalare träff. På PubMed lades best match till för att artiklarna ska komma i ordning efter vilka som är mest relevanta till de sökord som användes. Vidare kontrollerades först artiklarnas titlar, där de som hade antydan till att svara an på syftet granskades vidare under abstract. När abstract lästes kontrollerades om artikeln var kvalitativ eller kvantitativ, och om den var kvantitativ valdes den bort då målet var att använda endast kvalitativa artiklar för att svara på syftet. Av de 58 abstract som lästes gick processen vidare till att läsa hela artiklar, vilket blev 21. Resultat kan ses under bilaga A. Artiklar som då svarade på arbetets syfte samt innehöll den analysmetod och ansats som avsetts för arbetet togs med för vidare granskning inför analys. Antal artiklar till vidare granskning resulterade i totalt 16.

(16)

Vid kvalitetsgranskning användes 14 frågor som Friberg (2017) utformat. Därefter

poängsattes de 16 artiklar som valts ut genom att sätta ett poäng för varje ja-svar, och noll poäng för varje nej-svar som en artikel fick. En artikel som fick ett till sju ja-svar av 14 möjliga, klassades ha låg kvalitet och uteslöts. Om en artikel fick mellan åtta och elva klassades den som medel och tolv till 14 ja-svar klassades vara av hög kvalitet. Av de 16 artiklar som valts ut, valdes fem att uteslutas då de ansågs vara av låg kvalitet. Kvar blev elva artiklar till vidare analys. Resultatet av kvalitetsgranskningen av de elva artiklarna kan ses under bilaga B och redovisning av dessa kan ses mer ingående under bilaga C.

4.3 Genomförande och analys

I det andra steget togs nyckelfynd ut från valda artiklar, meningar i texten som kunde kopplas till syftet. I steg tre markerades dessa 128 nyckelfynd och klistrades in i ett Word dokument för att sedan färgkodas efter likheter och skillnader. Till exempel användes blå färg för nyckelfynd som handlade om kommunikation. Det valdes även att skriva nummer till de olika nyckelfynden för att lättare se vilka artiklar som hörde till vilka nyckelfynd. Efter detta lästes alla nyckelfynd igen, vilket slutligen mynnade ut i tre teman med tillhörande sex subteman, som en ytterligare förklaring till temat. Detta blev det fjärde och sista steget i analysen. I Nyckelfynden nedan har använts citat från några av artiklarna.

Tabell 1: Exempel på nyckelfynd, teman och subteman som framkom vid analysen.

Nyckelfynd Teman Subteman

“Body language enables nurses and patients to communicate with each other, even if they do not share the same spoken language.” (Hemberg &

Vilander, 2017, s. 826).

“We use a notebook computer when we cannot communicate with our foreign patients.” (Mei-

Hsiang m.fl., 2018, s. 10) Vårda utan att

tala

Finna andra sätt att kommunicera

Visa omtanke

“You can talk to each other without understanding the words; instead, you may understand the friendly tone... I think we experience kindness as something trustful.” (Alm Pfunder m.fl., 2018, s. 3703).

“By showing human love towards the patients the nurses may create a good basis for communication.”

(Hemberg & Vilander, 2017, s. 825).

(17)

4.4 Etiska överväganden

Kjellström (2017) skriver att etiska överväganden är något som forskare måste ta hänsyn till för att minska risken att personer som är med i forskning inte såras eller utnyttjas. Det är också viktigt att ta hänsyn till etiska överväganden för att inte tilliten till forskning, forskare och studenter försämras. Varje unik människa har ett värde och det måste värnas. Forskaren vill få kunskap om ett problem och då används människan för att få tillgång till den

kunskapen. Därav bör forskaren jobba för att undvika att personer som medverkar känner sig utnyttjade, sårade eller skadade. Med etiska överväganden från start och under processen så minskar den risken. Forskningsetik finns också för att stödja studenter vid framställande av examensarbete om det skulle uppstå konflikter, samt att där ställs krav på att arbetet är skrivet med goda avsikter och av god kvalitet (Kjellström, 2017). Enligt CODEX (2018) när ett examensarbete skrivs, är det viktigt att alla källor som använts redovisas, eftersom noggrannhet kring detta är viktigt för att undvika plagiat, förvrängning och förfalskning av materialet. Artiklarna skall vara peer review, vilket innebär att de är kritiskt granskade av oberoende granskare. Först därefter kan artiklarna ses som vetenskapliga och användas av samhället. Noggrannhet kring att undvika plagiat, förvrängning och förfalskning har varit viktigt under skrivandet av arbetet. God referenshantering har tillämpats enligt Göteborgs APA-manual (Göteborg universitet, 2020) som är baserad på APA 7 (American Psychological Association, 2020) för att undvika missförstånd och göra det tydligt för läsaren vad som sägs av författarna och vad som är information från artiklar som använts. De elva artiklar som inkluderats till vidare analys kontrollerades så att de uppfyller kraven gällande forskningsetik samt att de blivit peer reviewed och därmed uppfyller kraven för att vara vetenskapligt

skrivna. Detta kunde göras genom förvalet peer reviewed på CINAHL, och på PubMed kontrollerades att artiklarna innehöll information om etiska överväganden samt att de även kontrollerades via ULRISHWEB för att säkra att de blivit peer reviewed. Under analys av artiklar försökte författarna ha ett objektivt förhållningssätt som enligt Polit och Beck (2020) kan vara ett viktigt förhållningssätt för att undvika egna tolkningar av text och därmed undvika risken för att vilseleda läsaren.

5 RESULTAT

Syftet med detta arbete är att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikationen i vårdandet av patienter med annat språk. Analysen utgår från elva analyserade artiklar. Efter granskning framkom tre teman vilka benämns möjligheter, hinder och vårda utan att tala.

Samtliga teman innehåller två subteman.

(18)

Tabell 2

Tema Subtema

Möjligheter • Användande av tolkar

• Kunskap om andra kulturer

Hinder

• När tolkanvändande inte fungerar

optimalt

• Otillräcklig kunskap om andra kulturer

Vårda utan att tala

• Finna andra sätt att kommunicera

• Visa omtanke

5.1 Möjligheter

Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen vid vårdande av patienter med annat språk visade att det finns möjligheter. Dessa resultat redovisas nedan som användande av tolkar och kunskap om andra kulturer.

5.1.1 Användande av tolkar

Sjuksköterskor erfor familjen som en del i vårdandet för att övervinna

kommunikationshinder, då familjen kunde fungera som informell tolk och hjälpa till med översättning (Hemberg & Vilander, 2017; McCarthy m.fl., 2013; Amiri & Heydari, 2017; Alm Pfunder m.fl., 2018). Genom att samarbeta med familjen ökade förtroendet för

sjuksköterskors arbete vilket gjorde att patienten kände sig trygg och hade lättare att dela med av privat eller känslig information. Sjuksköterskor erfor att familjen kunde vara till stor hjälp då de kunde fungera som en länk mellan patienten och sjuksköterskan, samt att familjen uppskattade känslan av delaktighet i vårdandet (Hemberg & Vilander, 2017). Vid användande av formella tolkar framhölls tolkens objektivitet som positiv av sjuksköterskor, då mötet mellan sjuksköterska och patient kunde fokuseras på patientens tillstånd, vilket gjorde mötet effektivt och riktat på de frågor man behövde ha svar på. Sjuksköterskor

upplevde att i patientmötet när språkliga hinder förekom, kunde det underlätta att ha en tolk närvarande då tolkens närvaro upplevdes förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska

(19)

och patient samt bidra till ökad trygghet för patienten. Eftersom språket är en stor del av en människas identitet, och om möjlighet fås att tala sitt ursprungsspråk skapades ett lugn som gjorde att patienten lättare kunde öppna upp och tala fritt om sina problem (McCarthy m.fl., 2013; Azam Ali & Johnson, 2019; Coleman & Angosta, 2016).

It is important to include the patients’ next of kin in the care because the next of kin may encourage patients and elevate their levels of hope and mood. By informing the next of kin, their trust for the care increases, which in turn gives them a sense of safety that they can transmit to the patients. (Hemberg & Vilander, 2017, s. 827).

Tvåspråkiga sjuksköterskor kunde också ses som informella tolkar och med hjälp av dem upplevdes vårdandet lättare då sjuksköterskorna kunde möta patienter på deras

ursprungsspråk (Azam Ali & Johnson, 2016; Azam Ali & Watson, 2017; Amiri & Heydari, 2017). Sjuksköterskor erfor att det faktum att de talade samma språk som patienten gjorde att patienten kunde slappna av och tala om känsliga ämnen, och vården förbättrades.

Sjuksköterskorna upplevde att dialogen blev djupare och närmare samt att patienterna vågade ställa frågor vilket gjorde att det blev lättare att ge patienten vad den behövde (Azam Ali & Johnson, 2016). Sjuksköterskorna upplevde att patienter som fick tala på sitt

modersmål var lugnare och mindre stressade, då de kände trygghet i vetskapen om vad som skulle göras samt planering framåt (Azam Ali & Johnson, 2016; Azam Ali & Watson, 2017).

Sjuksköterskorna menade att trots att vissa av patienterna kunde prata engelska föredrog de att använda sitt ursprungsspråk och de tvåspråkiga sjuksköterskorna kände att de gjorde gott i att kunna möta patienterna i detta (Azam Ali & Johnson, 2016). Sjuksköterskor som inte delade sin patients språk försökte också söka upp sina tvåspråkiga sjuksköterskekollegor för att hjälpa till att tolka, för att på så vis kunna kommunicera bättre med sin patient och säkra en bättre vård (Amiri & Heydari, 2017).

5.1.2 Kunskap om andra kulturer

Genom att försöka förstå patienten med ett öppet sinne kunde sjuksköterskor möta patienten och dennes familj och respektera de kulturella skillnaderna och då förbättrades

vårdupplevelsen för såväl sjuksköterskor som patienten och dennes familj (Amiri & Heydari, 2017; Hemberg & Vilander, 2017). Sjuksköterskor erfor att genom att acceptera det faktum att sjuksköterskorna inte alltid kunde förstå patientens kulturella behov och möta patienter och deras familjemedlemmar med sympati kunde vårdandet trots kulturella skillnader bli bra. Genom att visa respekt för patientens kultur och bevara patienters integritet ökade förtroendet för sjuksköterskor (Hemberg & Vilander, 2017). Sjuksköterskorna kunde vid icke livshotande tillstånd låta patienter och deras familjemedlemmar utföra handlingar som för patienten var viktiga och gjorde dem lugna. Dessa handlingar kunde innefatta kulturella ritualer eller användande av en amulett som sjuksköterskan inte fick röra vid. Denna acceptans och respekt för patienterna erfor sjuksköterskor bidrog till att patienter och familjemedlemmar kände sig respekterade och sedda, vilket gjorde att de kände tacksamhet för sjuksköterskornas arbete och vården de fått (Amiri & Heydari, 2017; Hsiang m.fl., 2018).

(20)

Sjuksköterskor erfor att när de vårdade patienter med en annan kulturell bakgrund än den egna, försökte de sätta sig in i patientens situation för att öka förståelsen till dennes känslor.

Genom att försöka förstå patienten och dennes kultur visade sjuksköterskor patienten att de var viktiga, vilket upplevdes förbättra vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten (Amiri & Heydari, 2017; Sevinc, 2018).

5.2 Hinder

Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen vid vårdande av patienter med annat språk visade att det fanns hinder. Dessa resultat redovisas nedan som när tolkanvändande inte fungerar optimalt och otillräcklig kunskap om andra kulturer.

5.2.1 När tolkanvändande inte fungerar optimalt

Sjuksköterskor erfor en del problem med att använda familjemedlemmar till att övervinna kommunikationshinder. Det fanns då en oro att informationen till patienten blev av sämre kvalitet och att viktig information missades (McCarthy m.fl., 2013; Alm Pfunder m.fl., 2018).

Sjuksköterskor upplevde att när det fanns språkliga hinder ökade risken för missförstånd vilket kunde leda till att patienter inte förstod ordinationer eller tid för sjukhusbesök vilket gjorde det svårare för sjuksköterskan att tillhandahålla god och säker vård. När

sjuksköterskan kommunicerade vård och behandling och patienter inte förstod vad

sjuksköterskan menade ökade vårdtider och risker för vårdskada till följd av detta (Azam Ali

& Watson, 2017; Coleman & Angosta, 2017). Även en formell tolk kunde användas vid språkliga hinder i vården (McCarthy m.fl., 2013; Azam Ali & Johnson, 2019; Salavati m.fl., 2019; Azam Ali & Watson, 2017; Coleman & Angosta, 2016). Sjuksköterskor erfor dock att kvaliteten på tolkar kunde variera, vilket kunde leda till att delar av det som sas föll bort och att känsliga ämnen blev svårare att tala om. Då tolk användes litade sjuksköterskan på att denna hade kompetens för ändamålet, och när detta brast fallerade hela systemet trots att en formell tolk ansågs vara en nödvändighet vid dessa språkliga hinder (McCarthy m.fl., 2013;

Salavati m.fl., 2019; Azam Ali & Watson, 2017).

Often they (the patient) have a family member who usually can be called on the phone and wants to be used as an interpreter. Then I ask who it is on the phone and what relationship they have. But there is always an uncertainty factor; you do not know if they translate what you say... you do not know if they translate what their family member say, and

sometimes you do not understand either... but this is all you have. (Alm Pfunder m.fl. 2018, s. 3703).

Sjuksköterskor erfor att tiden det tog för att ordna med bra översättning kunde leda till att de måste jobba över eller till att de inte hann med sitt övriga arbete (Azam Ali & Johnson, 2016;

Amiri & Heydari, 2017). Tvåspråkiga sjuksköterskor upplevde också att ett stort ansvar vilade

(21)

på dem att hjälpa kollegor med översättning, vilket kunde bli problematiskt då det kunde leda till att patienter ville dela med sig av privata angelägenheter eller att de såg dem som någon de kunde framföra sina klagomål till (Azam Ali & Johnson, 2016).

5.2.2 Otillräcklig kunskap om andra kulturer

Sjuksköterskor erfor svårigheter att kommunicera med patienter som inte delade samma kulturella bakgrund som dem vilket då bidrog till att de tog avstånd från vissa patienter då de upplevde att de inte förstod sig på dem (Sevinc, 2017; Amiri & Heydari, 2017; Tay m.fl., 2012;

Alm Pfunder m.fl., 2018; Mei-Hsiang m.fl., 2018). Sjuksköterskorna erfor att vid skilda kulturer kunde deras egna värderingar och tankar krocka med patientens och familjens värderingar och tankar, vilket då kunde ge en sämre upplevelse av vården för alla inblandade (Amiri & Heydari, 2017). Sjuksköterskor kände osäkerhet i hur de skulle närma sig patienter från en annan kultur då de inte förstod deras behov (Amiri & Heydari, 2017; Alm Pfunder m.fl. 2018; Mei-Hsiang m.fl., 2018). Vidare erfor sjuksköterskor att när det fanns kulturella skillnader tog det mycket tid att försöka förstå patienters behov och önskningar vilket påverkade tiden de hade för övriga arbetsuppgifter (Alm Pfunder m.fl. 2018; Mei-Hsiang m.fl., 2018; Sevinc, 2017; Amiri & Heydari, 2017; Tay m.fl., 2012). Detta upplevdes även kunna bidra till att patienter med annan kultur hamnade längst ner på prioriteringslistan (Amiri & Heydari, 2017). Sjuksköterskor erfor vidare att i vissa avseenden ville kvinnliga patienter ej bli vårdade av män eller viceversa vilket blev svårt att förklara då

kommunikationen inte fungerade (Sevinc, 2017).“Some cultures are not clean at all. When I do my work, I do it quickly and finish it because sometimes it bothers me. Their behavior is not good too. I don't prefer to take care of them” (Amiri & Heydari, 2017, s. 234).Vissa sjuksköterskor upplevde obehag att vårda män då de kände att de blev misstolkade då de bemötte dem med vänlighet, vilket av männen då kunde tolkas som en invit. Sjuksköterskor erfor det svårt och utmanade att vårda patienter med annan kulturell bakgrund, och att det var tidskrävande på grund av kulturella och språkliga hinder, då de var tvungna att leta efter en kollega för att översätta och om de inte fann någon som kunde patientens språk blev patienten lämnad ensam (Sevinc, 2017; Amiri & Heydari, 2017; Tay m.fl., 2012).

Sjuksköterskor erfor att de kulturella värden en människa har och lever efter i vuxen ålder, är något människan skaffat sig i skolan eller under uppväxten, varvid något annat känns

skrämmande och annorlunda och gör att avstånd tas. Detta avstånd ledde i sin tur till att vårdtider ökade och försvårade för sjuksköterskor att tillhandahålla god och säker vård.

Sjuksköterskor upplevde att kulturella skillnader skapade svårigheter i kommunikationen som kunde leda till att patienter hade svårt att ta till sig information och risk att patienter inte förstod ordinerad vård och behandling, samt svårigheter för sjuksköterskan att få en korrekt bild av patientens status och sjukdomshistoria (Alm Pfunder m.fl. 2018; Mei-Hsiang m.fl., 2018).

(22)

5.3 Vårda utan att tala

Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen vid vårdande av patienter med annat språk visade att när kommunikationen inte fungerar tar sjuksköterskorna till andra sätt att närma sig patienten, vilka redovisas nedan och innefattar finna andra sätt att kommunicera, och visa omtanke.

5.3.1 Finna andra sätt att kommunicera

Sjuksköterskor erfor att de tog till olika metoder för att kommunicera med patienter med annat språk. De försökte finna ett gemensamt språk med hjälp av olika strategier såsom lättare teckenspråk, att använda endast få och enkla ord samt användande av kroppsspråk (McCarthy m.fl., 2016; Alm Pfunder m.fl., 2018; Mei-Hsiang, m.fl., 2018; Hemberg &

Vilander, 2017). Till exempel användes tumme upp för bra, tumme ner för dåligt eller att nicka eller ruska på huvudet, för att visa om något var bra eller dåligt. Genom att visa och peka på olika kroppsdelar kunde sjuksköterskan få patienten att nicka om det stämde med var deras smärta var lokaliserad samt genom att använda en klocka kunde de få patienten att visa när symtomen börjat och hur länge de pågått (McCarthy m.fl., 2016; Alm Pfunder m.fl., 2018; Mei-Hsiang, m.fl., 2018). Även bildstöd användes som ett sätt att förbättra

kommunikationen (Hemberg & Vilander, 2017). Sjuksköterskor använde även sin egen kropp för att förbereda patienten för olika undersökningar såsom auskultation av hjärta eller

lungor, då de kunde peka och visa patienten vad som skulle göras. Sjuksköterskor menade att de gjorde detta för att öka förståelsen mellan patient och sjuksköterska för att kunna skapa en mer individuellt anpassad vård. Sjuksköterskor använde också sina sinnen för att göra en bedömning, såsom att använda hörseln för att lyssna på andningen eller att använda

luktsinnet för att känna patientens andedräkt. Sjuksköterskor erfor att strategier som dessa visade för patienten att de ansträngde sig för att förbättra kommunikationen trots språkliga hinder vilket gjorde patienten trygg (Hember & Vilander, 2017; Alm Pfunder m.fl., 2018).

Sjuksköterskor erfor även att med hjälp av relevant teknologi så som en bärbar dator eller mobiltelefon med översättningsapplikationer kunde kommunikationen mellan

sjuksköterskan och patienten stärkas. Sjuksköterskor upplevde då att patienter kunde ta till sig information bättre genom att använda program som kunde översätta från sjuksköterskans språk till patientens (Mei-Hsiang, m.fl., 2018; Alm Pfunder, 2018).

5.3.2 Visa omtanke

Sjuksköterskor erfor att när sjuksköterska och patient talade olika språk kunde

sjuksköterskan närma sig patienten på andra sätt än verbalt (Hemberg & Vilander, 2017;

Coleman & Angosta, 2016; Salavati mfl, 2019; McCarthy m.fl., 2016; Alm Pfunder m.fl., 2018). Kärlek ansågs som en viktig del i vårdandet där sjuksköterskan visade patienten kärlek genom att visa att hon bryr sig och finns till hands. Kärlek kunde visas på flera sätt, tillexempel genom närvaro där sjuksköterskan visade omtanke och kommunicerade icke verbalt att hon bryr sig om patienten och är där för att hjälpa vilket vidare kunde skapa trygghet för patienten (Hemberg & Vilander, 2017; Coleman & Angosta, 2016; Salavati mfl,

(23)

2019). Kärlek sågs som ett universellt språk som förmedlades utom det verbala genom att visa omtanke, medkänsla och ömhet, tillexempel genom att hålla patientens hand eller en strykning på ryggen (Coleman & Angosta, 2016). Sjuksköterskor upplevde att genom att visa patienten att denne är viktig, genom att sitta ned med patienten och ge denne tid, vara närvarande och förmedla lugn kunde sjuksköterskor visa att de fanns där för att hjälpa och därmed skapades trygghet hos patienten (Hemberg & Vilander, 2017; Alm Pfunder m.fl., 2018). Relationen mellan sjuksköterskan och patienten erfor sjuksköterskor vara viktig och avgörande för att patienten skulle kunna tala om djupare ämnen, vilket behöver en närmare relation för att öppna upp kring (Hemberg & Vilander, 2017). Vidare genom visad respekt för patienten samt att visa mod genom att vara närvarande hos patient och försöka övervinna hinder bidrog detta till att sjuksköterskor upplevde ett ökat förtroende från patienten.

(Hemberg & Vilander, 2017; Coleman & Angosta, 2016; Salavati mfl, 2019).

Human love is fundamental for creating a good communication in the caring relationship between the nurse and the patient from another culture. Human love becomes a vital basis in order to create a caring relationship when the patient and the nurse do not speak the same language. (Hemberg & Vilander, 2017, s. 825).

Sjuksköterskor erfor även att genom att skapa en lugn vårdmiljö runt patienten kunde möjlighet till god kommunikation öka och bidra till att patienten kände sig viktig och respekterad (Hemberg & Vilander, 2017; Salavati m.fl., 2019). Detta bidrog till att fokus kunde ligga på kommunikationen och att öka förståelsen mellan patient och sjuksköterska utan andra störningsmoment (Salavati m.fl., 2019). Dessa sätt att visa kärlek och omtanke sågs som en grund för att skapa bra kommunikation och förbättra relationen mellan

sjuksköterskor och patient när språkliga och kulturella hinder förelåg (Hemberg & Vilander, 2017; Coleman & Angosta, 2016; Salavati m.fl., 2019). Vilket vidare förmedlar till patienten att sjuksköterskan bryr sig som i sin tur kan lindra patientens lidande (Hemberg & Vilander, 2017; Coleman & Angosta, 2016).

6 DISKUSSION

Nedan presenteras resultat-, metod- och etikdiskussion. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot bakgrunden. I metoddiskussionen diskuteras metodval och tillvägagångssättet under examensarbetet. Diskussionsavsnittet avslutas med en etikdiskussion.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid vårdande av patienter med annat språk. I resultatet framkom att sjuksköterskor upplever svårigheter med

(24)

att möta patienter med annat språk då de känner att det saknas kunskap och resurser för att kunna kommunicera då det föreligger språkskillnader. Resultatet visar att kommunikation är väsentligt för att skapa möjligheter för god och individanpassad vård då kommunikationen är grunden för informationsutbyte, där patienten och sjuksköterskan behöver förstå varandra för att vården skall bli god och säker. Resultatet visar att när sjuksköterskor och patienter inte talade samma språk fanns risk att patienter inte förstod vad som sas. Detta kan relateras till Abdelrahim m.fl. (2017) och Molina m.fl. (2015) där det bekräftas av patienter som beskrev svårigheter och oro till att söka vård då de inte talade samma språk som sjuksköterskan. Detta ledde till att de avstod från att söka vård eller att de inte förstod väsentlig information som gavs av vården. Resultatet visar även att kulturella värden försvårade mötet mellan sjuksköterskor och patienter, där sjuksköterskor erfor att sjuksköterskans egna kulturella tankar och värderingar krockade med patientens tankar vilket försvårade vårdandet. Detta bekräftas av Ogbonnaya m.fl. (2010) och Mangrio och Sjögren Forss (2017) där patienter menade att sjuksköterskor bör ha kunskap om och kunna se till det kulturella hos en människa för att undvika missförstånd samt även för att kunna ge individanpassad vård. Vilket även stärks av kompetensbeskrivning för sjuksköterska Svensk Sjuksköterskeförening (2017) där det framgår att sjuksköterskor skall genomföra omvårdnad med respekt för mänskliga rättigheter och utifrån individens vanor och trosuppfattning samt all vård ska vara kulturellt anpassad. Även Leininger (1991) lyfter detta då hon framhåller kulturen i vårdandet, som en stor och viktig del av en människas person. För att förstå den enskilda människan och kunna ge bra vård och omsorg, bör hänsyn tas till dennes

kultursammanhang, exempelvis familjen, språket, och andliga behov.

Resultatet visar vidare att när kommunikationen inte fungerar kan en tolk användas, dock kan tolkanvändning skapa en del svårigheter såsom att sjuksköterskan och patienten inte kan tala direkt med varandra vilket då kan försvåra vårdandet. Detta stärks av Steinberg m.fl.

(2017) där patienter menade att tolken skapade ett avstånd mellan patient och vårdpersonal.

Resultaten visar på att sjuksköterskor använder alternativa sätt att kommunicera när de inte kunde kommunicera med patienten via språket vilket kan bidra till en förståelse trots

språkliga hinder. Detta stärks av Paternotte (2017) där patienters upplevelse av att det viktigaste i vårdmötet inte är huruvida vårdpersonalen talar samma språk som patienten utan hur de blir bemötta. Detta stärks även av Svensk Sjuksköterskeförening (2017) och ICN:s etiska kod genom att sjuksköterskan då visar att hon gör det som krävs för att få patienten att förstå väsentlig information.

Vidare ser sjuksköterskor ett stort ansvar i att se till att patienten förstår den information som ges då missförstånd leder till längre vårdtider och risk för andra komplikationer. Vilket stärks av Mangrio och Sjögren Forss (2017) där patienter som upplevde att när de inte fick tillräckligt med information eller att de inte förstod information sjuksköterskor gav, bidrog detta till att de inte visste när de bör, eller hur de skulle ta kontakt med vården. Vilket även stärks av Svensk Sjuksköterskeförening (2017) och ICN:s etiska kod där det framgår att sjuksköterskan skall respektera människors sedvänjor och trosuppfattning och att sjuksköterskan ska kunna se att patienter förstår den information som ges, och anpassa denna på ett adekvat sätt.

(25)

Resultatet visar vidare att kommunikationshinder leder till ökad risk för vårdskador och ökat lidande för patienter. Vilket kan relateras till Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 6 kap.

1§ där det framgår att all vård som ges skall göras med respekt för patienten, och med omsorg och omtanke för denne. Vidare i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 4§ framgår att hög säkerhet skall hållas vid vårdandet och att detta är en skyldighet hälso- och sjukvårdspersonal har för att undvika vårdskador.

Resultatet visar vidare på att sjuksköterskor saknar tillräcklig kulturell kompetens för att kunna möta människor ur olika kontext vilket bidrar till att vårdandet försvåras. Vilket kan relateras till Leininger (1991, 2002) som påtalar människans kulturella sammanhang som grunden i människans existens, att hänsyn måste tas till den enskildes kultur för att förstå vad hälsa innebär för den enskilda individen, då detta skiljer sig beroende på ursprung, så att en god och individanpassad vård kan ske.

Resultaten visar på att vissa av sjuksköterskorna saknade förmågan att lägga sina egna tankar och värderingar kring den egna kulturen åt sidan, då de vårdade patienter från en annan kultur, vilket gjorde att patienten och sjuksköterskans kultur krockade och skapade problem i vårdandet. Vilket kan bekräftas av Leininger (1991, 2002) som menar att för att kunna ge individanpassad vård måste en förståelse för patientens kultursammanhang finnas, vilket innebär att sjuksköterskan skall ha förståelse för olika kulturers syn på hälsa och vård, samt sociala strukturer, språk och kommunikation inom olika kulturer. Denna medvetenhet gör att fördomar och missförstånd minskar och skapar en mer transkulturell omvårdnad. Vilket även stärks av Patientlagen (2014:821) 4 kap 2§ att vården skall utgå från patientens

önskningar, och att patienten skall lämna samtycke till den vård som erbjuds. En

problematik skapas då det föreligger kommunikationsproblem, där det inte går att försäkra sig om att patienten förstått all väsentlig information och således blir det svårt för patienten att lämna samtycke samt att risk för felbehandling eller missförstånd uppstår. När det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i hur denne ska bemöta patienten när språkliga och

kulturella skillnader föreligger kan soluppgångsmodellen enligt (Leininger, 1991; Leininger och McFarland, 2005) vara till hjälp. Modellen är ämnad att fungera som ett stöd till sjuksköterskan under omvårdnadsprocessen där information kan fås fram med hjälp av modellen, information om hur patienten själv ser på sin hälsa utifrån dennes egna tankar, trosuppfattning och kulturella sammanhang. Soluppgångsmodellen kan fungera som vägledning till sjuksköterskan i att hitta rätt väg att gå för att möta patienten utifrån dennes kulturella sammanhang och ge anpassad vård därefter.

6.2 Metoddiskussion

En kvalitativ, systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) har använts till detta

examensarbete. Eftersom syftet var att komma åt en djupare förståelse för sjuksköterskors erfarenheter tycktes denna metod fungera mest passande. En kvalitativ metod enligt Eliasson (2018) är bra att tillämpa när djupare förståelse för ett fenomen eller företeelse önskas.

(26)

Kvantitativ metod lämpar sig bättre när ett större sammanhang önskas studeras samt generaliseras med hjälp av mer matematiskt utformade intervjuer och frågeformulär.

Artiklarna i detta arbete söktes fram med sökord som var relevanta till arbetets syfte.

Sökordet “culture diversity” samt andra sökord med “culture” valdes med från början eftersom arbetets syfte till en början var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikationen i vårdandet av patienter med annan kultur, men syftet modifierades sedan till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikationen i vårdandet av patienter med annat språk, vilket kan ses som en svaghet i arbetet. Dessa sökord användes trots detta i fortsatt artikelsökning då författarna allt eftersom förstod att användandet av detta sökord istället för till exempel “language diversity” fortsatt gav resultat om språkliga skillnader.

Språk och kultur hör ihop, det vill säga att språket är en stor del av kulturen och därför gjordes valet att fortsätta inkludera sökordet “culture diversity” samt andra sökord med antydan till det kulturella.

Under artikelsökningen kontrollerades först artiklarnas titlar för att sedan gå vidare till att läsa abstract på de artiklar vars titlar ansågs kunna kopplas till arbetet. Friberg (2017) hävdar att en granskning av artiklars titlar kan vara en bra start inför ett första urval, titlar kan ge en bild av vilka artiklar som är av intresse att granska vidare och vilka som ska uteslutas.

Abstract förklaras som en kort sammanfattning som författarna ibland lägger till för att läsaren ska kunna se vad artikeln innehåller, som kan vara till hjälp vid en första genomgång.

Med hjälp av de sökord som används söker databasen fram artiklar vars abstract innehåller dessa sökord (Friberg, 2017). Att först se till artiklarnas titlar och vidare abstract gjorde också att valet av artiklar gick snabbare eftersom författarna då inte behövde gå in och läsa alla artiklar i sin helhet samt på grund av den tidsbegränsning som fanns till arbetet underlättade detta sätt. Även uteslutande av artiklar som inte handlade om sjuksköterskans erfarenheter kunde göras vid en kontroll av artiklarnas titlar. Många artiklar var även utifrån patient, familj, anhöriga och andra professioners perspektiv. Detta kan ofta ses på titeln om den handlar om just sjuksköterskors erfarenheter eller någon annans. Eftersom detta arbetes syfte handlar om sjuksköterskans erfarenheter så uteslöts övriga artiklar. En svaghet kan ses då det inte går att utesluta att artiklar som kunde ha svarat an på syftet kan ha missats vid detta tillvägagångssätt. Slutresultatet blev att endast fem artiklar uteslöts efter alla dessa steg samt efter kvalitetsgranskning med hjälp av fjorton frågor enligt Friberg (2017) och kan ses som en styrka i arbetet eftersom valda artiklar då visade på hög kvalitet.

Metoden kan påverka arbetets trovärdighet. För att förtydliga för läsaren att kunskap kan skapas är det viktigt att metoden utförs och redovisas tydligt och på rätt sätt (Mårtensson &

Fridlund, 2017). Trovärdigheten i arbetet stärks när författarna till detta arbete noga följde stegen i den systematiska litteraturstudien enligt Evans (2002), alla dess delar samt så tydligt som möjligt beskrev tillvägagångssättet, för att undvika missförstånd och för att underlätta för läsaren. Trovärdigheten i ett arbete kan även, enligt Henricson (2017), stärkas genom att noga gå igenom och diskutera de utvalda artiklarnas kvalitet. Författarna till detta arbete hade hela tiden målet att översätta så korrekt som möjligt både vad gäller uttryck och själva innehållet och betydelser i artiklarna. Varje artikel granskades och nyckelfynd från varje resultatdel plockades ut och sammanfördes i ett gemensamt dokument där nyckelfynden

References

Related documents

För att kunna skapa en god dialog med en patient som har AS bör sjuksköterskan ta hänsyn till de kända svårigheterna vad det gäller interaktion och kommunikation (20).. Viktigt att

Det skulle kunna vara en brist på tilltro till den egna kunskapen, att sjuksköterskan faktiskt har kunskaper om hur hon skall fråga patienten om dennes alkoholvanor men inte

sjuksköterskorna att de kunde få information om patienten (Plaza del Pino et al., 2013) och på så vis kunna ge patienten så bra vård som möjligt (McCarthy et al., 2013; Tuohy et

Eftersom beställaren av projektet, Johan, hade önskemål om att iPhone-appen skulle kunna användas separat från hemsidan så ansåg iPhoneteamet att denna funktion var av värde för

När intervjuerna genomfördes kom det fram att bara en av de sex intervjuade pedagogerna regelbundet använder sig av läroplanen för förskolan (Lpfö98) för att finna inspiration till

Har iiven medverkat i projektet Wu- manistiska forskningstraditioaies i Sverige, redovisat i antologin Huma- niora på undantag

(En ope- ratör hade slutat, fyra var borta av naturliga skäl; sjukdom, vård av sjukt barn samt semester. En operatör ville inte delta då han trodde att resultaten från en- käten

Ryssarna har emellertid, en- ligt amerikanska källor, lovat president Carter att inte gå över gränsen till Somalia.. Vad de lovat, kommer de säkerligen att